Kort svar: På julafton 1965 var det Kerstin Sterner och Maud Husberg som var julvärdar.
Sedan början på 1960-talet har det återkommande varit en eller flera personer som suttit som programpresentatörer som suttit i teve-rutan under julafton och alltså fungerat som ”julvärdar”. Den som har varit julvärd flest gånger är Arne Weise trots att han inte blev regelbunden julvärd förrän 1980.
Fem år efter att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! visats först gången, alltså 1965, så var det Kerstin Sterner och Gina Sunesson som fick ansvaret att vara presentatörer på julafton.
Kerstin Sterner /../ tar hand om TV-hallået på julafton från kl 14 till kl 19. Avlösare blir Maud Husberg /../ som fortsätter fram till programmets slut, cirka 1 på natten.
Dagens Nyheter 1965-12-24
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-28)
Enligt uppgifter som spridits av SVT m.fl. så var Bengt Feldreich julvärd bl.a. 1959 och 1960. Ibland sägs det att han var julvärd alla år mellan 1959 och 1972. Det senare går enkelt att vederlägga då han med säkerhet inte var julvärd vare sig 1961, 1962, 1963 eller något år därefter.
Påståendet att Bengt Feldreich skulle ha varit julvärd 1959 och 1960 går inte att belägga med några samtida källor. Det finns inga notiser i samtida tidningar vare sig om Bengt Feldreich eller ens att det skulle ha varit någon specifik programpresentatör just på julafton.
Kort svar: På julafton 1961 var det Ragna Nyblom som var tv-hallåa (alltså julvärd) och på juldagen samma år var det Åke Edin.
Under de första åren av 1960-talet växte teve-tablån på julafton mer och mer för varje år. En viktig del under julaftonsdagen och kvällen var att fungera som programvärd mellan programmen.
I TV får herrarna sitt lystmäte på julafton då Ragna Nyblom svarar för kvällens hallåande. Juldagen är det damernas tur att glädjas, för då hallåar Åke Edin.
Aftonbladet 1961-12-23
Ragna Nyblom, som dog 2017, var skådespelare, hallåa och röstskådespelare. Hon läste sagor och dubbade barnfilm, bl.a. Doktor Snuggles och Trolltyg i tomteskogen.
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-20)
Källa: ”Julens tomtar och troll i radio och tv” Aftonbladet 1961-12-23
Troligen var det Weise som 1982 (samma år som Tjuren Ferdinand sändes efter ordinarie program) introducerade traditionen att tända ett levande ljus i studion. Åtminstone var det inget som förekom vare sig 1978, 1979, 1980 eller 1981.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-11
Kort svar: Arne Weise var julvärd 1964 och 1966, sedan från 1980 till och med 2002 (med undantag för tre år under den perioden).
En ”julvärd” är en programpresentatör som på julafton möter tittarna mellan de ordinarie programmen. Symbolen för ”julvärd” i Sverige är utan tvivel ArneWeise som har mött svenskarna flest julaftnar.
Arne Weise är värd för TV:s eftermiddagssändningar på julafton. Sändningen som, i första hand, riktar sig till barnen och innehåller blandade filmade och direktsända inslag, pågår mellan 14 och 17
Under de kommande sju åren 1981-1987 var det Arne Weise som var julvärd samtliga år och 1982 tände han ett levande ljus för första gången. På julafton 1988 var det ingen mindre än Björne (spelad av Jörgen Lantz) som fick vara julvärd. Han delade uppdraget med den ordinarie presentatören Per Öhnell som tog vid klockan sex. Björne gjorde det så bra att han även åren därefter (1989 och 1990) fick uppdraget. Då tillsammans med Johan Sandström
Därefter (1991) var dock Arne Weise tillbaka som julvärd. Egentligen var det tänkt att SVT skulle banda julvärden (Marianne Moll) det året. Men sedan SvD uppmärksammat SVT:s planer så blixtinkallades Weise för att, mot sin vilja troligen, ställa upp som julvärd.
Under de kommande elva åren (1992-2002) så var det alltid Arne Weise som satt i studion på julafton.
Sista sändningen med Arne Weise som julvärd 2002
Efter 2003 har det varit nya julvärdar varje år i SVT bl.a. Lotta Brommé, Ingvar Oldsberg och Lars Lerin.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-11-21
Kort svar: Under julafton 1963 var det hallåorna Birgitta Sandstedt och Ewonne Christensen som skötte värdskapet i teve.
Under de första åren av 1960-talet växte teve-tablån på julafton mer och mer för varje år. En viktig del under julaftonsdagen och kvällen var att fungera som programvärd mellan programmen.
Tre år efter premiären av Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul (1960) var det två kvinnor som delade på värdskapet i teve under julaftonen. Precis som året före (1962) var det hallåor som fick uppdraget – Birgitta Sandstedt satt i studion under dagen och Ewonne Christensen under kvällen. Christensen hade sen också ”hallå-jour i TV under middagstid på juldagen”.
SvD 1963-12-24
Under julaftonen 1963 kunde man också titta på t.ex. Lennart Hyland, Gösta Knutsson och Farbror Sven.
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-20)
Kort svar: På julafton 1962 var det Jeanette von Heidenstam, Katarina Widell och Barbro Elfström var programvärdar i teve.
Under slutet av 1950-talet hade teve börjat sändas i Sverige och vid skiftet till sextiotalet hade teven tagit klivet in i folkhemmet – bl.a. genom fotbolls-VM 1958 och OS i Rom 1960.
Under julafton 1962 var det tre ”jourhavande hallåor” som log ”mot svenska folket från julhelgens digra program”. De tre var Jeanette von Heidenstam, Katarina Widell och Barbro Elfström. En av dem – Jeanette von Heidenstam – skulle återkomma som julvärd 1978, 1979 och 1980 (sista året i par med Arne Weise).
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-20)
Kort svar:Julafton 1972 var det Olle Norell och Isa Quensel som var julvärdar i teve.
Det finns en myt, spridd på flera ställen, om att Bengt Feldreich och Arne Weise ensamma hade hand om julvärdsskapet mellan 1959 och 2003. Men under 1960- och 1970-talet varierade det frisk vem som var julvärd – ett år kunde det vara Beppe Wolgers och ett annat år Lasse Holmqvist.
På julafton 1972 var det journalisten Olle Norell och skådespelerskan Isa Quensel som delade på programledarskapet.
Kort svar: Julvärd i teve 1971 var Lasse Holmqvist.
Det förekommer flertalet uppgifter om att Bengt Feldreich och Arne Weise var julvärdar i ett långt sträck från 1959 till 2003. Det stämmer att Arne Weise med undantag för åren 1988, 1989 och 1990 (då Björne var ersatte) var julvärd 1980-2002, men dessförinnan varierade det.
Under julhelgen 1971 var det Lasse Holmqvist från Malmö som fick uppdraget. Så här skriver DN 17 december:
Det börjar med julafton då Lasse Holmqvist fungerar som värd ända fram till den traditionella midnattsmässan.
Sedan hade Lasse Holmqvist en rad program under helgdagarna där han träffade olika kända människor
Julen 1968 blev lite speciell eftersom Apollo 8 – den andra månfärden – planerade anlända till månen just under julhelgen. Därför stöpte man hastigt om i tablån, men julvärden fick vara den planerade – nämligen Beppe Wolgers. Men flera program fick utgå och Beppe hade istället gäster som Monica Nielsen, Sunge Mangs och Thore Skogman i studion.
SvD 1968-12-21
Samma år som Beppe var julvärd hade också Djungelboken premiär i Sverige, men filmklippet som visades i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! kom inte med förrän året efter.
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-19)
Källor: ”Rymdextra nya inslag i jul-TV” SvD 1968-12-24
Högtider och traditioner 