Kort svar: Tredjedag jul är den tredje dagen i julhelgen (27 december) och var helgdag i Sverige till och med den stora kalenderreformen 1772 då den avskaffades.

Både före, under och efter själva julhelgen finns en rad högtidsdagar som varit eller är röda (alltså lediga). Julen kan sägas börja med första söndagen i advent och löper sedan via Annadagen, lucia, Tomasdagen, julafton, juldagen, annandag jul, nyår, trettondagen, tjugondag Knut till kyndelsmäss. Historiskt har de flesta av dessa dagar varit röda dagar och fler därtill.

Så var fallet i slutet av 1700-talet. Kungen, Gutav III, och de som styrde i riket ansåg att svensken i gemen hade för många lediga dagar. Inte minde än en tredjedel av årets dagar var lediga dagar och detta kostade staten pengar. Därför beslöt riksdagen 1772 att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag (27 december) och fjärdedag jul (28 december – som idag är värnlösa barns dag) och dito påskdagar– i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Kungens skäl till reformen var omsorg om näringslivet: han var av den bestämda åsikten att svenska folket arbetade för lite, varför antalet fridagar måste minska. (Harrison 2011-12-27)

Efter 1772 var alltså tredjedag jul inte längre någon ledig dag. Kyrkligt har är tredjedag jul en av apostladagarna (aposteln Johannes) (inte att förväxla med Johannes döparen vars helgdag är 24 juni), den ende av apostlarna som inte led martyrdöden. Dock är vare sig kyrkliga eller folkliga seder särskilt framträdande, vare sig historiskt eller i nutid, under tredjedag jul.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-26)

Källa: Tredjedag jul – Dick Harrison SvD 2012-11-17