Kort svar: Ordet ”jultomte” finns belagt på svenska sedan åtminstone 1862.
Tomtar har förekommit i den svenska folktron långt tillbaka i tiden. Gårdstomten hade som uppgift var att ”sörja för folkets trevnad och välgång” på gården och det är om en sådan tomte som Viktor Rydbergs dikt handlar. Sin anknytning till julfirandet får tomten först under andra halvan av 1800-talet och det är då som jultomten successivt tar över rollen som julklappsutdelare i de svenska hemmen.’
Kort svar:I Sverige delar man ut julklappar på julaftonskvällen.
Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitutockså lanserat ”årets julklapp”.
Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen för att
Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen, sjunger ”We better hurry up, Tomorrow’s Christmas Day!” och bläddrar mellan 24 och 25 december i almanackan.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-23
Dock har Coca Cola (tillsammans med Disneys Jultomtens verkstad) haft en avgörande betydelse i att befästa hur jultomten ska se ut. Redan på 1920-talet började Coca Cola att göra annonser inför jul där jultomten förekom. Inför julen 1930 ritade Fred Mizen en jultomte som drack Coca Cola i varuhuset Famous Barr Co. i St. Louis.
Annons för Coca Cola 1930.
Under de kommande åren på 1930-talet fick den svenskättade tecknaren Haddon Sundblom i uppdrag att skapa en ny jultomte. Tanken var att Sunblom skulle göra ”jultomten” som en egen person, inte en person som var utklädd till jultomten.
Sundblom använde sig då av Clement Clark Moore’s dikt A Visit From St. Nicholas som en utgångspunkt från 1822 i skapandet av figuren och inför julen 1931 var Sundblom färdig.
Annons för Coca Cola 1931
Utseendet som Sundblom skapade för sin jultomte har därefter varit i princip allenarådande för hur en jultomte i USA ska se ut. Även den svenska jultomten har under senare tid fått se sig omsprungen av sin amerikanska motsvarighet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-18
Kort svar: Sången som sjungs, dels i början av kortfilmen ”Jultomtens verkstad” och dels när jultomten åker iväg på sin släde har inget officiellt namn utan kallas ibland ”Santa’s workshop” och ibland ”Merry Merry Men of the Midnight Sun”.
Under slutet av 1920-talet började Disney producera tecknade kortfilmer i en serie som fick namnet Silly symphonies. Den 10 december 1932 hade Santa’s workshoppremiär och det är också den första kortfilmen i julprogrammet From alla of us to all of you som sändes i USA 1958.
Sången som sjungs, dels i början och dels när jultomten åker iväg på sin släde, har inget officiellt namn utan kallas ibland ”Santa’s workshop” och ibland ”Merry Merry Men of the Midnight Sun”.
Under tiden som startbilden visas sjunger en kör:
Near the far North Pole in a distant land, Lives Santa Claus with a merry band, Of tiny elves who sing and work, They’re making toys for girls and boys!
Därefter – och det är här klippet börjar i den version vi kan se på SVT1 varje julafton – klipps vi sedan in på en bild av jultomtens verkstad på Nordpolen och hans hjälpredor sjunger:
We’re the merry, merry men of the midnight sun, We work for Santa and have a lot of fun, With a hi-hi-ho and a hi-hi-hey, We better hurry up, Tomorrow’s Christmas Day!
I den här scenen kan vi för övrigt se några av namnen på jultomtens renar – Donner och Blitzen. Sedan får vi också se de övriga renarna.
Goodbye, my merry little gnomes, Goodbye, goodbye, goodbye, I’m bringing joy to a million homes, Goodbye, goodbye, goodbye!
När jultomtens släde sedan lyfter och flyger bort mot månen sjungs återigen:
We’re the merry, merry men of the midnight sun, We work for Santa and have a lot of fun, With a hi-hi-ho and a hi-hi-hey, Santa claus will bring to you a very, very merry Christmas Day!
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-06
En av alla de figurer som till sist blivit till den amerikanska jultomten är helgonet St Nikolaus. St Nikolaus levde på 300-talet i nuvarande Turkiet och blev barnens beskyddare. Men också sjömännens, handelns och pantlånarnas dito.
Kort svar: Traditionellt så har den svenska jultomten och jultomten från USA (Santa Claus) varit två olika karaktärer. Men under senare år har deras form och funktion mer börjat att smälta samman.
Historiskt har den svenska jultomten och den amerikanska Santa Claus varit två olika figurer. Även om både förknippas med julfirande är deras bakgrund, uppträdande och utseende sprungna ur olika traditioner.
Följande saker skiljer de båda tomtarna åt:
Namnet
Den svenska jultomten har fått sitt namn ifrån den mindre gårdstomten som heter tomte just eftersom han bor på tomten (husets byggplats).
Enligt gängse uppfattning som etablerades av Jenny Nystöms teckningar kommer den svenska julklappsutdelande tomten antingen själv gående i snön eller så har han en bock som drar en släde med paketen.
Alltså. Santa Claus och den svenska jultomten är inte samma figur. Under de senaste åren har Santa Claus fått mycket större utrymme i Sverige och är den klart dominerande i reklam och media. Den enda plats där den svenska jultomten fortfarande syns i någon större utsträckning är på julkort och som prydnadssak.
Under 2000-talet har antalet julklappar knappast minskat. Däremot kan det sägas finnas en konkurrens om vem som delar ut klapparna. Å ena sidan den svenska jultomten med gråa kläder och butter uppsyn och å andra sidan den anglosaxiska Santa Claus med sina helröda kläder, kraftiga skägg och sitt bullrande skratt. Historikern Håkan Strömberg skriver:
Den ”kulturkamp” som pågår just nu, en bit in på 2000-talet, när än en gång två gåvoutdelare kämpar om utrymmet. Här finns julbockens arvtagare, klädd i pappas rock och mask, beredd att bulta på dörren på julaftonskvällen och fråga efter snälla barn. Men också en Santa Claus, rödklädd från topp till tå och med ansiktet inramat i vita lockar, på väg att ge sig av med sina flygande renar för att lämna presenter via skorstenarna.
Kort svar: Att den amerikanska jultomten (Santa Claus) kommer med julklappar genom skorstenen etablerades som idé av Clement C Moore i dikten ”A Visit from St. Nicholas” från 1823. Då var jultomten betydligt mindre än vad han är idag.
I dikten berättas om hur St Nicholas kommer med åtta renar på julnatten för att lämna gåvor. Hans entré görs genom skorstenen:
As I drew in my head, and was turning around, Down the chimney St. Nicholas came with a bound. He was dressed all in fur, from his head to his foot, And his clothes were all tarnished with ashes and soot;
Varför Moore valde att jultomten skulle komma in i huset via skorstenen är inte säkert, men det är inte orimligt att anta att skorstenen är den naturliga vägen för ett mystiskt väsen att ta sig in i ett hus i hemlighet när dörrar och fönster är stängda på vintern. Dessutom är det värt att påminna att Santa Claus i Clement C Moores version var en betydligt kortare och mindre figur än vad han blivit under senare tid.
Inspirerad av ovan nämnda dikt ritade tecknare Thomas Nast år 1863 sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs. Nast anses allmänt vara den som givet jultomten sin moderna form.
Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar.
Kort svar: I den dikt som först presenterade jultomtens renar så var de åtta stycken. Därefter har Rudolf med röda mulen tillkommit – så idag är det ofta nio stycken.
Några år efter I jultomtens verkstad (1939) kom Rudolf med röda mulen då en copywriter på företaget Montgomery Ward vid namn Robert L. Ward fick i uppdraget att skriva en julbok som företaget kunde ge som gåva till sina kunder.
Kort svar: Den äldre svenska tomten (inte jultomten) var ofta gråklädd, med röd toppluva och ett långt snövitt skägg.
Som enskild symbol för julen är jultomten med sin resliga gestalt, sitt långa vita skägg, sina röda kläder och sitt bullrande skratt ganska ohotad. Den moderna jultomten som vi lärt känna via främst Disneyfilmer och Coca Cola-reklam har dock mycket lite med den svenska tomten att göra.
Kortformen ”tomte” finns i tryckt form först 1781. Dessförinnan var det i kombination med andra ord – ex. tomtebisse och tomtegubbe. Tomten är långt ifrån samma karaktär som jultomten.
Tomten sågs av den kristna kyrkan som ett ont väsen, men i folktron levde han länge som en känd figur som tog hand om många bestyr på gården. Namnet ”tomte” kommer från platsen där tomten verkade, alltså gårdstomten (platsen där huset står).
Tomten hade från början ingenting med jul att göra och själva tanken att han skulle dela ut julklappar är bakvänd, snarare var det tomten som förväntades få gåvor av husfolket.
Till sin natur var tomten ett skyggt väsen som visade sig sällan för människor. De som sa sig ha sett honom var inte sällan barn. Så här beskrivs han av n murare i Kastlösa socken i början av förra seklet:
Han [tomten] hade grått skägg å en rö pinnmössa å e lita blå kavajtröja, dä va allt som ja såg. Men ja sprang fort ner te mor mi där ho var
Återkommande i folk beskrivningar av tomten är att det är en liten figur på runt en meter. Tomten var ofta klädd i grå vadmalskolt och på huvudet någon form av röd eller mer sällan grå toppluva. Ibland kunde tomten vara klädd i rött eller grönt eller, som i berättelsen ovan, blått. De flesta tomtar hade snövitt eller ulvgrått skägg, även om en del var slätrakade.
Skrivet av Mattias Axelsson (2011-11-15)
Källa: Schön, Ebbe (1996) Vår svenska tomte – sägner och folktro Natur och Kultur
Kort svar: Numer är det jultomten som delar ut julklappar i Sverige, men genom historien har även t.ex. julbocken och Jesusbarnet varit julklappsutdelare.
Att ge varandra gåvor i slutet av december är en tradition som kan spåras tillbaka till romarriket. Vid festen Saturnalierna (från 17 december och några dagar framåt) gav romarna varandra gåvor. Detta bruk flyttades senare till nyårsfesten och nyårsgåvor förekom i Norden från kristendomens införande vid medeltidens början.
Bruket med nyårsgåvor konkurrerades under 1700-talet ut av de populärare julgåvorna – förmodligen tack vare inflyttade tyskar som i mitten av 1600-talet införde firandet av Kinken Jes.
Till detta bruk bör också läggas det mer kontinentala firandet (främst i nuvarande Nederländerna och Belgien) att ge barnen gåvor på Sinterklass-afton (5 december). Även i delar av Sverige (t.ex. på Gotland) fanns denna tradition i delar av Sverige.
Julklappar.
Under 1700-talet fanns det i Sverige två olika typer av julgåvor – dels överklassens dyrbara presenter i samband med jul och dels det mer folkliga bruket att knacka (klappa) fönstret innan gåvan kastades in – därav namnet ”julklapp”.
Vem som skulle dela ut gåvorna varierade. En tradition som importerats ifrån Tyskland var Kinken Jes.
Kinken Jes delar ut julklappar
Christkindlein (även kallad Kindchen Jesus eller Kinken Jes) är reformationens försök att göra sig av med den populäre gåvoutdelaren St Nikolaus. Eftersom Luther ville bli av med alla helgon var St Nikolaus en nagel i ögat. Därför skapades Kinken Jes – det lilla Jesusbarnet – som en motvikt. Kinken Jes delade också ut gåvor, men i samband med julfirandet.
Dock var Kinken Jes alls inget litet barn utan en vitklädd kvinna med ljuskrans kring håret (enligt vissa ursprunget till den moderna lucian)
Julbocken delar ut julklappar
Kinken Jes konkurrerades ganska tidigt ut av andra gåvoutdelar. Under 1800-talet var det populärt att ha en man utklädd till julbock som klapputdelare.
Julbocken kan ha blivit över ifrån upptågen kring Nikolausdagen (6 december). Med sig hade helgonet ofta en djävul, ofta utklädd med horn och päls. Enligt vissa är det denna djävulsgestalt som genom seklen förvandlats till julbock.
Elsa Beskow skriver i boken Petter och Lottas jul:
… på den tiden var det inte jultomten, som kom med julklappar, det var en stor julbock som kom in och stötte med käppen i golvet och frågade ”Finns det några snälla barn här?”
Julbock i Elsa Beskows saga
Jultomten som klapputdelare
Det senaste tillskottet i raden av julklappsutdelare (och den som fortfarande behåller positionen) är jultomten.
Inspiration till bilderna kom från dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten. Förutom utseendet och funktionen som klapputdelare är det också här som jultomtens åtta renar får sina namn.
Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar.
Tomtens renar
Den svenska jultomten däremot är ett resultat av Jenny Nyströms teckningar. Hennes första bild av en tomte var illustrationen av Viktor Rydbergs berättelse Lille Viggs äfventyr på julaftonfrån 1871 och den har ganska lite gemensamt med hur hennes senare tomtar kom att se ut.
Senare började Nyström utveckla sin tomte till den tomte vi känner idag med vitt skägg och (oftast) röd luva.
Dock var det inte Rydbergs berättelse som formade jultomten som klapputdelare. Historikern Håkan Strömberg skriver:
Den jultomte som istället kom att ta plats i svenska hem under sent 1800-tal och under 1900-talet var något helt annat. Han kom oftast till fots genom mörkret om kvällen den 24 december, bultade på dörren och bjöds in under stora hedersbetygelser. Han erbjöds en sittplats, öppnade sin säck, läste rim, delade ut julklappar och försvann sedan ut i natten.
Och här går det att se klara paralleller till hur julbocken arbetade.
Vem delar ut julklappar i Sverige idag?
Under 2000-talet har antalet julklappar knappast minskat. Däremot kan det sägas finnas en konkurrens om vem som delar ut klapparna. Å ena sidan den svenska jultomten med gråa kläder och butter uppsyn och å andra sidan den anglosaxiska Santa Claus med sina helröda kläder, kraftiga skägg och sitt bullrande skratt. Håkan Strömberg igen:
Den ”kulturkamp” som pågår just nu, en bit in på 2000-talet, när än en gång två gåvoutdelare kämpar om utrymmet. Här finns julbockens arvtagare, klädd i pappas rock och mask, beredd att bulta på dörren på julaftonskvällen och fråga efter snälla barn. Men också en Santa Claus, rödklädd från topp till tå och med ansiktet inramat i vita lockar, på väg att ge sig av med sina flygande renar för att lämna presenter via skorstenarna.
Högtider och traditioner 
