Hur länge har vi ätit påskskinka i Sverige?

Kort svar: Före 1800-talet var rimmad skinka något man åt under vårens högtider (ex. påsk). Modern ”påskskinka” lanserades i Sverige under mitten av 1900-talet.

Fläskkött har funnits i det svenska köket i flera tusen år. I det gamla bondesamhället slaktades grisarna i oktober och december för att sedan saltas in så att det skulle räcka till nästa slakt. En eller ett par grisar sparades dock till lucia då de slaktades för att man skulle få färskt kött till julfirandet.

Man skulle kunna tro att julskinkan är en rest från detta, men som Ebbe Schön skriver (s. 16):

Julskinkan har dock inte så värst gamla anor. I regel åt man andra delar av grisen vid jul – skinkan brukade man salta ner och spara till våren.

Att äta skinka är alltså traditionellt (före mitten av 1800-talet) inte något som förknippats med jul utan snarare med vårens högtider. Mathistorikern Richard Tellström menar att de rimmad (alltså saltad) skinka var något som man i Sverige åt främst på vårkanten och sommaren. Det var skinkorna som saltades in i samband med luciaslakten som man åt då.

Den absolut viktigaste högtiden under våren sedan Sverige kristnats var givetvis påsken. Under fyrtio dagar före påskhelgen var det dessutom under katolsk tid fasta, vilket gjorde att både kött och ägg var otillåten mat. Därför är det inte en orimlig tanke att den rimmade skinkan förr var en del av påskens måltid.

Modern påskskinka

Under slutet av 1800-talet, i samband med nationalromantikens försök att återuppliva en gammal svensk bondekultur, blev den kokta julskinkan vanlig på julborden, däremot inte på påskborden. Tellström menar att:

påskskinka, en rimmad skinka (ibland lättrökt) till påskfirandet och såld under namnet ”påskskinka”, först uppträder på 1940-talet med blir vanligt förekommande först under 1960-talets andra hälft.

Om man söker i tidningarnas annonser förekommer ordet ”påskskinka” första gången till påsken 1941:

Dagen Nyheter 8 april 1941

Frekvensen av annonser ökar sedan tydligt under 1960-talet. Dock är påskskinkan inte en rätt som ens har nått i närheten samma popularitet som julskinkan, som påskmat är det ägg, sill och lax som dominerar. Även om man inom daglivaruhandeln försökt lansera både advents- och helgskinka under lång tid.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-13

Källor:

e-postintervju med Richard Tellström

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner Semic : Sundbyberg

Swahn, Jan-Öjvind (2017) Matens historia. Från A till Ö. Ordalaget förlag _ Bromma

Vad är påskris?

Kort svar: Påskris är späda björkkvistar som man inför påskhelgen pyntar med färgglada fjädrar.

Efter julen är påsken den högtid som svenskarna pyntar mest inför. Men till skillnad från julens ofta överdådiga pyntande med granar, tomtar, adventsljusstakar och annat så påskens pynt mer sparsmakat.

Något som runt hälften av de tillfrågade i undersökningar pyntar med är påskris. Påskriset har gamla anor i Sverige, men tidigare snarast i form av ris som man antingen under fastlagen eller på långfredagen använde för att minnas Jesus lidande.

Den äldre traditionen med fastlagsris ersattes vid förra sekelskiftet av påskriset. Enligt Swahn började man runt huvudstaden med påskris eftersom:

de i stockholmstrakten vanliga, inomhusdrivna och odekorerade påskrisen övertog fastlagsrisens pynt i form av mångfärgat dun.

Numera är påskris inget annat just björkris som dekoreras med färglada fjädrar och som man pyntar med från stilla veckan och framåt.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma:Ordalaget

Vad är påsköl?

Kort svar: Påsköl är öl som bryggs speciellt till påsk. Det finns inga särskilda kriterier för hur en påsköl ska smaka.

