Kort svar: Ordet klämdag började användas i Sverige på 1960-talet som beteckning på en dag som blev ledig dag p.g.a. den inföll mellan två andra lediga dagar.

Enligt Nationalencyklopedin är klämdag en ”benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag”. Det tidigaste belägget i tidningstext för ordet ”klämdag” är från 1960. Det är Aftonbladet som 19 maj skriver att kontorsanställda i Stockholms stad ska börja få lördagsledigt.

S.k. klämdag dvs. en dag som kommer i kläm mellan två helgledigheter, blir fridag efter stadskollegiets beslut i varje särskilt fall och behöver – i motsats till tidigare – inte inarbetas.

Första gången som fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag nämns som ”klämdag” är i Svenska Dagbladet 1965. Där skriver man att ”arbetet inställs den 28 maj, som är en ‘klämdag’ mellan Kristi himmelsfärdsdag och den lediga lördagen.”

Andra dagar som fungerat som klämdagar är t.ex. dagen efter trettondagen (om trettondagen infallit på en torsdag). Detta orsakade viss kritik 1966 då många statliga och kommunala verk hållit stängt just p.g.a. att fredagen blev en klämdag.

Under 1960-talet var det långt ifrån klart huruvida man var ledig på en klämdag eller inte. Inför fredagen efter Kristi himmelsfärd 1966 frågade sig en man ”inom produktionen” inom ”vilka stadens inrättningar det kommer att råda söndagsfrid”.

Drygt tio år senare verkade dock klämdagen mellan Kristi himmelsfärd och lördagen vara etablerad. När Svenska Dagbladet 1978 skrev ett reportage visade sig att ”alla var lediga”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-05-21) 

Källor:

”Klämdag” ne.se