Varför var 4 november flaggdag på 1800-talet?

Kort svar: 4 november förekom som flaggdag fram till 1905 (även om det inte fanns några officiella flaggdagar förrän 1982) eftersom 4 november var unionsdagen.

Under slutet av 1800-talet började man flagga mer frekvent i Sverige men det var först nästan hundra år senare som Sverige fick officiella flaggdagar. Vilka dagar det flaggades på kunde variera från plats till plats men vanligt var att det flaggades på de kyrkliga helgdagarna samt kungens, drottningens och kronprinsens namns- och födelsedagar.

Därtill flaggade man inte sällan på dödsdagarna för Gustav II Adolf och Karl XII och ibland även för Gustav Vasa och Engelbrekt. En dag som också ofta förekommer som flaggdag under 1800-talet och tidigt 1900-tal är 4 november.

Avesta Tidning 1901-11-08

Den 4 november var flaggdag eftersom ”den 4 november, unions­dagen, [1814] valdes slutligen Karl XIII (i Norge Karl II) till kung också i Norge.” Det var alltså på detta datum som unionen mellan Sverige och Norge, som varade fram till 1905, påbörjades.

Efter unionens upplösning 1905 var 4 november givetvis inte längre aktuell som flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-07

Källa: Unionen mellan Sverige och Norge” Populär Historia

Vilka dagar var flaggdagar på 1800-talet?

Kort svar: Under 1800-talet fanns inga officiella flaggdagar, men under slutet av seklet var det fler och fler som flaggade på olika helg- och kungadagar.

Sedan veterandagen 29 maj blev flaggdag har Sverige 18 flaggdagar (valdagen infaller dock bara var fjärde år). Flaggning med svenska flaggan har förekommit i organiserad form sedan 1800-talets andra hälft, men det var först år 1982 som officiella flaggdagar bestämdes i en förordning.

Flaggning 1864

Enstaka flaggstänger är kända sedan mitten av 1700-talet, men det är först drygt hundra år senare som bruket blir allmänt. Så här skriver Arne Björnstad i Fataburen 1967

Seden att hissa svenska flaggan på stång kan, bortsett från vissa enstaka tidigare exempel, sägas ha införts under 1800-talets senare del, varvid speciellt personer i högre samhällsställning samt skolorna varit verksamma som introduktörer.

Om man tittar närmare på vilka dagar som det flaggades på under slutet av 1800-talet så varierar det från ort till ort. I Svensk Läraretidning från 1894 nämns följande dagar som flaggdagar i skolorna i St. Malms församling:

konungens födelsedag 21 januari, Engelbrektsdagen 27 april, drottningens namnsdag 15 maj, Gustafsdagen 6 juni, nationalfestdagen 24 juni, Gustaf Vasas dag 29 september, Sturarnes dag 10 oktober, Luthers dag 31 oktober, unionsdagen 4 november, Gustaf II Adolfs dödsdag 6 november, Karl XII dödsdag 30 november och konungens namnsdag 1 december.

Som synes är stort fokus på svenska regenter, både den sittande kungen (som 1894 var Oscar II) och tidigare kungar (Gustav VasaGustav II Adolf och Karl XII) samt andra betydelsefulla personer ur den svenska historien (Engelbrekt och Sturarna). Intressant att notera ut Svensk Läraretidning är också att 6 juni inte räknas som nationalfestdagen. Det är istället 24 juni (alltså midsommardagen).

Samma år (1894) skriver Helsingborgs Dagblad att förutom de kyrkliga högtider påsk, pingst, jul , första maj och midsommardagen ska det också flaggas på födelse- och namnsdagar för kungen, drottningen och kronprinsen,

dagen för regentens tillträde till regeringen, 6 juni (grundlagsdagen), unionsdagem Gustaf den andre Adolfs och Carl den tolftes dödsdagar.

Andra exempel på flaggdagar är från 1897 då man i Skärkind i Östergötland föreslår att bl.a. 8 mars (John Ericsons dag), 18 juni (folkskolans dag), 4 november och 6 november ska vara ”gemensamma flaggdagar för kretsens skolor”.

Slutsatsen är att det under 1800-talet inte fanns några bestämda flaggdagar där alla flaggade, men att det flaggades frekvent på de stora kyrkliga helgdagarna samt på vissa kungadagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-07

Källor: ”Svenska flaggans bruk” av Arne Björnstad i Fataburen 1967

Är Europadagen (9 maj) flaggdag i Sverige?

Kort svar: Nej, Europadagen (9 maj) är inte allmän flaggdag i Sverige.