Att dricka öl till de olika årshögtiderna går långt tillbaka i nordisk historia. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Dock är påsköl som vi känner idag en relativt ny företeelse i Sverige. Det var 1991 som Carlsberg lanserade en svensk variant av den danska påskebrygd. Men vad är typiskt för en påsköl idag?

Det finns egentligen inga kriterier för vad en påsköl ska innehålla eller hur den ska smaka. Traditionellt har både julöl och påsköl bryggts i en stil som gör att det ”mörkt, sött och starkt”. Systembolaget skriver:

Påsköl liksom julöl tillhör en mörkare och fylligt maltig ölstil som kan vara kryddig. Påskölen är dock ofta ljusare och alkoholsvagare än julöl. En orsak kanske är att fisk, lamm och ägg är dominerande rätter till påsk där ett lättare öl passar bättre och att vi gillar att dricka lättare drycker på våren. 

Med dagens stora utbud av bryggerier finns det mängder av olika påskölsvarianter – från ljusa lager till mörka stout.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-20

Källa: Säsongsöl” systembolaget.se

När är påsken 2020?

Kort svar: Påskdagen 2020 infaller söndagen den 12 april och påskaftonen är på lördagen 11 april.

Påsken är kristendomens viktigaste högtid – när Jesus död och uppståndelse firas. Till skillnad från julen då Jesus födelse firas så infaller påsken på olika datum varje år.

Datumet för påsken utgår från två saker:

  1. Vårdagjämningen (fast egentligen inte den astronomiska)
  2. Fullmånen (fast inte heller där den astronomiska)

Ska man vara korrekt så infaller påskdagen den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen efter den kalendariska vårdagjämningen (som är bestämd till 21 mars).

År 2020 är påskfullmånen onsdagen den 8 april och den första söndagen därefter är 12 april – således är påskdagen 12 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Vad äter man för mat till påsk i Sverige?

Kort svar: På påsken äter svenskar främst ägg, sill och lax. 

Under veckan inför påskhelgen ökar livsmedelsförsäljningen med en miljard jämfört med en normalvecka och mest mat handlar svenskar på skärtorsdagen. Men vad är det då för mat som svenskar äter på påskbordet?

Påskmat

När Svensk handel i sin årlig undersökning 2019 frågade svenskar vilket som var viktigast på påskbordet (tre alternativ kunde väljas) framom följande lista.

  • Ägg – 52 procent
  • Sill – 30 procent
  • Lax – 18 procent
  • Köttbullar -17 procent
  • Janssons frestelse – 17 procent
  • Prinskorv – 8 procent
  • Lamm – 8 procent

Jämför man påskmaten med julmaten så finns det tydliga likheter. Förutom att skinka saknas på påskbordet (påskskinka eller helgskinka har lanserats men inte fått något större genomslag) så är rätterna snarlika. Sill, lax, köttbullar, Janssons frestelse och prinskorv är alla givna inslag på de svenska julborden såväl som på påskborden.

Vad gäller dryck så dominerar påskmust (som 75 procent vill ha). Påsköl (som kan köpas på påskafton) och snaps är också populärt (en tredjedel föredrar dessa drycker).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-19)

Källor:

Påskmust viktigaste drycken till påsk” pressmeddelande från Sveriges bryggerier 2010-03-15

Svensk Handels påskrapport 2019

Är systembolaget öppet på påskafton?

Kort svar: Systembolaget har ordinarie öppettider på påskafton och eftersom påskafton inte är en röd dag så är Systembolaget öppet med lördagstider.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl och påsköl och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Dock har man, sedan början av 2000-talet återigen öppet på lördagar.

Att man har lördagsöppet gör att Systembolaget har öppet både på påskafton (som är en lördag) och nyårsafton (som inte är en röd dag). Dock, vilket blir tämligen inkonsekvent, så har man stängt både på midsommarafton och julafton (som inte heller är röda dagar).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-17)

Källa:

Öppettider 2019” systembolaget.se

Varför har vi påskkycklingar till påsk?

Kort svar: Både tuppen (via berättelsen om Jesus korsfästelse) och hönan (via äggen) har anknytning till påsk. Under tidigt 1900-tal  lanserades även påskkycklingar, troligen eftersom de passar väl in både till färgen (gula) och som unge till tupp och höna.

Påsken infaller alltid på våren då hönorna värper mycket ägg. Eftersom fastan som föregår påsken förbjöd ägg som mat kom påsken att bli en helg då man åt mycket ägg.

Tuppen har sin anknytning till påsken genom berättelsen om Jesus korsfästelse. Så här står det i Markusevangeliet:

I sam­ma ögon­blick gol tup­pen för and­ra gång­en. Då kom Petrus ihåg detta som Jesus ha­de sagt till ho­nom: ”In­nan tup­pen har galt två gång­er skall du tre gång­er ha förne­kat mig.” Och han brast i gråt.

Så här skriver Kalmar läns museum:

Tuppen har ofta förekommit som motiv på påskkort som Jenny Nyström har gjort, men då med en humoristisk underton. Han är avbildad tillsammans med hela sin familj bestående av en eller flera hönor samt kycklingar.

Så kopplingen mellan påsken och kycklingarna torde gå dels via påsktuppen och dels via hönorna som värper påskäggen. Exakt när påskkycklingarna börjar användas som prydnad är inte helt klarlagt, men de tidigaste beläggen som går att finna är från början av 1900-talet.

NM.0309996 _1.jpg
Foto från Nordiska Museet.

De första annonserna för påskkycklingar dyker upp i DN och SvD under 1920-talet och då är det dels som tips för hur man själv kan göra påskkycklingar för dekoration och dels i vilka affärer som man kan köpa dem.

dn1922-04-15
Annons från DN 1922-04-15

svd19360415.png

Annons ur SvD 1936-04-05

Man kan då anta att påskkycklingar har förekommit i svenska hem kring påsk före de lanseras i affärerna till försäljning.

Vid påsken 1941 så kallar NK i en annons i DN påskharen, tillsammans med ägget, kycklingen och hönan för ett av de ”traditionella påskattributen”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-04-04)

Varför är påsken sen vissa år?

Kort svar: Att påsken infaller sent vissa år beror på att påskens datum bestäms av när påskfullmånen är och när den är sen så blir också påsken sen.

Påsken är kristendomens viktigaste högtid och firas till minne av Jesus död och uppståndelse. När de kristna ledarna på 300-talet skulle bestämma datumet för påsken var det flera variabler som avgjorde hur datumet skulle beräknas (bl.a. närheten till judiska pesach).

Regeln för när påskdagen infaller blev att det är den första söndagen efter den ecklesiastiska fullmånen (inte den astronomiska) efter den 21 mars (inte vårdagjämningen).

Den ecklesiastiska fullmånen är inte detsamma som dem ”astronomiska fullmånen”. Den ecklesiastiska fullmånen hänger samman med det som kallas Metons cykel.

Metons cykel (uppkallad efter en grekisk astronom) är en period om 19 år som innehåller 235 synodiska månader (alltså månmånader om 29,5 dygn).

29594587_10156413260563701_5119600919053040671_n.jpg
Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

På 19 år går det  6 939,60 dygn och på 235 synodiska månader går det 6 939,69 dygn. Detta betyder att när en metonsk cykel passerat kommer nymåne respektive fullmåne att börja infalla på samma datum igen.  Är det fullmåne den 21 januari 2000 betyder alltså att det är fullmåne även den 21 januari 2019 – även om den ecklesiastiska fullmånen kan skilja sig från den faktiska fullmånen med uppemot två dygn.

Den första ecklesiastiska fullmånen efter den 21 mars är det som blir påskfullmånen. Och nästkommande söndag blir sedan påskdagen. Om påskfullmånen är sen – t.ex. 2011 var det den 17 april – så kommer påsken vara sen, det senaste datum som påsken kan infalla på är 25 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Vilken vårdagjämning är det som avgör när påsken infaller?

Kort svar: Påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen efter den kalendariska vårdagjämningen (som är bestämd till 21 mars).

Fullmånen har en central betydelse för påskens datum – dock är det inte (vilket blir tydligt t.ex. för påsken 2019) den astronomiska fullmånen utan en ur tabeller framräknad fullmåne.

En (dock felaktig) regel för påskens datum är att ”påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen”. Regeln är fel på två sätt. För det första är det (som påpekats ovan) inte den astronomiska fullmånen som avses och för det andra så är det inte heller den astronomiska vårdagjämningen som avses.

29594587_10156413260563701_5119600919053040671_n.jpg
Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

Vårdagjämningen är egentligen en exakt tidpunkt som infaller när solen i sin skenbara bana över himlavalvet passerar himmelsekvatorn på väg från söder till norr. Den infaller därmed på vid olika klockslag beroende på i vilken tidszon du befinner dig – vårdagjämningen i London är t.ex. en timme tidigare än i Stockholm.

För påskens datum har det bestämts att det är en fixerad vårdagjämning (21 mars) som ska vara utgångspunkten. Så egentligen kan man säga att ”påskdagen infaller på den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen på eller efter vårdagjämningen den 21 mars”.

För att vara konkret kan vi använda påsken 2019 som exempel. Vårdagjämningen 2019 infaller 20 mars. Dagen därefter (21 mars) är det en astronomisk fullmånen, vilket innebär att påskdagen borde varit den 24 mars om vi utgått från de astronomiska observationerna. Dock är den ecklesiastiska fullmånen dagen innan (20 mars) och den kalendariska vårdagjämningen (21 mars) har då ännu inte infallit – således blir påskfullmånen 2019 inte förrän 18 april och påskdagen 2019 infaller 21 april.

I Sverige beräknades påsken från 1740 till 1844 astronomiskt istället för med hjälp av tabeller (som i den övriga kristna världen). Det faktum att Sverige fram till 1753 följde den julianska kalendern ledde bl.a. till att påskdagen vissa år inföll före den kyrkliga gränsen 22 mars. Det tidigaste som påsken inträffat i Sverige är året 1742 då påskdagen var så tidig som 14 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Nordisk familjebok (1889). Uppslagsord: påsk

Anomalous Easter Sunday Dates in Sweden and Finland

När är påsken 2019?

Kort svar: Påskafton 2019 infaller lördagen den 20 april och påskdagen på söndagen 21 april. 

Vilket datum påsken infaller är en återkommande fråga som jag försöker besvara varje år. Anledningen till att frågan återkommer är att påskens datum flyttar sig i almanackan.

Påskdagen kan som tidigast infalla 22 mars och som senast den 25 april. Att det blivit så här beror på en rad olika saker, bl.a. behovet för kristna församlingar i början av vår tideräkning av att särskilja sig från judendomen och deras pesachfirande.

Grundregeln är att påskdagen är den söndag som följer närmast efter den ecklesiastiska fullmånen (inte den astronomiska) närmast efter den 20 mars (alltså i princip men inte riktigt vårdagjämningen). Om det är fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars.

År 2019 skiljer sig den ecklesiastiska fullmånen och den astronomiska fullmånen åt. Om vi hade utgått från den astronomiska fullmånen (21 mars 2019) och den riktiga vårdagjämningen (20 mars 2019) så hade påskdagen 2019 infallit den 24 mars (första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen).

Men år 2019 är den ecklesiastiska fullmånen torsdag den 18 april (alltså på skärtorsdagen) och söndagen närmast därefter (21 april) är således påskdagen.

easter-1046629_960_720

Skrivet av Mattias Axelsson (2019-01-05)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm