Kategoriarkiv: påsk

När är stilla veckan 2023?

av

Kort svar: Stilla veckan infaller veckan före påskdagen. År 2023 är stilla veckan 2-8 april

Stilla veckan är i kyrklig tradition den vecka som leder fram till påskhelgen. Veckan börjar med palmsöndagen, fortsätter med bl.a. skärtorsdagen och långfredagen för att avslutas med påskafton.

Uttrycket ”stilla veckan” är något som enligt ne.se går tillbaka till ”senare hälften av 1800-talet”. Men redan 1839 finns det belägg för ”stilla veckan” i tidningen Skånska Posten veckan och därefter finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.

Eftersom stilla veckan är direkt knuten till påsken som i sin tur styrs av den ecklesiastiska fullmånen så kan stilla veckan som tidigast infalla mellan 15 mars och 21 mars och som senast mellan 18 april och 24 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-30

Källor:

”stilla veckan” ne.se (läst 2022-04-11)

Skånska Posten 1839-04-10

När kom påsktuppen till Sverige?

av

Kort svar: Påsktuppen kom till Sverige kring sekelskiftet 1900, först på påskkorten och sedan som separata prydnader.

Påsken infaller alltid på våren då hönorna värper mycket ägg. Eftersom fastan som föregår påsken förbjöd ägg som mat kom påsken att bli en helg då man åt mycket ägg. Även tuppen har sin anknytning till påsken genom berättelsen om Jesus korsfästelse. Så här står det i Markusevangeliet:

I sam­ma ögon­blick gol tup­pen för and­ra gång­en. Då kom Petrus ihåg detta som Jesus ha­de sagt till ho­nom: ”In­nan tup­pen har galt två gång­er skall du tre gång­er ha förne­kat mig.” Och han brast i gråt.

De första beläggen för tuppar i anslutning till påsken är på påskkorten runt sekelskiftet 1900. Det äldsta påskkortet med en tupp som motiv som DigitaltMuseum har i sitt arkiv är från tidigt 1900-tal.

Så här skriver Kalmar läns museum:

Tuppen har ofta förekommit som motiv på påskkort som Jenny Nyström har gjort, men då med en humoristisk underton. Han är avbildad tillsammans med hela sin familj bestående av en eller flera hönor samt kycklingar.

Som en separat prydnadsdetalj dyker påsktuppen upp i tidningarna i slutet av 1920-talet tillsammans med påskkycklingar, påskägg och en del annat påskpynt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-30

När ska man ta fram påskpyntet?

av

Kort svar: Det vanligaste är att man tar fram påskpyntet några dagar före påskafton, t.ex. på skärtorsdagen.

Påskens pynt är ofta mer sparsmakat är julpyntet trots att det finns både påskharar, påskris, bildägg och påskkycklingar. Dessutom brukar påskens pynt stå framme en betydligt kortare period än julpyntet. Hos många familjer tas påskpyntet bort redan på annandag påsk. Kulturhistorikern Edward Blom menar dock att påskpyntet ska vara kvar åtminstone påskveckan ut. Påskveckan är veckan efter påsk även om även veckan före påsk ofta också kallas så.

Påskpyntet tas ofta fram under de lediga dagarna före påskafton. Även om skärtorsdagen inte är en helgdag så har många halvdag och inleder en längre period av ledighet. Då passar man också på att ta fram påskpyntet även om det kristna påskfirandet inte börjar förrän Jesus uppståndelse på påskdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25

När är påsken 2023 i Sverige?

av

Kort svar: Påskdagen 2023 infaller söndag 9 april och påskafton är lördag 8 april.

Påsken infaller på olika datum varje år eftersom påskdagen är ”den söndag som kommer närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen på eller efter 21 mars (inte vårdagjämningen)”. Att det är så beror på att tidiga kristna inte ville att den kristna påsken skulle sammanfalla med den judiska. Detta betyder att påskdagen kan infalla som tidigast 22 mars och som senast 25 april.

Påskfullmånen 2023 är torsdag 6 april (alltså på skärtorsdagen) och nästföljande söndag, 9 april, blir därmed påskdagen 2023. Påskdagens datum har också betydelse för en rad övriga högtidsdagar, bl.a. fettisdagen som infaller 21 februari och Kristi himmelsfärdsdag den 18 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-07

När ska man ta bort påskpyntet?

av

Kort svar: Påskpyntet kan antingen tas bort vid annandag påsk eller under den söndag som följer på påskdagen (andra söndagen i påsktiden).

Påskpyntet är oftast inte lika omfattande som julpyntet. Det som brukar finnas är påskägg, i form av bildägg, påskkycklingar, påskharar och någon form av påskris. Oftast tas påskpyntet fram under veckan före påskhelgen, den helg som heter ”stilla veckan”.

Påsken är sedan en högtid som egentligen pågår till och med pingstdagen även om själva påskhelgen slutar på annandag påsk. Därför brukar en del ta bort påskpyntet redan på annandag påsk. Kulturhistorikern Edward Blom menar dock att påskpyntet ska vara kvar åtminstone påskveckan ut:

I dag är det den andra påsksöndagen och sista dagen i påskoktaven. Det innebär att det är sista dagen man firar påsk för fullt. I kväll får man ta bort påskpyntet, men då påsken enligt kyrkoåret pågår länge ännu, kan man också ha kvar det några veckor till

Påskpyntet ska således tas bort tidigast andra söndagen i påsktiden, alltså söndagen direkt efter påskdagen. Man kan dock ha kvar påskpyntet i åtminstone ett par veckor även därefter.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-24

Källor: Edward Blom, twitter 2022-04-24

När börjar påskhelgen?

av

Kort svar: Påskhelgen börjar på långfredagen. Ibland räknar man även med skärtorsdagen i själva påskhelgen.

Påskhelgen är den viktigaste under det kristna kyrkoåret. Under dessa helgdagar firas minnet av Jesus död och uppståndelse och det är därmed en tradition som firats i Sverige sedan kristendomen kom till landet.

De dagar som är ”röda dagar” i anslutning till påsk är, förutom själva påskdagen, även långfredagen och annandag påsk. Därmed brukar man räkna med att påskhelgen börjar på långfredagen och avslutas i och med annandag påsk.

Före 1772 var även skärtorsdagen och tredje respektive fjärdedag påsk helgdagar. Även om skärtorsdagen inte varit helgdag sedan dess är det inte ovanligt att man jobbar halvdag, eftersom det är dag före helgdag. Därför brukar man ibland räkna in skärtorsdagen i påskhelgen, men det är inte det vanliga.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-12

Källa: ”påskhelg” SO (läst 2022-04-12)

Vad är påskbrev?

av

Kort svar: Ett påskbrev är en målad teckning med påskmotiv som förr överlämnades anonymt till mottagaren under påskhelgen.

En av de traditioner som funnits kring påskhelgen är att dela ut påskbrev. Så här beskrivs traditioner med påskbrev hos ISOF:

Ett påskbrev är en målad teckning, ofta föreställande en häxa på väg till Blåkulla eller något annat påskmotiv. Ofta skrev man också en vers på breven. Långt in på 1900-talet var det vanligast att överlämna breven anonymt – man skulle smyga fram till ett hus, rycka upp dörren, kasta in brevet och sedan springa därifrån så snabbt som möjligt.

Traditionen med påskbrev beskrivs oftast som en ”västsvensk” tradition och sammankopplas inte sällan med att ”gå påskkärring” på påskafton. Så här beskrivs traditionen från Värmland under sent 1800-tal:

Det roligaste barnen visste var att rita påskbrev och skicka till varandra – en allmän sedvänja i västra Värmland. Breven föreställde färggranna roliga gubbar. I varje brev lades en karamell och det förseglades med lacksigill. Undra på att påsklördagen motsågs med spänning.

På påskbreven skulle man dessutom skriva någon form av skämtsam vers och rimma på orden ”raka, kvast eller smörjhorn” och avsluta med en signatur som inte var ens riktiga namn.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor: ”Påskbrev” Nordiska museet

”Påskbrev” SAOB

”Påskbrev” ISOF

När började veckan före påsk kallas ”stilla veckan”?

av

Kort svar: Benämningen ”stilla veckan” för veckan före påsk går tillbaka till första halvan av 1800-talet.

”Stilla veckan” är i kyrklig tradition den vecka som leder fram till påskhelgen och som bl.a innehåller dagar som skärtorsdagen och långfredagen. Veckan kallas numera också för påskveckan.

Att kallas veckan för ”stilla veckan” är något som man gjort i Sverige ”sedan senare hälften av 1800-talet” enligt ne.se. Men redan 1839 så kallar en skribent i Skånska Posten veckan för ”stilla veckan” och sedan finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.

Det är dock så att merparten av beläggen är, precis som NE skriver, från andra halvan av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

”stilla veckan” ne.se (läst 2022-04-11)

Skånska Posten 1839-04-10

Vilken vecka är påskveckan?

av

Kort svar: Påskveckan är i kyrklig tradition den vecka som börjar på påskdagen och alltså infaller efter påskhelgen. Men i dagligt tal är påskveckan den vecka som infaller före påskhelgen.

En vanlig uppfattning kring påsk är att veckan som leder fram till påsk heter påskveckan. Den veckan (som bl.a. innehåller dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen) heter, åtminstone inom kristna miljöer, i själva verket stilla veckan eller dymmelveckan och är ett namn som använts sedan slutet av 1800-talet.

Att använda benämningen ”påskveckan” för veckan före påsk är dock något som sanktioneras av de olika svenska ordböckerna från Svenska Akademin:

påsk­veckan veckan närmast före påsk­helgen (SAOL, 2015)

veckan närmast före påsk (SO, 2021)

om veckan närmast före påsk (räknad fr. o. m. palmsöndagen t. o. m. påskaftonen, stundom fr. o. m. måndagen före påsk t. o. m. påskdagen); (SAOB, 1955)

Svenska kyrkan skriver däremot:

Alla dagar från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för ”påsken”. Men det är egentligen påskdagen, den dag då Jesus uppstod, som inleder påskveckan. 

Och så här skriver Institutet för språk och folkminnen

I dagligt tal kallas veckan innan påsk även för påskveckan, men i den kyrkliga kalendern är påskveckan den som ligger efter påsk och inleds med påskdagen.

Slutsatsen blir alltså att ”påskveckan” i strikt kyrklig mening är som börjar på påskdagen och sedan fortlöper veckan efter påsk, men i dagligt tal så är påskveckan benämning på veckan före påsk.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

Svenska Akademins ordböcker

Svenska kyrkan ”Påsk” (läst 2022-04-11)

ISOF ”Påskdagen” (läst 2022-04-11)

Vad är ett bildägg?

av

Kort svar: Ett bildägg är ett påskägg med målningar på utsidan som man fyller med godis.

Ägget är den mat som flest svenskar anser vara oumbärlig till påskbordet. Men ägget finns också i form av målade och ihåliga ägg, ofta tillverkade i hårt papper, som man fyller med smågodis på påskafton. Dessa godisägg kallas i butiken ibland för ”bildägg” för att skilja dem från andra typer av påskägg.

Ordet ”bildägg” finns belagt i tidningstext från sent 1960-tal. Exemplet nedan är från Dagens Nyheter påsken 1970:

I början av 2020-talet verkar det enbart vara Ica av de större matvarubutikerna som använder ordet bildägg om denna typ av påskägg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-07

Källor:

KB:s tidningsdatabas, sökord ”bildägg”

Sökning på ordet ”bildägg” 2022-04-07 på coop.se, ica.se, willys.se samt mathem.se