Vilka dagar som är allmänna flaggdagar i Sverige regleras i Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar och SFS 2018:1608 där veterandagen blev ny flaggdag. För närvarande är 17 dagar flaggdagar varje år och valdagen vart fjärde.

Hur och när man får och inte får flagga är inte reglerat i någon lag eller förordning. Däremot förväntas man flagg på allmänna flaggdagar och kan flagga även på andra dagar. I många kommuner finns det, förutom de 17 allmänna flaggdagarna, en rad andra dagar som kommunen flaggar på.

En dag som många kommuner valt att flagg på är Europadagen (9 maj). Då flaggar man, förutom med den blågula svenska flaggan, även med EU-flaggan med mörkblå bakgrund och en cirkel av tolv gula stjärnor.

Enligt Riksarkivet ska man vid flaggning med andra flaggor än den svenska ändå ha den svenska på ”hederplats”:

Om t.ex. en länsstyrelse vill flagga med svenska flaggan och EU-flaggan, hissas svenska flaggan på flaggstång nr 1, EU-flaggan på nr 2 och länsstyrelsens flagga på nr 3.

Så här skriver t.ex. Göteborgs stad:

På FN-dagen och Europadagen hissas FN-flaggan respektive Europaflaggan på paradstängerna.

Sundsvalls kommun skriver så här:

På Europadagen den 9 maj flaggas med svensk flagga på den heraldiskt högra av de två mittre stängerna, EU-flaggan på den heraldiskt vänstra och svenska flaggor i övrigt

Huruvida man flaggar på Europadagen är alltså upp till varje myndighet, kommun eller motsvarande att själv att avgöra. Men dagen är inte en allmän flaggdag.

Källa: Internationell flaggning” Riksarkivet

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-05-09)

Varför är 28 januari flaggdag i Sverige?

Kort svar: 28 januari är flaggdag i Sverige eftersom det är kung Carl XVI Gustafs namnsdag.

Allmänna flaggdagar har vi haft i Sverige sedan 1982. Numera är arton dagar under året flaggdagar eftersom veterandagen är en ny flaggdag från och med 2018. Före 1982 flaggades det på olika dagar i olika delar av samhället, men vanligt var bl.a. att flagga på kungens födelsedag och hans namnsdag.

Kungen som var regent före vår nuvarande (Carl XVI Gustaf) hette Gustav VI Adolf och innan honom var det Gustav V, vilket gör att från 1907 till och med 1973 var kungens namnsdag samma som Sveriges nationaldag/svenska flaggans dag 6 juni.

År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.

Carl XVI Gustaf blev kung 15 september 1973 så den 28 januari 1974 var första gången som hans namnsdag också var kungens namnsdag. Dock hade vi inte allmänna flaggdagar i Sverige då utan det kom först i april 1982 i och med Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Varför är 17 december 2018 en flaggdag?

Kort svar: Att 17 december 2018 är en flaggdag i Sverige beror på att det är 100 år sedan riksdagen fattade det första beslutet om kvinnlig rösträtt. Det är regeringen som beslutat om att 17 december 2018 (men inte kommande år) ska vara flaggdag.

Vilka dagar som är flaggdagar i Sverige bestäms genom en förordning som bestäms av regeringen. Den förordning som reglerar flaggdagar är Förordning 1982:270 och sedan 1982 har vi vanligtvis sjutton flaggdagar (arton de år som det är riksdagsval).

Svenska flaggan

Den 17 december 2018 är det på dagen hundra år sedan som riksdagen fattade det historiska första beslutet som ledde fram till allmän och lika rösträtt. Därför bestämde regeringen i oktober att 17 december 2018 ska vara allmän flaggdag, men bara detta år:

Den allmänna flaggdagen den 17 december möjliggörs genom en tillfällig ändring i förordningen om allmänna flaggdagar och det är första gången som en flaggdag bara förekommer vid ett tillfälle.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-16)

Källor:
Historiska beslutet – Sverige inför tillfällig flaggdag” metro.se 2018-10-18
Tillfällig flaggdag uppmärksammar införandet av allmän rösträtt” regeringen.se 2018-10-18

Varför är 9 september 2018 flaggdag?

Kort svar: Söndag 9 september 2018 är flaggdag eftersom det är valdag i Sverige.

