Kort svar: Under 1800-talet fanns inga officiella flaggdagar, men under slutet av seklet var det fler och fler som flaggade på olika helg- och kungadagar.
Sedan veterandagen 29 maj blev flaggdag har Sverige 18 flaggdagar (valdagen infaller dock bara var fjärde år). Flaggning med svenska flaggan har förekommit i organiserad form sedan 1800-talets andra hälft, men det var först år 1982 som officiella flaggdagar bestämdes i en förordning.

Enstaka flaggstänger är kända sedan mitten av 1700-talet, men det är först drygt hundra år senare som bruket blir allmänt. Så här skriver Arne Björnstad i Fataburen 1967
Seden att hissa svenska flaggan på stång kan, bortsett från vissa enstaka tidigare exempel, sägas ha införts under 1800-talets senare del, varvid speciellt personer i högre samhällsställning samt skolorna varit verksamma som introduktörer.
Om man tittar närmare på vilka dagar som det flaggades på under slutet av 1800-talet så varierar det från ort till ort. I Svensk Läraretidning från 1894 nämns följande dagar som flaggdagar i skolorna i St. Malms församling:
konungens födelsedag 21 januari, Engelbrektsdagen 27 april, drottningens namnsdag 15 maj, Gustafsdagen 6 juni, nationalfestdagen 24 juni, Gustaf Vasas dag 29 september, Sturarnes dag 10 oktober, Luthers dag 31 oktober, unionsdagen 4 november, Gustaf II Adolfs dödsdag 6 november, Karl XII dödsdag 30 november och konungens namnsdag 1 december.
Som synes är stort fokus på svenska regenter, både den sittande kungen (som 1894 var Oscar II) och tidigare kungar (Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Karl XII) samt andra betydelsefulla personer ur den svenska historien (Engelbrekt och Sturarna). Intressant att notera ut Svensk Läraretidning är också att 6 juni inte räknas som nationalfestdagen. Det är istället 24 juni (alltså midsommardagen).
Samma år (1894) skriver Helsingborgs Dagblad att förutom de kyrkliga högtider påsk, pingst, jul , första maj och midsommardagen ska det också flaggas på födelse- och namnsdagar för kungen, drottningen och kronprinsen,
dagen för regentens tillträde till regeringen, 6 juni (grundlagsdagen), unionsdagem Gustaf den andre Adolfs och Carl den tolftes dödsdagar.
Andra exempel på flaggdagar är från 1897 då man i Skärkind i Östergötland föreslår att bl.a. 8 mars (John Ericsons dag), 18 juni (folkskolans dag), 4 november och 6 november ska vara ”gemensamma flaggdagar för kretsens skolor”.
Slutsatsen är att det under 1800-talet inte fanns några bestämda flaggdagar där alla flaggade, men att det flaggades frekvent på de stora kyrkliga helgdagarna samt på vissa kungadagar.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-07
Källor: ”Svenska flaggans bruk” av Arne Björnstad i Fataburen 1967