Vem var Knut som har namnsdag 13 januari?

Kort svar: Knut som har namnsdag 13 januari var en prins som mördades 7 januari 1131. Under slutet av 1600-talet flyttades hans helgondag till 13 januari.

Den 13 januari bär i den svenska almanackan namnet ”Knut”, men också ”Tjugondedag jul”. Det är den dagen som anses vara den sista riktiga juldagen, nu tar julen slut. Men vem var egentligen Knut?

Knut Lavard var, enligt traditionen, en dansk prins som mördades den 7 januari eftersom hans fiender väntade till efter julefriden med att ta honom av daga. Han överfölls på väg hem från en julfest. Sedermera blev Knut helgonförklarad och hans dödsdag firades. Knut var, tillsammans med Erik den helige och Olof, ett av de populäraste helgonen under den nordiska medeltiden.

De tre nordiska helgonkungarna Erik (med svärd), Olof (med yxa och riksäpple) och Knut (med lans).

I Danmark och Norge är det fortfarande 7 januari som är Knuts helgondag och så var det i svenska almanackor fram till slutet av 1600-talet. Det var också då som julen avslutades. Men av någon anledning flyttade man i Sverige Knuts dag till den 13 januari under det sena 1600-talet, kanske för att förlänga julfirandet.

Förr i tiden firades tjugondag Knut mer omfattande än de enklare julgransplundringar som förekommer idag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-12

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

När användes ordet ”julgransplundring” första gången?

Kort svar: Ordet ”julgransplundring” har använts åtminstone sedan 1880-talet för att beskriva fester som avslutar julfirandet.

Julen tar i Sverige sluttjugondag Knut. Det är då som julgran, julpynt och motsvarande ska städas ut och det är då som man har julgransplundring. Enligt många källor, ex. Swahn (2007) och SAOB, användes ordet julgransplundring första gången i tidningen Husmodern i början av 1900-talet.

När man söker på ordet ”julgransplundring” i KB:s tidningsdatabas så får man dock äldre belägg. Första gången ordet förekommer är i Uppsalaposten 20 december 1880. Då refereras det dock till ett gille som hålls dagarna före julafton.

Första gången som det skrivs om en julgransplundring efter jul är Härnösandsposten 1885 och 1889 är, vad jag funnit, första gången som en julgransplundring utannonseras till tjugondag Knut.

Skeningeposten 1889-01-12

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-12

Källor: Uppsalaposten 20 december 1880

Härnösandsposten 1885-01-05

Skeningeposten 1889-01-12

SAOB ”julgransplundring

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Hur firade man tjugondag Knut förr i tiden?

Kort svar: Tjugondag Knut (13 februari) firades förr med stora fester då den sista julmaten åts upp.

Från åtminstone 1600-talets slut blev Knutdagen den 13 januari julens sista dag. Det finns olika förklaringar till varför man flyttade julens slut en ungefärlig vecka, men från och med då blev det vanligt med fester för att avsluta julen.

Numera förekommer det julgransplundringar på tjugondag Knut även om det inte sällan är redan på trettondagen som julen försvinner från svenska hem. Förr i tiden uppmärksammades tjugondag Knut betydligt mer och festerna var livligare. Så här skriver Ebbe Schön:

Förr var Knutdagen framför allt den dag då gillena avslutades, och då blev det ofta en hejdundrande fest.

Så här beskrivs traditionen 1852:

Ända till denna dag [13 januari] – seden iakttages ännu på de flesta ställen i landsorterna – står julbordet med öfverlefvorna af maten qvar. Det afdukas nu, men den s.k. julkusen eller förnämsta kakan gömmes noga för det vidskepliga bruket vid såsningstiden.

Enligt traditionen skulle all mat och dryck som fanns kvar från julfirande förtäras på tjugondag Knut. I Bohuslän fanns följande talesätt:

Slut på jula och slut på ljusa och slut på brännvin’t i alle husa

Att ”köra ut julen” skedde också rent bokstavligt när mor i huset efter att maten var uppäten öppnade alla dörrar och därefter for runt med en sopkvast och skrek – ”Ut Knut! Nu är julen slut”. Under 1800-talet finns det många exempel på hur det även anordnas offentliga fester i form av t.ex. tjugondag Knuts-baler.

Att ha julgransplundring är en tradition som går att härleda till det sena 1800-talet. även om ordet initialt även beskriver tillställningar som anordnas även före julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-12

Källor: Gotlands Läns tidning 1852-01-23

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner : årets fester och livets högtider Semic

Schön, Ebbe (1993) Julen förr i tiden Natur och Kultur

Vilken dag har man julgransplundring?

Kort svar: Sedan 1600-talet är tjugondag Knut (13 januari) sista juldagen och därmed dagen för julgransplundring. Det förekommer dock numera att man har julgransplundringen den 6 januari (trettondagen) istället.

Precis som påskfirandet är utdraget över flera veckors tid löper julfirandet längre än bara dagarna kring själva julafton. Exakt när julen är slut kan man diskutera. Lena Kättström Höök skriver (s. 70)

I Sverige och Finland sträcker sig julen idag till S:t Knuts dag den 13 januari, då julgranen kastas ut. Annars slutar julen vanligen vid trettonhelgen.

Även i Sverige hat trettonhelgen (6 januari) tidigare varit julens avslutning, men sedan 1600-talet har julen i Sverige förlängts till tjugondag Knut (13 januari). I svenska almanackor fram till 16- och 1700-talet var den  7 januari den dag som bar namnet Knut (efter den danske prinsen Knut Lavard som mördades just denna dag i mitten av 1100-talet).

Men någon gången under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet ändrar Knut dag från 7 januari till 13 januari. Julens avslutning hade förlängts en vecka, men namnet Knut var så intimt förknippat med julavslutningen (”Knut för julen ut!”) att det helt sonika fick följa med.

Att fira ut julen den 13 januari har alltså förekommit i Sverige sedan 1600-talet.  Dock är de flesta av traditionerna som förknippas med Knutsfirandet inte särskilt gamla.

Granbarr

Vad gäller julgransplundringen har den sin bakgrund i att man tidigare hade ätbara pynt (bl.a. riktiga äpplen) i granen. Julgranen etablerade sig i Sverige i slutet av 1800-talet (även om den är känd bland överklassen ett drygt sekel tidigare) och därmed också sedan att plundra granen när julen var slut. Så här skriver Swahn (s. 105)

Med julgransseden och det ätbara pyntet kom även även plundringskalasen till vårt land från Tyskland under 1800-talets lopp. Termen ”julgransplundring” är tidigast känd i tryck i tidningen ”Husmodern” 1922

Här är Swahn dock fel ute. Ordet ”julgransplundring” förekommer åtminstone så tidigt som 1880 i Norrköpings Tidningar. När svenska tidningar under slutet av 1800-talet skriver om julgransplundringar är det faktiskt inte sällan att det är i början av januari som de förekommer, t.ex. i nedanstående annons där man har julgransplundring i Uppsala 1886.

Annons i Fyris 1886-12-31

Julgransplundringar i hemmen i form av stora fester är definitivt på avtagande och har så varit under längre tid. Bringeus skriver (s. 22)

Som familjesed är julgransplundringen uppenbarligen på avskrivning. Enligt Malmöundersökningen 163 förekom den hos 29 %, medan 47 % uppgav att den brukades i deras barndomshem.

Vad som kan vara intressant att notera i sammanhanget är att det på flera platser hålls offentliga julgransplundringar den 6 januari istället för den 13 januari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-01-06)

Källor:

Kättström Höök, Lena (2009) God jul : från midvinterblot till Kalle Anka Nordiska museet

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner : årets fester och livets högtider Semic

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget

Vilken dag infaller tjugondag Knut?

Kort svar: Tjugondag Knut infaller alltid 13 januari (tjugo dagar efter jul)

Julhelgen börjar med julafton den 24 december och håller på till annandag jul den 26 december. Men dagar som anknyter till jul håller faktiskt på ända till kyndelsmässodagen. Dock brukar man i allmänhet mena att julen är slut på tjugondag Knut.

Tjugondag Knut är den tjugonde dagen i jultiden om man räknar juldagen som den första. Eftersom det trettondagen är tretton dagar efter jul så infaller tjugondag Knut alltid exakt en vecka efter trettondagen. En vecka efter 6 januari är 13 januari och det är då som Knut har namnsdag och det även står ”tjugondedag jul” i almanackan.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad (2022-01-12)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner  Ordalaget

Vilken dag ska man ”städa ut julen”?

Kort svar: Sedan slutet 1600-talet är traditionen i Sverige att Knut (13 januari) kör julen ut, men det förekommer också att julen städas ut tidigare (då ofta kring trettonhelgen).

Julhelgen börjar med julafton och håller sedan på ytterligare två dagar – juldagen och annandag jul. Men traditionellt har julgran och julpynt fått stanna kvar i hemmen längre än så – till 13 januari.

På medeltiden var det 7 januari som var julens sista dag. Julen varade då bara över trettonhelgen och tog alltså slut 7 januari. Så är det fortfarande i stora delar av den västliga kristenheten och egentligen är det bara i Sverige, Finland och delar av Norge som julen varar fram till Knuts namnsdag – 13 januari.

Men någon gången under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet ändrade Knut dag från 7 januari till 13 januari. Julens avslutning hade förlängts en vecka, men namnet Knut var så intimt förknippat med julavslutningen (”Knut för julen ut!”) att det helt sonika fick följa med.

Att fira ut julen den 13 januari har alltså förekommit i Sverige sedan 1600-talet.  Dock är de flesta av traditionerna som förknippas med julgransplundring inte särskilt gamla. Ordet ”julgransplundring” går inte att belägga tidigare än det sena 1800-talet.

Dock är julgransplundringar i hemmen i form av stora fester på avtagande och har så varit under längre tid. Bringéus skriver i sin bok från 2006 (s. 22)

Som familjesed är julgransplundringen uppenbarligen på avskrivning. Enligt Malmöundersökningen 1963 förekom den hos 29%, medan 47% uppgav att den brukades i deras barndomshem.

Om man ser hur och när svenskar idag, under 2020-talet, avslutar sina jular så är det frekvent förekommande att man kastar ut julpynt redan vid trettonhelgen.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2022-01-21)

Källor

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner : årets fester och livets högtider Semic

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget