Kort svar: Fastlagen börjar i och med fastlagssöndagen, tre dagar innan fastan. År 2023 är det söndagen 19 februari.

Fastlag och fasta är varandras motsatser. När man under fastan undviker olika typer av mat (oftast kött) så är det under fastlagen tvärtom påbjudet att festa och äta fet och god mat.

Fastlagen inför den kristna påskfastan pågår i tre dagar – från fastlagssöndagen till och med fettisdagen. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

Fastlagssöndagen inleder fastlagen, alltså de tre dagarna innan fyrtiodagarsfastan startar på askonsdagen. De dagar som ingår i fastlagen är fastlagssöndagen och efterföljande måndag och tisdag,

Under dessa tre dagar är det fokus på mat och fest. Institutet för språk och folkminne igen:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Det vanligaste är att fastlagen avser de tre dagarna, men det förekommer också att hela veckan före askonsdagen räknas in i fastlagen. SAOB skriver:

[fastlag] = även om hela fastlagsveckan; förr äveb om tiden från den 3 februari eller ända från trettondagen och fram till och med fettisdagen;

Idag finns det i den svenska traditionen egentligen bara en sak kvar ifrån den äldre fastlagen – brödet man åt som idag kallas semla.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20, uppdaterad 2020-02-13) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

”fastlag” SAOB (läst 2020-02-13)