Kategoriarkiv: påsk

Vad äter man för mat till påsk i Sverige?

av

Kort svar: På påsken äter svenskar främst ägg, sill och lax. 

Under veckan inför påskhelgen ökar livsmedelsförsäljningen med en miljard jämfört med en normalvecka och mest mat handlar svenskar på skärtorsdagen. Men vad är det då för mat som svenskar äter på påskbordet?

Påskmat

När Svensk handel i sin årlig undersökning 2019 frågade svenskar vilket som var viktigast på påskbordet (tre alternativ kunde väljas) framom följande lista.

  • Ägg – 52 procent
  • Sill – 30 procent
  • Lax – 18 procent
  • Köttbullar -17 procent
  • Janssons frestelse – 17 procent
  • Prinskorv – 8 procent
  • Lamm – 8 procent

Jämför man påskmaten med julmaten så finns det tydliga likheter. Förutom att skinka saknas på påskbordet (påskskinka eller helgskinka har lanserats men inte fått något större genomslag) så är rätterna snarlika. Sill, lax, köttbullar, Janssons frestelse och prinskorv är alla givna inslag på de svenska julborden såväl som på påskborden.

Vad gäller dryck så dominerar påskmust (som 75 procent vill ha). Påsköl (som kan köpas på påskafton) och snaps är också populärt (en tredjedel föredrar dessa drycker).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-19)

Källor:

”Påskmust viktigaste drycken till påsk” pressmeddelande från Sveriges bryggerier 2010-03-15

”Svensk Handels påskrapport 2019”

Är systembolaget öppet på påskafton?

av

Kort svar: Systembolaget har ordinarie öppettider på påskafton och eftersom påskafton inte är en röd dag så är Systembolaget öppet med lördagstider.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl och påsköl och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Dock har man, sedan början av 2000-talet återigen öppet på lördagar.

Att man har lördagsöppet gör att Systembolaget har öppet både på påskafton (som är en lördag) och nyårsafton (som inte är en röd dag). Dock, vilket blir tämligen inkonsekvent, så har man stängt både på midsommarafton och julafton (som inte heller är röda dagar).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-17)

Källa:

”Öppettider 2019” systembolaget.se

Varför har vi påskkycklingar till påsk?

av

Kort svar: Både tuppen (via berättelsen om Jesus korsfästelse) och hönan (via äggen) en anknytning till påsk. Under tidigt 1900-tal  lanserades även påskkycklingar, troligen eftersom de passar väl in både till färgen (gula) och som unge till tupp och höna.

Påsken infaller alltid på våren då hönorna värper mycket ägg. Eftersom fastan som föregår påsken förbjöd ägg som mat kom påsken att bli en helg då man åt mycket ägg.

Tuppen har sin anknytning till påsken genom berättelsen om Jesus korsfästelse. Så här står det i Markusevangeliet:

I sam­ma ögon­blick gol tup­pen för and­ra gång­en. Då kom Petrus ihåg detta som Jesus ha­de sagt till ho­nom: ”In­nan tup­pen har galt två gång­er skall du tre gång­er ha förne­kat mig.” Och han brast i gråt.

Så här skriver Kalmar läns museum:

Tuppen har ofta förekommit som motiv på påskkort som Jenny Nyström har gjort, men då med en humoristisk underton. Han är avbildad tillsammans med hela sin familj bestående av en eller flera hönor samt kycklingar.

Så kopplingen mellan påsken och kycklingarna torde gå dels via påsktuppen och dels via hönorna som värper påskäggen. Exakt när påskkycklingarna börjar användas som prydnad är inte helt klarlagt, men de tidigaste beläggen som går att finna är från början av 1900-talet.

NM.0309996 _1.jpg
Foto från Nordiska Museet.

De första annonserna för påskkycklingar dyker upp i DN och SvD under 1920-talet och då är det dels som tips för hur man själv kan göra påskkycklingar för dekoration och dels i vilka affärer som man kan köpa dem.

dn1922-04-15
Annons från DN 1922-04-15

svd19360415.png

Annons ur SvD 1936-04-05

Man kan då anta att påskkycklingar har förekommit i svenska hem kring påsk före de lanseras i affärerna till försäljning.

Påsken 1941 så kallar NK i en annons i DN påskharen, tillsammans med ägget, kycklingen och hönan för ett av de ”traditionella påskattributen”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-04)

Varför är påsken sen vissa år?

av

Kort svar: Att påsken infaller sent vissa år beror på att påskens datum bestäms av när påskfullmånen är och när den är sen så blir också påsken sen.

Påsken är kristendomens viktigaste högtid och firas till minne av Jesus död och uppståndelse. När de kristna ledarna på 300-talet skulle bestämma datumet för påsken var det flera variabler som avgjorde hur datumet skulle beräknas (bl.a. närheten till judiska pesach).

Regeln för när påskdagen infaller blev att det är den första söndagen efter den ecklesiastiska fullmånen (inte den astronomiska) efter den 21 mars (inte vårdagjämningen).

Den ecklesiastika fullmånen är inte detsamma som dem ”astronomiska fullmånen”. Den ecklesiastika fullmånen hänger samman med det som kallas Metons cykel.

Metons cykel (uppkallad efter en grekisk astronom) är en period om 19 år som innehåller 235 synodiska månader (alltså månmånader om 29,5 dygn).

29594587_10156413260563701_5119600919053040671_n.jpg
Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

På 19 år går det  6 939,60 dygn och på 235 synodiska månader går det 6 939,69 dygn. Detta betyder att när en metonsk cykel passerat kommer nymåne respektive fullmåne att börja infalla på samma datum igen.  Är det fullmåne den 21 januari 2000 betyder alltså att det är fullmåne även den 21 januari 2019 – även om den ecklesiastika fullmånen kan skilja sig från den faktiska fullmånen med uppemot två dygn.

Den första ecklesiastika fullmånen efter den 21 mars är det som blir påskfullmånen. Och nästkommande söndag blir sedan påskdagen. Om påskfullmånen är sen – t.ex. 2011 var det den 17 april – så kommer påsken vara sen, det senaste datum som påsken kan infalla på är 25 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Vilken vårdagjämning är det som avgör när påsken infaller?

av

Kort svar: Påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen efter den kalendariska vårdagjämningen (som är bestämd till 21 mars).

Fullmånen har en central betydelse för påskens datum – dock är det inte (vilket blir tydligt t.ex. för påsken 2019) den astronomiska fullmånen utan en ur tabeller framräknad fullmåne.

En (dock felaktig) regel för påskens datum är att ”påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen”. Regeln är fel på två sätt. För det första är det (som påpekats ovan) inte den astronomiska fullmånen som avses och för det andra så är det inte heller den astronomiska vårdagjämningen som avses.

29594587_10156413260563701_5119600919053040671_n.jpg
Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

Vårdagjämningen är egentligen en exakt tidpunkt som infaller när solen i sin skenbara bana över himlavalvet passerar himmelsekvatorn på väg från söder till norr. Den infaller därmed på vid olika klockslag beroende på i vilken tidszon du befinner dig – vårdagjämningen i London är t.ex. en timme tidigare än i Stockholm.

För påskens datum har det bestämts att det är en fixerad vårdagjämning (21 mars) som ska vara utgångspunkten. Så egentligen kan man säga att ”påskdagen infaller på den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen på eller efter vårdagjämningen den 21 mars”.

För att vara konkret kan vi använda påsken 2019 som exempel. Vårdagjämningen 2019 infaller 20 mars. Dagen därefter (21 mars) är det en astronomisk fullmånen, vilket innebär att påskdagen borde varit den 24 mars om vi utgått från de astronomiska observationerna. Dock är den ecklesiastiska fullmånen dagen innan (20 mars) och den kalendariska vårdagjämningen (21 mars) har då ännu inte infallit – således blir påskfullmånen 2019 inte förrän 18 april och påskdagen 2019 infaller 21 april.

I Sverige beräknades påsken från 1740 till 1844 astronomiskt istället för med hjälp av tabeller (som i den övriga kristna världen). Det faktum att Sverige fram till 1753 följde den julianska kalendern ledde bl.a. till att påskdagen vissa år inföll före den kyrkliga gränsen 22 mars. Det tidigaste som påsken inträffat i Sverige är året 1742 då påskdagen var så tidig som 14 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Nordisk familjebok (1889). Uppslagsord: påsk

”Anomalous Easter Sunday Dates in Sweden and Finland”

När är påsken 2019?

av

Kort svar: Påskafton 2019 infaller lördagen den 20 april och påskdagen på söndagen 21 april. 

Vilket datum påsken infaller är en återkommande fråga som jag försöker besvara varje år. Anledningen till att frågan återkommer är att påskens datum flyttar sig i almanackan.

Påskdagen kan som tidigast infalla 22 mars och som senast den 25 april. Att det blivit så här beror på en rad olika saker, bl.a. behovet för kristna församlingar i början av vår tideräkning av att särskilja sig från judendomen och deras pesachfirande.

Grundregeln är att påskdagen är den söndag som följer närmast efter den ecklesiastika fullmånen (inte den astronomiska) närmast efter den 20 mars (alltså i princip men inte riktigt vårdagjämningen). Om det är fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars.

År 2019 skiljer sig den ecklesiastika fullmånen och den astronomiska fullmånen åt. Om vi hade utgått från den astronomiska fullmånen (21 mars 2019) och den riktiga vårdagjämningen (20 mars 2019) så hade påskdagen 2019 infallit den 24 mars (första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen).

Men år 2019 är den ecklesiastiska fullmånen torsdag den 18 april (alltså på skärtorsdagen) och söndagen närmast därefter (21 april) är således påskdagen.

easter-1046629_960_720

Skrivet av Mattias Axelsson (2019-01-05)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Varför är julmust och påskmust så populära i Sverige?

av

Kort svar: Julmust och påskmust är de två dominerande dryckerna till jul respektive påsk. Att de blivit så populära i Sverige beror troligen på att smaken passa bra till den traditionella högtidsmaten.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Och även om julmust numer börjar säljas redan i slutet på september så säljs 40 miljoner av dessa liter i december (därutöver är det främst påskmust som dricks, dock ingen midsommarmust). Under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Och försäljningen av påskmust har mer än fördubblats de senaste tio åren.

13872949373_908b6c4616_o.jpg

Att vi dricker sådana mängder av just must till jul och påsk beror på att mustens smak passar bra till den typ av mat som traditionellt äts vid dessa högtider. Julens mat och påskens mat är i Sverige ett smörgåsbord av rätter – till julen serveras skinka, korv, sill och köttbullar och till påsken ägg, sill och lax. Mustens smak av malt och kryddor gifter sig väl med den maten Måltidshistorikern Richard Tellström säger i en intervju med DN:

Det gör att den [musten] passar särskilt bra till det svenska matackordet, det vill säga mat som serveras vid årshögtiderna påsk och jul.

Den första musten som togs fram i början av 1900-talet gjordes som ett alkoholfritt alternativ till öl och brännvin och dess genomslag kan vi delvis tacka den starka svenska nykterhetsrörelsen för.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: ”Historien om påskmust — därför dricker vi det som aldrig förr” DN 2017-04-12