Kategoriarkiv: påsk

Hur länge har påsksmällare förekommit?

av

Kort svar: Begreppet påsksmällare har förekommit sedan åtminstone mitten av 1800-talet även om det då oftare handlade om pistolskott som sköt i samband med påsken.

Tills för inte så många år sedan var ”smällare” vanligt förekommande vid olika högtider. Smällare är liten pappers­hylsa med knall­pulver, som smäller när man kastar den på marke”. Till påsk fanns ”påsksmällare som Svensk Ordbok förklarar så här:

smällare som av­lossas på påsk­afton ur­sprungligen för att skrämma påsk­käringar och dylikt

I Svensk Ordbok daterar man ordet ”påsksmällare” till 1986, men en snabb sökning i tidningsdatabasen ger betydligt äldre belägg. Till exempel kan man i Mariestads Weockoblad 1859 läsa om en dräng som på Bärerbergs gästgivaregård skadat sin hand under ”påsksmällarne” som då utfördes med pistol. Några år senare annonseras det flitigt om påsksmällar och dessa nämns i samma mening som raketer, bomber, fontäner och fyrverkeri.

Smällare

SvD skriver påsken 1900 om hur påsksmällare ”fordomdags [var] en ganska god sedvänja” och man skriver vidare att om man inte hade ett skjutvapen tog man:

en portnyckel af det gamla hederliga slaget, som man kunde slå ihjäl en oxe med, borrade ett fänghål i nyckeln, proppade den full med krut och knallade på värre. Det var en stark och billig salut.

Under det fortsatta 1900-talet skrivs det flitigt om påsksmällare men oftast i anslutning till olika olyckor som inträffar i samband med påsksmällarna. Det hela går så långt att SvD 1943 meddelar att påsksmällar. även om det ses som ”en gammal sedvänja” är förbjudna eftersom ”detta okynne varje år medför olyckshändelser, ofta förlust av liv och hälsa”.

Detta förbud verkar dock inte ha påverkat bruket som är flitigt i många svenska städer under andra halvan av förra seklet. Från offentligt håll försöker man på olika håll reglera användandet av smällare, bl.a. genom krav på en säkerhetsstubin – vilket innebar att ett- och treöresmällarna försvann eftersom de inte hade plats.

Den slutgiltiga nådastöten för smällare i allmänhet och påsksmällare i synnerhet kom när riksdagen förbjöd smällare och samtidigt höjde åldersgränsen för att hantera fyrverkerier 2001.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-30

Källor:

SvD 1943-04-17

SvD 2001-12-28

Knallskott har alltid roat | Hallands Nyheter

Varför eldar man påskbrasor?

av

Kort svar: Påskbrasor användes dels för att skrämma påskkärringarna som var på väg tillbaka från häxsabbaten på Blåkulla och dels för att röja undan sly och annat som fanns kvar från från vintern.

Historiskt har det förekommit årseldar i Sverige vid en rad högtider: midsommareldar, Peregrinus (16 maj), Kristi himmelsfärdsdagen, valborgsmässoafton samt givetvis påskafton.

Påskbrasa i Uddevalla 1955. Arne Andersson/Bohusläns museum

Påskeldar (även kallad påskbrasa eller påskefyr) har förekommit i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet, dock inte i hela landet. Ejdestam skriver att påskeldarna i huvudsak är ett västsvenskt fenomen:

Gränsen inåt landet [för påskeldarnas utbredning] sträcker sig sålunda från nordöstligaste Skåne, går genom sydvästra Närke samt följer därefter Värmlands östgräns norrut.

Att man eldade brasor just på påskhelgen går, precis som påsksmällare, tillbaka på den äldre tron på påskkärringar och deras häxsabbat på Blåkulla under påskhelgen:

Syftet [med påskeldarna] har varit att skrämma bort påskkäringarna, som denna dag [påskafton] antogs återvända från Blåkulla. Även påsksmällare kom väl till pass för detta ändamål.

Därtill fanns med stor sannolikhet även en praktisk orsak – på gårdarna fanns det vid vårens ankomst mycket sly och liknande som behövde röjas undan vilket gjorde att en stor påskeld passade sig bra.

På 2020-talet har påskeldarna minskat i popularitet även om de fortfarande förekommer i t.ex. Göteborgs skärgård där rena ”grankrig” utspelar sig.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-30

Litteratur:

Därför har vi påskbrasor | slakthistoria.se

Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Är Systembolaget öppet på skärstorsdagen?

av

Kort svar: Eftersom skärtorsdagen är en vanlig arbetsdag har Systembolaget ordinarie öppettider.

Systembolaget har sedan förra seklets mitt haft en bärande roll i den svensk alkoholpolitiken. Skillnaden mot andra europeiska länder blir tydligast kring de stora helgerna då det dricks stora mängder av julöl och påsköl. Det man då måste hålla reda på är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Skärtorsdagen är dock en vanlig arbetsdag (alltså inte en röd dag) vilket gör att Systembolaget har ordinarie öppettider. Men långfredagen är röd dag och då är Systembolaget inte öppet.

Skylt från Systembolaget.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-28

Källa:

Systembolagets öppettider

När är påsken 2024?

av

Kort svar: Påskafton 2024 infaller lördag 30 mars och påskdagen på söndag 31 mars.

Påsken är en rörlig högtid vars datum styrs av en kalendarisk fullmåne. Påskdagen är den första söndag efter den första kalendariska fullmånen efter 20 mars. Det innebär att påskdagen som tidigast kan infalla 22 mars och som senast 25 april.

Påskfirande 1961. Upplandsmuseet

Påskfullmånen 2024 infaller 25 mars (alltså på Våffeldagen) vilket är en måndag, således infaller påskdagen följande söndag – 31 mars. Påsken styr i sin tur en rad andra traditioner såsom fettisdagen (13 februari), Kristi himmelsfärdsdagen (9 maj), pingsten (19 maj) och Kristi förklarings dag (14 juli).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-26

Hur länge har det förekommit grankrig?

av

Kort svar: Grankrig inför vårens eldar har förekommit åtminstone sedan 1860-talet.

Grankrig handlar om att olika stadsdelar/byar tävlar mot varandra om att bygga den största elden under våren. Numera förekommer grankrigen i princip uteslutande i Öckerö Kommun men historiskt har de förekommit i hela landet. Då har det gällt påskeldar i västra Sverige och valborgsmässoeldar i övriga landet.

Krig mellan stadsdelar om att bygga den största elden går tillbaka åtminstone till 1860-talet även om ordet ”grankrig” inte nämns specifikt. Det äldsta belägget jag funnit är från påsken 1865. Då skriver GHT:

På det branta berget mellan Haga och Anneberg har en hop pojkar från vestra och östra Haga sedan någon tid samlat åtskilliga materialier till de tillämnade påskeldarne. En annan pojkhop från Masthugget, hvilken samtidigt ströfvat ikring på bergen vesterut, eller i närheten af Djupedalen, förmodligen för att der för sin del samla bränsle till påskeldar, har häromdagen plötsligen tågat ned tvärsöfver det öppna fältet, som skiljer deras berg från det förstnämnda, derefter bestigit detta och så vare sig af afund eller andra orsaker med hugg och slags anfallit Hagapojkarne. Knytnäfvekampen har snart urartat till ett det vildaste slagsmål, hvarander äfven större karlar blandat sig i leken

Vad det verkar så ökar frekvensen av grankrig under efterkrigstiden, då finns det frekventa exempel från ex. Borås och Göteborg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-06

Källor:

”Vårbrasor och gängkrig” av Bengt af Klintberg (2002)

GHT 1865-04-01

Vad är grankrig?

av

Kort svar: Grankrig är en benämning på när olika stadsdelar/byar tävlar mot varandra om att bygga den största elden (oftast påskeld).

Påskeldar är en tradition som främst praktiserats i västra Sverige och som går tillbaka till 1600-talet. Numera är den mest frekvent förekommande ute på öarna i Göteborgs skärgård. I anslutning till påskeldarna förekommer det också ”grankrig”. Så här förklaras fenomenet i filmen Grankriget från 2016:

[Grankriget] startar på juldagen och avslutas på påskdagen, då de som lyckats samla ihop flest kasserade julgranar – och bygga högsta påskefyren – vinner. Reglerna är enkla men vägen dit kantad av stölder och gemena skurkstreck. Granarna göms i gatubrunnar och stuprör. Både brandförsvaret och polisen går för högtryck men prästen manar till lugn och försoning.

Påskeldarna är och var vanligast i västra Sverige, medan det i övriga delar snarast eldas vid Valborg. Därför finns det historiska exempel på grankrig även från ex. Falun och Malmberget men då i anslutning till valborgsmässoafton. Så här berättar en man från Malmberget:

Man stal och förstörde för varandra, det hörde liksom till spelet. Jag minns att de största pojkarna vaktade brasan även på nätterna. Allt var mycket spännande, och det var med stolthet man såg»sin» majbrasa brinna på Valborgsmässoafton.

Från Borås berättas om grankrigen under efterkrigstiden:

I min ungdom på 50- och 60-talen hade vi formliga grankrig mellan de olika stadsdelarna i Borås. Men då gällde det påskeldar, ty i min hemstad eldades det på påskafton inte på Valborg.

Det finns belägg tillbaka åtminstone till 1860-talet på förekomsten av grankrig, då i Göteborg. Numera är grankrig ett fenomen som så gott som uteslutande förekommer i skärgården utanför Göteborg

Till påskelden i Hestra samlades varje år in en stor mängd julgranar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-06

Källor:

Grankriget (2016) sfdb.se

”Grankriget trappas upp i skärgården” svt.se 2023-04-06

”Vårbrasor och gängkrig” av Bengt af Klintberg (2002)

Vad är ”dymmelveckan”?

av

Kort svar: Dymmelveckan är en benämning på för veckan före påskhelgen.

Påskens förberedelsetid är lång och kan sägas börja redan vid fastlagen, sju veckor före påsken. Den sista veckan, som börjar med palmsöndagen och fortsätter med bl.a. dymmelonsdagen och skärtorsdagen, kan kallas lite olika saker. Vanligast är nog ”stilla veckan” men också ”påskveckan” förekommer, även om det sistnämnda snarare syftar på veckan efter påsk.

En mer ålderdomlig benämning på veckan är ”dymmelveckan”. Att kalla veckan för dymmelveckan går att belägga till svensk medeltid då den kallades ”dymbilvika”. Dymmel syftar på den träkläpp eller träplugg som man satte i kyrkklockan för att den inte skulle låta under just dymmelveckan.

Dymmelveckan 2023

Dymmelveckan är alltså den vecka som innehåller palmsöndagen, blåmåndagen, vita tisdagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredag och påskafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-03

Källa:

”dymmelveckan” Svensk Ordbok 2021

När började man äta inlagd sill till påsk?

av

Kort svar: Sillen blir en del av påskmaten i slutet av 1920-talet och etablerar sig under åren därefter.

Till ”traditionell påskmat” räknas ägg och olika typer av fisk och senare har även t.ex. Janssons frestelse och påskmust tillkommit. Salt sill fanns med tidigt men dock inte den inlagda sillen.

Som en rätt på julbordet ska den inlagd sillen kommit via borgerligheten på 1800-talet, även om den blev allmänt uppmärksammad på de svenska julborden först under 1920-talet. Det är även då de första beläggen för olika typer av inlagd sill börjar dyka upp kring påsk. Ett menyförslag för påskafton 1926 i SvD har till lunch med:

Smör, bröd, ost, kryddsill med kokt potatis, njurstuvning i snäckor. Stuvad abborre i med kokt potatis. Savarin med aprikoser och grädde.

Även på påskdagens lunch fanns sill med 1926, då som ”inlagd sill”. Året därefter saknas sill helt i menyförslaget från SvD. Ett par år tidigare, 1923, saknas sillen när ”den rituella påskmaten” räknas upp i Dagens Nyheter. Då är det istället ägg, långfredagslax och påsklamm som finns med. Påsken 1928 är den tillbaka i förslaget till påskaftonssupé:

Smör, bröd, sill i oljesås, ansjovisgratin, god bräckkorv, skink- och njursauté, rädisor, ost, löskokta ägg. Kall kyckling med ärter, grönsallad och tomater i marinad samt varm sås.

Påskaftonssupé 1928

Under det fortsatta 1930-talet får sillen en mer given plats i påskmaten. Då blir påskmaten också tydligare ett smörgåsbord med många olika smårätter. Påsken 1938 är ”sill och ansjovis i ett par former” med i annonser inför påsk. Sedan fortsätter den inlagda sillen vara en central rätt på påskbordet under resten av seklet och in på 2000-talet räknas som sill som en av de viktiga rätterna när svenska folket får välja.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-31

Källor:

DN 1923-03-28

SvD 1926-03-27

SvD 1928-04-01

SvD 1938-04-13

När är stilla veckan 2024?

av

Kort svar: Stilla veckan infaller veckan före påskdagen. År 2024 är stilla veckan 24-30 april

Stilla veckan är i kyrklig tradition den vecka som leder fram till påskhelgen. Veckan börjar med palmsöndagen, fortsätter med bl.a. skärtorsdagen och långfredagen för att avslutas med påskafton.

Uttrycket ”stilla veckan” är något som enligt ne.se går tillbaka till ”senare hälften av 1800-talet”. Men redan 1839 finns det belägg för ”stilla veckan” i tidningen Skånska Posten veckan och därefter finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.

Stilla veckan 2024

Eftersom stilla veckan är direkt knuten till påsken som i sin tur styrs av den ecklesiastiska fullmånen så kan stilla veckan som tidigast infalla mellan 15 mars och 21 mars och som senast mellan 18 april och 24 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-30

Källor:

”stilla veckan” ne.se (läst 2022-04-11)

Skånska Posten 1839-04-10

När kom påsktuppen till Sverige?

av

Kort svar: Påsktuppen kom till Sverige kring sekelskiftet 1900, först på påskkorten och sedan som separata prydnader.

Påsken infaller alltid på våren då hönorna värper mycket ägg. Eftersom fastan som föregår påsken förbjöd ägg som mat kom påsken att bli en helg då man åt mycket ägg. Även tuppen har sin anknytning till påsken genom berättelsen om Jesus korsfästelse. Så här står det i Markusevangeliet:

I sam­ma ögon­blick gol tup­pen för and­ra gång­en. Då kom Petrus ihåg detta som Jesus ha­de sagt till ho­nom: ”In­nan tup­pen har galt två gång­er skall du tre gång­er ha förne­kat mig.” Och han brast i gråt.

De första beläggen för tuppar i anslutning till påsken är på påskkorten runt sekelskiftet 1900. Det äldsta påskkortet med en tupp som motiv som DigitaltMuseum har i sitt arkiv är från tidigt 1900-tal.

Så här skriver Kalmar läns museum:

Tuppen har ofta förekommit som motiv på påskkort som Jenny Nyström har gjort, men då med en humoristisk underton. Han är avbildad tillsammans med hela sin familj bestående av en eller flera hönor samt kycklingar.

Som en separat prydnadsdetalj dyker påsktuppen upp i tidningarna i slutet av 1920-talet tillsammans med påskkycklingar, påskägg och en del annat påskpynt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-30