Kort svar: Ordet ”julklapp” kommer av en äldre sed att klappa (knacka) på dörren innan man slängde in gåvan genom fönstret.
Numer handlar vi svenska julklappar varje år för cirka 19 miljarder kronor. Genomsnittssvensken handlar julklappar för drygt 3000 kronor. Men varför heter det ”julklapp”?
Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade och fler kunde köpa julklappar att dela ut på julaftonens kväll. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut också lanserat ”årets julklapp”.

Enligt en äldre tradition skulle man kasta in gåvan i fönstret. Så här står det i Saob:
Benämningen beror på att den /../ uppkomna seden att utdela julklappar /../ anknutits till det gamla folkliga bruket att under julen efter klappning på dörren (l. fönstret) kasta in halmfigurer o. skämtgåvor i ”stugan”
Man knackade (klappade) alltså på fönstret innan gåvan kastades in – därav namnet ”julklapp”. Julklapparna kom senare att delas ut av olika figurer – bl.a. julbocken och jultomten.
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-12, uppdaterad 2020-12-23)
Källa: Saob uppslagsord ”julklapp”
Pingback: Julklappar | Kulturminnet
Julklapp
I Finland fanns systemet med julklapp kvar ännu på 1940-talet. Iden var att smyga in och sen slänga in en klapp t.ex. ett vedträ med någon gåva eller lapp och springa iväg så att den som fick klappen inte skulle veta vem som kastat in den i farstun.
Barnsången utgiven i Finland ” Julbock klappar på vår dörr, hämtar barnen skänker..” sjungs ännu i en del hem innan julbocken/ julgubben kommer och klappar på dörren och delar ut julklappar.