Hur länge har ”klämdag” funnits i Sverige?

Kort svar: Ordet klämdag började användas i Sverige på 1960-talet som beteckning på en dag som blev ledig dag p.g.a. den inföll mellan två andra lediag dagar.

Enligt Nationalencyklopedin är klämdag en ”benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag”. Det tidigaste belägget i tidningstext för ordet ”klämdag” är från 1960. Det är Aftonbladet som 19 maj skriver att kontorsanställda i Stockholms stad ska börja få lördagsledigt.

S.k. klämdag dvs. en dag som kommer i kläm mellan två helgledigheter, blir fridag efter stadskollegiets beslut i varje särskilt fall och behöver – i motsats till tidigare – inte inarbetas.

Första gången som fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag nämns som ”klämdag” är i Svenska Dagbladet 1965. Där skriver man att ”arbetet inställs den 28 maj, som är en ‘klämdag’ mellan Kristi himmelsfärdsdag och den lediga lördagen.”

Svenska Dagbladet 1965-04-29

Andra dagar som fungerat som klämdagar är t.ex. dagen efter trettondagen (om trettondagen infallit på en torsdag). Detta orsakade viss kritik 1966 då många statliga och kommunala verk hållit stängt just p.g.a. att fredagen blev en klämdag.

GT 1966-01-09

Under 1960-talet var det långt ifrån klart huruvida man var ledig på en klämdag eller inte. Inför fredagen efter Kristi himmelsfärd 1966 frågade sig en man ”inom produktionen” inom ”vilka stadens inrättningar det kommer att råda söndagsfrid”.

GP 1966-05-18

Drygt tio år senare verkade dock klämdagen mellan Kristi himmelsfärd och lördagen vara etablerad. När Svenska Dagbladet 1978 skrev ett reportage visade sig att ”alla var lediga”.

Expressen 1978-05-06

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-05-21) 

Källor:

Klämdag” ne.se

Är fredag efter Kristi himmelsfärdsdag en ledig dag?

Kort svar: Fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag (som alltid är på en torsdag) är ingen röd dag, men med många kollektivavtal får du ledigt ändå.

Kristi himmelsfärdsdag är en röd dag och infaller alltid på en torsdag. Det betyder att fredagen efter Kristi himmelsfärd blir en ”klämdag”.

Ordet klämdag har funnits i Sverige sedan 1960-talet. Enligt ne.se är klämdag ”benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag”.

Fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag är ingen röd dag eller någon helgdagsafton. Huruvida du är ledig på fredagen efter Kristi himmelsfärdsdagen är helt beroende på vilket kollektivavtal du har. Så här skriver fackförbundet Unionen:

Det är vanligast med normal arbetstid under dag före röd dag samt på klämdagar, men det finns något enstaka kollektivavtal som ger arbetstagare rätt till ledighet på klämdagen samt halvdag dag före röd dag. Ofta är det lokala fackklubbar som har förhandlat fram sådana förmåner som gäller just den arbetsplatsen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-06)

Källor:

Dag före röd dag/Dag före helgdag” unionen.se

Klämdag” ne.se

Vilken dag är ”första metardagen”?

Kort svar: Enligt en äldre svensk tradition räknas Kristi himmelsfärdsdagen som den första metardagen. År 2020 är det torsdag 21 maj.

Under den svenska historien har det varit vanligt att man kopplat samman olika kristna märkesdagar med profana händelser. Så har det t.ex. hetat att Larsdagen (10 augusti) var första dagen för att bärga skörden och att Tiburtius (14 april) var första sommardagen i vissa delar av Sverige.

Till Kristi himmelsfärdsdagen (torsdagen fyrtio dagar efter påsk) har en något udda tradition knutits – dagen räknas nämligen som första metardagen i nästa hela landet. Det udda är att Kristi himmelsfärd ju kan variera i almanackan från att infalla så tidigt som 30 april och så sent som 3 juni.

Så här förklarar Bringéus (s. 75) traditionen:

Även om fisken leker vid denna tid, förefaller det snarare ha funnits en rituell än en rationell anledning till första metardagen. Jag förmodar att det funnits ett samband med den medeltid vigningen av fiskedon denna helg.

Enligt traditionen skulle man meta från tidig morgon till sen kväll för att se när på dygnet det nappade som bäst. Vid den tidpunkten skulle det nämligen nappa som bäst även resten av året.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-05-07

Källor: Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma : OrdalaBringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Vilka dagar är gångdagar?

Kort svar: Som gångdagar räknas de tre dagarna (måndag – onsdag) som infaller mellan bönsöndagen och Kristi himmelsfärdsdag.

Genom den svenska historien har det funnits betydligt fler helgdagar än vad det gör idag. Under medeltiden kunde uppemot en tredjedel av årets dagar vara helgdagar.

Tre dagar som var helgdagar fram till ”den stora helgdöden” 1772 är de tre gångdagarna (eller gångedagarna som det ibland skrivs) som infaller måndag, tisdag och onsdag mellan bönsöndagen och Kristi himmelsfärdsdag.

Eftersom gångdagarna infaller beroende på Kristi himmelfärd, som i sin tur är beroende på när påsken infaller kan gångdagarna som tidigast infalla 27-29 april och som senast 31 maj till 2 juni.

Det man gjorde på gångdagarna var att på olika sätt be för god skörd kommande år. Så här skriver Swahn (s. 174):

De [gångdagarna] fick sitt namn av att församlingen under psalmsång då gick i procession med kors, helgonbilder och vigvatten kring åkrar och ängar medan man bad om god årsväxt och om förskoning från krig och oväder.

Även om traditionerna som förknippades med gångdagarna bär tydligt katolsk prägel överlevde de som helgdagar reformationen på 1500-talet. Det var först i och med den stora helgdagsreduktionen som Gustav III genomfördes 1772 som de tre dagarna försvann som helgdagar.

Ordet ”gångdag” kunde också betyda de helgdagar på våren, ex. pingst och Kristi himmelsfärd, då ungdomar gick till mässan i andra kyrkor än sina egna. Så här beskriver Schön (s. 64) det hela:

Det granna kvinnfolket tilldrog sig förstås pojkarnas intresse, och åtskilliga stod utefter vägarna för att betrakta ”Kristi Torsdagstöser” när de drog förbi.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-05-07

Källor: Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma : Ordalaget

Varför firar vi Kristi himmelsfärdsdag i Sverige?

Kort svar: Kristi himmelsfärdsdagen firas fyrtio dagar efter påskdagen till minne av att Jesus fördes upp till himlen.

Den kristna påsken firas till minne av Jesus död (på långfredagen) och uppståndelse (på påskdagen). Efter att Jesus uppstått ska han enligt Bibeln ha visat sig för sin lärjungar i fyrtio dagar innan han togs upp i himlen.

Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.

Antagandet är alltså att Jesus först visade sig under fyrtio dagar (påskdagen inräknad) och på den fyrtionde dagen for upp till himlen. Således infaller Kristi himmelsfärd alltid på en torsdag fyrtio dagar efter påskdagen.

Obereschach_Pfarrkirche_Fresko_Fugel_Christi_Himmelfahrt_crop.jpg

Bildkälla: Wikipedia.

Firandet av Kristi himmelsfärd går långt tillbaka till de första århundradena. Martin Modéus skriver i boken Tradition och liv (s. 143)

Ända sedan 300-talet har man 40 dagar efter påsk firat Kristi himmelsfärd, dagen då den uppståndne Jesus lämnade den synliga tillvaron på jorden.

Eftersom det – till skillnad från ex. jul och midsommar – inte finns någon koppling mellan Kristi himmelsfärd och det naturliga året var det först i och med kristendomens utbredning som dagen började högtidlighållas i Sverige.

Under medeltiden genomfördes himmelsfärdsspel och i Visby domkyrka finns en Kristusbild från den tiden som man troligtvis brukade hissa upp genom taket under mässan. Vidare kastades blommor eller bröd ner genom hålet.

En annan, mer profan tradition, var att Kristi himmelsfärdsdagen räknades som den första metardagen för året.

Kristi himmelsfärdsdags status som helgdag har varit föremål för mycket diskussioner. År 1815 yrkades det i riksdagen på att Kristi himmelsfärdsdag inte längre skulle ha status som helgdag, men yrkan avslogs. Senare under 1800-talet kom flera gånger förslag att flytta dagen till nästföljande söndag och 1968 föreslog 1963 års arbetstidskommittén att flytta dagen till lördagen. Men Kristi himmelsfärdsdagens status som helgdag hänger kvar och att den infaller på en torsdag gör att många har fredagen därefter som en ”klämdag”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-10) 

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum, Stockholm

Är Kristi himmelsfärdsdag en röd dag?

Kort svar: Ja, Kristi himmelsfärdsdag är alltid en röd dag i Sverige

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Kristi himmelsfärdsdagen är alltså en röd dag och har varit sådan egentligen ända sedan kristendomen infördes i Sverige runt 1100-talet. Dock har det genom åren gjorts otaliga försöka att ta bort Kristi himmelsfärdsdag som helgdag. Så här skriver Bringéus:

Vid riksdagen 1815 yrkade man också på att Kristi himmelsfärdsdag skulle indragas, och senare under 1800-talet framfördes upprepade förslag att förlägga den till en söndag.

Även när kalenderreformen 1953 genomfördes diskuterades det att flytta Kristi himmelsfärdsdag (förslaget var till lördagen). Utredningen om Allmän arbetstidslag 1968 förordade även den att Kristi himmelsfärdsdag (och även trettondagen för övrigt) skulle flyttas:

Enligt kommitténs mening bör reformen inskränkas till att avse trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag.
/…/ Vad som kan komma i fråga är en flyttning av dagarnas firande på sådant sätt att splittring av arbetsveckorna undanröjs.

Utredningen landade i förslaget att flytta Kristi himmelsfärdsdag till lördagen 42 dagar efter påsk, men Kristi himmelsfärds dag lyckades och har fortsatts lyckas bibehålla sin status som helgdag.

Fullskärmsinfångning 2014-04-17 011319

Eftersom Kristi himmelsfärd är knuten till påskfirandet kan dagen infalla som tidigast 30 april och som senast 3 juni, dock alltid på en torsdag. Att det är en torsdag som är en röd dag brukar fredagen efter Kristi himmelsfärd ofta räknas som en ”klämdag” då många får eller tar ledigt.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-07)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Vilken dag är Kristi himmelsfärdsdag 2020?

Kort svar: Kristi himmelsfärdsdag är sjätte torsdagen efter påskdagen och kan alltså infalla som tidigast 30 april och som senast 3 juni. År 2020 infaller himmelsfärdsdagen den torsdagen den 21 maj.

En av många rörliga högtidsdagar som är knutna till den kristna påsken är Kristi himmelsfärdsdag. Att man firar Kristi himmelsfärdsdag har att göra med följande texter ur Apostlagärningarna att göra.

Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.

Med utgångspunkt i texten menar hamnar alltså Kristi himmelsfärdsdag fyrtionde dagen i påsk (där påskdagen blir första dagen). Eftersom påskdagen, i enlighet med de regler som gäller för uträknandet av påskens tidpunkt, kan infalla alltifrån 22 mars till 25 april gäller samma spann för Kristi himmelsfärd.

Fullskärmsinfångning 2014-04-17 011319

Som tidigast (de år som påskdagen är 22 mars) kan Kristi himmelsfärdsdag infall den 30 april – detta skedde senast år 1818 (dock inte i Sverige) och kommer att inträffa nästa gång år 2285. År 2008 inföll Kristi himmelsfärdsdagen dock nästan så tidigt som det går – nämligen 1 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-05, uppdaterad 2020-01-06)

Varför inföll Kristi himmelsfärdsdag och första maj på samma dag 2008?

Kort svar: 2008 var påsken väldigt tidig och därför inföll också Kristi himmelsfärdsdag väldigt tidigt, nämligen 1 maj.

För den som jobbar vanliga kontorstider är årets (2008) lediga dagar färre än vanligt eftersom Kristi himmelsfärdsdag infaller samma dag som första maj (alltså 1 maj). Det betyder att två lediga dagar blir till en. Men varför är det så och hur ofta inträffar det?

snip_20180510154401

Kristi himmelsfärdsdag är knuten till den kristna påsken och är således en rörlig helgdag. Det som firas är att Jesus fyrtio dagar efter sin uppståndelse ”lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras [lärjungarnas] åsyn” (Apg 1:9). Eftersom påskdagen kan infalla mellan 22 mars och 15 april kan Kristi himmelfärdsdag infalla tidigast 30 april och senast 3 juni. I år är påsken (nästan) rekordtidig och infaller redan 23 mars, vilket gör att Kristi himmelsfärdsdag infaller 1 maj.

Första maj infaller (såklart) alltid 1 maj och har varit en röd dag i Sverige sedan 1939. Redan långt tidigare hade 1 maj dock varit en ledig dag fri från arbete och fri från kyrkobesök eftersom inga egentliga kristna traditioner knutits till dagen. I slutet av 1800-talet började arbetarrörelsen använda dagen för att demonstrera och föra fram sina krav på t.ex. åtta timmars arbetsdag. Krav höjs då och då för att avskaffa första majs helgstatus, men ännu så länge har inga seriösa försök gjorts.

Att Kristi himmelsfärdsdag och första maj infaller på samma datum är extremt ovanligt (eller i falla lika ovanligt som att påsken är så tidig som den är i år) och inträffar bara någon enstaka gång vart hundrade år ungefär – senaste gången var 1913 (och då var inte 1 maj en röd dag). Nästa gång första maj och Kristi himmelsfärdsdag är på samma datum är först år 2160 och då lär ingen av oss vara med.

Hur länge har man firat Kristi himmelsfärdsdag?

Kort svar: Exakt när man började fira Kristi himmelsfärdsdag är oklart, men uppgifter talar för att det inom kristna församlingar firats sedan 300-talet. Till Sverige kom det i och med kristendomen någon gång kring 1100-talet.

Den fyrtionde dagen i påsktiden infaller Kristi himmelsfärdsdag. Eftersom dagens placering i almanackan är knuten till påsken så kan den infall alltifrån 30 april till 3 juni, men det är alltid på en torsdag.

Obereschach_Pfarrkirche_Fresko_Fugel_Christi_Himmelfahrt_crop

Att man firar Kristi himmelsfärdsdag fyrtionde dagen i påsktiden har att göra med följande texter ur Apostlagärningarna att göra.

Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.

Antagandet är alltså att Jesus först visade sig under fyrtio dagar (påskdagen inräknad) och på den fyrtionde dagen for upp till himlen. Firandet av Kristi himmelsfärd går långt tillbaka, till de första århundradena. Martin Modéus skriver i boken Tradition och liv (s. 143)

Ända sedan 300-talet har man 40 dagar efter påsk firat Kristi himmelsfärd, dagen då den uppståndne Jesus lämnade den synliga tillvaron på jorden.

Eftersom det – till skillnad från ex. jul och midsommar, inte finns någon koppling mellan Kristi himmelsfärd och det naturliga året var det först i och med kristendomens utbredning som dagen började högtidlighållas i Sverige.

Under medeltiden genomfördes himmelsfärdsspel och i Visby domkyrka finns en Kristusbild från den tiden som man troligtvis brukade hissa upp genom taket under mässan. Vidare kastades blommor eller bröd ner genom hålet.

I vissa delar av Sverige (sydvästra Småland, Värmland och Närke) fanns en tradition att på Kristi himmelsfärdsdag vandra i grupp till någon närbelägen kyrka. Eftersom ett av skälen till vandringarna var att man på kyrkbacken träffade andra ungdomar och inledde romanser fanns ett motstånd hos prästerskapet. De ville hellre att ungdomarna höll sig i sina egna socknar eftersom det då var lättare att kontrollera dem.

En annan, mer profan tradition, var att Kristi himmelsfärdsdagen räknades som den första metardagen för året.

Kristi himmelsfärdsdags status som helgdag har varit föremål för mycket diskussioner. År 1815 yrkades det i riksdagen på att Kristi himmelsfärdsdag inte längre skulle ha status som helgdag, men yrkan avslogs. Senare under 1800-talet kom flera gånger förslag att flytta dagen till nästföljande söndag och 1968 föreslog 1963 års arbetstidskommittén att flytta dagen till lördagen.

Men än så länge är Kristi himmelsfärdsdag en av de dagar vi har som ledig dag i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-02-14)

Källor: Tradition och liv av Martin Modéus,

Svenska traditioner av Ebbe Schön

Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus.