Kort svar: Dymmelveckan är en benämning på för veckan före påskhelgen.
Påskens förberedelsetid är lång och kan sägas börja redan vid fastlagen, sju veckor före påsken. Den sista veckan, som börjar med palmsöndagen och fortsätter med bl.a. dymmelonsdagen och skärtorsdagen, kan kallas lite olika saker. Vanligast är nog ”stilla veckan” men också ”påskveckan” förekommer, även om det sistnämnda snarare syftar på veckan efter påsk.
En mer ålderdomlig benämning på veckan är ”dymmelveckan”. Att kalla veckan för dymmelveckan går att belägga till svensk medeltid då den kallades ”dymbilvika”. Dymmel syftar på den träkläpp eller träplugg som man satte i kyrkklockan för att den inte skulle låta under just dymmelveckan.
Onsdagen i stilla veckan kallas för dymmelonsdagen. Namnet dymmelonsdag kommer av att man virade in kyrkklockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.
Dymmelonsdagens datum är beroende av påskens datum. När påsken är sen så är dymmelonsdagen sen. Dymmelonsdagen kan infalla som tidigast 18 mars och som senast 21 april (vilket den kommer att göra ex 2038)
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31
Kort svar: Dymmelonsdagen markerade att påskfastan gick in i sitt allvarligaste skede. Många föreställningar var förknippade med dagen, bl.a. fick man inte hugga ved eller låna ut saker. På vissa ställen förekom skottlossning i syfte att skrämma häxorna.
När dymmelonsdagen (ska inte förväxlas med askonsdagen) börjar så går fastan (som ju började på askonsdagen) in i ett allvarligare skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på dymmelonsdagen för att ligga nere till och med påskafton.
Namnet dymmelonsdag kommer av att man virade in kyrkklockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.
Att klockorna tystnade på dymmelonsdagen fick till följd att det uppkom en föreställning att påskkärringarna samlades i klocktornen för sin blåkullafärd. Bringéus citerar en äldre text (1840-talet):
Tre blåkullaresande kvinnor [voro] i klockstapeln. De voro nakna och skulle piska kyrkan. När prostens drängar kommo och ringde förste [gång] förlorade de sin makt och ringdes från stapeln, men de kom ej längre
Att blåkullafärden inleddes på dymmelonsdagen går igen i att det förekom skottlossning i syfte att skrämma häxor och troll. Anledningen till att dymmelonsdagen förknippades med blåkullafärden beror troligen på att skärtorsdagen till och med 1772 var helgdag.
Eftersom dymmelonsdagen är inledningen på den allvarligaste tiden kring påsk var det också strängt förbjudet att låna ut saker fram till påskdagen. Föreställningen var att det som lånades ut kunde användas till trolleri. Vidare fanns det förbud mot att hugga ved. Schön skriver:
Det var farligt att hugga ved: ”Dymmeln” kunde komma i trät så att veden fort ruttnade och blev omöjlig att elda. Eller också blev den hård och svårkluven. Yxorna kunde bli slöa och obrukbara.
Kort svar: Askonsdagen är den första dagen i påskfastan och infaller fyrtiosju dagar före påsk. Dymmelonsdagen är onsdagen i stilla veckan och infaller fyra dagar före påskdagen.
Allt som oftast förekommer det en begreppsförvirring kring två onsdagar som infaller veckorna före påsk – askonsdagen och dymmelonsdagen.
Vad är askonsdagen?
Den som kommer först i ordning är askonsdagen – fyrtiosex dagar före påsk. Askonsdagen är den första dagen i den kristna påskfastan och infaller således dagen efter fettisdagen (som i sin tur är sista dagen i fastlagen). Eftersom påsken är en rörlig högtid (påskdagen kan infalla från 22 mars till 25 april är således också askonsdagen rörlig. Som tidigast kan askonsdagen vara den 4 februari och som senast den 10 mars.
När dymmelonsdagen börjar går fastan (som ju började på askonsdagen) in i ett allvarligare skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på dymmelonsdagen för att ligga nere till och med påskafton. Att hugga ved, baka bröd eller brygga öl sågs som mycket olämpligt och den som högg under de här dagarna högg bort växtligheten för det kommande året, hette det.
Dagarna från dymmelonsdagen till och med påskafton kallades för ”dymmeln”. Vidare skulle kyrkklockorna inte låta under dymmeln så därför virade man in klockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammarordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb).
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2011-03-16)
Söndag 2 april – Palmsöndagen. Palmsöndagen har fått sitt namn eftersom man firar Jesus intåg i Jerusalem då folk som kommit för att fira påsk ”tog palmkvistar och gick ut för att möta honom” (Joh 12:13).
Måndag 3 april – Blå måndagen. Färgen blå är en lugn och stilla färg och kyrkorummet kläddes ofta i blått – därifrån kommer förmodligen namnet blåmåndag. Namnet blåmåndag gäller också för måndagen i fastlagen (alltså måndagen före fettisdagen).
Tisdag 4 april – Vita tisdagen. Tisdagen innan påsk kallas ”vita tisdagen”. Liksom måndagen har tisdagen fått namn från fastlagen och tisdagen kallas ibland även svartatisdag och stinnkaketisdag. Under 1900-talet kunde den också kallas ”sista fettisdagen”
Torsdag 6 april – Skärtorsdagen. En äldre betydelse av verbet “skära” är rena och det syftar på att Jesus (enligt evangelierna) tvättade lärjungarnas fötter just på torsdagen i stilla veckan.
Kort svar: Dymmel är dels namnet på de sista dagarna i påskfastan (från dymmelonsdagen till och med påskafton). En dymmel är också en träkläpp eller en träplugg som man satte i kyrkklockan för att den inte skulle låta under dymmelveckan (den sista veckan före påsk)
När Dymmeln gick in (på middagen Dymelonsdag), iakttogo de gamla att sätta ärje-kroken i jorden och sätta stål eller egg-jern i sädes-skäppan, för att trollen inte skulle ha makt att stjäla bort sädessäden.
Vidare skulle kyrkklockorna inte låta under dymmeln så därför virade man in klockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornnordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.
I och med att skärtorsdagen var helgdag fram till kalenderreformen 1772 var dymmelonsdagen helgafton. Och det var då man förberedda sig för det som komma skulle. Eftersom häxorna reste till Blåkulla på natten mellan onsdagen och skärtorsdagen (eller så var det på skärtorsdagen, uppgifterna varierar) målade man kors på dörrar och hängde hjul på ladugården i syfte att hålla häxorna borta.
Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-02-16)
Källor: Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm
Unge, Ingemar, red (2001) Våra Högtider – traditionerna, maten och festerna vi minns Prisma Bokförlag: Stockholm
Högtider och traditioner 