Etikettarkiv: påskmat

När började man äta inlagd sill till påsk?

av

Kort svar: Sillen blir en del av påskmaten i slutet av 1920-talet och etablerar sig under åren därefter.

Till ”traditionell påskmat” räknas ägg och olika typer av fisk och senare har även t.ex. Janssons frestelse och påskmust tillkommit. Salt sill fanns med tidigt men dock inte den inlagda sillen.

Som en rätt på julbordet ska den inlagd sillen kommit via borgerligheten på 1800-talet, även om den blev allmänt uppmärksammad på de svenska julborden först under 1920-talet. Det är även då de första beläggen för olika typer av inlagd sill börjar dyka upp kring påsk. Ett menyförslag för påskafton 1926 i SvD har till lunch med:

Smör, bröd, ost, kryddsill med kokt potatis, njurstuvning i snäckor. Stuvad abborre i med kokt potatis. Savarin med aprikoser och grädde.

Även på påskdagens lunch fanns sill med 1926, då som ”inlagd sill”. Året därefter saknas sill helt i menyförslaget från SvD. Ett par år tidigare, 1923, saknas sillen när ”den rituella påskmaten” räknas upp i Dagens Nyheter. Då är det istället ägg, långfredagslax och påsklamm som finns med. Påsken 1928 är den tillbaka i förslaget till påskaftonssupé:

Smör, bröd, sill i oljesås, ansjovisgratin, god bräckkorv, skink- och njursauté, rädisor, ost, löskokta ägg. Kall kyckling med ärter, grönsallad och tomater i marinad samt varm sås.

Påskaftonssupé 1928

Under det fortsatta 1930-talet får sillen en mer given plats i påskmaten. Då blir påskmaten också tydligare ett smörgåsbord med många olika smårätter. Påsken 1938 är ”sill och ansjovis i ett par former” med i annonser inför påsk. Sedan fortsätter den inlagda sillen vara en central rätt på påskbordet under resten av seklet och in på 2000-talet räknas som sill som en av de viktiga rätterna när svenska folket får välja.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-31

Källor:

DN 1923-03-28

SvD 1926-03-27

SvD 1928-04-01

SvD 1938-04-13

Hur länge har ordet ”helgskinka” använts?

av

Kort svar: Ordet ”helgskinka” började användas på 1970-talet.

Den viktigaste rätten på svenska julbord är julskinkan. Före 1800-talet var rimmad skinka något man åt under vårens högtider (ex. påsk). Modern ”påskskinka” lanserades dock i Sverige under mitten av 1900-talet. Dock är påskskinkan inte en rätt som ens har nått i närheten samma popularitet som julskinkan, som påskmat är det ägg, sill och lax som dominerar. 

En mer modern företeelse är ”helgskinkan”, en kokt skinka som säljs vid andra tidpunkter på året än i december. Begreppet helgskinka började användas i annonser på 1970-talet.

SvD 1976-04-28

Att leverantörer och butiker använder sig av begreppet ”helgskinka” handlar om att man vill kunna sälja produkten vid fler tillfällen än bara kring jul.

Annons för helgskinka 2018

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-07

Källa: KB:s tidningsdatabas ”helgskinka”

Hur länge har det funnits tomatsill?

av

Kort svar: Tomatsill har funnits i Sverige sedan 1920-talet.

Den inlagda sillen har sin givna plats på de tre stora högtidsmatborden (jul, påsk och midsommar) båda som klara sillar t.ex. matjessill och röror som t.ex. currysill eller senapssill. Det var under 1800-talet som vi i Sverige började lägga in sillen i ättika och socker i och med att sockret blev billigare. Den sötsyrliga sillen blev sedan ett centralt inslag när brännvinsborden blev till smörgåsbord. 

En av de äldre inlagda sillarna är tomatsillen som börjar komma in på 1920-talet. Så här skriver SvD om tomatsill:

I grund och botten är den [sherrysill] en tomatsill (som hade introducerats på konserv på 1920-talet) som förfinades med en skvätt torr sherry.

När man letar i arkiven är det äldsta belägget från SvD1929.

Annons i SvD 1929

Sedan dyker tomatsillen upp i annonser från butiker på 1930-talet.

Annons i DN 1935

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-20

Källor: ”De glömda julrätterna – och deras historia” DN 2019-12-12

”Sillen – historia, samtid, framtid och ett omistligt kulturarv” slu.se 2019-04-15

SvD 1929-10-16

DN 1935-09-20

Varför äter vi lax till påsk?

av

Kort svar: Laxen finns med på påskbordet eftersom den var tillgänglig att fisk och bereda under våren då påsken inföll.

Traditionellt har påsken inte varit en stor mathögtid i Sverige. Eftersom påsken inföll under en period på våren då det var långt sedan senaste skörden och senaste slakten var förråden inte i närheten lika välfyllda som kring jul. Därför åt man ofta det som fanns tillgängligt – ägg och fisk.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-1.png

Laxen var möjlig att fiska i åar och kunde därefter tillredas antingen genom gravning eller rökning. Eftersom den var möjlig att fiska i mars och april då påsken infaller blev den också bra att använda som påskmat. På långfredagen, som var fastedag, kunde det serveras gravad lax och saltad sill eller salt laxrygg med korint- eller kaprissås till. När det sedan blev påskafton bytte laxen smak och man serverade den rökt, men även rökt kolja och sik förekom.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källor: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

”Varför äter vi ägg, lamm och lax nu i påsk?” Sydsvenskan 2018-03-29

Vad är skillnaden mellan julmat och påskmat?

av

Kort svar: Även om det finns likheter mellan julens och påskens mat är skillnaderna att julmaten mer handlar om olika typer av kötträtter, medan påskmaten i större utsträckning fokuserar på fisk.

När man i olika undersökningar låtit svenskar rangordna vilken mat som är viktigast till jul respektive påsk finns det några rätter som är lika. Den inlagda sillen hamnar högt upp både bland julbordets och på påskbordets favoriter. Dessutom är såväl julmust respektive påskmust som julöl och påsköl populära drycker som liknar varandra.

Kring övriga favoriter finns det också tydliga likheter men den slående skillnaden är att de rätter som kommer i topp på julbordet är kötträtter – julskinka, köttbullar och prinskorv samt varm Janssons frestelse. På påskbordet däremot är det fisk och ägg som toppar – kokta ägg och olika typer av lax, samt givetvis den inlagda sillen (som ju också finns på julbordet).

Påskmat

Nu ska det sägas att laxen och äggen även finns med på de flesta topplistor kring julmat och på motsvarande sätt finns köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse (dock inte påskskinka) med på påskens topplistor. Skillnaden är att de då hamnar längre ner.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)

Vad åt man för mat på långfredagen förr?

av

Kort svar: På långfredagen åt man traditionellt salt fisk eftersom det var en fastedag och saltet skulle påminna om Jesus lidande på korset.

Långfredagen är den dag då Jesus avrättas på korset enligt kristen tradition. Namnet långfredag kommer av att det ska vara en lång dag präglad av allvar och stillhet. Fram till 1969 var t.ex. offentliga nöjestillställningar förbjudna i Sverige.

Den mat man åt på långfredagen har också sitt ursprung i att det är en dag till minne av Jesus lidande på korset. Richard Tellström:

Historiska påskrätter var annars salt fisk och av tradition serverades den på långfredagen, en kristen fastedag. Rätter var gravlax och salt sill men också salt laxrygg kunde servas med korint- eller kaprissås.

Den salta fisken skulle vara en påminnelse om att ”Jesus törst på korset”. Längre tillbaka i tiden åt man kokt fisk i olika soppformer, eftersom långfredagen fortfarande räknades som fastedag då inget kött fick spisas.

pla salit, salta saltad, salit torkad fisk, mat, skaldjur, friskhet, marknadsföra, fisk, gourmet, beredd fisk, hav, djur-, djurteman, ryggradsdjur, djurliv, reptil, inget folk, ett djur, dag, närbild, djur i det vilda, selektiv fokusering, fokusera på förgrunden, natur, utomhus, mat och dryck, djur kroppsdel, krokodil, djurhuvud, fiskerinäring, djurskala, 2K
Salt fisk

I en artikel från SvD 1922 beskrivs traditionen så här:

Det [är] mycket klokt att många personer ännu håller fast vid gammal tradition och till långfredagsmiddag äta stekt griljerad laxrygg med korint- eller kaprissås.

Att det blev just lax hänger också samman med att fisken var tillgänglig att fiska på våren, när förråden började tömmas efter en lång vinter och lång tid gått sedan senaste skörden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31

Källor: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

”Från torg, hallar och bodar” SvD 1922-04-15

Vilken mat är viktigast för svenskar till påsk?

av

Kort svar: Ägg, lax och inlagd sill är de viktigaste rätterna för svenskar till påsk.

Påskens mat är i Sverige mer sparsmakad än julens frosseri i kött och mer inriktad på fisk, men har fler rätter än midsommarbordet. Historiskt har påsken inte varit en stor mathögtid – ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma. Äggen och fisken, i form av lax och sill, är rätter som numera är populära.

Påskmat

Sifo undersökte 2019 vad svenska folket ansåg som viktigast på påskbordet.

  1. Ägg (31 procent)
  2. Sill (22 procent)
  3. Påskmust (11 procent)
  4. Lax (9 procent)
  5. Köttbullar (9 procent)
  6. Lamm (3 procent)
  7. Påsköl (3 procent)
  8. Prinskorv (2 procent)
  9. Snaps (2 procent)

När Svensk handel i sin årlig undersökning 2019 frågade svenskar vilket som var viktigast på påskbordet (tre alternativ kunde väljas) framom följande lista.

  1. Ägg – (52 procent)
  2. Sill – (30 procent)
  3. Lax – (18 procent)
  4. Köttbullar – (17 procent)
  5. Janssons frestelse – (17 procent)
  6. Prinskorv – (8 procent)
  7. Lamm – (8 procent)

Coop använde 2018 Demoskop för att ta reda på vad svenskar föredrog på påskbordet.

  1. Ägg (73 procent)
  2. Påskmust (52 procent)
  3. Inlagd sill (51 procent)
  4. Lax (47 procent)
  5. Köttbullar (41 procent)
  6. Potatis (36 procent)
  7. Påskgodis (32 procent)
  8. Prinskorv (30 procent)
  9. Janssons frestelse (25 procent)
  10. Snaps (19 procent)

Det som är återkommande är att ägg, sill, lax, påskmust och även köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse är återkommande bland de populäraste rätterna på påskbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källor: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

”Påskbordets 9 viktigaste rätter” elle.se 2019-04-14

”Ägg ohotad favorit på påskbordet” coop.se 2018-03-23

”Svensk Handels påskrapport 2019”

Vad är ”traditionell påskmat”?

av

Kort svar: När Sverige var ett jordbrukssamhälle var påsken ingen stor mathögtid, men ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma.

Julen är den stora mathögtiden även historiskt i Sverige. Påsken däremot infaller under en period då det ofta var ganska tomt i gårdens förråd. Skörd och slakt låg åtminstone ett halvår bak i tiden och det skulle dröja innan det var möjligt att börja fylla förråden igen. Påsken var alltså inte någon större mathögtid före förra seklet.

Om man ska hitta någon mat som var ”traditionell påskmat” kan vi ändå identifiera ägg och fisk. Åtminstone i södra Sverige hade hönorna börjat värpa de första våräggen, i alla fall om påsken inte var väldigt tidig. Under fastan, som iakttogs noga så länge Sverige var katolskt, fick man inte äta av äggen men vid påskhelgen var det igen fritt fram.

Rökt lax

Fisken var tillgänglig året runt vilket gjorde den lämplig som påskmat. På långfredagen, som var fastedag, kunde det serveras gravad lax och saltad sill eller salt laxrygg med korint- eller kaprissås till. När det sedan blev påskafton bytte laxen smak och man serverade den rökt, men även rökt kolja och sik förekom.

Det är sedan under 1900-talet som den moderna påskmaten successivt börjar introduceras. Runt andra världskriget försöker man lansera påskskinka och även påskmust kommer däromkring. Under andra halvan av förra seklet tillkommer smårätter från julbordets smörgåsbord – ex. inlagda sillar (som introducerades redan under mellankrigstiden), prinskorv, köttbullar och Janssons frestelse.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källa: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

Hur länge har vi ätit påskskinka i Sverige?

av

Kort svar: Före 1800-talet var rimmad skinka något man åt under vårens högtider (ex. påsk). Modern ”påskskinka” lanserades i Sverige under mitten av 1900-talet.

Fläskkött har funnits i det svenska köket i flera tusen år. I det gamla bondesamhället slaktades grisarna i oktober och december för att sedan saltas in så att det skulle räcka till nästa slakt. En eller ett par grisar sparades dock till lucia då de slaktades för att man skulle få färskt kött till julfirandet.

Man skulle kunna tro att julskinkan är en rest från detta, men som Ebbe Schön skriver (s. 16):

Julskinkan har dock inte så värst gamla anor. I regel åt man andra delar av grisen vid jul – skinkan brukade man salta ner och spara till våren.

Att äta skinka är alltså traditionellt (före mitten av 1800-talet) inte något som förknippats med jul utan snarare med vårens högtider. Mathistorikern Richard Tellström menar att de rimmad (alltså saltad) skinka var något som man i Sverige åt främst på vårkanten och sommaren. Det var skinkorna som saltades in i samband med luciaslakten som man åt då.

Den absolut viktigaste högtiden under våren sedan Sverige kristnats var givetvis påsken. Under fyrtio dagar före påskhelgen var det dessutom under katolsk tid fasta, vilket gjorde att både kött och ägg var otillåten mat. Därför är det inte en orimlig tanke att den rimmade skinkan förr var en del av påskens måltid.

Modern påskskinka

Under slutet av 1800-talet, i samband med nationalromantikens försök att återuppliva en gammal svensk bondekultur, blev den kokta julskinkan vanlig på julborden, däremot inte på påskborden. Tellström menar att:

påskskinka, en rimmad skinka (ibland lättrökt) till påskfirandet och såld under namnet ”påskskinka”, först uppträder på 1940-talet med blir vanligt förekommande först under 1960-talets andra hälft.

Dagen Nyheter 8 april 1941

Det finns annonser från 1930-talet där det står att ”rökt skinka – fin påskmat” även om det inte uttryckligen kallas för påskskinka. Begreppet påskskinka lanseras på 1940-talet.

Frekvensen av annonser ökar sedan tydligt under 1960-talet. Dock är påskskinkan inte en rätt som ens har nått i närheten samma popularitet som julskinkan, som påskmat är det ägg, sill och lax som dominerar. Även om man inom dagligvaruhandeln försökt lansera både advents- och helgskinka under lång tid.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-13

Källor:

e-postintervju med Richard Tellström

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner Semic : Sundbyberg

Swahn, Jan-Öjvind (2017) Matens historia. Från A till Ö. Ordalaget förlag _ Bromma

SvD 1931-03-28

SvD 1936-04-09

Vad är påsköl?

av

Kort svar: Påsköl är öl som bryggs speciellt till påsk. Det finns inga särskilda kriterier för hur en påsköl ska smaka.

Att dricka öl till de olika årshögtiderna går långt tillbaka i nordisk historia. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Påsköl har bryggts i Sverige i princip lika länge som det har bryggts julöl – alltså sedan slutet av 1800-talet. Men vad är typiskt för en påsköl idag?

Det finns egentligen inga kriterier för vad en påsköl ska innehålla eller hur den ska smaka. Traditionellt har både julöl och påsköl bryggts i en stil som gör att det ”mörkt, sött och starkt”. Systembolaget skriver:

Påsköl liksom julöl tillhör en mörkare och fylligt maltig ölstil som kan vara kryddig. Påskölen är dock ofta ljusare och alkoholsvagare än julöl. En orsak kanske är att fisk, lamm och ägg är dominerande rätter till påsk där ett lättare öl passar bättre och att vi gillar att dricka lättare drycker på våren. 

Med dagens stora utbud av bryggerier finns det mängder av olika påskölsvarianter – från ljusa lager till mörka stout.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-20

Källa: ”Säsongsöl” systembolaget.se