Varför är FN-dagen 24 oktober?

Kort svar: FN-dagen firas 24 oktober eftersom det var detta datum som organisationen grundades i och med att FN-stadgan godkänts av tillräckligt många medlemmar.

I en svensk almanacka finns numera flertalet temadagar som inte är historiskt kopplade till vare sig helgon, apostlar eller Jesus. En del av dem är tämligen okända medan andra röner större uppmärksamhet när de infaller. En temadag som tillhör den senare kategorin är FN-dagen 24 oktober. Den uppmärksammas inte sällan i skolor och är dessutom sedan 1982 flaggdag i Sverige.

FN-flaggan

Att 24 oktober är FN-dag beror på att det var på detta datum 1945 som FN-stadgan trädde i kraft. Då hade säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar och en majoritet av övriga medlemsstater ratificerat FN-stadgan. Så här skriver SvD 25 oktober 1945:

Det amerikanska utrikesdepartementet har idag mottagit Sovjetunionens, Ukrainas och Vitryssland ratificering av Förenta nationernas stadga. Polens ratificering har ingått till Washington tidigare på dagen. I och med mottagandet av dessa ratificeringar har Förenta nationerna blivit verklighet.

Att datumet 24 oktober skulle firas som ”FN-dagen” var ett beslut som generalförsamlingen tog redan i slutet av oktober 1947. När dagen skulle firas första gången året därefter så skriver SvD bl.a.:

I vårt land har ärkebiskopen uppmanat prästerskapet att i sina förkunnelser uppmärksamma dagens betydelse. I en del skolor har man gjort hela veckan före till en debattvecka. /../ I Folkets hus och på offentliga platser kommer man färggranna FN-affischer att påminna den enskilde om hans världsmedborgarskap.

År 1971 kom ytterligare en resolution där generalförsamlingen skrev att 24 oktober:

shall be an international holiday and recommends that it should be observed as a public holiday by all States Members of the United Nations.

Någon helgdag blev FN-dagen aldrig i Sverige men väl en flaggdag sedan 1982.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-12

Källor:

SvD 1945-10-25

SvD 1948-10-20

Varför var 15 september 2023 flaggdag i Sverige?

Kort svar: Att 15 september 2023 var flaggdag beror på att det var detta datum 1973 som kung Carl XVI Gustaf tillträdde tronen.

De allmänna flaggdagarna i Sverige regleras i Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar. Antalet flaggdagar är 17 stycken årligen återkommande samt två stycken som infaller när det är val (riksdags– och Europaparlamentsval).

Förutom dessa, i förordningen reglerade flaggdagar, kan regeringen föreslå tillfälliga flaggdagar. Ett sådant exempel var 17 december 2018 då man införde en tillfällig flaggdag för att uppmärksamma hundraårsminnet av det första riksdagsbeslutet om kvinnlig rösträtt.

Svensk flagga

Sommaren 2023 beslutade riksdagen efter förslag från regeringen om att 15 september 2023 också skulle vara en tillfällig flaggdag eftersom det

Den 15 september [2023] har Konung Carl XVI Gustaf varit Sveriges statschef i 50 år. Han är därmed Sveriges genom tiderna längst regerande monark. Det är en händelse med koppling till landets konstitutionella historia som är betydelsefull för Sverige som nation.

Efter riksdagens beslut ändrade regeringen i förordningen 1982:270 så att ”den 15 september: minnesdag för Kung Carl XVI Gustafs trontillträde” blev flaggdag. Men bara 2023.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-09-12

Källor:

En tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av konungens trontillträde (Debatt om förslag 21 juni 2023) | Sveriges riksdag

Allmän flaggdag för att markera H.M. Konungens 50 år på tronen – Regeringen.se 

Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar | Sveriges riksdag

När blev 30 april flaggdag?

Kort svar: 30 april blev officiell flaggdag 1982, men hade varit inofficiell flaggdag sedan 1951.

Fram till 1982 fanns det inga officiellt beslutade lagar eller förordningar om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Dock hade det sedan 1800-talet förekommit flaggning på flera olika dagar, t.ex. kungens och kronprinsens namnsdag respektive födelsedag. Först 1939 kom det dock på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar.

När det 1982 beslutades om vilka dagar som skulle räknas som ”allmänna flaggdagar” ingick bl.a. kungens och kronprinsessans födelsedagar (30 april respektive 14 juli). Men 30 april hade varit inofficiell flaggdag ända sedan Carl Gustaf blev kronprins.

Carl Gustaf föddes den 30 april 1946 och blev då direkt tronarvingen (kronprins blev han först 1950 då hans farfars far Gustav V dog) trots att han hade fyra äldre syskon. Anledningen är att Sverige först 1980 införde full kognatisk tronföljd (alltså att både manlig och kvinnlig avkomma kunde ärva tronen).

När Carl Gustaf föddes var han alltså inte kronprins, det blev han först 29 oktober 1950 då hans farfars far Gustav V dog. Första gången som 30 april räknades som flaggdag var alltså 1951.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-21

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Varför var 4 november flaggdag på 1800-talet?

Kort svar: 4 november förekom som flaggdag fram till 1905 (även om det inte fanns några officiella flaggdagar förrän 1982) eftersom 4 november var unionsdagen.

Under slutet av 1800-talet började man flagga mer frekvent i Sverige men det var först nästan hundra år senare som Sverige fick officiella flaggdagar. Vilka dagar det flaggades på kunde variera från plats till plats men vanligt var att det flaggades på de kyrkliga helgdagarna samt kungens, drottningens och kronprinsens namns- och födelsedagar.

Därtill flaggade man inte sällan på dödsdagarna för Gustav II Adolf och Karl XII och ibland även för Gustav Vasa och Engelbrekt. En dag som också ofta förekommer som flaggdag under 1800-talet och tidigt 1900-tal är 4 november.

Avesta Tidning 1901-11-08

Den 4 november var flaggdag eftersom ”den 4 november, unions­dagen, [1814] valdes slutligen Karl XIII (i Norge Karl II) till kung också i Norge.” Det var alltså på detta datum som unionen mellan Sverige och Norge, som varade fram till 1905, påbörjades.

Efter unionens upplösning 1905 var 4 november givetvis inte längre aktuell som flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-07

Källa: Unionen mellan Sverige och Norge” Populär Historia

Vilka dagar var flaggdagar på 1800-talet?

Kort svar: Under 1800-talet fanns inga officiella flaggdagar, men under slutet av seklet var det fler och fler som flaggade på olika helg- och kungadagar.

Sedan veterandagen 29 maj blev flaggdag har Sverige 18 flaggdagar (valdagen infaller dock bara var fjärde år). Flaggning med svenska flaggan har förekommit i organiserad form sedan 1800-talets andra hälft, men det var först år 1982 som officiella flaggdagar bestämdes i en förordning.

Flaggning 1864

Enstaka flaggstänger är kända sedan mitten av 1700-talet, men det är först drygt hundra år senare som bruket blir allmänt. Så här skriver Arne Björnstad i Fataburen 1967

Seden att hissa svenska flaggan på stång kan, bortsett från vissa enstaka tidigare exempel, sägas ha införts under 1800-talets senare del, varvid speciellt personer i högre samhällsställning samt skolorna varit verksamma som introduktörer.

Om man tittar närmare på vilka dagar som det flaggades på under slutet av 1800-talet så varierar det från ort till ort. I Svensk Läraretidning från 1894 nämns följande dagar som flaggdagar i skolorna i St. Malms församling:

konungens födelsedag 21 januari, Engelbrektsdagen 27 april, drottningens namnsdag 15 maj, Gustafsdagen 6 juni, nationalfestdagen 24 juni, Gustaf Vasas dag 29 september, Sturarnes dag 10 oktober, Luthers dag 31 oktober, unionsdagen 4 november, Gustaf II Adolfs dödsdag 6 november, Karl XII dödsdag 30 november och konungens namnsdag 1 december.

Som synes är stort fokus på svenska regenter, både den sittande kungen (som 1894 var Oscar II) och tidigare kungar (Gustav VasaGustav II Adolf och Karl XII) samt andra betydelsefulla personer ur den svenska historien (Engelbrekt och Sturarna). Intressant att notera ut Svensk Läraretidning är också att 6 juni inte räknas som nationalfestdagen. Det är istället 24 juni (alltså midsommardagen).

Samma år (1894) skriver Helsingborgs Dagblad att förutom de kyrkliga högtider påsk, pingst, jul , första maj och midsommardagen ska det också flaggas på födelse- och namnsdagar för kungen, drottningen och kronprinsen,

dagen för regentens tillträde till regeringen, 6 juni (grundlagsdagen), unionsdagem Gustaf den andre Adolfs och Carl den tolftes dödsdagar.

Andra exempel på flaggdagar är från 1897 då man i Skärkind i Östergötland föreslår att bl.a. 8 mars (John Ericsons dag), 18 juni (folkskolans dag), 4 november och 6 november ska vara ”gemensamma flaggdagar för kretsens skolor”.

Slutsatsen är att det under 1800-talet inte fanns några bestämda flaggdagar där alla flaggade, men att det flaggades frekvent på de stora kyrkliga helgdagarna samt på vissa kungadagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-07

Källor: ”Svenska flaggans bruk” av Arne Björnstad i Fataburen 1967

Är Europadagen (9 maj) flaggdag i Sverige?

Kort svar: Nej, Europadagen (9 maj) är inte allmän flaggdag i Sverige.

Vilka dagar som är allmänna flaggdagar i Sverige regleras i Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar och SFS 2018:1608 där veterandagen blev ny flaggdag. För närvarande är 17 dagar flaggdagar varje år och valdagen vart fjärde.

Hur och när man får och inte får flagga är inte reglerat i någon lag eller förordning. Däremot förväntas man flagg på allmänna flaggdagar och kan flagga även på andra dagar. I många kommuner finns det, förutom de 17 allmänna flaggdagarna, en rad andra dagar som kommunen flaggar på.

En dag som många kommuner valt att flagg på är Europadagen (9 maj). Då flaggar man, förutom med den blågula svenska flaggan, även med EU-flaggan med mörkblå bakgrund och en cirkel av tolv gula stjärnor.

Enligt Riksarkivet ska man vid flaggning med andra flaggor än den svenska ändå ha den svenska på ”hederplats”:

Om t.ex. en länsstyrelse vill flagga med svenska flaggan och EU-flaggan, hissas svenska flaggan på flaggstång nr 1, EU-flaggan på nr 2 och länsstyrelsens flagga på nr 3.

Så här skriver t.ex. Göteborgs stad:

På FN-dagen och Europadagen hissas FN-flaggan respektive Europaflaggan på paradstängerna.

Sundsvalls kommun skriver så här:

På Europadagen den 9 maj flaggas med svensk flagga på den heraldiskt högra av de två mittre stängerna, EU-flaggan på den heraldiskt vänstra och svenska flaggor i övrigt

Huruvida man flaggar på Europadagen är alltså upp till varje myndighet, kommun eller motsvarande att själv att avgöra. Men dagen är inte en allmän flaggdag.

Källa: Internationell flaggning” Riksarkivet

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-05-09)

Varför är 28 januari flaggdag i Sverige?

Kort svar: 28 januari är flaggdag i Sverige eftersom det är kung Carl XVI Gustafs namnsdag.

Allmänna flaggdagar har vi haft i Sverige sedan 1982. Numera är arton dagar under året flaggdagar eftersom veterandagen är en ny flaggdag från och med 2018. Före 1982 flaggades det på olika dagar i olika delar av samhället, men vanligt var bl.a. att flagga på kungens födelsedag och hans namnsdag.

Kungen som var regent före vår nuvarande (Carl XVI Gustaf) hette Gustav VI Adolf och innan honom var det Gustav V, vilket gör att från 1907 till och med 1973 var kungens namnsdag samma som Sveriges nationaldag/svenska flaggans dag 6 juni.

År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.

Carl XVI Gustaf blev kung 15 september 1973 så den 28 januari 1974 var första gången som hans namnsdag också var kungens namnsdag. Eftersom han var kronprins sedan hösten 1950 var 28 januari dock flaggdag från 1951.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Varför var 17 december 2018 en flaggdag?

Kort svar: Att 17 december 2018 var en flaggdag i Sverige beror på att det var 100 år sedan riksdagen fattade det första beslutet om kvinnlig rösträtt. Det var regeringen som beslutade om att 17 december 2018 (men inte kommande år) skulle vara flaggdag.

Vilka dagar som är flaggdagar i Sverige bestäms genom en förordning som bestäms av regeringen. Den förordning som reglerar flaggdagar är Förordning 1982:270 och sedan 1982 har vi vanligtvis sjutton flaggdagar (arton de år som det är riksdagsval).

Svenska flaggan

Den 17 december 2018 var det på dagen hundra år sedan riksdagen fattade det historiska första beslutet som ledde fram till allmän och lika rösträtt. Därför bestämde regeringen i oktober att 17 december 2018 ska vara allmän flaggdag, men bara detta år:

Den allmänna flaggdagen den 17 december möjliggörs genom en tillfällig ändring i förordningen om allmänna flaggdagar och det är första gången som en flaggdag bara förekommer vid ett tillfälle.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-16)

Källor:
Historiska beslutet – Sverige inför tillfällig flaggdag” metro.se 2018-10-18
Tillfällig flaggdag uppmärksammar införandet av allmän rösträtt” regeringen.se 2018-10-18

Varför var 9 september 2018 flaggdag?

Kort svar: Söndag 9 september 2018 var flaggdag eftersom det var valdag i Sverige.

Vilka dagar som ska vara flaggdagar i Sverige regleras i Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar. Numera är arton dagar under året flaggdagar eftersom veterandagen blev ny flaggdag 2018.

sweden-916799_1280

När det skulle bestämmas vilka dagar som skulle vara flaggdagar var det inte självklart vilka dagar som skulle väljas. I slutet av 1970-talet besvarades en moderat motion så här av Konstitutionsutskottet:

Utskottet delar motionärernas syn på valdagens betydelse. Liksom motio­närerna anser utskottet det vara lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. Redan nu förekommer också sådan flaggning i inte obetydlig utsträckning, bl. a. till följd av kommunala beslut därom.

Regeringen la 1981 en proposition kring svenska flaggan och flaggdagar. I propositionen skriver de bl.a. följande:

Som ny flaggdag har utredningsmannen föreslagit dagen för riksdagsval. Frågan om valdagen som flaggdag har därefter behandlats i riksdagen, som vid två tillfällen har bifallit betänkanden från konstitutionsutskottet (KU 1973:10 och 1977/78:3), där utskottet har uttalat att det är lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. F. n. äger dessa allmänna val rum på samma dag, som sålunda i enlighet med utredningsförslaget och riksdagens uttalanden bör vara allmän flaggdag.

Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar och då fanns valdagen med som flaggdag. År 1982 var också valår vilket innebär att 1982 var det första året då valdagen räknades som allmän flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-31)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Proposition 1981/82:109

Varför är 29 maj flaggdag?

Kort svar: Att 29 maj från är flaggdag beror på att regeringen har beslutat att veterandagen 29 maj ska vara en av de allmänna flaggdagarna.

Att vi i Sverige har flaggdagar är något som går knappt hundra år tillbaka i tiden. Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. När svenskar i början av förra seklet hissade flaggan fanns inga givna dagar som var flaggdagar.

Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronprinsens födelse- och namnsdagar.


Foto: Frankie Fouganthin (Wikipedia)

Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar (bl.a. nyårsdagen, kungens födelsedag och FN-dagen).

I utredningen Svensk veteranpolitik – Ett ansvar för hela samhället föreslår ”Veteranutredningen” bl.a. att:

29 maj blir allmän flaggdag och benämns Sveriges veterandag.

Att man valt just 29 maj beror på att FN sedan 2002 valt att högtidlighålla ”International Day of
United Nations Peacekeepers”

On 29 May, UN offices, alongside Member States and non-governmental organizations, hold events to honour fallen peacekeepers

I det arbete som lett fram till regeringens beslut yttrade sig bl.a. Konstitutionsutskottet:

Sedan 2008 högtidlighålls den 29 maj som veterandag inom Försvarsmakten. Veterandagen syftar till att hedra personal som deltar eller har deltagit i nationella eller internationella militära operationer och att högtidlighålla minnet av stupade och omkomna. /../ Ett viktigt steg på vägen att utveckla högtidlighållandet av veterandagen är att göra den till allmän flaggdag. Utskottet anser därför att veterandagen den 29 maj bör bli allmän flaggdag.

Riksdagen röstade i enlighet med KU:s rekommendation och regeringen gick sedan på samma linje när man den 24 maj 2017 tillkännagav att 29 maj från och med kommande år (2018) ska vara allmän flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-06-30)

Källor:

Svensk veteranpolitik – Ett ansvar för hela samhället (SOU 2014:27)

Konstitutionsutskottets betänkande 2016/17:KU29