Kort svar: 30 april blev officiell flaggdag 1982, men hade varit inofficiell flaggdag sedan 1951.
Fram till 1982 fanns det inga officiellt beslutade lagar eller förordningar om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Dock hade det sedan 1800-talet förekommit flaggning på flera olika dagar, t.ex. kungens och kronprinsens namnsdag respektive födelsedag. Först 1939 kom det dock på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar.
När det 1982 beslutades om vilka dagar som skulle räknas som ”allmänna flaggdagar” ingick bl.a. kungens och kronprinsessans födelsedagar (30 april respektive 14 juli). Men 30 april hade varit inofficiell flaggdag ända sedan Carl Gustaf blev kronprins.
Carl Gustaf föddes den 30 april 1946 och blev då direkt tronarvingen (kronprins blev han först 1950 då hans farfars far Gustav V dog) trots att han hade fyra äldre syskon. Anledningen är att Sverige först 1980 införde full kognatisk tronföljd (alltså att både manlig och kvinnlig avkomma kunde ärva tronen).
När Carl Gustaf föddes var han alltså inte kronprins, det blev han först 29 oktober 1950 då hans farfars far Gustav V dog. Första gången som 30 april räknades som flaggdag var alltså 1951.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-21
Kort svar: 4 november förekom som flaggdag fram till 1905 (även om det inte fanns några officiella flaggdagar förrän 1982) eftersom 4 november var unionsdagen.
Under slutet av 1800-talet började man flagga mer frekvent i Sverige men det var först nästan hundra år senare som Sverige fick officiella flaggdagar. Vilka dagar det flaggades på kunde variera från plats till plats men vanligt var att det flaggades på de kyrkliga helgdagarna samt kungens, drottningens och kronprinsens namns- och födelsedagar.
Därtill flaggade man inte sällan på dödsdagarna för Gustav II Adolf och Karl XII och ibland även för Gustav Vasa och Engelbrekt. En dag som också ofta förekommer som flaggdag under 1800-talet och tidigt 1900-tal är 4 november.
Avesta Tidning 1901-11-08
Den 4 november var flaggdag eftersom ”den 4 november, unionsdagen, [1814] valdes slutligen Karl XIII (i Norge Karl II) till kung också i Norge.” Det var alltså på detta datum som unionen mellan Sverige och Norge, som varade fram till 1905, påbörjades.
Efter unionens upplösning 1905 var 4 november givetvis inte längre aktuell som flaggdag.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-07
Kort svar: Under 1800-talet fanns inga officiella flaggdagar, men under slutet av seklet var det fler och fler som flaggade på olika helg- och kungadagar.
Sedan veterandagen 29 maj blev flaggdag har Sverige 18 flaggdagar (valdagen infaller dock bara var fjärde år). Flaggning med svenska flaggan har förekommit i organiserad form sedan 1800-talets andra hälft, men det var först år 1982 som officiella flaggdagar bestämdes i en förordning.
Enstaka flaggstänger är kända sedan mitten av 1700-talet, men det är först drygt hundra år senare som bruket blir allmänt. Så här skriver Arne Björnstad i Fataburen 1967
Seden att hissa svenska flaggan på stång kan, bortsett från vissa enstaka tidigare exempel, sägas ha införts under 1800-talets senare del, varvid speciellt personer i högre samhällsställning samt skolorna varit verksamma som introduktörer.
Om man tittar närmare på vilka dagar som det flaggades på under slutet av 1800-talet så varierar det från ort till ort. I Svensk Läraretidning från 1894 nämns följande dagar som flaggdagar i skolorna i St. Malms församling:
konungens födelsedag 21 januari, Engelbrektsdagen 27 april, drottningens namnsdag 15 maj, Gustafsdagen 6 juni, nationalfestdagen 24 juni, Gustaf Vasas dag 29 september, Sturarnes dag 10 oktober, Luthers dag 31 oktober, unionsdagen 4 november, Gustaf II Adolfs dödsdag 6 november, Karl XII dödsdag 30 november och konungens namnsdag 1 december.
Som synes är stort fokus på svenska regenter, både den sittande kungen (som 1894 var Oscar II) och tidigare kungar (Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Karl XII) samt andra betydelsefulla personer ur den svenska historien (Engelbrekt och Sturarna). Intressant att notera ut Svensk Läraretidning är också att 6 juni inte räknas som nationalfestdagen. Det är istället 24 juni (alltså midsommardagen).
Samma år (1894) skriver Helsingborgs Dagblad att förutom de kyrkliga högtider påsk, pingst, jul , första maj och midsommardagen ska det också flaggas på födelse- och namnsdagar för kungen, drottningen och kronprinsen,
dagen för regentens tillträde till regeringen, 6 juni (grundlagsdagen), unionsdagem Gustaf den andre Adolfs och Carl den tolftes dödsdagar.
Andra exempel på flaggdagar är från 1897 då man i Skärkind i Östergötland föreslår att bl.a. 8 mars (John Ericsons dag), 18 juni (folkskolans dag), 4 november och 6 november ska vara ”gemensamma flaggdagar för kretsens skolor”.
Slutsatsen är att det under 1800-talet inte fanns några bestämda flaggdagar där alla flaggade, men att det flaggades frekvent på de stora kyrkliga helgdagarna samt på vissa kungadagar.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-07
Källor: ”Svenska flaggans bruk” av Arne Björnstad i Fataburen 1967
Hur och när man får och inte får flagga är inte reglerat i någon lag eller förordning. Däremot förväntas man flagg på allmänna flaggdagar och kan flagga även på andra dagar. I många kommuner finns det, förutom de 17 allmänna flaggdagarna, en rad andra dagar som kommunen flaggar på.
En dag som många kommuner valt att flagg på är Europadagen (9 maj). Då flaggar man, förutom med den blågula svenska flaggan, även med EU-flaggan med mörkblå bakgrund och en cirkel av tolv gula stjärnor.
Enligt Riksarkivet ska man vid flaggning med andra flaggor än den svenska ändå ha den svenska på ”hederplats”:
Om t.ex. en länsstyrelse vill flagga med svenska flaggan och EU-flaggan, hissas svenska flaggan på flaggstång nr 1, EU-flaggan på nr 2 och länsstyrelsens flagga på nr 3.
På Europadagen den 9 maj flaggas med svensk flagga på den heraldiskt högra av de två mittre stängerna, EU-flaggan på den heraldiskt vänstra och svenska flaggor i övrigt
Huruvida man flaggar på Europadagen är alltså upp till varje myndighet, kommun eller motsvarande att själv att avgöra. Men dagen är inte en allmän flaggdag.
Kungen som var regent före vår nuvarande (Carl XVI Gustaf) hette Gustav VI Adolf och innan honom var det Gustav V, vilket gör att från 1907 till och med 1973 var kungens namnsdag samma som Sveriges nationaldag/svenska flaggans dag 6 juni.
År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.
Carl XVI Gustaf blev kung 15 september 1973 så den 28 januari 1974 var första gången som hans namnsdag också var kungens namnsdag. Eftersom han var kronprins sedan hösten 1950 var 28 januari dock flaggdag från 1951.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15
Kort svar: Att 17 december 2018 var en flaggdag i Sverige beror på att det var 100 år sedan riksdagen fattade det första beslutet om kvinnlig rösträtt. Det var regeringen som beslutade om att 17 december 2018 (men inte kommande år) skulle vara flaggdag.
Vilka dagar som är flaggdagar i Sverige bestäms genom en förordning som bestäms av regeringen. Den förordning som reglerar flaggdagar är Förordning 1982:270 och sedan 1982 har vi vanligtvis sjutton flaggdagar (arton de år som det är riksdagsval).
Svenska flaggan
Den 17 december 2018 var det på dagen hundra år sedan riksdagen fattade det historiska första beslutet som ledde fram till allmän och lika rösträtt. Därför bestämde regeringen i oktober att 17 december 2018 ska vara allmän flaggdag, men bara detta år:
Den allmänna flaggdagen den 17 december möjliggörs genom en tillfällig ändring i förordningen om allmänna flaggdagar och det är första gången som en flaggdag bara förekommer vid ett tillfälle.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-16)
Utskottet delar motionärernas syn på valdagens betydelse. Liksom motionärerna anser utskottet det vara lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. Redan nu förekommer också sådan flaggning i inte obetydlig utsträckning, bl. a. till följd av kommunala beslut därom.
Som ny flaggdag har utredningsmannen föreslagit dagen för riksdagsval. Frågan om valdagen som flaggdag har därefter behandlats i riksdagen, som vid två tillfällen har bifallit betänkanden från konstitutionsutskottet (KU 1973:10 och 1977/78:3), där utskottet har uttalat att det är lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. F. n. äger dessa allmänna val rum på samma dag, som sålunda i enlighet med utredningsförslaget och riksdagens uttalanden bör vara allmän flaggdag.
Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar och då fanns valdagen med som flaggdag. År 1982 var också valår vilket innebär att 1982 var det första året då valdagen räknades som allmän flaggdag.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-31)
Kort svar: Att 29 maj från är flaggdag beror på att regeringen har beslutat att veterandagen 29 maj ska vara en av de allmänna flaggdagarna.
Att vi i Sverige har flaggdagar är något som går knappt hundra år tillbaka i tiden. Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. När svenskar i början av förra seklet hissade flaggan fanns inga givna dagar som var flaggdagar.
Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronprinsens födelse- och namnsdagar.
Sedan 2008 högtidlighålls den 29 maj som veterandag inom Försvarsmakten. Veterandagen syftar till att hedra personal som deltar eller har deltagit i nationella eller internationella militära operationer och att högtidlighålla minnet av stupade och omkomna. /../ Ett viktigt steg på vägen att utveckla högtidlighållandet av veterandagen är att göra den till allmän flaggdag. Utskottet anser därför att veterandagen den 29 maj bör bli allmän flaggdag.
Kort svar: Den 6 november är flaggdag för att det är Gustav II Adolfs dödsdag. Dagen har firats sedan början av 1800-talet.
Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset. Trots detta så möttes kung Oscar II av protester när han hissade flaggan på slottet 1877. Och när ett antal unga män 1869 tillfrågades vid mönstringen om de visste hur den svenska flaggan såg ut så kunde knappt fem procent svara jakande.
När flaggan började användas var det inte heller reglerat vilka dagar som räknade som ”flaggdagar”. I Svensk Läraretidning från 1894 nämns följande dagar som flaggdagar i skolorna i St. Malms församling:
konungens födelsedag 21 januari, Engelbrektsdagen 27 april, drottningens namnsdag 15 maj, Gustafsdagen 6 juni, nationalfestdagen 24 juni, Gustaf Vasas dag 29 september, Sturarnes dag 10 oktober, Luthers dag 31 oktober, unionsdagen 4 november, Gustaf II Adolfs dödsdag 6 november, Karl XII dödsdag 30 november och konungens namnsdag 1 december.
Som synes är stort fokus på svenska regenter, både den sittande kungen (som 1894 var Oscar II) och tidigare kungar (Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Karl XII).
Att 6 november var flaggdag beror på att Gustav II Adolf dog just detta datum i Lützen 1632. Firandet av kungens minne startade i större skala år 1832 vid 200-årsjubileet av hans dödsdag och Gustav Adolfsbakelser kom troligen i slutet av seklet. Främst har traditionen hållits vid liv i Göteborg, en stad som Gustav II Adolf enligt traditionen grundade 1621.
Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var (förutom t.ex. nyårsdag och påskdag) flera kungadagar, bl.a. Gustav Adolfsdagen den 6 november.
År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.
Först 1982 kom dock den förordning som reglerar vilka flaggdagar som ska vara allmänna i Sverige. I den utredning som föregick propositionen föreslog utredningsmannen att tre dagar som av tradition var flaggdagar skulle tas bort.
Som framgår av denna uppräkning har av de dagar som f. n. i almanackan anges som allmänna flaggdagar uteslutits midsommardagen, den 6 november (Gustav Adolfsdagen) och den 10 december (Nobeldagen).
Alla remissinstanser höll dock inte med:
Vitterhetsakademien hävdar bestämt att den 6 november (Gustav Adolfsdagen) alltjämt bör vara allmän flaggdag. Samma åsikt har Båstads-traktens Gustav Adolfsförening.
Och regeringen sammanfattade sina argument:
En synpunkt som talar för att behålla dagen som flaggdag är alt del kan finnas anledning att ha någon flaggdag utöver den 6 juni som erinrar om vårt lands historia. Självfallet kan från denna synpunkt skäl åberopas för andra dagar än just Gustav Adolfsdagen, men denna har dock så länge varit flaggdag att den inte lämpligen bör bytas ut.
Således förblev Gustav Adolfsdagen den 6 november flaggdag.
Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronprinsens födelse- och namnsdagar.
Tre år efter att FN-stadgan ratificerats kom en FN-resolution om att 24 oktober hädanefter skulle kallas FN-dagen och vara en internationell dag. År 1971 kom ytterligare en resolution där generalförsamlingen skrev att 24 oktober:
shall be an international holiday and recommends that it should be observed as a public holiday by all States Members of the United Nations.
År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga. FN-dagen nämndes inte.
År 1978 motionerade den socialdemokratiske riksdagsmannen Arne Blomkvist ett förslag att FN-dagen skulle göras till allmän flaggdag. Utrikesutskottet besvarade motionen positivt:
Utskottet fann att iakttagandet av fasta former för högtidlighållande av FN-dagen i vårt land skulle stå i god överensstämmelse med de rekommendationer i frågan som FN:s generalförsamling gjort liksom med Sveriges önskan att ge uttryck för stöd åt de ideal som FN representerar.
Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar och i propositionen skrev regeringen (min fetning):
Utredningsmannen har särskilt övervägt om dagen för kommunala val, de övriga nordiska ländernas nationaldagar eller FN-dagen borde tas upp som flaggdagar men inte ansett sig kunna förorda detta. Vid remissbehandlingen har från olika håll föreslagits alt de tre flaggdagar som inte fanns upptagna i utredningsmannens förslag bör vara kvar som flaggdagar. Vidare har bl. a. höjts röster för all inte bara dag för riksdagsval utan även dag för kommunala val och landstingsval samt FN-dagen bör vara allmänna flaggdagar.
Resultatet blev alltså följande:
I förhållande till vad som nu allmänt tillämpas förordas i propositionen att antalet allmänna flaggdagar ökas med två, dagen för riksdagsval och FN-dagen (den 24 oktober).
Högtider och traditioner 
.jpg){kind=link}