Eftersom fastlagssöndagen infaller exakt sju veckor före påskdagen kan den infalla som tidigast 1 februari och som senast 7 mars. Det betyder att fastlagssöndagen vissa år infaller just 14 februari, alltså samma datum som alla hjärtans dag. För att det ska ske måste påskdagen vara den 4 april.
Almanacka februari 1999.
Sedan alla hjärtans dag introducerades i Sverige så har påskdagen infallit just 4 april vid tre tillfällen: 1999, 2010 och 2021. Det betyder att under dessa tre år inföll alla hjärtans dag och fastlagssöndagen på samma datum, den 14 februari. Nästa gång det händer är år 2083.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-08
Kort svar: Alla hjärtans dag uppmärksammas av ungefär hälften av svenskarna och det vanligaste är att man köper en present (blommor eller choklad) till sin partner.
När branschorganisationen Svensk Handel gjort undersökning bland sina medlemsföretag och kunder konstaterar man att ungefär hälften (46 procent) av de tillfrågade på något sätt kommer att uppmärksamma alla hjärtans dag.
De vanligaste sätten som svensk uppmärksammar alla hjärtans dag på (enligt undersökningen) är:
Köpa en present till partner – 51 procent
Laga extra fin middag hemma – 37 procent
Äta middag på restaurang – 24 procent
Köpa en present till någon annan än min partner – 16 procent
[En] slutsats är att alla hjärtans dag inte är en särskilt viktig högtid för handeln i stort, men väldigt viktigt för vissa delbranscher.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion och historia. (2018-02-14)
Kort svar: Nej, alla hjärtans dag (14 februari) är inte en röd dag.
En röd dag eller en helgdag är en dag som (för de allra flesta) innebär en ledig dag. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.
Kort svar: Första gången som alla hjärtans dags-firande är belagt i Sverige är i februari 1956 (men första året var det skottdagen 24 februari som kallades alla hjärtans dag). Dock fick dagen sitt genomslag först i slutet av 1900-talet.
Att fira Valentindagen (14 februari) är en tradition som går tillbaka till den engelska medeltiden. Att just 14 februari kommit att bli en dag att fira kärlek och romantik beror troligtvis på den engelske poeten Geoffrey Chaucer som i slutet av 1300-talet skrev dikten Parlement of Foules i vilken följande versrader finns med:
For this was sent on Seynt Valentyne’s day Whan every foul cometh ther to choose his mate.
Under tidigmodern tid utvecklades Valentinfirandet i den engelska överklassen och firandet bredde successivt ut sig även hos bönder och lägre klasser. I slutet av 1800-talet skickades över en miljon valentinkort den 14 februari.
Alla hjärtans dag i Sverige
Ordet valentindagen förekommer i svenska tidningar redan i slutet av 1800-talet, men då är det endast i artiklar som refererar till det engelska firandet. Första gången som en affär annonserar om speciella produkter till valentindagen är NK 1937:
Om söndag är Valentindagen, ”sweethearts’day för alla engelsmän, amerikanare och svensk-amerikanare! Valentintårtor, hjärtbakelser och hjärtkartonger med NK:s delikata konfekt finnes att få på
Första gången som dagen kallas för ”alla hjärtans dag” och marknadsförs som sådan i Sverige är 1956. Det är återigen NK som i bl.a. DN annonserar om dagen. Men det är inte den 14 februari som man 1956 marknadsför som alla hjärtans dag, utan istället skottdagen (24 februari).
För snart ett år sedan lanserade NK ”Alla hjärtans dag” som ett apropå till skottdagen och den lustiga amerikanska Valentin-traditionen – den namnsdag i februari, då herrar och damer, pojkar och flickor uppvaktar varandra med små presenter i trevliga paket.
Under de första åren är det bara NK som annonserar om ”alla hjärtans dag”, men redan 1959 (15/2) skriver SvD:
Valentindagen, alla hjärtans dag, håller på att slå igenom. Från början var det NK:s egen dag, men igår såg vi även att en butik vid Biblioteksgatan lagt beslag på den och danspalatset Lorry /../ arrangerade ”Valentin-Bal” med anledning av alla hjärtans dag.
Knappt ett årtionde efter den första lanseringen 1964 förekommer flertalet annonser i SvD från bl.a. NK, ett stort antal klädbutiker och Konsum.
Annons för Konsum i SvD 1964
Ordentligt genomslag fick alla hjärtans dag i Sverige ungefär samtidigt som Halloween . Första gången ”alla hjärtans dag” finns med i en svensk kalender är 1985. Etnologen Agneta Lilja säger:
– Blomsterhandeln hade ju försökt föra in den här traditionen sedan tidigt 70-tal, genom att få män att köpa rosor till sina fruar, men det hände ingenting. Det var på 80-talet alla hjärtans dag fick fäste på riktigt. Det slog igenom i skolorna där man gav varandra rosor, säger hon.
Kort svar: Alla hjärtans dag infaller alltid den 14 februari.
Alla hjärtans dag är tillsammans med t.ex. halloween, mors dag och nationaldagen en festdag som introducerats i Sverige under 1900-talet. Trots att firandet av 14 februari som Valentindagen funnits i den anglosaxiska världen sedan åtminstone 1300-talet finns det inga spår av detta firandet i Sverige förrän i mitten av 1900-talet.
Att just 14 februari blivit alla hjärtans dag (eller Valentindagen som den också har kallats) finns det olika förklaringar till. Men den troligaste förklaringen går tillbaka till den engelske poeten Geoffrey Chaucer som i slutet av 1300-talet skrev dikten Parlement of Foules i vilken följande versrader finns med:
For this was sent on Seynt Valentyne’s day
Whan every foul cometh ther to choose his mate.
Under tidigmodern tid utvecklades Valentinfirandet i den engelska överklassen och firandet bredde successivt ut sig även hos bönder och lägre klasser. I slutet av 1800-talet skickades över en miljon valentinkort den 14 februari.
Kort svar: Ursprunget till alla hjärtans dag är oklart. Dock beror det inte på att St. Valentin (helgondag 14 februari) skulle varit särskilt romantisk. Snarare var det så att flera saker sammanföll vilket fick engelska poeter med Geoffrey Chaucer i spetsen att på slutet av 1300-talet dikta romantiska dikter och koppla dessa till Valentin-dagen (14 februari).
Under 1900-talet har en rad nya traditioner och högtidsdagar sällat sig till den svenska almanackan – exempelvis halloween (31 oktober), mors dag (sista söndagen i maj) och alla hjärtans dag (14 februari). Gemensamt för de nämnda dagarna är att de kommit till Sverige via USA och att det främst ligger kommersiella intressen bakom att införa dem.
Ett första försök att få in alla hjärtans dags-firande i Sverige gjordes av NK 1956, men det slog inte så väl ut. Att fira en festdag i mitten av februari var något som folk var ovana vid. Först under 80-talet och särskilt 90-talet har alla hjärtans dag slagit igenom ordentligt även i Sverige.
Att just 14 februari kommit att bli en dag att fira kärlek och romantik beror troligtvis på den engelske poeten Geoffrey Chaucer som i slutet av 1300-talet skrev dikten Parlement of Foules i vilken följande versrader finns med:
For this was sent on Seynt Valentyne’s day Whan every foul cometh ther to choose his mate.
Enligt Jack B Oruch (1981) är detta första gången som Valentindagen omnämns i romantiska sammanhang:
no evidence has been discovered of such a tradition [Valentine traditions], either literary or in social customs, before Chaucer (s. 534)
Enligt Oruch finns det många felaktiga föreställningar om Valentindagen. En av de vanligaste missuppfattningarna, enligt Oruch, är att det ska finnas en förkristen bakgrund i det romerska firandet den 13-15 februari kallat lupercalierna (vars föregångare Februa har gett månaden februari dess namn). Namnet lupercalierna kommer av det latinska namnet för varg (lupus) och syftet med firande torde ha varit att skrämma vargarna när man släppte ut boskapen. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn om hur firandet gick till:
Under lupercalierna brukade nämligen, sägs det, romerska ynglingar få dra lott om stadens fagra ungmör genom att ur en låda plocka upp lappar, på vilka de skrivit sina namn. Detta beteende har onekligen stor likhet med det engelska, långt senare, att på Valentindagen lägga båda pojkarnas och flickornas namnlappar i varsin kruka, varur man drog ömsom manlig, ömsom kvinnliga, vilka därmed ansågs hopparade.
I slutet av 400-talet förbjöds firandet av Lupercalia av den dåvarande påven och 496 blev 14 februari en dag för att minnas helgonet S:t Valentin (hans identitet är dock oklar).
Jack Oruch menar dock att dessa kopplingar mellan lupercalierna och Valentindagen (alla hjärtans dag) saknar belägg. Istället menar Oruch att den romantiska kopplingen till den 14 februari är ett resultat av Chaucer och andra poeter samtid med honom. Den ovan nämnda och citerade dikten är det första belägget för en koppling mellan Valentindagen och romantik.
Varför det blev just 14 februari som Chaucer fastnade för kan förklaras på olika sätt. Oruch igen:
Although we do not know exactly how Chaucer and his contemporaries found St. Valentine´s day suitable for inclusion in love poetry, investigations yield attractive reasons for thinking that the chocie evolved from the saint ‘s gaving a name thought to be beautiful and a feast day early in the ”somer” when flowers started blooming /../ and love comes to town. (s. 565)
Under 1600-talet var Valentinfirande en utbredd sed i de högre samhällsklasserna i England och (vilket är fallet med de allra flesta högtider) under de kommande seklerna bredde firandet ut sig även hos bönder och lägre klasser och i slutet av 1800-talet skickades över en miljon valentinkort den 14 februari.
Högtider och traditioner 
