Hur många julöl fanns det i Sverige under 1980-talet?

Kort svar: Utbudet av julöl av starkölstyp var oerhört begränsat i Sverige under 1980-talet då Systembolaget bara sålde en officiell julöl.

Julöl är den äldsta svenska jultraditionen vi känner till. När tillverkningen av öl industrialiserades under slutet av 1800-talet tillverkade många bryggerier både sitt eget julöl och sitt eget påsköl. Vid sekelskiftet 1900 fanns det en rad olika julöl som salufördes, men förra seklets olika restriktioner i form av bl.a. ”öl på recept” och Systembolaget gjorde att antalet julöl succesivt minskade.

Orsaken till det begränsade utbudet av julöl var Systembolagets regler att bryggerier bara fick ha ett visst antal sorter i butik och om man ville lägga till en julöl så var man tvungen att ta bort någon annan sort. Under 1980-talet hade Systembolaget endast en (1) officiell julöl av starkölstyp – Falcon julbrygd klass III och artiklar från tiden visar att utbudet av julöl är väldigt begränsat. 

Av svagare öl – t.ex. folköl och lättöl – fanns det under 1980-talet ett betydligt större utbud och det förekom också att restauranger sålde egna varianter av julöl.

Det är först på 1990-talet som utbudet av julöl exploderar – 1996 fanns det 37 sorters julöl på Systembolaget.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-09

Källor: Blir aldrig lika bra” SvD 1977-01-04

Det ska vara en porter i jul” SvD 1987-12-04

Mörk brygd ny tradition på julborden” SvD 1996-12-15

Från vilket år är taxeringskalendern i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Taxeringskalendern som Karl-Bertil Jonsson använder är från 1942.

Enligt författaren Tage Danielsson är det tänkt att Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton ska utspela sig under 1940-talet. Men tecknaren Per Åhlin har lagt in en rad anakronismer som daterar filmen till långt senare, t.ex. att familjen tittar på Julnygammalt på sin TV.

En, av många, detaljer som indikerar att sagan utspelar sig på just 1940-talet är den taxeringskalender som Karl-Bertil använder sig av för att ta reda på exakt hur hög taxerad inkomst t.ex. H.K. Bergdahl (så att hans paket med morbror Arturs tändstickstavla av Bodens fästning kan ges till en fattig på någon av stadens ölkaféer). Taxeringskalendern som Karl-Bertil använder, och som tillhör hans far Tyko, är från 1942.

Ur filmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-29

Källor: Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

Vad heter ölkaféet där Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton utspelar sig?

Kort svar: Ölkaféet där en scen i mitten av Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton utspelar sig heter Café Småland.

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som har sänts på SVT sedan 1975 handlar om hur Karl-Bertil Jonsson tar paket från rika människor (bl.a. en tändstickstavla av Bodens fästning från byrådirektör H.K Bergdahl) och ger dem till fattiga.

På julaftonskvällen (efter att familjen Jonsson doppat i grytan och tittat på Julnygammalt i hemmet) åker Karl-Bertil taxi till ”de eländiga slumkvarter som fanns i huvudstaden på den tiden då den här sagan utspelar sig”. Där delar han ut paket till ensamma åldringar, till trasiga gatuvandrare och till ”de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet”.

I boken finns inget namn på Ölkaféet men i filmen skymtar ett namn i bakgrunden – Café Småland. Enligt texten i fönstret serverar man ”pilsner & smörgåsar”.

Det är här Karl-Bertil ihop med ölgubbarna sjunger Nu så kommer julen och det är också här som ”en brusig man i keps” öppnar paketet med Jean-Paul Sartres Les Mots från 1964.

Tyvärr är det svårt att hitta om det alls har funnits något Café Småland i verkligheten i Stockholm.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

På vilken adress bor Karl-Bertil Jonsson?

Kort svar: Den adress som uppges för familjen Johnsson i filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” är ”Stjärnvägen 18, Stockholm”.

På julafton sänds, sedan 1975, Tage Danielssons berättelse om Karl-Bertil Jonsson. Filmen är svår att placera i tid p.g.a. alla anakronismer, men däremot är det relativt enkelt att veta i vilken stad historien äger rum – Stockholm.

Det förekommer två centrala adresser i anslutning till berättelsen, en i boken och en i filmen. I boken uppges att byrådirektör H.K Bergdahl bor på Oscarsvägen 30 (det är alltså dit Tyko och Karl-Bertil åker för att få reda på att det var en tändstickstavla av Bodens fästning som Bergdahl blivit av med). I filmen förekommer en rad olika adresser i Stockholm och Lidingö när Karl-Bertil går igenom paketen i sin postsäck. Mest av intresse är nog hans egen fars adress: ”Stjärnvägen 18, Stockholm”

Det finns dock ingen Stjärnvägen 18 i Stockholm, dock en på Lidingö, men det får nog förklaras som en av många anakronismer i filmen. w

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

I vilken stad utspelar sig Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Den animerade filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” utspelar sig i Stockholm.

På julafton sänds, sedan 1975, Tage Danielssons berättelse om Karl-Bertil Jonsson. Filmen är svår att placera i tid p.g.a. alla anakronismer, men däremot är det relativt enkelt att veta i vilken stad historien äger rum.

Dels så sägs det i filmen vid flera tillfällen att den utspelar sig i ”landets huvudstad”, dels så framkommer det i boken att Karl-Bertil jobbar på ”ett av postkontoren i landets huvudstad” och att taxichauffören kör honom till ”de eländiga slumkvarter som fanns i huvudstaden på den tiden då den här sagan utspelar sig”.

En annan indikation att serien utspelar sig i Stockholm är de två caféerna som förekommer i filmen – Rialto och Småland.

Café Rialto låg i verkligheten ihop med biografen med samma namn i hörnet av Sveavägen och Odengatan i Stockholm. Café Småland – där Karl-Bertil ihop med ölgubbarna sjunger Nu så kommer julenär dock inte lika självklar att placera i någon stad.

Nästa indikation är att byrådirektör H.K. Bergdahl bor på Djursholm enligt taxeringskalendern och om Tyko Johnsson och Karl-Bertil ska kunna åka taxi dit under juldagen bör de själva bo i närheten. Den adress som uppges för familjen Johnsson i filmen är ”Stjärnvägen 18, Stockholm”.

Det finns dock ingen Stjärnvägen 18 i Stockholm, dock en på Lidingö, men det får nog förklaras som en av många anakronismer i filmen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

Vilket konstobjekt blir byrådirektör H.K. Bergdahl av med?

Kort svar: Byrådirektör H.K. Bergdahl blir av med en tändstickstavla föreställandes Bodens fästning.

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som sänts på kvällen varje julafton varje år sedan 1975 handlar om hur den unga Karl-Bertil Jonsson (med röst av Per Andrén) ”stjäl från de rika och ger till de fattiga”. I praktiken handlar det om hur han tar julklappar avsedda för rika människor (bl.a. hans egen far Tyko Johnsson) och ger dem till fattiga.

När Karl-Bertils föräldrar – mitt under julaftonsfilmen Lilla helgonet från 1944 – får reda på vad Karl-Bertil gjort blir faderns rasande och modern förtvivlad. På juldagen tar Tyko med sig Karl-Bertil och sin taxeringskalender – för 1942 – för att tvinga Karl-Bertil att be om ursäkt.

När de kommer till det första stoppet – byrådirektör H.K. Bergdahl (röst Åke Fridell) på Djursholm – får de veta att den julklapp som Karl-Bertil troligen tog från dem var ”morbror Arturs tändstickstavla med Bodens fästning på”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

När sändes Bingolottos uppesittarkväll första gången?

Kort svar: Första gången som TV4 hade Bingolotto som uppesittarkväll den 23 december var 1995.

Vid mitten av 1960-talet började SVT sända olika typer av ”uppesittarkväll” den 23 december – dan före dopparedan. Fram till slutet av 1980-talet var SVT ensamma om att sända teve i Sverige, men när TV3 och TV4 lanserades var de snabba att börja sända uppesittarkvällar. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet.

Första gången som Leif ”Loket” Olsson ledde TV4:s uppesittarkväll var 1993 under rubriken ”Lokets uppesittarkväll”. Medverkade gjorde bl.a. Christer Sjögren, After Shave och Kikki Danielsson.

Efter ett kort mellan 1994 med Joakim Geigert 1994 var ”Loket” tillbaka 1995. Eftersom 23 december då var en lördag sändes Bingolotto – final på kvällen från 18.30 till 23.00 med paus för Nyheterna. Även om det inte kallades för ”Uppesittarkväll” 1995 så var programmet det i praktiken.

SvD 1996-12-23

Första gången som Bingolotto sändes som en ren ”uppesittarkväll” var 1996. SvD skrev vid sin TV-tablå:

Frågan vad som är mest uppseendeväckande under den stora TV-kvällen dan före dan – det faktum att Bingolotto för första gången sänds på en måndag eller att Sveriges Television inte bjuder på en traditionell uppesittarkväll?

Från 1999 har olika programledare lett Bingolottos uppesittarkväll, bl.a. Lasse Kronér, och programmet är det enda som fortfarande (2020) sänds som uppesittarkväll.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-22

Källor: samtliga TV-tablåer från SvD dagen före julafton 1990-2020

När delas julklappar ut i Sverige?

Kort svar: I Sverige delar man ut julklappar på julaftonskvällen.

Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut också lanserat ”årets julklapp”.

IMG_20141220_153855

Under förra seklet etablerades jultomten som julklappsutdelare i Sverige och han brukar dyka upp med klapparna på julaftonens eftermiddag, efter Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Exakt tid varierar från familj till familj.

Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen för att

Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen, sjunger ”We better hurry up, Tomorrow’s Christmas Day!” och bläddrar mellan 24 och 25 december i almanackan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-23

Källor: Så gör du svensk jul” P4 Kristianstad

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Strömberg, Håkan ”Så blev bocken jultomte” ur Populär Historia 2013-11-18

När sändes den första uppesittarkvällen i TV?

Kort svar: Första gången som SVT sände en uppesittarkväll dagen före julafton var 23 december 1964.

Den 23 december brukar kallas ”dan före dopparedan” och innebär ofta ett sista ryck i julstöket. Julskinkan griljeras, granen kläs och det sista pyntet sätts upp. En tradition som förknippas med dagen före julafton är att TV visar en uppersittarkväll som vakar in julen.

Första gången som en sådan uppesittarkväll visades dagen före julafton var 23 december 1964.

Ur SvD:s TV-tablå 1964-12-23

Enligt en artikel i SvD är det Bo Hermansson som från Göteborg bjuder på en ”uppetittarkväll”:

[Programmet kommer] enligt producenten rymma ”julesnö, hårda och mjuka paket samt en eller två tomtar”. Medverkande i underhållningen blir bl.a. sångerska Sonya Hedenbratt samt skådespelarna Maria Hörnelius, John Harrysson och Hans Wigren, samtliga från Göteborgs stadsteater.

Året därefter (1965) sände TV programmet Medan andra pyntar som lovades vara ”julunderhållning för stressade familjefäder”. Nästa gång det blir någon form av uppesittarkväll är 1968 då programmet ”Hejsan grabbar, är ni klara….” sändes dagen före julafton. Programmet kallades för en ”sittoppkväll”.

När TV2 kom 1969 sände båda kanalerna någon form av uppesittarkväll – i ettan var det Tomtar på loftet med Olof Thunberg och Björn Gustafsson och i tvåan var det Upptittarkväll till ni domnar kl. 21.45-22.30.

Under hela 1970-talet, förutom 1978, sändes det olika typer av uppesittarkvällar dagen före julafton, t.ex. nedanstående med Janne Carlsson 1979.

SvD 1979-12-23

Under 1980-talet var det olika från år till år om SVT sände någon uppesittarkväll. Ofta var det något populärt program som fick fungera som uppesittarkväll ex. Hylands hörna 1981. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet. Samma år sände även TV4 sin första uppesittarkväll.

Under början av 1990-talet hade alla de stora kanalerna sina egna uppesittarkvällar. I TV2 var det 1992-1994 Ingvar Oldsberg som hade julstuga, i TV3 nämnde Robert Aschberg till 1996 och i TV4 började Leif ”Loket” Olsson med uppesittarkväll 1993 vilket sedan blev Bingolottos uppesittarkväll från 1995.

I slutet av 1990-talet var det bara Bingolottos uppesittarkväll nu med Lasse Kronér som fortfarande sändes dagen före julafton. Programmet har fortsatt att sändas varje 23 december från starten i mitten av 1990-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-22

Källor: samtliga TV-tablåer från SvD dagen före julafton 1958-2020

När började butiker med mellandagsrea i Sverige?

Kort svar: De äldsta beläggen för ordet ”mellandagsrea” i tidningstext är från början av 1960-talet.

Att realisera ut varor till ett lägre pris än ordinarie pris verkar butiker i Sverige ha börjat med i slutet av 1800-talet. Så här skriver Företagskällan:

Rean uppstod på 1800-talet, men fick sin storhetstid på 1930-talet. Från att ha varit ett sätt att bli av med ett lager eller tillfälligt parti har det blivit en viktig del av marknadsföringen.

Att ha en särskild rea under mellandagarna – alltså från 27 till 30 december – verkar ha börjat under 1960-talet. Det äldsta belägget för ordet ”mellandagsrea” i tidningstext är från Dagens Nyheter 1962. Då är det en bilförsäljare som skriver att de har ”Stor Mellandagsrea!”. Året därefter skrivs i samma tidning:

Den 27 december fram till den 15 mars pågår konfektionens reatid. Varuhusen har ”mellandagsrea” på litet av varje, men realiserar först rejält på egen tid. ”Slutet av januari” tror NK att deras sätter in

Första gången som mellandagsrea förekommer i SvD är 1965. Där rapporteras om hur det varit ”fullt med folk” första dagen på mellandagsrean (27 december).

SvD 1965-12-28

Det tydliga mönstret redan från början är att ”mellandagsrean” förvisso börjar under mellandagarna (även om de numera kan börja redan på juldagen) men fortsätter en bra bit in på kommande år.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-12-20)

Källor: Realisationens historia” Företagskällan 2018-09-17 samt artiklarna som hänvisas till i texten