Kort svar: På julafton 1969 var det Anita Lindman och Lasse Holmqvist som delade på värdskapet i TV1.
Att vara julvärd är numera ett prestigefyllt uppdrag som varje år tilldelas en ny offentlig person i Sverige. Under 2000-talet har bl.a. Lasse Kronér, Babben Larsson och Tareq Taylor fungerat som julvärdar i SVT. Även under tevens barndom varierade det från år till vem som fick vara julvärd. Under de första åren var det oftast teve-hallåorna som fick vara julvärdar, men så småningom kom andra personer som Beppe Wolgers, Sven Lindberg och Arne Weise in i rutan.
På julafton 1969. då TV2 precis hade startat, var det Anita Lindman (senare mest känd för Televinken) och Lasse Holmqvist (känd bl.a. för Här är ditt liv) som fick vara julvärdar. Så här skrev Dagens Nyheter:
Julens programpresentatörer i TV 1 blir Anita Lindman och Lasse Holmqvist. Den 23 december fungerar Anita Lindman som programvärdinna från kl 12 till 16.30 och Lasse Holmqvist som program- värd från kl 20. På julafton blir Anita Lindman programpresentatör kl 10-18 och Lasse Holmqvist resten av kvällen. På juldagen blir det samma tider för de båda, och på annandag jul Anita Lindman kl 10-17.15, då Lasse Holmqvist avlöser henne.
Både Lasse Holmqvist och Anita Lindman fick beröm för sina insatser som julvärdar 1969 och de fick ”mycket personligt beröm” enligt en krönika i Dagens Nyheter.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25
Kort svar: På julafton 1970 var det Sven Lindberg och Gunilla Marcus som var julvärd i TV1.
Sedan början av 1960-talet har olika personer, däribland givetvis Arne Weise, varit julvärdar. Liksom numera var 1960- och 1970-talet årtionden då det byttes julvärdar varje år. Ett år kunde Beppe Wolgers vara värd och ett annat år Isa Quensel och Olle Norell.
På julafton 1970 var det skådespelaren Sven Lindberg och teve-profilen Gunilla Marcus som fick äran att agera julvärd i TV1.Så här skrev Dagens Nyheter:
TV 1:s julvärd i år är Sven Lindberg, komediräven som lät sig lockas över till TV och som där utvecklat en ovanlig mängd fantasi och nya sidor. Men julen är lång, och inte ens den garanterat charmige Lindberg kan rimligen bära hela julvärd- skapet ensam på sina späda axlar: därför har vid hans sida inkallats en dame vid namn Gunilla Marcus, i vanliga fall en av TV 1:s flitigaste producenter, men nu sätter hon sig alltså framför kamerorna en stund.
Sven Lindberg var programvärd på olika sätt under hela julhelgen, även under uppesittarkvällen den 23 december. Då var även Gunilla Marcus med i studion tillsammans med Lindberg
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-27
Sedan premiären på julafton 1960 har det visats flera filmer med Kalle Anka som inte är med längre. Under de första sju åren var t.ex. Kalle Anka och nötkriget ett stående inslag och Kalle Anka på campingvisades mellan 1967 och 1970. Bitvis samtidigt visades även Kalle Anka jagar tjuvar.Kalle Anka jagar tjuvar (eller Corn Chips som den heter på engelska) är en kortfilm från 1951 med följande handling:
Kalle skottar sin plattgång när han upptäcker att Piff och Puff skottar sin gren. Han lurar dem att skotta gången åt honom, vilket gör dem arga. De smyger senare in i hans hus där de ser honom poppa popcorn, något som de aldrig sett tidigare. De älskar det och bestämmer sig för att norpa hela skålen med popcorn, vilket gör Kalle arg och en jakt inleds.
Första gången som Kalle Anka jagar tjuvar visades på julafton var 1969 då Dagens Nyheter benämner den som ”Piff och Puff som äter popcorn”. Sedan visas kortfilmen ytterligare ett år tillsammans med bl.a. Nalle Puh och den stormiga dagen innan det 1971 är dags för en rejäl omgörning av programmet
På julafton 1966 började teves sändningar 14.00 med programmet Jul i studion som beskrevs så här:
I tre timmar, ända fram till kl. 17, bjuds barnen julunderhållning från TV-studion, där flickor och pojkar samlats kring granen för lek och dans. Programvärd är Arne Weise. Sändningen inleds med att sista luckan i Adventskalendern öppnas.
När klockan slagit 17 på julafton 1967 var det färdigt för Arne Weise i rutan och istället tog programpresentatören Alicia Lundberg över. Hon återkom sedan på annadagskvällen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-26
Kort svar: Kalle Anka i djungeln eller Kalle Ankas fotografiska expedition sändes första gången på julafton 1971.
Clown of the Jungle (på svenska Kalle Anka i djungeln eller Kalle Anka som djungelfotograf eller Djungelns clown), är en animerad kortfilm som hade premiär i USA sommaren 1947. Till Sverige kom kortfilmen under våren 1948. Handlingen i filmen är att Kalle Anka ska fotografera fåglar i ett djungellandskap men misslyckas då han hamnar i konflikt med en våldsam Arauca.
Kalle Anka i djungeln fanns inte med när Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul hade premiär i svensk teve på julafton 1960. Istället fick figuren Kalle Anka plats i kortfilmen Kalle Anka och nötkriget. När den togs bort 1967 ersattes den av bl.a. Kalle Anka på camping som sändes i fyra år till och med julafton 1970.
När Kalle Anka på camping i sin tur togs bort ersattes den av Kalle Anka i djungeln. Just 1971 var det en hel del nya filmer som lanserades, förutom Kalle Anka i djungeln kunde vi första gången se Aristocats, Piff och Puff i hönsgården, Jan Långben på gymnastik samt Tjuren Ferdinand.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-03
Några mindre snälla har avsnitt har ersatts med nya. Pinocchio, Bambi samt Piff och Puff är inte med. I stället blir det Nalle Puh, Musse Pigg och Pluto på julgransutflykt samt Kalle Anka på campingsemester.
Det framgår i texten att de nya filmerna från 1967 var Nalle Puh på honungsjakt, Pluto julgran samt Kalle Anka på campingsemester. Den senare av dessa heter ”Tea for Two Hundred” på engelska och släpptes 1948.
På svenska har filmen bl.a. kallats ”Kalle Anka på camping”, ”Kalle Anka och myrorna”, ”Snyltgäster”, ”Kalle Anka campar” och ”Kalle Anka på utflykt”. Så här beskrivs handlingen:
Kalle är ute på en campingtur och ska precis börja äta en picknick. Allt förändras när han stöter på en myra som försöker bära med sig ett ägg till stacken. Han bestämmer sig för att retas med den lilla stackaren, vilket han snart får äta upp då myran upptäcker hans picknick och informerar resten av stacken om upptäckten. Snart överöses Kalle av en massa myror som försöker sno hans mat.
Filmen hade svensk premiär i november 1950 men visades alltså på julaftonsteve första gången 1967. Den visades sedan vid ytterligare två julaftnar innan den tillsammans med ”Nalle Puh och den stormiga dagen”, ”Kalle Anka jagar tjuvar”, ”Törnrosa” och ”Djungelboken” plockades bort inför julafton 1971.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-24
Kort svar: Troligen var det i slutet av 1600-talet som julens sista dag flyttades från trettondagen till tjugondag Knut i Sverige.
Enligt äldre tradition så är Knutdagen, 13 januari, julens sista dag. Det är på tjugondag Knut som man har julgransplundring och det är således ”Knut som kör julen ut!”. Detta är något närmast unikt för Sverige och Finland. Så gott som hela den kristna världen i övrigt avslutar julen i och med trettonhelgen, vilket också var det vanliga i Sverige om man backar tillbaka i historien.
Men under slutet av 1600-talet bestämde kyrkan att man ville ha ett längre julfirande och förflyttade julens avslutning en vecka framåt, från 6 januari till 13 januari. Eftersom Knut tidigare haft helgondag 7 januari så fick hans namn helt enkelt flytta med. Så här beskrivs det i SAOB:
Mera regelbundet placeras namnet [Knut] på 13 jan. först på 1680- o. 1690-talen. Från och med 1708 är, bortsett från vissa undantag, Knut i svenska almanackor ensamrådande ss. namn på 13 jan.
Men varför flyttade man julens slut en vecka framåt? Vissa forskare menar att kyrkan ville ”förstärka kyrkolivets ställning genom att utöka julens längd” medan andra menar att det snarare handlade om att kyrkan ”ville dra in de dagar då våra hedniska förfäder firade sitt midvinterblot”.
Oavsett förklaring så blev traditionen från åtminstone 1700-talet att julen i Sverige pågår fram till att Knutdagen 13 januari. Numera, när svenskar börjar med julpynt och julmusik långt tidigare än själva julhelgen så blir det dock vanligare och vanligare att man kastar ut julgranen långt tidigare än tjugondag Knut.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-13
Traditionen kan spåras till 1840-talet och brukar starkt förknippas med den lilla tyska staden Lauscha i Thüringen, där Hans Greiner tillverkade dekorationer /../ som blev mycket beundrade. Utvecklingen ledde på kort tid (det traditionellt angivna årtalet är 1847) till att tyskarna började producera julgranskulor av glas.
Till Sverige kommer julgranskulorna tämligen snart efter att de introducerades i Tyskland. Den äldsta tidningsannonsen för julgranskulor som jag har hittat är från Mariestads Weckoblad där C.J. Sundbertgs Enkas glashandel inför julen 1860 skriver att man säljer ”julgranskulor och stora dockhufvuden”. Två år senare finns det en annons i Bohusläns tidning om ”julgranskulor och prydnader för julgranar”.
En intressant detalj att notera från KB:s tidningsdatabas är att samtliga annonser för julgranskulor fram till andra världskriget är från tidningar som har sitt säte i västra Sverige: t.ex Göteborgsposten, Borås Tidning, Kungsbackatidningen och Bohusläns tidning. De första annonserna i stockholmstidningarna DN och SvD dyker upp först under efterkrigstiden. Dock finns det andra belägg för att julgranskulor ändå såldes i ex. Stockholm även under slutet av 1800-talet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-04
Kort svar: Julgranar i plast (plastgranar) kom till Sverige under 1960-talet, men blev populära först i slutet av 1970-talet
Julgranar har funnits sedan åtminstone 1500-talet i Europa. Det äldsta belägget för en julgran inomhus i Sverige är från 1741 då grevinnan Wrede-Sparre beskrev hur hennes familj firade jul med ett stort träd prytt med ljus, äpple och saffranskringlor i centrum. Brett genomslag fick julgranarna dock inte förrän i slutet av 1800-talet.
Under efterkrigstiden börjar det komma notiser i svenska tidningar om ”plastgranar” eller ”julgranar i plast”. De flesta texter handlar om beskrivningar om hur man i andra länder, ex. USA , har plastgranar. Som Dagens Nyheters text från julen 1959:
De amerikanska julgranar som striden står om är inte någonting så alldagligt som vår hemmagjorda Picea excelsa eller dess botaniska motsvarighet på amerikansk botten. Nej, det ska vara plast i år.
Under början av 1960-talet kommer de första tidningsbeläggen för att även hushåll i Sverige kan tänka sig att ha plastgran. Aftonbladet intervjuade 1962 ett antal personer om plastgranar och Eino Niskanen, byggarbetare från Örebro sa:
En vanlig gran skräpar ned och det blir mycket städarbete. En plastgran, om den är vacker, tycker jag är en perfekt lösning på problemet.
Två år senare skriver Kar de Mumma i ett kåseri att det blir ”rätt många julgranar över i år” eftersom ”folk skaffar sig plastgranar”. År andra sidan står det i samma tidning nästa jul:
En plastgran? För att slippa barr. Nej det stora varuhuset kan inte stå till tjänst. /../ [Gran i plast] – det vill väl ingen ha.
Under det fortsatte 1960-talet och en bra bit in på 70-talet beskrivs plastgranen å ena som en kuriositet i Sverige och å andra sidan som något länder på sydligare breddgrader har anammat. Det är egentligen först under 1970-talets andra hälft som julgranen av plast får något större genomslag i Sverige. År 1979 beskrivs plastgranen i SvD som ”det gångna decenniets storjulklapp till alla, som vill ha en garanterat barrsäker konstruktion” och 1983 rapporteras det om prognoser att:
60.000 hushåll [väljer] i år en plastgran. Försäljningen av plastgran har gått spiktakt uppåt i snart fem år. Men svensken är en kräsen julfirare. Många tycker inte att plastgranen har den rätta granfärgen. Därför håller den äkta julgranen ändå sin starka ställning med 95 procent av granmarknaden.
Samma år (1983) berättar julgransförsäljaren Bengt Jürke för SvD att han ”märker ju att plastgranen kommer mer och mer”. Plastgranen har sedan ökat i popularitet under de senaste trettio åren. Enligt en undersökning 2011 var det närmare en tredjedel av de svarande som skulle ha plastgran hemma. En undersökning från 2018 gav ett snarlikt resultat (38 procent skulle ha plastgran).
Kort svar: Nissebus eller nissedörr kom till Sverige runt 2014 och etablerade sig under slutet av 2010-talet.
Att räkna ner dagarna till julafton i december månad är en tradition som går långt tillbaka i tiden. Adventskalendrar, som vi haft i Sverige sedan 1930-talet, är ett exempel på just en sådan nedräkning. Ett relativt nytt fenomen i Sverige är nissebuss eller nissedörr. Så här förklaras det i en artikel i Allas:
barnen hittar en tomtenisse i hemmet den 1 december, som sedan gör olika hyss och utmaningar fram till julafton. Det tydliga och första tecknet på att nisse har flyttat in är då en liten dörr sätts upp på väggen.
Enligt samma artikel är nissebus inspirerat av det amerikanska konceptet ”Elf on the shelf”. ”Elf on the shelf” i sin tur skapades i USA 2005.
Det tidigaste belägget för ordet ”nissedörr” som jag hittat är från 7 december 2014 ifrån Facebook-gruppen ”Återbruka mera”. Tidigare än det finns vare sig ”nissedörr”, ”nissebus” eller ”nissehyss” att läsa om, vare sig på Facebook eller Twitter. Dock finns det ingen information i nämnda post om nissedörren också för med sig bus.
Under kommande år blir det fler och fler som på olika sociala medier postar foton på sina nissedörrar och även beskriver hur man lägger ut paket framför dem under december månad.
Första gången som en tidning skriver om fenomenet nissedörr är en krönika i Danderyds Nyheter i december 2017.
De senaste åren har en ny typ av adventskalender växt fram i Sverige. En liten tomtenisse flyttar in till familjen. En liten dörr har han med sig så han kan ta sig fram och tillbaka till nordpolen. /../ Jag är en av dem som har fallit för den här trenden. Jag upptäckte först idén förra året när jag såg flera lägga ut bilder på deras nissars hyss.
Slutsatsen blir otvetydigt att nissedörren är en tradition som kom till Sverige runt 2014 och sedan etablerade sig under slutet av 2010-talet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-24
Högtider och traditioner 