Kort svar: Laxen finns med på påskbordet eftersom den var tillgänglig att fisk och bereda under våren då påsken inföll.
Traditionellt har påsken inte varit en stor mathögtid i Sverige. Eftersom påsken inföll under en period på våren då det var långt sedan senaste skörden och senaste slakten var förråden inte i närheten lika välfyllda som kring jul. Därför åt man ofta det som fanns tillgängligt – ägg och fisk.
Kort svar: Även om det finns likheter mellan julens och påskens mat är skillnaderna att julmaten mer handlar om olika typer av kötträtter, medan påskmaten i större utsträckning fokuserar på fisk.
När man i olika undersökningar låtit svenskar rangordna vilken mat som är viktigast till jul respektive påsk finns det några rätter som är lika. Den inlagda sillen hamnar högt upp både bland julbordets och på påskbordets favoriter. Dessutom är såväl julmust respektive påskmust som julöl och påsköl populära drycker som liknar varandra.
Kring övriga favoriter finns det också tydliga likheter men den slående skillnaden är att de rätter som kommer i topp på julbordet är kötträtter – julskinka, köttbullar och prinskorv samt varm Janssons frestelse. På påskbordet däremot är det fisk och ägg som toppar – kokta ägg och olika typer av lax, samt givetvis den inlagda sillen (som ju också finns på julbordet).
Nu ska det sägas att laxen och äggen även finns med på de flesta topplistor kring julmat och på motsvarande sätt finns köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse (dock inte påskskinka) med på påskens topplistor. Skillnaden är att de då hamnar längre ner.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)
Den mat man åt på långfredagen har också sitt ursprung i att det är en dag till minne av Jesus lidande på korset. Richard Tellström:
Historiska påskrätter var annars salt fisk och av tradition serverades den på långfredagen, en kristen fastedag. Rätter var gravlax och salt sill men också salt laxrygg kunde servas med korint- eller kaprissås.
Den salta fisken skulle vara en påminnelse om att ”Jesus törst på korset”. Längre tillbaka i tiden åt man kokt fisk i olika soppformer, eftersom långfredagen fortfarande räknades som fastedag då inget kött fick spisas.
I en artikel från SvD 1922 beskrivs traditionen så här:
Det [är] mycket klokt att många personer ännu håller fast vid gammal tradition och till långfredagsmiddag äta stekt griljerad laxrygg med korint- eller kaprissås.
När Svensk handel i sin årlig undersökning 2019 frågade svenskar vilket som var viktigast på påskbordet (tre alternativ kunde väljas) framom följande lista.
Det som är återkommande är att ägg, sill, lax, påskmust och även köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse är återkommande bland de populäraste rätterna på påskbordet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23
Kort svar: När Sverige var ett jordbrukssamhälle var påsken ingen stor mathögtid, men ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma.
Julen är den stora mathögtiden även historiskt i Sverige. Påsken däremot infaller under en period då det ofta var ganska tomt i gårdens förråd. Skörd och slakt låg åtminstone ett halvår bak i tiden och det skulle dröja innan det var möjligt att börja fylla förråden igen. Påsken var alltså inte någon större mathögtid före förra seklet.
Om man ska hitta någon mat som var ”traditionell påskmat” kan vi ändå identifiera ägg och fisk. Åtminstone i södra Sverige hade hönorna börjat värpa de första våräggen, i alla fall om påsken inte var väldigt tidig. Under fastan, som iakttogs noga så länge Sverige var katolskt, fick man inte äta av äggen men vid påskhelgen var det igen fritt fram.
Kort svar: Före 1800-talet var rimmad skinka något man åt under vårens högtider (ex. påsk). Modern ”påskskinka” lanserades i Sverige under mitten av 1900-talet.
Fläskkött har funnits i det svenska köket i flera tusen år. I det gamla bondesamhället slaktades grisarna i oktober och december för att sedan saltas in så att det skulle räcka till nästa slakt. En eller ett par grisar sparades dock till lucia då de slaktades för att man skulle få färskt kött till julfirandet.
Man skulle kunna tro att julskinkan är en rest från detta, men som Ebbe Schön skriver (s. 16):
Julskinkan har dock inte så värst gamla anor. I regel åt man andra delar av grisen vid jul – skinkan brukade man salta ner och spara till våren.
Att äta skinka är alltså traditionellt (före mitten av 1800-talet) inte något som förknippats med jul utan snarare med vårens högtider. Mathistorikern Richard Tellström menar att de rimmad (alltså saltad) skinka var något som man i Sverige åt främst på vårkanten och sommaren. Det var skinkorna som saltades in i samband med luciaslakten som man åt då.
Den absolut viktigaste högtiden under våren sedan Sverige kristnats var givetvis påsken. Under fyrtio dagar före påskhelgen var det dessutom under katolsk tid fasta, vilket gjorde att både kött och ägg var otillåten mat. Därför är det inte en orimlig tanke att den rimmade skinkan förr var en del av påskens måltid.
Modern påskskinka
Under slutet av 1800-talet, i samband med nationalromantikens försök att återuppliva en gammal svensk bondekultur, blev den kokta julskinkan vanlig på julborden, däremot inte på påskborden. Tellström menar att:
påskskinka, en rimmad skinka (ibland lättrökt) till påskfirandet och såld under namnet ”påskskinka”, först uppträder på 1940-talet med blir vanligt förekommande först under 1960-talets andra hälft.
Dagen Nyheter 8 april 1941
Det finns annonser från 1930-talet där det står att ”rökt skinka – fin påskmat” även om det inte uttryckligen kallas för påskskinka. Begreppet påskskinka lanseras på 1940-talet.
Frekvensen av annonser ökar sedan tydligt under 1960-talet. Dock är påskskinkan inte en rätt som ens har nått i närheten samma popularitet som julskinkan, som påskmat är det ägg, sill och lax som dominerar. Även om man inom dagligvaruhandeln försökt lansera både advents- och helgskinka under lång tid.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-13
Källor:
e-postintervju med Richard Tellström
Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner Semic : Sundbyberg
Swahn, Jan-Öjvind (2017) Matens historia. Från A till Ö. Ordalaget förlag _ Bromma
Kort svar: Påsköl är öl som bryggs speciellt till påsk. Det finns inga särskilda kriterier för hur en påsköl ska smaka.
Att dricka öl till de olika årshögtiderna går långt tillbaka i nordisk historia. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:
Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.
Det finns egentligen inga kriterier för vad en påsköl ska innehålla eller hur den ska smaka. Traditionellt har både julöl och påsköl bryggts i en stil som gör att det ”mörkt, sött och starkt”. Systembolaget skriver:
Påsköl liksom julöl tillhör en mörkare och fylligt maltig ölstil som kan vara kryddig. Påskölen är dock ofta ljusare och alkoholsvagare än julöl. En orsak kanske är att fisk, lamm och ägg är dominerande rätter till påsk där ett lättare öl passar bättre och att vi gillar att dricka lättare drycker på våren.
Med dagens stora utbud av bryggerier finns det mängder av olika påskölsvarianter – från ljusa lager till mörka stout.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-20
Det finns en rad undersökningar om vad svenskar föredrar för mat till påsk. Svensk handels årliga undersökning från 2019 ger en bra bild av vad som är populärast.
Jämför man påskmaten med julmaten så finns det tydliga likheter. Förutom att skinka saknas på påskbordet (påskskinka eller helgskinka har lanserats men inte fått något större genomslag) så är rätterna snarlika. Sill, lax, köttbullar, Janssons frestelse och prinskorv är alla givna inslag på de svenska julborden såväl som på påskborden.
Påskmusten däremot började inte att produceras och säljas förrän i slutet av 1940-talet. Måltidshistorikern Richard Tellström säger i en intervju med DN:
Påskmusten kom ännu senare, någon gång under efterkrigstiden på fyrtio- och femtiotalen,
Det första tidningsbelägget för ordet ”påskmust” är redan från 1938 i Norrskensflamman där man uppmanar ”Beställ i tid eder påskdryckhjon”.
Norrskensflamman april 1+38
Den stora explosionen av annonser för påskmust kommer dock inte förrän efter andra världskriget. Inför påsken 1947 annonserar Apotekarnes i flera tidningar om om ”skummande dryck med fyllig, god smak”.
I SvD var det Wårby Påskmust ”god… fin… med fyllig smak” som den 3 april 1947 annonserade.
Ur SvD 1947-04-03
Året därefter så annonserar Apotekarnes även i SvD:
Ur SvD 1948-03-18
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04), uppdaterad 2020-04-26
Högtider och traditioner 