Vilka dagar som ska vara flaggdagar i Sverige regleras i Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar. Numer är arton dagar under året flaggdagar eftersom veterandagen är en ny flaggdag från och med 2018.

sweden-916799_1280

När det skulle bestämmas vilka dagar som skulle vara flaggdagar var det inte självklart vilka dagar som skulle väljas. I slutet av 1970-talet besvarades en moderat motion så här av Konstitutionsutskottet:

Utskottet delar motionärernas syn på valdagens betydelse. Liksom motio­närerna anser utskottet det vara lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. Redan nu förekommer också sådan flaggning i inte obetydlig utsträckning, bl. a. till följd av kommunala beslut därom.

Regeringen la 1981 en proposition kring svenska flaggan och flaggdagar. I propositionen skriver de bl.a. följande:

Som ny flaggdag har utredningsmannen föreslagit dagen för riksdagsval. Frågan om valdagen som flaggdag har därefter behandlats i riksdagen, som vid två tillfällen har bifallit betänkanden från konstitutionsutskottet (KU 1973:10 och 1977/78:3), där utskottet har uttalat att det är lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. F. n. äger dessa allmänna val rum på samma dag, som sålunda i enlighet med utredningsförslaget och riksdagens uttalanden bör vara allmän flaggdag.

Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar och då fanns valdagen med som flaggdag. År 1982 var också valår vilket innebär att 1982 var det första året då valdagen räknades som allmän flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-31)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Proposition 1981/82:109

Varför är 6 november (Gustav Adolfsdagen) flaggdag?

Kort svar: Den 6 november är flaggdag för att det är Gustav II Adolfs dödsdag. Dagen har firats sedan början av 1800-talet.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset. Trots detta så möttes kung Oscar II av protester när han hissade flaggan på slottet 1877. Och när ett antal unga män 1869 tillfrågades vid mönstringen om de visste hur den svenska flaggan såg ut så kunde knappt fem procent svara jakande.

När flaggan började användas var det inte heller reglerat vilka dagar som räknade som ”flaggdagar”. I Svensk Läraretidning från 1894 nämns följande dagar som flaggdagar i skolorna i St. Malms församling:

konungens födelsedag 21 januari, Engelbrektsdagen 27 april, drottningens namnsdag 15 maj, Gustafsdagen 6 juni, nationalfestdagen 24 juni, Gustaf Vasas dag 29 september, Sturarnes dag 10 oktober, Luthers dag 31 oktober, unionsdagen 4 november, Gustaf II Adolfs dödsdag 6 november, Karl XII dödsdag 30 november och konungens namnsdag 1 december.

Som synes är stort fokus på svenska regenter, både den sittande kungen (som 1894 var Oscar II) och tidigare kungar (Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Karl XII).

640px-Gustav_II_of_Sweden

Att 6 november var flaggdag beror på att Gustav II Adolf dog just detta datum i Lützen 1632. Firandet av kungens minne startade ordentligt år 1832 vid 200-årsjubileet av hans dödsdag. Främst har traditionen hållits vid liv i Göteborg, en stad som Gustav II Adolf enligt traditionen grundade 1621.

Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var (förutom t.ex. nyårsdag och påskdag) flera kungadagar, bl.a. Gustav Adolfsdagen den 6 november.

År 1966  kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.

Först 1982 kom dock den förordning som reglerar vilka flaggdagar som ska vara allmänna i Sverige. I den utredning som föregick propositionen föreslog utredningsmannen att tre dagar som av tradition var flaggdagar skulle tas bort.

Som framgår av denna uppräkning har av de dagar som f. n. i almanackan anges som allmänna flaggdagar uteslutits midsommardagen, den 6 november (Gustav Adolfsdagen) och den 10 december (Nobeldagen).

Alla remissinstanser höll dock inte med:

Vitterhetsakademien hävdar bestämt att den 6 november (Gustav Adolfsdagen) alltjämt bör vara allmän flaggdag. Samma åsikt har Båstads-traktens Gustav Adolfsförening.

Och regeringen sammanfattade sina argument:

En synpunkt som talar för att behålla dagen som flaggdag är alt del kan finnas anledning att ha någon flaggdag utöver den 6 juni som erinrar om vårt lands historia. Självfallet kan från denna synpunkt skäl åberopas för andra dagar än just Gustav Adolfsdagen, men denna har dock så länge varit flaggdag att den inte lämpligen bör bytas ut.

Således förblev Gustav Adolfsdagen den 6 november flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-02)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Proposition 1981/82:109

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Hur länge har FN-dagen (24 oktober) varit flaggdag?

Kort svar: FN-dagen (24 oktober) har varit allmän flaggdag sedan 1982.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. När svenskar i början av förra seklet hissade flaggan fanns inga givna dagar som var flaggdagar. 1024px-Flag-of-the-United-Nations

Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronprinsens födelse- och namnsdagar.

Tre år efter att FN-stadgan ratificerats kom en FN-resolution om att 24 oktober hädanefter skulle kallas FN-dagen och vara en internationell dag. År 1971 kom ytterligare en resolution där generalförsamlingen skrev att 24 oktober:

shall be an international holiday and recommends that it should be observed as a public holiday by all States Members of the United Nations.

År 1966  kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga. FN-dagen nämndes inte.

År 1978 motionerade den socialdemokratiske riksdagsmannen Arne Blomkvist ett förslag att FN-dagen skulle göras till allmän flaggdag. Utrikesutskottet besvarade motionen positivt:

Utskottet fann att iakttagandet av fasta former för högtidlighållande av FN-dagen i vårt land skulle stå i god överensstämmelse med de rekommendationer i frågan som FN:s generalförsamling gjort liksom med Sveriges önskan att ge uttryck för stöd åt de ideal som FN representerar.

Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar och i propositionen skrev regeringen (min fetning):

Utredningsmannen har särskilt övervägt om dagen för kommunala val, de övriga nordiska ländernas nationaldagar eller FN-dagen borde tas upp som flaggdagar men inte ansett sig kunna förorda detta. Vid remissbehandlingen har från olika håll föreslagits alt de tre flaggdagar som inte fanns upptagna i utredningsmannens förslag bör vara kvar som flaggdagar. Vidare har bl. a. höjts röster för all inte bara dag för riksdagsval utan även dag för kommunala val och landstingsval samt FN-dagen bör vara allmänna flaggdagar.

Resultatet blev alltså följande:

I förhållande till vad som nu allmänt tillämpas förordas i propositionen att antalet allmänna flaggda­gar ökas med två, dagen för riksdagsval och FN-dagen (den 24 oktober).

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-09-01)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Proposition 1981/82:109

UN-day, 24 October” un.org

Hur länge har valdagen varit flaggdag?

Kort svar: Valdagen  (andra söndagen i september – 9 september 2018) för riksdagsval har varit allmän flaggdag sedan 1982.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. När svenskar i början av förra seklet hissade flaggan fanns inga givna dagar som var flaggdagar. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronprinsens födelse- och namnsdagar.

Flagga

År 1966  kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.

Dock hände det ingenting med denna utredning och i slutet av 1970-talet besvarades en moderat motion så här av Konstitutionsutskottet:

Utskottet delar motionärernas syn på valdagens betydelse. Liksom motio­närerna anser utskottet det vara lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. Redan nu förekommer också sådan flaggning i inte obetydlig utsträckning, bl. a. till följd av kommunala beslut därom.

Regeringen la 1981 en proposition kring svenska flaggan och flaggdagar. I propositionen skriver de bl.a. följande:

Som ny flaggdag har utredningsmannen föreslagit dagen för riksdagsval. Frågan om valdagen som flaggdag har därefter behandlats i riksdagen, som vid två tillfällen har bifallit betänkanden från konstitutionsutskottet (KU 1973:10 och 1977/78:3), där utskottet har uttalat att det är lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. F. n. äger dessa allmänna val rum på samma dag, som sålunda i enlighet med utredningsförslaget och riksdagens uttalanden bör vara allmän flaggdag.

Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar och då fanns valdagen med som flaggdag. År 1982 var också valår vilket innebär att 1982 var det första året då valdagen räknades som allmän flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-09-01)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Proposition 1981/82:109

Varför är 30 april flaggdag?

Kort svar: Den 30 april är flaggdag eftersom den är kung Carl XVI Gustafs födelsedag.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset.

Dock var det länge oklart vilka dagar som man egentligen skulle hissa flaggan på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Bland de dagar som rekommenderades som flaggdagar märktes dels flera av de allmänna helgdagarna men också flera dagar som kopplas till det svenska kungahuset – däribland kungens namnsdag och födelsedag och detsamma för drottningen och tronarvingen.

Fullskärmsinfångning 2014-04-21 093222

Vår nuvarande kung – Carl XVI Gustaf – föddes den 30 april 1946 och blev då direkt tronarvingen (kronprins blev han först 1950 då hans farfars far Gustav V dog) trots att han hade fyra äldre syskon. Anledningen är att Sverige först 1980 införde full kognatisk tronföljd (alltså att både manlig och kvinnlig avkomma kunde ärva tronen).

Eftersom Carl Gustaf redan från födelsen var kronprins blev hans födelsedag (och namnsdag) flaggdag redan från 1947 – dock inte som officiell flaggdag, eftersom sådana infördes först i och med förordningen om allmänna flaggdagar 1982.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2015-01-15

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm