Etikettarkiv: kristi himmelsfärdsdag

När började man ha gökotta på Kristi himmelsfärdsdagen?

av

Kort svar: Att anordna gökotta på Kristi himmelsfärdsdagen är en tradition som går tillbaka till slutet av 1800-talet.

En gökotta är en ”tidig picknick en vårmorgon” som genomförs någon gång efter gökdagen. Ordet gökotta började användas 1869, men då var det olika dagar på våren t.ex. trefaldighetssöndagen som man syftade på.

Första gången som det anordnades gökotta på Kristi himmelsfärdsdagen var, åtminstone vad jag funnit i arkiven, torsdagen 3 juni 1886 i bl.a. Arboga, Eksjö och Motala.

Så här skriver Nordiska museet om gökottans utveckling:

Arbetarsympatisörer uppmanades via annonser i dagstidningar att ta med utflyktskorgar till en gökotta vid Liljeholmen. I själva verket var gökottan ett politiskt möte. August Palm, känd för sin uppfinningsrikedom, lyckades på detta sätt kringgå förbudet mot politiska möten som i praktiken rådde i staden.

Under 1900-talet anslöt sig övriga folkrörelser, som frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen, till traditionen att anordna gökotta på Kristi himmelsfärdsdagen. För nykterhetsrörelsen passade det utmärkt då man från 1920-talet började fira folknykterhetens dag på samma datum.

Även idag förekommer gökottor, bl.a. inom Svenska kyrkan regi. Så här beskrivs det av Folkrörelsearkivet för Uppsala län:

I våra dagar innebär gökotta  helt enkelt en picknick i det gröna en tidig vårmorgon, i kristna sammanhang hålls dock ofta gudstjänst.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor: Arboga Tidning 1886-05-28

”Kristi himmelsfärdsdagen” Nordiska museet (läst 2022-05-22)

”Gökotta – en folkrörelsetradition” Folkrörelsearkivet för Uppsala län 2017-05-02

När är folknykterhetens dag?

av

Kort svar: Folknykterhetens dag infaller på Kristi himmelsfärdsdagen, så alltså mellan 30 april och 3 juni.

Under slutet av 1800-talet var drickande av brännvin ett stort samhällsproblem i Sverige. Ur kampen mot superiet växte nykterhetsrörelsen under seklet fram som en av de svenska folkrörelserna. Redan 1893 började man tala om en dag för folknykterheten och den första anordnades, med namnet ”nykterhetsfolkets dag” anordnades söndag den 13 augusti 1893 i Kristinehamn.

Målet var att anordna ”Nykterhetsfolkets dag” en söndag varje sommar. Dock var nykterhetsrörelsen i slutet av 1800-talet splittrad i en absolutistisk (”godtämplarne och Sveriges blåbandsförening”) och en mer moderat (”Svenska nykterhetsförbundet”) falang. Det var svårt att enas om en specifik dag att uppmärksamma folknykterheten.

Eftersom nykterhetsrörelsen i Göteborg sedan 1920 firat nykterhetsfolkets dag på Kristi himmelsfärdsdag kom det några år senare ett förslag om att just Kristi himmelsfärdsdagen skulle bli nykterhetsfolkets dag i hela landet som det varit i Göteborg ”sedan många år tillbaka”. Så på Kristi himmelsfärdsdagen 21 maj 1925 hölls den första landsomfattande Nykterhetsfolkets dag med över 500 möten runt om i landet.

Att det blev Kristi himmelsfärdsdag berodde troligen dels på att det var en helgdag och att folk därmed var lediga och dels på att det inte fanns så många traditioner, förutom gökotta, fiske och eldar, knutna till dagen.

Nykterhetsfolkets dag fortsatte att firas med demonstrationer, möten och tal på Kristi himmelsfärdsdagen. År 1946 bytte man sedan man på dagen till ”Folknykterhetens dag” för att fokusera på att det skulle vara en dag för ”folknykterhet” (alltså nykterhet hos hela befolkningen) snarare än ”nykterhetsfolket” (alltså de aktiva i nykterhetsrörelsen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor: Kristinehamnstidningen 1893-08-10

Reformatorn 1925-03-05

Var i Sverige eldade man Kristi himmelsfärdseldar?

av

Kort svar: Eldar på Kristi himmelsfärdsdagen är känt från sydöstra Skåne och västra Västergötland samt norra Dalsland och sydvästra Värmland.

Förr var det vanligt i Sverige att elda i samband med årshögtider. I boken Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige skriver Julius Ejdestam om valborgsmässoeldar, midsommareldar, Peregrinuseldarna, påskeldar samt eldar samband med Kristi himmelsfärd.

Kristi himmelsfärdsdagen infaller alltid på en torsdag, den fyrtionde efter påsk, vilket gör att den kan vara så tidig som 30 april och så sen som 3 juni. Det finns historiskt en hel del traditioner knutna till Kristi himmelsfärd, bl.a. just eldar.

Historiskt har eldar på Kristi himmelsfärdsdagen förekommit i några separata områden – sydöstra Skåne och västra Västergötland samt norra Dalsland och sydvästra Värmland. Förklaringen till eldarna var dels desamma som för valborgsmässoeldarna – att de hjälpte till att skrämma bort vargar och dels hängde det samman med en annan tradition – att fånga rävungar. Rävungarna som föds i mars har i maj och juni nämligen lämnat grytet och var då ett lätt byte. Eldarna var delvis till för att locka fram ungarna ur grytet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor: Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Hur firade man Krist himmelsfärdsdag i Sverige förr?

av

Kort svar: Kristi himmelsfärdsdagen firades förr som den första sommardagen med bl.a. metning, gökotta och Kristi himmelsfärdseldar.

Kristi himmelsfärdsdagen infaller den fyrtionde dagen efter påsk, alltid på en torsdag, och har firats i Sverige sedan landet blev kristet. Eftersom datumet för Kristi himmelsfärdsdagen är beroende av påsken så kan den infalla från 30 april till 3 juni.

Numera är Kristi himmelsfärdsdagen en helgdag som inte uppmärksammas i någon större utsträckning, men längre tillbaka i tiden fanns det flera olika traditioner kopplade till dagen. Det religiösa inslaget, kopplar till att Jesus for upp till himlen, har varit sparsamma. Snarare har det firats som en ledig dag och det var förr vanligt att ungdomar ”i stora flockar ställde färden till någon grannkyrka”. Från Småland berättas att:

På 1840-talet var det så mycket främmat folk vid Vislanda kyrka på Helig torsdag så icke allenast kyrkan var överfylld med folk utan hela kyrkogården sockenstugugården och långt ut i Lindås hage. De sade att denna kyrkodag liknade en marknadsdag

Dagen räknades också ibland som första sommardagen, även om den har det epitetet i konkurrens med flera andra dagar bl.a. Tiburtius och första maj. Då det var första sommardagen kunde man från och med nu som kvinna gå barärmad och man kunde lägga undan vinterkläderna.

Kristi himmelsfärdsdagen har också kallar för ”första metardagen” eftersom man nu kunde påbörja sommarmetet. Så här förklarar Bringéus (s. 75) traditionen:

Även om fisken leker vid denna tid, förefaller det snarare ha funnits en rituell än en rationell anledning till första metardagen. Jag förmodar att det funnits ett samband med den medeltid vigningen av fiskedon denna helg.

Enligt traditionen skulle man meta från tidig morgon till sen kväll för att se när på dygnet det nappade som bäst. Vid den tidpunkten skulle det nämligen nappa som bäst även resten av året.

En annan tradition som numera är helt försvunnen är Kristi himmelsfärdseldar som förekom i sydvästra Skåne och västra Västergötland samt norra Dalsland och sydvästra Värmland. Förklaringen till eldarna var dels desamma som för valborgsmässoeldarna – att de hjälpte till att skrämma bort vargar och dels hängde det samman med en annan tradition – att fånga rävungar. Rävungarna som föds i mars har i maj och juni nämligen lämnat grytet och var då ett lätt byte. Eldarna var delvis till för att locka fram ungarna ur grytet.

När arbetarrörelsen växte fram under slutet av 1800-talet blev det vanligt att man anordnade gökottor, ”tidig picknick en vårmorgon”, på Kristi himmelsfärdsdagen. Så här skriver Nordiska museet:

Arbetarsympatisörer uppmanades via annonser i dagstidningar att ta med utflyktskorgar till en gökotta vid Liljeholmen. I själva verket var gökottan ett politiskt möte. August Palm, känd för sin uppfinningsrikedom, lyckades på detta sätt kringgå förbudet mot politiska möten som i praktiken rådde i staden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor:

”Kristi himmelsfärdsdagen” Nordiska museet (läst 2022-05-22)

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Är man ledig dagen före Kristi himmelsfärdsdagen?

av

Kort svar: Nej, du är inte automatiskt ledig eller har rätt till halvdag dagen före Kristi himmelsfärdsdagen. Däremot kan du ha rätt till det om det finns med i det kollektivavtal som du omfattas av.

Dagen före Kristi himmelsfärdsdagen, eller Kristi himmelsfärdsafton, infaller alltid på en onsdag 38 dagar efter påsk. Det finns inga särskilda traditioner kopplade till Kristi himmelsfärdsafton och eftersom det inte är en röd dag så blir du inte automatiskt ledig om du jobbar kontorstider.

Så här skriver tidningen Arbetet:

Det finns ingen lagstadgad rätt till ledighet på klämdagar eller förkortad arbetsdag dag före röd dag. Ibland finns detta i stället reglerat i centrala avtal. Men ofta avgörs frågan lokalt, genom policys från arbetsgivaren eller lokala avtal.

Detsamma gäller fredagen efter Kristi himmelsfärdsdagen, om du är ledig för att det är en klämdag beror på vilket kollektivavtal eller vilka lokala regler som gäller. Så på samma sätt som ex trettondagsafton eller skärtorsdagen så är det upp till varje arbetsplats eller ev upp till respektive kollektivavtal att avgöra om de anställda har extra ledighet pga helgdagsafton.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-05-12)

Källa: ”Halvdag före röd dag – så funkar det”

Firas Kristi himmelsfärdsafton i Sverige?

av

Kort svar: Nej, Kristi himmelsfärdsafton har aldrig firats i Sverige i någon större utsträckning.

Det finns en tradition i Sverige att fira helgdagsaftnar i större utsträckning än själva helgdagen. Till exempel så är det på julafton vi äter julmat, delar ut julklappar och tittar på Kalle Anka, inte juldagen och det är på midsommarafton man äter sill och potatis och dricker snaps, inte på midsommardagen.

När det kommer till Kristi himmelsfärdsdagen så det dock inte så. Kristi himmelsfärdsdagen infaller 39 dagar efter påskdagen och är därför alltid på en torsdag. Det finns vissa traditioner kopplade till helgdagen, ex att det är första metardagen och även folknykterhetens dag, men numera är det mest ett sätt för svenskar att få långhelg eftersom fredagen ofta blir en klämdag.

Däremot är Kristi himmelsfärdsafton, alltså onsdagen före Kristi himmelsfärdsdagen ingenting som uppmärksammas eller har uppmärksammats i Sverige. Det finns enstaka exempel på traditioner kopplade till aftonen och ibland kan vissa kollektivavtal göra det möjligt att sluta tidigare eller ta halvdag eftersom onsdagen är dag före helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-05-12)

Vilka dagar är Kristusdagar?

av

Kort svar: Kristusdagar är de dagar under kyrkoåret som firas till minne av händelser som går att knyta till Jesus – jul, nyårsdagen, trettondagen, skärtorsdagen, långfredagen, påsk, Kristi himmelsfärd samt Kristi förklaringsdag.

Kyrkoåret har under de senaste tusen året satt en oerhört stark prägel på det svenska högtidsåret och de helgdagar som firats på olika sätt. Av de dagar som är röda dagar numera är det bara två (första maj och nationaldagen) som inte har rötter i kristendomen.

De kyrkliga helgdagar kan kategoriseras i olika grupper – Mariadagar, apostladagar, helgondagar och Kristusdagar.

Vilka är kristusdagarna?

Kristusdagarna är de viktigaste helgdagarna, de som går att härleda till någon aspekt av Jesus Kristus verksamhet. När 1571 års kyrkoordning beslutades var följande dagar att betrakta som ”Christdagar”

Merparten av Kristusdagarna har överlevt alla helgdagsreduktioner och är fortfarande idag helgdag i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Hur länge har ”klämdag” funnits i Sverige?

av

Kort svar: Ordet klämdag började användas i Sverige på 1960-talet som beteckning på en dag som blev ledig dag p.g.a. den inföll mellan två andra lediga dagar.

Enligt Nationalencyklopedin är klämdag en ”benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag”. Det tidigaste belägget i tidningstext för ordet ”klämdag” är från 1960. Det är Aftonbladet som 19 maj skriver att kontorsanställda i Stockholms stad ska börja få lördagsledigt.

S.k. klämdag dvs. en dag som kommer i kläm mellan två helgledigheter, blir fridag efter stadskollegiets beslut i varje särskilt fall och behöver – i motsats till tidigare – inte inarbetas.

Första gången som fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag nämns som ”klämdag” är i Svenska Dagbladet 1965. Där skriver man att ”arbetet inställs den 28 maj, som är en ‘klämdag’ mellan Kristi himmelsfärdsdag och den lediga lördagen.”

Svenska Dagbladet 1965-04-29

Andra dagar som fungerat som klämdagar är t.ex. dagen efter trettondagen (om trettondagen infallit på en torsdag). Detta orsakade viss kritik 1966 då många statliga och kommunala verk hållit stängt just p.g.a. att fredagen blev en klämdag.

GT 1966-01-09

Under 1960-talet var det långt ifrån klart huruvida man var ledig på en klämdag eller inte. Inför fredagen efter Kristi himmelsfärd 1966 frågade sig en man ”inom produktionen” inom ”vilka stadens inrättningar det kommer att råda söndagsfrid”.

GP 1966-05-18

Drygt tio år senare verkade dock klämdagen mellan Kristi himmelsfärd och lördagen vara etablerad. När Svenska Dagbladet 1978 skrev ett reportage visade sig att ”alla var lediga”.

Expressen 1978-05-06

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-05-21) 

Källor:

”Klämdag” ne.se

Är fredag efter Kristi himmelsfärdsdag en ledig dag?

av

Kort svar: Fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag (som alltid är på en torsdag) är ingen röd dag, men med många kollektivavtal får du ledigt ändå.

Kristi himmelsfärdsdag är en röd dag och infaller alltid på en torsdag. Det betyder att fredagen efter Kristi himmelsfärd blir en ”klämdag”.

Ordet klämdag har funnits i Sverige sedan 1960-talet. Enligt ne.se är klämdag ”benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag”.

Fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag är ingen röd dag eller någon helgdagsafton. Huruvida du är ledig på fredagen efter Kristi himmelsfärdsdagen är helt beroende på vilket kollektivavtal du har. Så här skriver fackförbundet Unionen:

Det är vanligast med normal arbetstid under dag före röd dag samt på klämdagar, men det finns något enstaka kollektivavtal som ger arbetstagare rätt till ledighet på klämdagen samt halvdag dag före röd dag. Ofta är det lokala fackklubbar som har förhandlat fram sådana förmåner som gäller just den arbetsplatsen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-06)

Källor:

”Dag före röd dag/Dag före helgdag” unionen.se

”Klämdag” ne.se

Vilken dag är ”första metardagen”?

av

Kort svar: Enligt en äldre svensk tradition räknas Kristi himmelsfärdsdagen som den första metardagen.

Under den svenska historien har det varit vanligt att man kopplat samman olika kristna märkesdagar med profana händelser. Så har det t.ex. hetat att Larsdagen (10 augusti) var första dagen för att bärga skörden och att Tiburtius (14 april) var första sommardagen i vissa delar av Sverige.

Till Kristi himmelsfärdsdagen (torsdagen fyrtio dagar efter påsk) har en något udda tradition knutits – dagen räknas nämligen som första metardagen i nästa hela landet. Det udda är att Kristi himmelsfärd ju kan variera i almanackan från att infalla så tidigt som 30 april och så sent som 3 juni.

Så här förklarar Bringéus (s. 75) traditionen:

Även om fisken leker vid denna tid, förefaller det snarare ha funnits en rituell än en rationell anledning till första metardagen. Jag förmodar att det funnits ett samband med den medeltid vigningen av fiskedon denna helg.

Enligt traditionen skulle man meta från tidig morgon till sen kväll för att se när på dygnet det nappade som bäst. Vid den tidpunkten skulle det nämligen nappa som bäst även resten av året.

Förutom metandet finns det en rad andra traditioner knutna till Kristi himmelsfärd, bl.a. gökotta, Kristi himmelsfärdseldar och att det är folknykterhetens dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-05-07

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma : OrdalaBringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm