Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

När kom halloween till Sverige?

av

Kort svar: Det var under slutet av 1980-talet som Halloween introducerades i någon större skala i Sverige. Sedan etablerade sig traditionen ordentligt under 1990-talet.

Halloween som vi känner traditionen idag etablerade sig i USA vid förrförra sekelskiftet. Det finns exempel på hur halloween firades i Sverige under mitten av 1900-talet, men det var då i mindre sällskap som t.ex. halloweenfester på högskolan i Stockholm.

Mer publika halloweenfester börjar synas i främst Stockholm under mitten av 1980-talet. Hard Rock Café är tidigt ute med halloweenfirande. Det äldsta belägget jag funnit i tidningsarkivet är en annons från november 1986 där Hard Rock Cafe ska ha Halloweenfest:

Annons för halloweenfest

Senare, under slutet 1980-talet, började just Hard Rock Café anordna halloweenparader i Stockholm. SvD rapporterade 1988 att:

Alla monster, cirka 200 elever, samlas i Kungsträdgården för att sedan ta sig till hörnet Sveavägen/Odengatan och Hard Rock Café. Väl inne i burgartemplet, smyckat med jättepumpor i traditionell Halloweenstil, koras den läbbigaste monsterklassen.

Förutom Hard Rock Café så var skämtartikelbutiken Buttericks hård drivande i att lansera halloween i Sverige. Så här beskrivs det hela i SvD 1992:

Halloween har kommit till Sverige. På det tyder åtminstone pumpförsäljningen på Stockholms torg och försäljningssiffrorna på skämtbutiken Buttericks.

– Här har det rått rena julruschen de senaste dagarna, berättar butiksbiträdet Maria Hagdalen.

Under det fortsatta 1990-talet så skrivs det mer och mer i svenska tidningar om hur halloweenfirandet etablerat sig i Sverige och att det främst är bland unga som traditionen fått ett fäste.

Svd 1992-10-31

År 2000 skriver man i SvD att halloweenfirandet fick ”sitt stora genombrott för ungefär fem år sedan”, alltså i mitten av 90-talet. Det som sedan blir den stora stridsfrågan under 00-talet är vilket datum halloween ska uppmärksammas i Sverige. Svensk Handel och Ica-handlarna bestämde gemensamt 2001 försöka särskilja halloween och alla helgons dag.

Numera är halloween en etablerad tradition i Sverige och runt hälften av alla svenskar uppger att de på något sätt uppmärksammar halloween. Det som främst görs är att man pyntar med ex pumpor och äter mycket godis.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-31 (uppdaterad 2023-11-01)

Källor:

Expressen 1986-11-01

SvD 1988-10-28

SvD 2000-11-01

SvD 2001-10-25

Profilbild för Okänd

Har midsommar varit på samma datum varje år?

av

Kort svar: Fram till 1953 firades midsommarafton alltid den 23 juni och midsommardagen alltid 24 juni.

Midsommar är en högtid som firas i Sverige och har firats långt tillbaka i tiden när det är som ljusast, alltså i anslutning till sommarsolståndet. Sommarsolståndet infaller vid en exakt tidpunkt, ofta 21 juni men ibland 20 juni (som t.ex. 2020 den 20 juni). Midsommarafton infaller dock, sedan 1953, alltid på en fredag.

Före 1953 var midsommardagen samma dag som Johannes döparens dag, alltså 24 juni men i samband med en större översyn av den svenska kalendern flyttades datumet och blev rörligt. Det som hände var att man flyttade Marie bebådelsedag från 25 mars till närmaste söndag, midsommardagen från 24 juni till närmaste lördag och lördagen närmast allhelgonadagen (31 oktober-6 november) blev helgdag och kallades alla helgons dag.

Att just 24 juni alltid var midsommardag före 1953 beror på att det var Johannes döparens födelsedag, på samma sätt som Jesus födelsedag blev juldagen 25 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-09

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 162-163),

Profilbild för Okänd

När började man äta färskpotatis till midsommar i Sverige?

av

Kort svar: Färskpotatis har man ätit som midsommarmat sedan slutet av 1800-talet, men det dröjde en bra bit in på 1900-talet innan den blev självklar på midsommarborden.

Den mat som tydligast förknippas med midsommarafton är sill, kokt färskpotatis och gräddfil. Färskpotatisen är den första potatisen som skördas under året och förr räknades det som ett stort slöseri att äta detta. Jan-Öjvind Swahn skriver:

Att man skulle äta färskpotatis var förr fullkomligt uteslutet hos vanligt folk, det var ett slöseri med Guds gåvor på en tid där missväxt kunde drabba landet.

Förändringar i svenskarnas konsumtionsmönster gjorde dock att färskpotatis började lanseras i handelsträdgårdar och butiker vid mitten av 1800-talet

Första gången som färskpotatis lanseras just kring midsommarhelgen är 1878 i Växjö. Det är trädgårdsmästare Johanson som på självaste midsommarafton sålde nypotatis till ett pris om en krona per tunna. I övrigt är det relativt ont om belägg för att färskpotatis skulle varit något specifikt för midsommarmaten. Runt sekelskiftet 1900 ökar antalet annonser för färsk potatis till midsommar.

Östgötabladet 1904-06-23

Dock var färskpotatis och sill absolut inte den givna midsommarmaten förrän en bra bit in på 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap)  (2021-06-07, uppdaterad 2024-06-27)

Källor:

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

”100-årigt potatispris står sig” Svenska Dagbladet 2007-06-22

Profilbild för Okänd

Varför är 5 maj internationella kebabdagen?

av

Kort svar: Att 5 maj kallas internationella kebabdagen beror på att Peirao Faraj, som skapade Facebook-sidan Internationella kebabdagen, fyller år detta datum.

Antalet matdagar har ökat lavinartat i Sverige under de senaste åren. Från pizzadagen på nyår till pilsnerkorvens dag 30 juni. Ofta är dagarna antingen skapade av ett företag eller så är det en privatperson som ligger bakom. Det senare gäller t.ex. fössta tossdan i mass och kardemummabullens dag.

En annan dag som skapats av en privatperson är ”internationella kebabdagen”. Den skapades av Peirao Faraj som en Facebook-sida 2011 och första gången som 5 maj uppmärksammades var 2012.

Peirao Faraj när han äter kebab (privat foto)

Enligt egen utsago är Faraj ”en kebabälskare som till och med tatuerat in kebab” på kroppen. Att han valde 5 maj som datum beror helt enkelt på att det är hans egen födelsedag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-05

Källor: ”Internationella kebabdagen” Facebook (läst 2021-05-05)

Intervju med Peirao Faraj (skapare av sidan Internationella kebabdagen (2021-05-05)

Profilbild för Okänd

Vad betyder uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”?

av

Kort svar: Uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka” betydde förr att om säden hade gått i ax kring Eriksdagen (18 maj) så kunde bonden skörda vid Olsmäss (29 juli).

Många av de helgon– respektive apostladagar som tidigare var helgdagar i Sverige var också förknippade med olika minnesregler som relaterade till väder och jordbruk. På Anderasdagen (30 november) så kunde man förutspå julens väder, till Bartolomeus (24 augusti) skulle löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats och på Larsmässan (10 augusti) skulle slåttern vara klar.

Man med lie

Ett klassiskt uttryck är ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”. Det innebar helt enkelt:

att säden ska gå i ax på Sankt Eriks dag den 18 maj för att kunna skördas till Olof den heliges den 29 juli. 

Att säden går i ax är en ”utvecklingsfas hos gräsens skott, från axskjutningen till dess axet är helt synligt utanför bladslidan”. Tanken var att om höstrågen gick i ax runt Eriksdagen 18 maj så skulle man sedan kunna skörda kring Olsmäss den 29 juli. Så här skriver dock Swahn (s. 31):

Det kunde stämma före 1753, när man opererade bor 11 dagar ur februari, så att almanackan blev rättvisande igen. Sen dess torde det inte bakas särskilt många kakor av årets skörd på Olofsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.(2021-04-15)

Källor:

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

”axgång” ne.se

Profilbild för Okänd

Vilka dagar är Kristusdagar?

av

Kort svar: Kristusdagar är de dagar under kyrkoåret som firas till minne av händelser som går att knyta till Jesus – jul, nyårsdagen, trettondagen, skärtorsdagen, långfredagen, påsk, Kristi himmelsfärd samt Kristi förklaringsdag.

Kyrkoåret har under de senaste tusen året satt en oerhört stark prägel på det svenska högtidsåret och de helgdagar som firats på olika sätt. Av de dagar som är röda dagar numera är det bara två (första maj och nationaldagen) som inte har rötter i kristendomen.

De kyrkliga helgdagar kan kategoriseras i olika grupper – Mariadagar, apostladagar, helgondagar och Kristusdagar.

Vilka är kristusdagarna?

Kristusdagarna är de viktigaste helgdagarna, de som går att härleda till någon aspekt av Jesus Kristus verksamhet. När 1571 års kyrkoordning beslutades var följande dagar att betrakta som ”Christdagar”

Merparten av Kristusdagarna har överlevt alla helgdagsreduktioner och är fortfarande idag helgdag i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Profilbild för Okänd

Hur firas Saint Patrick’s Day i Sverige?

av

Kort svar: I Sverige firas den irländska högtiden Saint Patrick’s Day i liten omfattning. Det är framför allt på pubar i allmänhet och irländskt inriktade pubar i synnerhet som dagen uppmärksammas.

Saint Patrick’s Day infaller den 17 mars på helgonet Patricks (Patrik på svenska) dag. Patrick levde på 300- eller 400-talet och var troligen missionär på den irländska ön. Det finns många olika legender om Patrick, bl.a. att han drev ut alla ormar från Irland, även om det ibland tolkats som att det egentligen var den förkristna tron och druider som han drev ut.

6086081141_78a50fd393_b.jpg

Bild från Flickr.

Helgonet Patrick firas mer bland den irländska diasporan (t.ex. i Boston och Chicago) än på Irland och det var med den irländska utvandringen till USA på 1800-talet som firandet tog fart. Till skillnad från många andra amerikanska högtider som halloween och alla hjärtans dag har St Patrick’s day aldrig fått något större genomslag i Sverige.

Dagen uppmärksammas i liten skala med bl.a. med en parad i Stockholm och på olika pubar som kan servera irländsk öl och vissa pubar kör irländska teman med sång och musik den 17 mars. Försäljningen av den irländska stouten Guinness ökar runt St Patrick’s day, men för de allra flesta svenskar går dagen obemärkt förbi.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-03-17)

Källa: Croin, Mike och Daryl Adair (2001) The Wearing of the Green: A History of St Patrick’s Day Routledge

”St. Patrick’s Day – en allt större högtid i Sverige” carlsberg.se 2013-03-12

”Stockholm firar St Patrick med mat i fokus” svd.se 2016-03-17

Profilbild för Okänd

När är det skottår?

av

Kort svar: Skottår är de år som är jämnt delbara med fyra (ex. 1932 och 1996) med undantag för sekelskiftesår (ex. 1800 och 1900). Ytterligare ett undantag är att sekelskiftesår som kan delas med 400 (ex. 1600 och 2000) är skottår. 

Skottår är ett år med en extra – i slutet av februari – inskjuten dag (skottdagen). Detta göra att ett skottår är 366 dagar, till skillnad från normalårets 365 dagar. Att vi använder oss av skottår och skottdagar går långt tillbaka i tiden – till tiden strax för Kristi födelse.

Skottdagen

Skottår (år med 366 dagar) är alltså år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1700, 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).

Skottår eller inte?

År 2000 – skottår
År 2001 – inte skottår
År 2002 – inte skottår
År 2003 – inte skottår
År 2004 – skottår
År 2005 – inte skottår
År 2006 – inte skottår
År 2007 – inte skottår
År 2008 – skottår
År 2009 – inte skottår
År 2010 – inte skottår
År 2011 – inte skottår
År 2012 – skottår
År 2013 – inte skottår
År 2014 – inte skottår
År 2015 – inte skottår
År 2016 – skottår
År 2017 – inte skottår
År 2018 – inte skottår
År 2019 – inte skottår
År 2020 – skottår
År 2021 – inte skottår
År 2022 – inte skottår
År 2023 – inte skottår
År 2024 – skottår

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2021-01-31, uppdaterad 2022-02-01)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

Är 2021 ett skottår?

av

Kort svar: Nej, år 2021 är inte ett skottår och har därför 365 dagar varav 28 i februari.

Ett skottår är ett år med en extra dag i februari (skottdagen). Totalt har skottåret 366 dagar till skillnad från det vanliga årets 365. Att kalendern har skottdagar och skottår beror på att det astronomiska året och det kalendariska inte går jämnt ut. Det tar c.a. 365 dagar, 5 timmar 48 minuter, och 45 sekunder för jorden att ta sig ett varv runt solen. För att kompensera för dessa knappt sex timmar lägger man till en dag vart fjärde år för att kalendern och astronomin ska komma i fas.

Grundprincipen är att vart fjärde år är skottår och då är det åren som är jämnt delbara med fyra – t.ex. 2012 och 2016 – som är skottår. Det finns dock ett par undantag som gör det hela lite mer komplicerat.

  1. För det första är sekelskiftesår undantagna (t.ex. var år 1700 inte skottår).
  2. För det andra är sekelskiftesår där hundratals siffran är jämnt delbar med fyra (ex. 1600 och 2000) undantagna från det första undantaget.

Eftersom 2021 inte är jämnt delbart med fyra och inte heller omfattas av något undantag så är 2021 inte ett skott år och februari 2021 har 28 dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2021-01-31)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

Varför firar vi kyndelsmässodagen i Sverige?

av

Kort svar: Kyndelsmässodagen (2 februari) firas till minne av att jungfru Maria gick till templet fyrtio dagar efter Jesus födelse.

Fyrtio dagar efter juldagen 25 december infaller kyndelsmässodagen. Kyndelsmässodagen firas till minne av att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

På engelska heter högtiden Candlemas och ordet ”kyndel” betyder, precis som engelskans ”candel”, ljus. Kopplingen till ljus har gjort att en vanlig tradition i svenska kyrkor är att man går ljusprocession under kyndelsmässodagens mässa.

Eftersom kyndelsmässodagen togs bort som självständig helgdag 1772 firas den numera istället på närmaste söndag – alltså söndagen som infaller 2–8 februari. Kyndelsmässodagen är dessutom den absolut sista dagen på kyrkoåret som relateras till julen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-01-27)

Källor: Kyrkoordningen för Svenska kyrkan

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker