Varför började vi dricka julmust i Sverige?

Kort svar: Julmust uppfanns i Sverige i början av 1900-talet som ett alkoholfritt alternativ till julöl.

Varje år dricker vi c.a. 50 miljoner liter must i Sverige. Julmusten är en svensk dryck som har sitt ursprung i Örebro och familjen Roberts. Det var i början av 1900-talet som Robert Roberts och hans son Harry grundade familjeföretaget Roberts.

Robert Roberts var aktiv både i nykterhets- och frikyrkorörelsen och var därmed fast besluten om att minska drickandet av alkohol. Han skulle göra något som såg ut som och till viss del smakade som öl. Så här beskrivs det i tidningen Dagen 2015:

Då han var frikyrklig ville han skapa ett alternativ till öl och brännvin. Det var han som laborerade fram den mustiga tillsatsen. Den skulle likna svagdricka till utseendet.

Julmusten lanserades på 1920-talet om man får tro annonsering i tidningarna, där den första annonsen för julmust kan hittas till julen 1923.

Annons i Göteborgs Aftonblad 1924-12-06

Även om Roberts inte själva gör någon must längre så spelar de ändå roll vid påsk och jul (även om försäljning börjar redan i september). Så gott som all must som produceras i Sverige får nämligen sina smakämnen ifrån just företaget Roberts i Örebro. Dess popularitet beror troligen på att smaken passar mycket bra ihop med den svenska högtidsmaten.

Källor: ”Påsk- och julmust skulle vara ett alternativ till öl” Dagen 2012-04-15

Vem är ”H.K. Bergdahl?

Kort svar: H.K. Berggdahl är en karaktär i ”Sagan om Karl-Bertil Jonnsons julafton”.

Sedan 1975 sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på SVT varje julafton. Texten skrevs av Tage Danielsson 1964 och teckningarna gjordes av Per Åhlin.

Från början var det tänkt att sagan skulle bli en spelfilm med riktiga skådespelare. Eftersom det hade blivit för dyrt valde man istället en tecknad film med röstskådespelare. Förutom Tage Danielsson, som läser texten, förekommer fem ytterligare röster: Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson), Toivo Pawlo (Tyko Johnsson), Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder), Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl) och Catrin Westerlund (Fru Bergdahl).

Byrådirektör H.K. Bergdahl förekommer vid ett par tillfällen i Sagan. Först när Karl-Bertil går igenom faderns taxeringskalender från 1942 där det står att Bergdahl är direktör och bor på Djursholm. Enligt berättelsen har han en taxerad årsinkomst på 67.500 kronor (det motsvara 1.384.038 kronor 2018).

I boken (som kom 1964) står det att Bergdahl bor på Oscarsvägen 30. Dock finns det ingen väg som heter så i Djursholm. Däremot finns det en Oskarsvägen 30 på Lidingö. Men det går troligen att sortera in under avdelningen anakronismer och dylikt som filmen är känd för.

H.K. Bergdahl återkommer sedan i slutet när Tyko och Karl-Bertil åker runt för att Karl-Bertil ska be om ursäkt. Då får vi reda på att Bergdahl är byrådirektör, har mahognyport och husa (som öppnar dörren). På porten står det ”H.H.K Bergdahl” och det extra H-et står för ”Herr”.

När Tyko och Karl-Bertil kommer in spelar Bergdahl biljard med sin mor och det visar sig också att han är gift och att han eller hans fru har en morbror som heter Arthur.

Därtill är det från H.K. Bergdahl som Karl-Bertil får den flaggirlang som innehåller en hakkorsflagga. Flaggan var Tysklands officiella flagg från 1935 till 1945 då nazisterna styrde landet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

Vad var ”Hallåornas jul”?

Kort svar: ”Hallåornas jul” eller ”Jul i hallåstudion” var ett program på SVT som sändes på julafton 1960.

År 1960 sändes Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul för första gången. Samma år sändes ett annat program som inte blev samma tradition i svensk teve som Kalle Anka – Jul i Hallåstudion.

Jul i Hallåstudion eller Hallåornas jul som det också har kallats var en dryg halvtimmes program där dåtidens SVT:s hallåor satt i en julpyntad studio tillsammans.

Från Öppet arkiv.

Programmet började 19.25 på julafton 1960. Precis för hade Julsånger från fyra länder sänts och 19.50 tog Storstugan – Harry Brandelius firar julafton med vänner och bekanta vid.

Hallåornas jul blev aldrig någon tradition och har, så vitt jag vet, aldrig sänts i SVT därefter. Dock blev julvärdar något återkommande, dels i form av Arne Weise under många år men också med Björne.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Vilket teve-program är på i bakgrunden under julfirandet i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Teve-programmet som har julmusik under julaftonen hemma hos Karl-Bertil Jonsson är Nygammalt med Bosse Larsson.

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson.

I filmen finns en rad detaljer som är anakronistiska. Ett sådant exempel är att familjen Jonsson har teve-apparat trots att det kör gengasbilar på gatorna och taxeringskalendern är från 1942.

Förutom att pappa Tyko Johnsson somnar till filmen Lilla helgonet från 1944 så står teven på i bakgrunden under själva julfirandet. Det som då sänds är Julnygammalt med Bosse Larsson.

Julnygammalt sändes första gången julen 1972 och så här står det i tablån:

Bosse Larsson bjuder på kända tongångar och julens glada ledar tillsammans med Bröderna Lindqvist och många, många fler.

Sedan blev Julnygammalt ett stående inslag på jularna fram till och med 1992. En rolig detalj är att första gången som Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton sändes på teve (1975) så sändes Julnygammalt precis före.

Tablån 1975-12-24

Till skillnad från Julnygammalt så sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton fortfarande.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-06

Hur mycket julmust dricker vi i Sverige under ett år?

Kort svar: Under ett år konsumeras 40-60 miljoner liter must i Sverige varav merparten dricks under december månad.

Julmust är en dryck som i början av 1900-talet togs fram i Sverige som ett alkoholfritt alternativ till julöl. Merparten av smakessensen till den julmust som tillverkas i Sverige kommer från företaget Roberts i Örebro.

Julmust.

Förutom julmust (som vi känner sedan 1920-talet) så har även påskmust sålts i Sverige sedan strax efter andra världskriget. Uppgifter om exakt hur mycket must som säljs i Sverige varje år varierar något, men det ligger mellan 40 och 60 miljoner liter varje år. Merparten av den musten säljs och dricks i december.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-04

Julens viktigaste dryck” Företagskällan 2019-11-29

Så mycket julmust dricker svenskarna” Norrbottens-Kuriren 2015-12-22

Vilka år sändes ”Kalle ankas julafton” på TV3?

Kort svar: Mellan 1989 och 1996 sände TV3 en variant av ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” på julafton. År 1997 sände Kanal 5 programmet på julafton.

Programmet Kalle Anka och hans vänner önskar god jul började sändes på svensk teve 1960. Under 1980-talet förändrades den svenska teve-marknaden i och med satellitsänd teve från Storbritannien. Den stora utmanaren till SVT var TV3 som bl.a. köpte rättigheterna till all Disneyproduktion.

Julen 1989 sände TV3 ett program som hade titeln Kalle Anka och hans vänner önskar god jul klockan 9.00 på julaftonsmorgon, men Kanal 1 körde originalet (om man nu kan kalla ett så förändrat program för original) klockan 15.00 som vanligt.

Programmet som TV3 sände var inte det gamla From all of us to all of you från 1950-talet utan att uppdaterad version. TV3:s version innehöll vissa klipp som var samma som i Kanal 1 bl.a. Plutos julgran, Askungen och Lady och Lufsen men också andra filmer soom ex. Tre Caballeros, Peter Pan, Kalle Anka packar paket och Min lilla åsna.

Åren därefter (1990-1996) hade TV3 flyttat sitt program ännu närmare originalet och sände sin variant av Kalle Anka direkt före Kanal 1 nämligen kl. 14.00. Sista året som TV3 sände Kalle Anka (1996) la med t.o.m. programmet 14.10-15.10 och inkräktade för första gången på den ”heliga tiden” mellan 15.00 och 16.00 på julafton.

Sista gången som en annan kanal än ettan sände Kalle Anka var 1997 då Kanal 5 tog över stafettpinnen från TV3 och sände programmet kl. 14.00

Att TV3 slutade sända beror på att kanalen tillsammans med SVT och TV4 1998 tecknade ett gemensamt avtal med Disney. SVT fick bl.a. rättigheterna till det mesta av det tecknade (däribland Kalle Anka och hans vänner önskar god jul, även om man just det året missade Robin Hood). TV3 och TV4 fick dela på långfilmerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

TV-tablåerna från SvD julafton 1988-1998.

Vad är mumma?

Kort svar: Mumma är en blandning av porter, sockerdricka och någon dryck med högre alkoholhalt (ex. cognac, portvin eller sherry) som dricks kring jul.

Av julens drycker är det julmust och julöl som dominerar till den feta julmaten. Därtill brukar ”mumma” ibland dyka upp. Men vad är det egentligen?

Historiskt så är mumma namnet på ett tyskt öl som importerades till Sverige under 1500- och 1600-talet, men det är knappast så vi idag använder ordet.

Mumman kom nämligen tillbaka i början av 1900-talet och då istället som en dryckesblandning. Det som nu kallas mumma är när man blandar öl, läsk och någon starkare dryck. I de flesta exempel som ges är ölen porter, läsken sockerdricka och den starkare drycken sherry eller portvin. Därtill brukar olika typer av juliga kryddor läggas.

Det finns många olika recept på mumma men gemensamt för de flesta är det blandningen av mörk öl, sockerdricka och starkdryck som gör mumman. Därtill finns varianter där man blandar t.ex. julöl och julmust.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-22

Källa: Mumma – ordet, historiken och recepten” Sydsvenskan 2009-12-13

Vilket år saknades Robin Hood på julafton?

Kort svar: På julafton 1998 saknades ”Robin Hood” som ett inslag i ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”.

Det populäraste programmet på julafton (och ofta bland de mest populära under hela året) är Kalle Anka och hans vänner önskar god jul. Programmet har sänts sedan 1960 och har genom åren genomgått en rad förändringar.

Första gången som programmet förändrades var 1967 då Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget plockades bort. Störst proteststorm blev det 1982 då SVT planerade att visa Den fula ankungen istället för Tjuren Ferdinand. Protesterna blev så stora att Tjuren Ferdinand visades efter ordinarie sändning.

Korta och osammanhängande klipp från filmen Robin Hood kom med första gången på julafton 1974. Filmen hade haft svensk biopremiär i november samma år vilket givetvis är anledningen till att Disney ville ha med inslaget på julafton.

Robin Hood har sedan varit med alla julaftnar förutom 1998. Just det året hade SVT:s licens på just den filmen gått ut vilket gjorde att teve-tittarna på julafton 1998 inte fick se Ŕobin Hood. Avsaknaden av Robin Hood ledde bl.a. till att flera tittare ringde SVT och frågade vad som hade hänt. Året därefter var inslaget tillbaka och har varit så sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Arbetet Nyheter 1998-12-27

Vem var julvärd i SVT 1988, 1989 och 1990?

Kort svar: Åren 1988, 1989 och 1990 var det Björne från Björnes magasin som var julvärd.

Alltsedan televisionens genombrott i Sverige i slutet av 1950-talet har just teve varit centralt i svenskt julfirande. Kalle Anka och hans vänner önskar god jul lockar fortfarande miljonpublik liksom andra program.

Numera är det en nya person som agerar julvärd i SVT men från år 1972 fram till och med 2002 var det Arne Weise hade det prestigefyllda uppdraget förutom ett fåtal år (1978, 1979, 1988, 1989 och 1990).

DN i december 1988.

På julafton 1988 var det ingen mindre än Björne (spelad av Jörgen Lantz) som fick vara julvärd. Detta gjorde han så bra att han även åren därefter (1989 och 1990) fick uppdraget.

Därefter (1991) var dock Arne Weise tillbaka som julvärd. Egentligen var det tänkt att SVT skulle banda julvärden (Marianne Moll) det året. Men sedan SvD uppmärksammat SVT:s planer så blixtinkallades Weise för att, mot sin vilja troligen, ställa upp som julvärd.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11

Källor:
”Björne är julvärd” DN 1988-12-18
”Björne julvärd i Kanal 1” DN 1990-10-27
”Julafton i studion för Weise” SvD 1991-12-20

Varför heter det Janssons frestelse?

Kort svar: Det finns olika förklaringar till att rätten Janssons frestelse heter som den gör. De två vanligaste är dels att den fått namn efter operasångaren Per Adolf ”Pelle” Janzon och dels att den fått namn efter filmen med samma namn.

Janssons frestelse är en populär rätt både till påskbordet och till julbordet. En klassisk Janssons frestelse är en gratäng som görs på potatis, ansjovis, lök och grädde. Den bygger på de klassiska ansjovislådorna från 1800-talet, men när potatis blev billigare än ägg så blev gratänger med Jansson-karaktär vanligare.

8350547256_3aa9f9714e_b
Källa: Flickr

Men varför heter den just Janssons frestelse? Det finns två olika förklaringar som förs fram av olika personer.

1. Operasångaren Pelle Janzon

Enligt en förklaring ska rätten Janssons frestelse ha fått sitt namn efter operasångaren Per Adolf ”Pelle” Janzon som var verksam i Stockholm i slutet av 1800-talet. Enligt förklaringen ska det ha gått till så här:

en gång bjöd [Janzon] hem några goda vänner och vid hemkomsten upptäckte att det enda han hade hemma var potatis, ansjovis, lök och en skvätt grädde. Själv har jag experimenterat med ett flertal varianter av Jansson.

Det som talar emot denna förklaring är att namnet Janssons frestelse dyker upp i kokböcker och tidningar långt efter Janzons död 1889. Till exempel så saknas den helt i Iduns kokbok från 1911 där det däremot finns en hel rad andra rätter med ansjovis.

Första gången som rätten omnämns i SvD är en artikel från 1938 då den beskrivs som ”en ansjovislåda à la ‘Janssons frestelse‘”.

Troligare än att en operasångare gett namn åt rätten är att namnet uppkommit senare – i början av 1900-talet.

2. Filmen Janssons frestelse

Enligt den andra förklaringen ska namnet på rätten istället ha kommit från en film med samma namn som hade premiär 1928.

Det var Stockholmsfrun Elvira Stigmark som efter en biokväll med väninnorna bjöd på en liten vickning bestående av en varm smörgås med kokt potatis, ett ägg och två korslagda ansjovisfiléer. Filmen de såg hette just Janssons frestelse.

Denna varma smörgås ska senare ha utvecklats till den Jansson vi känner idag – en gratäng med potatis, ansjovis, lök och grädde.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-25)

Källor:

Janssons Frestelse” SR Meny 2006-10-12

Folklig föda” Populär Historia 2006-09-20