Etikettarkiv: julfirande

Hur länge har julafton kallats för ”dopparedagen”?

av

Kort svar: Att kalla julafton för ”dopparedagen” är ett bruk som går tillbaka åtminstone till 1830-talet.

När vi i Sverige räknar ner till julaftonsfirandet brukar vi ofta säga ”dan före dan före dopparedan”. Att kalla julafton för dopparedagen är unikt för Sverige, dock inte själva traditionen att doppa bröd på julafton. Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid.

Dopp i grytan 1910

När man doppade i grytan förr var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. I spadet sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev när det hade mjuknat.

Att kalla julafton för dopparedagen är ett bruk som kan beläggas sedan åtminstone 1830-talet. SAOB har belägg från 1838 och i Aftonbladet 30 december 1837 kan man läsa:

Ett stort svinhufvud lägges i grytan, och, sedam detta blifvit kokadt samla sig de, som hafva lust, omkring spiseln för att ”doppa”. /../ Man vet, att på landet kallas julafton på många ställen ”dopparedagen”

Men julaftonens dopp i grytan är det som levt kvar i vår tid, även om det idag är färre och färre som faktiskt doppar till julbordet Hur många som har dopp i grytan på julbordet finns det inga exakta siffror på, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet. Dessutom visar de flesta undersökningar att dopp i grytan tappat i popularitet under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-04

Källor:

Aftonbladet 1837-12-30

”dopparedagen” – SAOB 1920

”Svensk brödhistoria” spisa.nu

När kom traditionen med fula jultröjor till Sverige?

av

Kort svar: Att klä sig i jultröjor med fula motiv är en tradition som kom till Sverige under 2010-talet.

Att klä sig i jultröjor med fula motiv har etablerat sig som en tradition i Sverige. Särskilt vanligt verkar det vara på julfester, men det förekommer också på själva julaftonsfirandet.

Som många andra nutida traditioner (ex. halloween och black friday) kommer traditionen att klä sig i jultröjor från USA. Sitt stora genombrott fick den i och med filmen Bridget Jones dagbok från 2001. Där klär sig karaktären Mark Darcy (spelad av Colin Firth) i just en sådan tröja. Visserligen har fula jultröjor funnits tidigare, men det är genom filmen som de stora genomslaget kommer.

Ur filmen Bridget Jones dagbok (2001)

I Sverige slog den fula jultröjan igenom något årtionde efter filmen. Dagens Nyheter har inför julen 2013 en liten notis med rubriken ”Allt fler män bär jultröjor” och 2017 skriver Susanne Ljung i samma tidning:

En amerikansk jultrend på tvärs mot den goda smaken är på väg in i de svenska stugorna – den fula jultröjan. Snart sitter den på en människa nära dig. Det började som ett skämt, men har blivit en industri.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-17

Källor:

Dagens Nyheter 2013-11-29

Dagens Nyheter 2017-12-23

”Did ‘Bridget Jones’ start the Ugly Christmas Sweater craze?” USA Today

När sändes ”Tomten är far till alla barnen” första gången på julafton?

av

Kort svar: Första gången som ”Tomten är far till alla barnen” sändes på teve på julafton var år 2001 då den gick på TV1000 Cinema. På TV4 sändes den på julafton första gången 2008.

Julhelgen är den svenska helg som mer än någon annan kommit att förknippas med återkommande teve-inslag. Sedan 1960 sänds Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul på julafton och sedan 1975 gäller samma sak för Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. Avsnitt som tillkom under 1990-talet var Kan du vissla, Johanna? (1994), Svensson, Svensson (1996) och Astrids jul (1999). En mer sentida jultradition är Tomten är far till alla barnen.

Filmen, i regi av Kjell Sundvall, hade premiär på bio i november 1999. Första gången som den tevesändes var den 27 november året efter premiären på TV1000 Cinema. Ytterligare en månad senare så visas Tomten är far till alla barnen för första gången på julafton, även nu på TV1000 Cinema.

Men det är som film på TV4 som Tomten är far till alla barnen har blivit en tradition. Men det är först 2007 som TV4 visar filmen och då på juldagen kl. 20.00. Året därefter visas filmen samma tid, men på julafton. Därefter dröjer det två år innan den visas igen 2010, men från 2012 så har den visats varje jul.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-28)

Källor

SvD 2001-11-23

SvD 2001-12-24

SvD 2007-12-22

SvD 2008-12-24

Teve-tablån för julafton 2009-2021

Hur länge har kungsgran funnits i Sverige?

av

Kort svar: Kungsgranen är en odlad gran som egentligen heter nordmansgran. Namnet kommer av att gransorten började användas av kungen under 1960-talet. Själva namnet är dock från 1980-talet.

Julgranen är en av de viktigaste symbolerna för den svenska julen. Det finns belägg för svenska julgranar sedan 1741 men populär blev den inte förrän vid sekelskiftet 1900.

När det köps julgranar i december är det huvudsakligen två typer av granar – rödgran och kungsgran. Rödgranen är den ”vanliga, svenska granen” och står för 80 procent av de svenska julgranarna. Kungsgranen tillhör ett annat släkte och heter egentligen Nordmannsgran (eller Abies nordmanniana på latin). Skillnaden mellan dessa två sorter är att kungsgranen är tåligare, har tätare grenar och barrar mindre.

Namnet ”kungsgran” är ett relativt nytt namn som började användas under 1980-talet. Ett av de tidigaste beläggen är från en artikel i SvD 1983.

SvD 1983-12-11

Namnet ”kungsgran” kommer av att studenter på Skogshögskolan (det som idag är Sveriges Lantbruksuniversitet) från åtminstone sent 1960-tal levererade den här typen av gran till kungahuset.

Skogshögskolans studenter hade sedan äran [efter 1969] att sälja gran till hovet under hela 1970-talet, men på 1980-talet tog Domänverket över kundregistret och även den kungliga granen. Det var också då som namnet ”Kungsgran” myntades. Det är inget botaniskt korrekt namn. I stället handlar det om nordmannsgran, på latin Abies nordmanniana. D

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-19

Källor: ”Julgranssorter” Skogssverige 2020-12-28

SvD 1983-12-11

”Skogis Granar – en lång tradition med kunglig glans” i Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2017

När kom den första julgranen?

av

Kort svar: Det finns en rad olika uppgifter om vilken som är den första julgranen. Det finns hypoteser om en julgran i Tallinn 1441 och en i Riga 1510. Med säkerhet kan vi säga att det fanns julgranar i södra Tyskland i början av 1500-talet.

Julgranen är, tillsammans med jultomten, en av de mest spridda symbolerna i världen för julfirande. Det stora genomslaget för julgranen i Sverige kom under det tidiga 1900-talet men dess historia går mycket längre tillbaka än så. Så här skriver författaren Maria Flinck i boken Granna granen – julgransprydnader från 1870 till 1930:

Seden att dekorera julträd uppstod i Mellaneuropa [på 1400-talet], delar av det som idag är Österrike, Schweiz, Tyskland och Frankrike. De tidigaste kända julträden är de som hantverkarna i skråna ställde i sina samlingsrum på 1400-talet.

Julträd måste inte vara just en gran och det är inte heller säkert om eller i så fall hur man dekorerade dessa träd. I Baltikum har de två huvudstäderna Tallinn och Riga under 2000-talet börjat bråka om vem som var först med en julgran.

For six successive seasons, Riga and Tallinn — the capitals of Latvia and Estonia — have waged a feud over which was the site of the world’s first decorated Christmas tree. Riga says it was first, in 1510. Tallinn claims a much earlier event, in 1441.

Historikern Juri Kuuskemaa menar att julträdet i Tallinn med säkerhet var en gran. Just den här typen av lokalpatriotiska inlagor som hävdar att den egna staden var först med något ska man dock givetvis ta med en stor nypa salt.

Enligt en annan legend som fått stor spridning så skulle det varit Martin Luther som på julafton 1536 gått i skogen och där sett en gran som han tog hem, klädde i ljus och satte på ett bord.

Att Martin Luther skulle ha uppfunnit julgranen går dock att betrakta som en ren legend. Däremot spelade tyska protestanter under 1500-talet en viktig roll i spridandet av julgranen som symbol. Så här skriver Jan-Öjvind Swahn:

Både lutheraner och kalvinister betonade helgfirandets karaktär av familjefest i motsats till katolikernas mera offentliga processioner och skådespel o.s.v, och i hemmiljön blev den pyntade julgranen en estetisk, väldoftande och högtidlig julsymbol.

Från 1500-talet finns det också en rad beskrivningar av klädda julgranar från framförallt Tyskland, t.ex. från Bremen 1570 då med dekorationer som ”äpplen, nötter, dadlar, kringlor och pappersblommor”. Swahn igen:

Att man i Freiburg och i det på den tiden tyska Strasbourg på var sin sida om Rhen hade prydnadsjulgranar i början av 1500-talet är väl dokumenterat.

Det äldsta belägget för en klädd julgran i Sverige är från 1741, men det skulle dröja ytterligare nästa tvåhundra år innan julgranen fick bred spridning i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-17

Källor:

”Who Tossed On the First Tinsel? Two Baltic Capitals Disagree” nytimes.com 2016-12-22

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Från vilket land kom julsången ”Stilla natt”?

av

Kort svar: Julsången ”Stilla natt” har sitt ursprung i Österrike under början av 1800-talet.

Ingen högtid är så förknippad med sånger och melodier som julen är. Allt från medeltida kyrkosånger till nyinspelad popmusik, via de mest sålda skivorna som ex. ”White Christmas” med Bing Crosby. En mycket populär melodi, både att sjunga i kyrkan och att göra nyinspelningar av, är den som kallas ”Stilla natt”.

Texten och musiken till ”Stilla Natt” skrevs i början av 1800-talet. Texten, på tyska, skrevs 1816 av den österrikiske prästen Joseph Mohr. Mohr skrev texten ”Stille Nacht” (på tyska) direkt efter att Napoleonkrigen. När texten skrevs befann sig Mohr i staden Mariapfarr i Österrike.

Manuskript av sången från 1860 (ca)

Två år senare, på julaftonskvällen 1818, framfördes ”Stille Nacht” för första gången. Då hade organisten Franz Xaver Gruber tonsatt Mohrs text och i Oberndorf an Der Salzachs bykyrka hördes sången sjungas till gitarrkomp under midnattsmässan. Att det blev just gitarrkomp, vilket var ovanligt under den här tidsperioden, finns det många mer eller mindre fantasifulla förklaringar till. Några menar att möss skulle ha ätit sig in i kyrkans orgel och förstört den medan andra menar att det var en översvämning som var orsaken till att orgel inte användes.

Journalisten Bill Egan har skrivit om sångens tillblivelse och menar att det mesta är just fantasier:

In this age of tabloid journalism, it’s not surprising that some feel it necessary to invent frivolous anecdotes and create fables for a story that is quite beautiful in its simplicity.

Det vi med säkerhet vet är att ”Stilla natt, heliga natt” skrevs på tyska i Österrike under det tidiga 1800-talet. Redan på 1800-talet översattes texten till svenska och det finns en rad olika översättningar som är mer eller mindre lika det tyska originalet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

Källor: Egan, Bill (December 1999). ”Silent Night, Holy Night”. Soundscapes. University of Groningen.

Vilken sak blev den första ”årets julklapp”?

av

Kort svar: Första gången som HUI utsåg ”årets julklapp” var 1988 och då var det en bakmaskin.

Att dela ut julklappar till varandra på julafton är en tradition som går tillbaka till 1700-talet i Sverige, även om det var i och med rekordåren efter andra världskriget som traditionen fick ett stort genomslag i Sverige.

År 1988 beslutade branschorganisationen Svensk Handel att låta sitt bolag Handelns Utredningsinstitut välja ut en pryl som skulle får titeln ”årets julklapp”. Kriterierna för årets julklapp var att den skulle representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket.

Annons för bakmaskin julen 1988.

Det första året, 1988, som man utsåg en ”årets julklapp” så blev det bakmaskinen som blev vinnare. I en samtida artikel i SvD skriver man:

Årets innejulklapp är /../ bakmaskinen. En absolut nödvändighet för runt 2000 kronor för den perfekta husmodern som dukar frukostbordet med nybakt bröd.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-15

Källor:

”Och Årets Julklapp är…” Företagskällan 2020-11-30

SvD 1988-12-04

Hur länge har ordet ”jultomte” använts i Sverige?

av

Kort svar: Ordet ”jultomte” finns belagt på svenska sedan åtminstone 1862.

Tomtar har förekommit i den svenska folktron långt tillbaka i tiden. Gårdstomten hade som uppgift var att ”sörja för folkets trevnad och väl­gång” på gården och det är om en sådan tomte som Viktor Rydbergs dikt handlar. Sin anknytning till julfirandet får tomten först under andra halvan av 1800-talet och det är då som jultomten successivt tar över rollen som julklappsutdelare i de svenska hemmen.’

Enligt SAOB finns ordet ”jultomte” sedan 1862 i svenskan. Ett exempel på ordet ”jultomte” just från detta år är en text i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-01

Källa: ”jultomte” i SAOB

När delas julklappar ut i Sverige?

av

Kort svar: I Sverige delar man ut julklappar på julaftonskvällen.

Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut också lanserat ”årets julklapp”.

IMG_20141220_153855

Under förra seklet etablerades jultomten som julklappsutdelare i Sverige och han brukar dyka upp med klapparna på julaftonens eftermiddag, efter Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Exakt tid varierar från familj till familj. Ett bruk som blivit vanligare under 2000-talet är att man spelar julklappsspelet för att på så vis minska kostnaderna för julklapparna.

Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen för att

Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen, sjunger ”We better hurry up, Tomorrow’s Christmas Day!” och bläddrar mellan 24 och 25 december i almanackan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-23

Källor: ”Så gör du svensk jul” P4 Kristianstad

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Strömberg, Håkan ”Så blev bocken jultomte” ur Populär Historia 2013-11-18

Vilken dag har man julgransplundring?

av

Kort svar: Sedan 1600-talet är tjugondag Knut (13 januari) sista juldagen och därmed dagen för julgransplundring. Det förekommer dock numera att man har julgransplundringen den 6 januari (trettondagen) istället.

Precis som påskfirandet är utdraget över flera veckors tid löper julfirandet längre än bara dagarna kring själva julafton. Exakt när julen är slut kan man diskutera. Lena Kättström Höök skriver (s. 70)

I Sverige och Finland sträcker sig julen idag till S:t Knuts dag den 13 januari, då julgranen kastas ut. Annars slutar julen vanligen vid trettonhelgen.

Även i Sverige hat trettonhelgen (6 januari) tidigare varit julens avslutning, men sedan 1600-talet har julen i Sverige förlängts till tjugondag Knut (13 januari). I svenska almanackor fram till 1600- och 1700-talet var den 7 januari den dag som bar namnet Knut (efter den danske prinsen Knut Lavard som mördades just denna dag i mitten av 1100-talet).

Men någon gången under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet ändrar Knut dag från 7 januari till 13 januari. Julens avslutning hade förlängts en vecka, men namnet Knut var så intimt förknippat med julavslutningen (”Knut för julen ut!”) att det helt sonika fick följa med.

Att fira ut julen den 13 januari har alltså förekommit i Sverige sedan 1600-talet.  Dock är de flesta av traditionerna som förknippas med Knutsfirandet inte särskilt gamla.

Granbarr

Vad gäller julgransplundringen har den sin bakgrund i att man tidigare hade ätbara pynt (bl.a. riktiga äpplen) i granen. Julgranen etablerade sig i Sverige i slutet av 1800-talet (även om den är känd bland överklassen ett drygt sekel tidigare) och därmed också sedan att plundra granen när julen var slut. Så här skriver Swahn (s. 105)

Med julgransseden och det ätbara pyntet kom även även plundringskalasen till vårt land från Tyskland under 1800-talets lopp. Termen ”julgransplundring” är tidigast känd i tryck i tidningen ”Husmodern” 1922

Här är Swahn dock fel ute. Ordet ”julgransplundring” förekommer åtminstone så tidigt som 1880 i Norrköpings Tidningar. När svenska tidningar under slutet av 1800-talet skriver om julgransplundringar är det faktiskt inte sällan att det är i början av januari som de förekommer, t.ex. i nedanstående annons där man har julgransplundring i Uppsala 1886.

Annons i Fyris 1886-12-31

Julgransplundringar i hemmen i form av stora fester är definitivt på avtagande och har så varit under längre tid. Bringeus skriver (s. 22)

Som familjesed är julgransplundringen uppenbarligen på avskrivning. Enligt Malmöundersökningen 163 förekom den hos 29 %, medan 47 % uppgav att den brukades i deras barndomshem.

Vad som kan vara intressant att notera i sammanhanget är att det på flera platser hålls offentliga julgransplundringar den 6 januari istället för den 13 januari.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-01-06)

Källor:

Kättström Höök, Lena (2009) God jul : från midvinterblot till Kalle Anka Nordiska museet

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner : årets fester och livets högtider Semic

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget