Hur länge har kungsgran funnits i Sverige?

Kort svar: Kungsgranen är en odlad gran som egentligen heter nordmansgran. Namnet kommer av att gransorten började användas av kungen under 1960-talet. Själva namnet är dock från 1980-talet.

Julgranen är en av de viktigaste symbolerna för den svenska julen. Det finns belägg för svenska julgranar sedan 1741 men populär blev den inte förrän vid sekelskiftet 1900.

När det köps julgranar i december är det huvudsakligen två typer av granar – rödgran och kungsgran. Rödgranen är den ”vanliga, svenska granen” och står för 80 procent av de svenska julgranarna. Kungsgranen tillhör ett annat släkte och heter egentligen Nordmannsgran (eller Abies nordmanniana på latin). Skillnaden mellan dessa två sorter är att kungsgranen är tåligare, har tätare grenar och barrar mindre.

Namnet ”kungsgran” är ett relativt nytt namn som började användas under 1980-talet. Ett av de tidigaste beläggen är från en artikel i SvD 1983.

SvD 1983-12-11

Namnet ”kungsgran” kommer av att studenter på Skogshögskolan (det som idag är Sveriges Lantbruksuniversitet) från åtminstone sent 1960-tal levererade den här typen av gran till kungahuset.

Skogshögskolans studenter hade sedan äran [efter 1969] att sälja gran till hovet under hela 1970-talet, men på 1980-talet tog Domänverket över kundregistret och även den kungliga granen. Det var också då som namnet ”Kungsgran” myntades. Det är inget botaniskt korrekt namn. I stället handlar det om nordmannsgran, på latin Abies nordmanniana. D

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-19

Källor: Julgranssorter” Skogssverige 2020-12-28

SvD 1983-12-11

”Skogis Granar – en lång tradition med kunglig glans” i Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2017

När kom den första julgranen?

Kort svar: Det finns en rad olika uppgifter om vilken som är den första julgranen. Det finns hypoteser om en julgran i Tallinn 1441 och en i Riga 1510. Med säkerhet kan vi säga att det fanns julgranar i södra Tyskland i början av 1500-talet.

Julgranen är, tillsammans med jultomten, en av de mest spridda symbolerna i världen för julfirande. Det stora genomslaget för julgranen i Sverige kom under det tidiga 1900-talet men dess historia går mycket längre tillbaka än så. Så här skriver författaren Maria Flinck i boken Granna granen – julgransprydnader från 1870 till 1930:

Seden att dekorera julträd uppstod i Mellaneuropa [på 1400-talet], delar av det som idag är Österrike, Schweiz, Tyskland och Frankrike. De tidigaste kända julträden är de som hantverkarna i skråna ställde i sina samlingsrum på 1400-talet.

Julträd måste inte vara just en gran och det är inte heller säkert om eller i så fall hur man dekorerade dessa träd. I Baltikum har de två huvudstäderna Tallinn och Riga under 2000-talet börjat bråka om vem som var först med en julgran.

For six successive seasons, Riga and Tallinn — the capitals of Latvia and Estonia — have waged a feud over which was the site of the world’s first decorated Christmas tree. Riga says it was first, in 1510. Tallinn claims a much earlier event, in 1441.

Historikern Juri Kuuskemaa menar att julträdet i Tallinn med säkerhet var en gran. Just den här typen av lokalpatriotiska inlagor som hävdar att den egna staden var först med något ska man dock givetvis ta med en stor nypa salt.

Enligt en annan legend som fått stor spridning så skulle det varit Martin Luther som på julafton 1536 gått i skogen och där sett en gran som han tog hem, klädde i ljus och satte på ett bord.

Att Martin Luther skulle ha uppfunnit julgranen går dock att betrakta som en ren legend. Däremot spelade tyska protestanter under 1500-talet en viktig roll i spridandet av julgranen som symbol. Så här skriver Jan-Öjvind Swahn:

Både lutheraner och kalvinister betonade helgfirandets karaktär av familjefest i motsats till katolikernas mera offentliga processioner och skådespel o.s.v, och i hemmiljön blev den pyntade julgranen en estetisk, väldoftande och högtidlig julsymbol.

Från 1500-talet finns det också en rad beskrivningar av klädda julgranar från framförallt Tyskland, t.ex. från Bremen 1570 då med dekorationer som ”äpplen, nötter, dadlar, kringlor och pappersblommor”. Swahn igen:

Att man i Freiburg och i det på den tiden tyska Strasbourg på var sin sida om Rhen hade prydnadsjulgranar i början av 1500-talet är väl dokumenterat.

Det äldsta belägget för en klädd julgran i Sverige är från 1741, men det skulle dröja ytterligare nästa tvåhundra år innan julgranen fick bred spridning i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-17

Källor:

Who Tossed On the First Tinsel? Two Baltic Capitals Disagree” nytimes.com 2016-12-22

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Från vilket land kom julsången ”Stilla natt”?

Kort svar: Julsången ”Stilla natt” har sitt ursprung i Österrike under början av 1800-talet.

Ingen högtid är så förknippad med sånger och melodier som julen är. Allt från medeltida kyrkosånger till nyinspelad popmusik, via de mest sålda skivorna som ex. ”White Christmas med Bing Crosby. En mycket populär melodi, både att sjunga i kyrkan och att göra nyinspelningar av, är den som kallas ”Stilla natt”.

Texten och musiken till ”Stilla Natt” skrevs i början av 1800-talet. Texten, på tyska, skrevs 1816 av den österrikiske prästen Joseph Mohr. Mohr skrev texten ”Stille Nacht” (på tyska) direkt efter att Napoleonkrigen. När texten skrevs befann sig Mohr i staden Mariapfarr i Österrike.

Manuskript av sången från 1860 (ca)

Två år senare, på julaftonskvällen 1818, framfördes ”Stille Nacht” för första gången. Då hade organisten Franz Xaver Gruber tonsatt Mohrs text och i Oberndorf an Der Salzachs bykyrka hördes sången sjungas till gitarrkomp under midnattsmässan. Att det blev just gitarrkomp, vilket var ovanligt under den här tidsperioden, finns det många mer eller mindre fantasifulla förklaringar till. Några menar att möss skulle ha ätit sig in i kyrkans orgel och förstört den medan andra menar att det var en översvämning som var orsaken till att orgel inte användes.

Journalisten Bill Egan har skrivit om sångens tillblivelse och menar att det mesta är just fantasier:

In this age of tabloid journalism, it’s not surprising that some feel it necessary to invent frivolous anecdotes and create fables for a story that is quite beautiful in its simplicity.

Det vi med säkerhet vet är att ”Stilla natt, heliga natt” skrevs på tyska i Österrike under det tidiga 1800-talet. Redan på 1800-talet översattes texten till svenska och det finns en rad olika översättningar som är mer eller mindre lika det tyska originalet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

Källor: Egan, Bill (December 1999). ”Silent Night, Holy Night”. Soundscapes. University of Groningen.

Vilken sak blev den första ”årets julklapp”?

Kort svar: Första gången som HUI utsåg ”årets julklapp” var 1988 och då var det en bakmaskin.

Att dela ut julklappar till varandra på julafton är en tradition som går tillbaka till 1700-talet i Sverige, även om det var i och med rekordåren efter andra världskriget som traditionen fick ett stort genomslag i Sverige.

År 1988 beslutade branschorganisationen Svensk Handel att låta sitt bolag Handelns Utredningsinstitut välja ut en pryl som skulle får titeln ”årets julklapp”. Kriterierna för årets julklapp var att den skulle representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket.

Annons för bakmaskin julen 1988.

Det första året, 1988, som man utsåg en ”årets julklapp” så blev det bakmaskinen som blev vinnare. I en samtida artikel i SvD skriver man:

Årets innejulklapp är /../ bakmaskinen. En absolut nödvändighet för runt 2000 kronor för den perfekta husmodern som dukar frukostbordet med nybakt bröd.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-15

Källor:

Och Årets Julklapp är…” Företagskällan 2020-11-30

SvD 1988-12-04

Hur länge har ordet ”jultomte” använts i Sverige?

Kort svar: Ordet ”jultomte” finns belagt på svenska sedan åtminstone 1862.

Tomtar har förekommit i den svenska folktron långt tillbaka i tiden. Gårdstomten hade som uppgift var att ”sörja för folkets trevnad och väl­gång” på gården och det är om en sådan tomte som Viktor Rydbergs dikt handlar. Sin anknytning till julfirandet får tomten först under andra halvan av 1800-talet och det är då som jultomten successivt tar över rollen som julklappsutdelare i de svenska hemmen.’

Enligt SAOB finns ordet ”jultomte” sedan 1862 i svenskan. Ett exempel på ordet ”jultomte” just från detta år är en text i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-01

Källa: jultomte” i SAOB

När delas julklappar ut i Sverige?

Kort svar: I Sverige delar man ut julklappar på julaftonskvällen.

Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut också lanserat ”årets julklapp”.

IMG_20141220_153855

Under förra seklet etablerades jultomten som julklappsutdelare i Sverige och han brukar dyka upp med klapparna på julaftonens eftermiddag, efter Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Exakt tid varierar från familj till familj.

Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen för att

Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen, sjunger ”We better hurry up, Tomorrow’s Christmas Day!” och bläddrar mellan 24 och 25 december i almanackan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-23

Källor: Så gör du svensk jul” P4 Kristianstad

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Strömberg, Håkan ”Så blev bocken jultomte” ur Populär Historia 2013-11-18

Vilken dag har man julgransplundring?

Kort svar: Sedan 1600-talet är tjugondag Knut (13 januari) sista juldagen och därmed dagen för julgransplundring. Det förekommer dock numera att man har julgransplundringen den 6 januari (trettondagen) istället.

Precis som påskfirandet är utdraget över flera veckors tid löper julfirandet längre än bara dagarna kring själva julafton. Exakt när julen är slut kan man diskutera. Lena Kättström Höök skriver (s. 70)

I Sverige och Finland sträcker sig julen idag till S:t Knuts dag den 13 januari, då julgranen kastas ut. Annars slutar julen vanligen vid trettonhelgen.

Även i Sverige hat trettonhelgen (6 januari) tidigare varit julens avslutning, men sedan 1600-talet har julen i Sverige förlängts till tjugondag Knut (13 januari). I svenska almanackor fram till 16- och 1700-talet var den  7 januari den dag som bar namnet Knut (efter den danske prinsen Knut Lavard som mördades just denna dag i mitten av 1100-talet).

Men någon gången under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet ändrar Knut dag från 7 januari till 13 januari. Julens avslutning hade förlängts en vecka, men namnet Knut var så intimt förknippat med julavslutningen (”Knut för julen ut!”) att det helt sonika fick följa med.

Att fira ut julen den 13 januari har alltså förekommit i Sverige sedan 1600-talet.  Dock är de flesta av traditionerna som förknippas med Knutsfirandet inte särskilt gamla.

Granbarr

Vad gäller julgransplundringen har den sin bakgrund i att man tidigare hade ätbara pynt (bl.a. riktiga äpplen) i granen. Julgranen etablerade sig i Sverige i slutet av 1800-talet (även om den är känd bland överklassen ett drygt sekel tidigare) och därmed också sedan att plundra granen när julen var slut. Så här skriver Swahn (s. 105)

Med julgransseden och det ätbara pyntet kom även även plundringskalasen till vårt land från Tyskland under 1800-talets lopp. Termen ”julgransplundring” är tidigast känd i tryck i tidningen ”Husmodern” 1922

Här är Swahn dock fel ute. Ordet ”julgransplundring” förekommer åtminstone så tidigt som 1880 i Norrköpings Tidningar. När svenska tidningar under slutet av 1800-talet skriver om julgransplundringar är det faktiskt inte sällan att det är i början av januari som de förekommer, t.ex. i nedanstående annons där man har julgransplundring i Uppsala 1886.

Annons i Fyris 1886-12-31

Julgransplundringar i hemmen i form av stora fester är definitivt på avtagande och har så varit under längre tid. Bringeus skriver (s. 22)

Som familjesed är julgransplundringen uppenbarligen på avskrivning. Enligt Malmöundersökningen 163 förekom den hos 29 %, medan 47 % uppgav att den brukades i deras barndomshem.

Vad som kan vara intressant att notera i sammanhanget är att det på flera platser hålls offentliga julgransplundringar den 6 januari istället för den 13 januari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-01-06)

Källor:

Kättström Höök, Lena (2009) God jul : från midvinterblot till Kalle Anka Nordiska museet

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner : årets fester och livets högtider Semic

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget

Är julen en kristen högtid?

Kort svar: Delvis. En del av julens innehåll och ursprung är hämtat från kristendomen, men mycket av det som vi idag förknippar med julfirande har ingen eller väldigt liten koppling till kristendomen.

Att vi firar jul till minne av Jesu födelse vet väl varenda människa. Nu är det dock inte riktigt så enkelt. Att Jesus inte föddes i december månad kan vi vara ganska säkra på och de första kristna firade överhuvudtaget inte födelsedagar, allra minst Jesu.

100_0519

Varför firar vi då jul? Frågan kan tyckas enkel, men svaret är nog så komplicerad. Själv har jag försökt sammanfatta det så här:

Det beror på en enastående blandning av traditioner från en rad olika håll. Många tusen år tillbaka i tiden firade våra förfäder en fest när det var som mörkast. Till denna mångtusenåriga tradition har sedan olika seder och bruk lagts till och tagits bort under seklerna som gått.

Kristendomen har bidragit med en hel del seder och bruk och när den kom till Sverige för c.a. tusen år sedan hade julfirandet flera hundra år på nacken. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn (s. 26) om medeltida julfirande:

Men bör kunna förutsätta att det medeltida kyrkliga julfirandet med sina centraldirigerade mässor inte avvek särskilt mycket från de kontinentala förebilderna. När de gäller formerna för hur man julade i hemmen har vi däremot knapphändiga underrättanden.

När kristendomen kom till Sverige fanns det redan ett inhemskt julfirande. Hur det gick till eller exakt när på året man firade är oklart pga det dåliga källäget. Det vi kan veta är att det firades jul. Så här skriver Stålbom: ”den enda högtid som man kan vara säker på att ha varit firad bland germanfolken i hednisk tid är julen”.

Att vi kan veta att det firades jul beror delvis på själva ordet ”jul” som är ett gammalt ord vars ursprungliga betydelse inte går att fastställa. Det vi vet är att det varit kopplat till någon form av midvinterfest. Det är egentligen det enda vi vet om det äldsta julfirandet samt att man drack öl.

Under århundradena som följde efter kristendomens ankomst smälte olika typer av seder och bruk samma, en del försvann och andra lades till. Av de traditioner som vi idag ser som omistliga för svenskt julfirande är många inte äldre än sent 1800-tal och andra har kommit under de senaste decennierna.

Men hur ser det ut idag?

Det kristna inslaget i svenskt julfirande i början av tjugohundratalet är måttligt. Undersökningar kring svenskars julfirande ger vid hand att inslag som inte alls går att koppla till kristendomen (ex. skinkan, granen, Kalle Anka eller tomten) är betydligt mer utbrett än saker som har med kristendomen att göra (ex. gå på julgudstjänst, läsa julevangeliet eller ha julkrubba).

dscf0011

Enligt en undersökning i Vi i Villa (2012) är det bara tre procent av villägarna som läser julevangeliet. SOM-institutets undersökning 2011 visade att elva procent besökt midnattsmässa eller julotta det senaste året. Vad gäller att ha julkrubba och eller besöka julotta var det bara en procent som svarade att man ansåg det vara viktigt i en undersökning presenterad av Svenskt kött.

Siffrorna är långt ifrån helt säkra eftersom underlag och frågeställning kan variera. Dock ger det en tydlig indikation på att det kristna inslaget i svenskt julfirande idag har fått stå tillbaka för det kommersiella och sekulära.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-23)

Källor: 

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Stålbom, Göran (1999) Vintersolståndet – om jul, jord och äring i folklig tradition  Nordstedts:Stockholm

samt undersökningarna som länkas i slutet av texten.

Vilken dag infaller tjugondag Knut?

Kort svar: Tjugondag Knut infaller alltid 13 januari (tjugo dagar efter jul)

Julhelgen börjar med julafton den 24 december och håller på till annandag jul den 26 december. Men dagar som anknyter till jul håller faktiskt på ända till kyndelsmässodagen. Dock brukar man i allmänhet mena att julen är slut på tjugondag Knut.

Tjugondag Knut är den tjugonde dagen i jultiden om man räknar juldagen som den första. Eftersom det trettondagen är tretton dagar efter jul så infaller tjugondag Knut alltid exakt en vecka efter trettondagen. En vecka efter 6 januari är 13 januari och det är då som Knut har namnsdag och det även står ”tjugondedag jul” i almanackan.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad (2022-01-12)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner  Ordalaget

Vem skrev julevangeliet?

Kort svar: Julevangeliet är ett stycke ur Lukasevangeliets andra kapitel. Lukasevangeliet har enligt traditionen (men ingen vet säkert) skrivits av en Lukas som var läkare och arbetade nära aposteln Paulus.

I juletid är det inte ovanligt att följande passage från Nya Testamentet hörs både i kyrkor och i hem:

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas.
Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.
Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.
Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem,
för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Stycket och de följande verserna är tillsammans med ett knappt kapitel ur Matteusevangeliet det enda som finns skrivet om Jesus födelse. Eftersom den kristna julen firas just till minne av denna händelse (även om datumet 25 december inte har något stöd i skrifterna) är bibeltexten i Lukas central.

img_20161218_150430

Men vem är det då som har skrivit den text som vi kallar för julevangeliet? Traditionellt har författarskapet till Lukasevangeliet tillskrivits en grekisk läkare vid namn Lukas. Denne Lukas omnämns i Kolosserbrevet 4:14 och Andra Timotheusbrevet 4:11. Under större delen av den kristna historien är det just Lukas som ansetts vara författare.

Dock – som allting som rör texter i Bibeln – kan vi inte veta säkert. Nutida bibelforskning menar att Lukasevangeliet är ett resultat av många bearbetningar där olika källor bidragit på olika sätt. Det äldsta fragmentet av text som rör julevangeliet är en bit papayrus från slutet av 100-talet som hittats i Egypten. Den innehåller några verser (6-7) ifrån evangeliets andra kapitel (alltså det som rör Jesus födelse).

Bakgrunden till evangeliet utgår från att Lukas (likt Matteus) dels bygger på det äldre Markusevangeliet och dels på en okänd källa med Jesuscitat (kallad Q-källan). Dock finns det i Lukas delar (ex. julevangeliet) som inte förekommer någon annanstans i Bibeln. Detta material är unikt för Lukas och brukar därför sägas komma från L-källan (vars ursprung är höljt i dunkel). Så här skriver Dick Harrison:

Julevangeliet /../ faller inom den tredje källkategorin, vars ursprung alltså är okänt. Det enda vi rimligen kan anta är att de (troligen muntliga) traditionerna i L-källan redan var så väletablerade under andra hälften av vår tideräknings första århundrade att författaren till Lukasevangeliet ansåg dem tillräckligt trovärdiga för att ligga till grund för evangeliet.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2015-12-26)

Källa: Forums Religionslexikon

Harrison, Dick ”Hur gammalt är julevangeliet?” 2015-12-25