Varför heter det Janssons frestelse?

Kort svar: Det finns olika förklaringar till att rätten Janssons frestelse heter som den gör. De två vanligaste är dels att den fått namn efter operasångaren Per Adolf ”Pelle” Janzon och dels att den fått namn efter filmen med samma namn.

Janssons frestelse är en populär rätt både till påskbordet och till julbordet. En klassisk Janssons frestelse är en gratäng som görs på potatis, ansjovis, lök och grädde. Den bygger på de klassiska ansjovislådorna från 1800-talet, men när potatis blev billigare än ägg så blev gratänger med Jansson-karaktär vanligare.

8350547256_3aa9f9714e_b
Källa: Flickr

Men varför heter den just Janssons frestelse? Det finns två olika förklaringar som förs fram av olika personer.

1. Operasångaren Pelle Janzon

Enligt en förklaring ska rätten Janssons frestelse ha fått sitt namn efter operasångaren Per Adolf ”Pelle” Janzon som var verksam i Stockholm i slutet av 1800-talet. Enligt förklaringen ska det ha gått till så här:

en gång bjöd [Janzon] hem några goda vänner och vid hemkomsten upptäckte att det enda han hade hemma var potatis, ansjovis, lök och en skvätt grädde. Själv har jag experimenterat med ett flertal varianter av Jansson.

Det som talar emot denna förklaring är att namnet Janssons frestelse dyker upp i kokböcker och tidningar långt efter Janzons död 1889. Till exempel så saknas den helt i Iduns kokbok från 1911 där det däremot finns en hel rad andra rätter med ansjovis.

Första gången som rätten omnämns i SvD är en artikel från 1938 då den beskrivs som ”en ansjovislåda à la ‘Janssons frestelse‘”.

Troligare än att en operasångare gett namn åt rätten är att namnet uppkommit senare – i början av 1900-talet.

2. Filmen Janssons frestelse

Enligt den andra förklaringen ska namnet på rätten istället ha kommit från en film med samma namn som hade premiär 1928.

Det var Stockholmsfrun Elvira Stigmark som efter en biokväll med väninnorna bjöd på en liten vickning bestående av en varm smörgås med kokt potatis, ett ägg och två korslagda ansjovisfiléer. Filmen de såg hette just Janssons frestelse.

Denna varma smörgås ska senare ha utvecklats till den Jansson vi känner idag – en gratäng med potatis, ansjovis, lök och grädde.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-25)

Källor:

Janssons Frestelse” SR Meny 2006-10-12

Folklig föda” Populär Historia 2006-09-20

Vad betyder ”menlös” (som i menlösa barns dag)?

Kort svar: En ursprunglig betydelse av ordet ”menlös” är ”oskyldig” eller ”ej fördärvad av världens ondska”. Idag är ordet ersatt av ”värnlös” för den 28 december.

Fjärdedag jul (28 december) kallas numer för ”värnlösa barns dag” men fram till år 2000 gick dagen under beteckningen ”menlösa barns dag”. Att man bytte namn beror på att ordet ”menlös” fått en alltför negativ klang. Men vad betyder ordet ”menlös”?

Så här förklaras ordet ”menlös” i Saob:

om den som icke vet av eller har några listiga beräkningar, som har ett barnsligt (ofördärvat) sinnelag, som (ännu) icke är fördärvad av världens ondska, oskuldsfull, oskyldig.

Någon som är ”menlös” är alltså en person som är oskyldig eller som inte har något ont i tanken. På svenska finns ordet belagt sedan åtminstone 1500-talet men har i nutid fått en delvis förändrad betydelse – till ”meningslös” eller ”betydelselös”. Därför valde Almanackans namnlängd att år 2000 byta från ”menlösa barns dag” till ”värnlösa barns dag”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-28)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Värnlösa barns dag” sprakradet.se (2013-10-13)

Vad är helgskinka?

Kort svar: Helgskinka är kokt skinka (typ som julskinka) som säljs vid andra tidpunkter på året än i december.

Julskinkan är den populäraste rätten på det svenska julbordet. Därför kommer det inte som någon större överraskning att svenska slakterier och butiker vill sälja kokt skinka vid andra tillfällen (på samma sätt som man säljer påskmust vid påsk, dock inte midsommarmust).

712024_1.jpg

Så här skriver Scan om sin helgskinka:

Skinka är inte begränsat till julen, tvärtom finns det många speciella tillfällen att förgylla med en smakrik helgskinka.

Försök har också gjorts att lansera specifika produkter som t.ex. påskskinka, adventsskinka och midsommarskinka.

683689_823482_julskinka-adventsskinka_vinkel2.jpg

Men om man tittar på vilken mat som är viktigast för svenska kring påsk så är skinka inte med på topplistorna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-28)

Källor:

Helgskinka” scan.se (läst 2018-12-28)

 

Vad är ”dopp i grytan”?

Kort svar: Att doppa i grytan var förr i tiden något man gjorde före julmiddagen under förberedelserna på bondgården för att få smak av köttspadet.

Att ”doppa i grytan” och att kalla julafton för dopparedan är en tradition som går tillbaka till det svenska bondesamhället och julfirandet där.

Julbord ur Bonniers kokbok 1960

Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid, färskbröd bakades i princip bara till högtider. Att doppa det hårda brödet i grytan för att mjuka upp det var därför inte nödvändigtvis ett bruk enbart kopplat enbart till julafton.

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Så här skriver Lena Kättström Höök:

På julafton var det praktiskt att i all hast doppa lite bröd i köttspadet, som ändå stod på spisen, medan sista handen lades vid julförberedelserna. Vanligen doppade man i grytan mitt på dagen vilket går tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. (s. 46)

Julfastan innebar ett förbud mot att äta kött (härav lutfiskens betydelse på julbordet), men genom att doppa lite bröd i köttspadet kunde man ändå få en smak av köttet utan att bryta fastan.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-20)

Källor: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.

Svensk brödhistoria

Vilken dag är ”dan före dan före dopparedan”?

Kort svar: Dan före dan före dopparedan är två dagar före julafton – alltså den 22 december.

Julafton kallas ibland för dopparedan (eller dopparedagen). Bakgrunden till det namnet är att det i det gamla bondesamhället fanns en tradition att man på julafton någonstans mitt på dagen doppade bröd i skinskspadet (från grisen) medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen.

Julbord ur Bonniera Kokbok 1960 – med bla. dopp i grytan.

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Dopp i grytan var sedan en av många jultraditioner som följde med från bondesamhället in i 1900-talet, även om det idag verkar vara en tradition på utdöende.

Den 23 december kallas ”dan före dopparedan” och ibland säger man också ”dan för dan före dopparedan” om 22 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-22) (tack till Lise Blomqvist för bra kommentarer)

Källa: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.

Är den svenska jultomten och den amerikanska jultomten samma person?

Kort svar: Traditionellt så har den svenska jultomten och jultomten från USA (Santa Claus) varit två olika karaktärer. Men under senare år har deras form och funktion mer börjat att smälta samman.

Historiskt har den svenska jultomten och den amerikanska Santa Claus varit två olika figurer. Även om både förknippas med julfirande är deras bakgrund, uppträdande och utseende sprungna ur olika traditioner.

Följande saker skiljer de båda tomtarna åt:

  1. Namnet
    • Den svenska jultomten har fått sitt namn ifrån den mindre gårdstomten som heter tomte just eftersom han bor på tomten (husets byggplats).
    • Namnet ”Santa Claus” hänger samman med den kristna förebilden till jultomten – helgonet St Nikolaus. Det holländska namnet på helgonet var Sinter Klase eller Sante Klaas och när holländare på 1600-talet koloniserade västra USA följde helgonet med.
  2. Färdmedel
    • Enligt gängse uppfattning som etablerades av Jenny Nystöms teckningar kommer den svenska julklappsutdelande tomten antingen själv gående i snön eller så har han en bock som drar en släde med paketen.
    • Santa Claus sitter på en släde som dras av åtta renar. Släden och renarna har den magiska förmågan att flyga. Liksom så mycket annat vad gäller jultomten i USA kommer renarnas namn från dikten ”A visit from St Nicholas
  3. Dag att dela ut julklapparna
  4. Sätt att dela ut julklapparna
    • Jultomten kommer helt öppet och knackar på dörren och frågar om det finns några snälla barn.
    • Santa Claus kommer i smyg på natten genom skorsten och lägger julklapparna antingen under granen eller i strumpor.
  5. Utseende

Alltså. Santa Claus och den svenska jultomten är inte samma figur. Under de senaste åren har Santa Claus fått mycket större utrymme i Sverige och är den klart dominerande i reklam och media. Den enda plats där den svenska jultomten fortfarande syns i någon större utsträckning är på julkort och som prydnadssak.

Under 2000-talet har antalet julklappar knappast minskat. Däremot kan det sägas finnas en konkurrens om vem som delar ut klapparna. Å ena sidan den svenska jultomten med gråa kläder och butter uppsyn och å andra sidan den anglosaxiska Santa Claus med sina helröda kläder, kraftiga skägg och sitt bullrande skratt. Historikern Håkan Strömberg skriver:

Den ”kulturkamp” som pågår just nu, en bit in på 2000-talet, när än en gång två gåvoutdelare kämpar om utrymmet. Här finns julbockens arvtagare, klädd i pappas rock och mask, beredd att bulta på dörren på julaftonskvällen och fråga efter snälla barn. Men också en Santa Claus, rödklädd från topp till tå och med ansiktet inramat i vita lockar, på väg att ge sig av med sina flygande renar för att lämna presenter via skorstenarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-19)

Källor: 

Strömberg, Håkan ”Så blev bocken jultomte” ur Populär Historia 2013-11-18

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag

Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag

Varför kommer jultomten genom skorstenen?

Kort svar: Att den amerikanska jultomten (Santa Claus) kommer med julklappar genom skorstenen etablerades som idé av Clement C Moore i dikten ”A Visit from St. Nicholas” från 1823. Då var jultomten betydligt mindre än vad han är idag.

Den amerikanska jultomten Santa Claus har en annan bakgrund och historia än den svenska jultomten. Den svenska jultomten kommer synligt med julklappar under julaftonskvällen, medan Santa Claus kommer med åtta (eller nio) renar under julnatten, smyger ner via skorstenen och lämnar klapparna i hemlighet.

Det mesta som berättas om Santa Claus (hans röda färghans klapputdelande, hans transportmedel samt namnen på hans renar och deras antal) ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten.

Santa coming down the chimney

I dikten berättas om hur St Nicholas kommer med åtta renar på julnatten för att lämna gåvor. Hans entré görs genom skorstenen:

As I drew in my head, and was turning around,
Down the chimney St. Nicholas came with a bound.
He was dressed all in fur, from his head to his foot,
And his clothes were all tarnished with ashes and soot;

Varför Moore valde att jultomten skulle komma in i huset via skorstenen är inte säkert, men det är inte orimligt att anta att skorstenen är den naturliga vägen för ett mystiskt väsen att ta sig in i ett hus i hemlighet när dörrar och fönster är stängda på vintern. Dessutom är det värt att påminna att Santa Claus i Clement C Moores version var en betydligt kortare och mindre figur än vad han blivit under senare tid.

Inspirerad av ovan nämnda dikt ritade tecknare Thomas Nast år 1863 sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs. Nast anses allmänt vara den som givet jultomten sin moderna form. 

Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-19)

Källa:

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag

Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag