När sändes valborgsmässofirande i teve första gången?

Kort svar: Första gången som teve sände valborgsmässofirande var 30 april 1958.

Valborgsmässoafton infaller 30 april och räknas på många platser som vinterns sista dag. Traditioner kring valborgsmässoafton går att spåra till medeltiden. Men i de två stora studentstäderna – Lund och Uppsala – har firandet av valborgsmässoafton utvecklats med helt egna typer av traditioner och firanden. Den första radiosändningen från ett valborgsmässofirande var 1925. Året därefter kunde man höra sång från valborgsmässofirandet i Uppsala första gången.

När teve lanserades i Sverige på 1950-talet var man snabb med att även där inkludera valborgsmässofirande. Redan 1957 sände man ”Sista april på Säby gård” där bl.a. Moa Martinsson deltog och talade för våren. Året därefter var sändningen 30 april mer omfattande och inkluderade att ”Uppsalastudenterna hälsar våren”, ”vårliga stämningsbilder” och ”allmänna sångens valborgsmässobal i Rikssalen på Uppsala slott”

Teve-tablån 30 april 1958

Valborgsmässoafton 1959 verkar teve inte sänt något firande. Men 1960 var det dags igen, det året från Skansen i Stockholm. Därefter sände TV återkommande valborgsmässofirande från olika städer (dock ej 1966, 1970, 1971, 1972, 1974). År 1975 sände TV2 en valborgskonsert med ”tradjazz, swing, gluntar, studentsångare och många, många gamla kända melodier”

Källor:

SvD 1957-04-30

SvD 1958-04-30

SvD 1959-04-30

SvD 1960-04-30

SvD 1975-04-30

När sändes valborgsmässofirande i radio första gången?

Kort svar: Första gången som radio sände direkt från valborgsmässofirande var 30 april 1925. Året därefter kunde man höra sång från valborgsmässofirandet i Uppsala första gången.

Valborgsmässoafton infaller 30 april och räknas på många platser som vinterns sista dag. Traditioner kring valborgsmässoafton går att spåra till medeltiden. Men i de två stora studentstäderna – Lund och Uppsala – har firandet av valborgsmässoafton utvecklats med helt egna typer av traditioner och firanden. Där kallas dagen dessutom snarare ”sista (Uppsala) /siste (Lund) april” än valborg.

”Sista april”-firande i Odinslund, Uppsala cirka 1905.
Fotograf: Ossian Wallin

Radio kom till Sverige under 1920-talets första år och redan på valborgsmässoafton 1925 sändes ett ”kort valborgsmässotal till ungdomen av ordföranden för Stockholms studentkår kand. Sigurd Lindman”. Året därefter var sändningen på valborgsmässoafton en timme lång och från studentstaden Uppsala. SvD refererade dagen efter

Den av Radiotjänst på fredagen anordnade utsändningen av den mera officiella delen av det traditionella Valborgsmässofirandet Uppsala fick ett synnerligen lyckat förlopp. /../ Utsändningen började programenligt kl. 9 e. m. med Gunillaklockans toner, som kallade till samling på Slottsbacken. Så hördes de allmänna sången och studentkårens ordförandes hälsningstal till våren

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-12

Källor:

SvD 1925-04-30

SvD 1926-05-01

När blev 30 april flaggdag?

Kort svar: 30 april blev officiell flaggdag 1982, men hade varit inofficiell flaggdag sedan 1951.

Fram till 1982 fanns det inga officiellt beslutade lagar eller förordningar om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Dock hade det sedan 1800-talet förekommit flaggning på flera olika dagar, t.ex. kungens och kronprinsens namnsdag respektive födelsedag. Först 1939 kom det dock på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar.

När det 1982 beslutades om vilka dagar som skulle räknas som ”allmänna flaggdagar” ingick bl.a. kungens och kronprinsessans födelsedagar (30 april respektive 14 juli). Men 30 april hade varit inofficiell flaggdag ända sedan Carl Gustaf blev kronprins.

Carl Gustaf föddes den 30 april 1946 och blev då direkt tronarvingen (kronprins blev han först 1950 då hans farfars far Gustav V dog) trots att han hade fyra äldre syskon. Anledningen är att Sverige först 1980 införde full kognatisk tronföljd (alltså att både manlig och kvinnlig avkomma kunde ärva tronen).

När Carl Gustaf föddes var han alltså inte kronprins, det blev han först 29 oktober 1950 då hans farfars far Gustav V dog. Första gången som 30 april räknades som flaggdag var alltså 1951.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-21

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Vad är ”siste april”?

Kort svar: ”Siste april” är en lundensisk benämning på valborgsmässoafton (30 april).

Valborgsmässoafton och första maj är tillsammans två dagar som på olika sätt har firats i Sverige åtminstone sedan medeltiden. Skiftet april/maj har traditionellt räknats som skiftet mellan vinter och sommar och, främst i östra Sverige har man firat med att tända valborgsmässoeldar.

Men i de två stora studentstäderna – Lund och Uppsala – har firandet av valborgsmässoafton utvecklats med helt egna typer av traditioner och firanden. Där kallas dagen dessutom snarare ”sista (Uppsala) /siste (Lund) april” än valborg.

Firandet i Lund har anor tillbaka till 1600-talet enligt studenttidningen Lundagård:

Det första siste april-firandet i Lund skedde redan 1668. Universitetet hade då bara funnits i två år och hade inte ens egna undervisningslokaler, men studenterna, en grupp på ett runt 80 män, firade alltjämt valborg.

Under 1800-talet utvecklas firandet av ”siste april” i Lund till en stor gemensam fest:

Där kombinerades spontana dryckeslekar och snapsvisor med några återkommande upptåg, som efter hand kom att bli traditioner.

Den 30 april kallas inte i någon större utsträckning för valborgsmässoafton, vare sig i Lund eller Uppsala, utan lystrar där till namnet ”siste” eller ”sista april”. Så här skriver man i Aftonbladet 1934:

i Lund heter det inte valborgsmässoafton utan siste april

Numera är siste april en tradition där människor samlas i tusental i framförallt stadsparken i Lund.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-13

Källa:Där ute står majnatten blånande blå…” Lundagård 2015-04-29

Vad är ”sista april”?

Kort svar: Sista april är en benämning som främst används i Uppsala för valborgsmässoafton.

Valborgsmässoafton (30 april) har på olika sätt firats i Sverige, särskilt de östra delarna, med bl.a. valborgsmässoeldar sedan åtminstone medeltiden. Särskilt intensivt är firandet i studentstaden Uppsala där en rad traditioner – studentsånger, mösspåtagning etc. – utvecklades under 1800-talet.

”Sista april”-firande i Odinslund, Uppsala cirka 1905.
Fotograf: Ossian Wallin

Valborgsmässoafton kallas i Uppsala oftast för ”sista april” och det är en äldre benämning än Valborg. UNT skriver:

Sista april är den äldre benämningen, medan valborg har använts sedan 1950-talet, säger Mats Wahlberg på Institutet för språk och folkminnen.

 Så här säger historieprofessorn Torkel Jansson från Uppsala:

“Sista april” är det naturliga att säga i Uppsala. Detta för att skilja dagen från “första maj”. Officiellt-traditionellt heter ju 30 april valborgsmässoafton, då ju första maj har valborg som namnsdag. Men “första maj” har, som bekant, “tagit över”, konkurrerat ut, “valborgdagen”, och då är det mer logiskt att tala om 30 april som “sista april”. 

Motsvarande tradition finns i en annan svensk studentstad – Lund. Men där kallas dagen istället ”siste april”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-28

Källor:Valborg eller sista april – därom tvista de lärde” ergo.nu 2010-04-27

Valborg eller sista april?” UNT 2016-04-26

När är valborgsmässoafton?

Kort svar: Valborgsmässoafton infaller alltid den 30 april.

Valborg har sedan 1901 namnsdag den 1 maj. Före henne var dagen en apostladag till minne av apostlarna Filippos och Jakob. Apostladagarnas status som helgdag togs dock bort redan 1772.

Helgonet Valborg har dock haft sin helgondag 1 maj alltsedan tidig medeltid, även om hon inte haft någon större betydelse som helgon i Sverige. Istället är det kvällen före – 30 april – som dragit till sig uppmärksamhet i form av valborgsmässoafton (alltså kvällen före Valborgs mässa) eller ”sista april” som det kallas i Uppsala eller siste april i Lund.

Valborgsmässoeld.

I Tyskland har 30 april firats som Walpurgisnacht – den natt då häxorna for till Blocksberg (motsvarande vår skärtorsdag då häxorna far till Blåkulla). Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret.

Valborgsmässoafton infaller alltså alltid den 30 april oavsett veckodag och det är i allmänhet ingen röd dag (dock flaggdag)- till skillnad från 1 maj som är det sedan 1939.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-21

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Är valborgsmässoafton 2023 röd dag?

Kort svar: Ja, valborgsmässoafton 2023 är röd dag, eftersom den infaller på en söndag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Valborg har namnsdag 1 maj och det är (som syns ovan) en röd dag. Dock är dagen före, 30 april (den som kallas valborgsmässoafton) inte en röd dag. För vissa arbetsgrupper (t.ex. de som jobbar inom staten) räknas valborgsmässoafton som helgdagsafton och är således ”halvdag”.

Om du är ledig beror på vilket kollektivavtal du har. Så här skriver Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan facckförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är också vanligt hos arbetsgivare att arbetstiden före helgdagar inte regleras i något kollektivavtal alls, och då är det arbetsgivarens policy eller riktlinjer som gäller. Som arbetstagare kan man inte kräva att få vara ledig på dagar före helgdag, om det inte framgår av kollektivavtalet.

Dock är 30 april flaggdag, men det beror inte på valborgsmässoafton utan på att det är kungens födelsedag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-04.19)

Vad är valborrar?

Kort svar: Valborrar är ett sätt att klä ut sig i samband med valborgsmässoafton. Traditionen är starkt förknippad med Dala-Floda i Gagnefs kommun i Dalarna. 

Att klä ut sig på olika sätt är vanligt förekommande vid flera helger i svensk tradition (t.ex. påskkärringar kring påsken, skräckkläder på halloween, lussegubbar kring lucia o.s.v.). Även valborgsmässoafton (30 april) är – i Dalarna – förknippat med utklädning, då till ”valborrar”.

En ”valborre” är en person som klätt ut sig till oigenkännlighet . Beklädnaden består i någon form av ansiktsmask (ex. en strumpa som dragits över huvudet), gamla kläder och inte sällan en käpp som man retar andra med.

valborrar21
Äldre tiders valborrar

Så här berättar en kvinna från Sollerön i Dalarna om valborgsmässofirandet på 1930- och 40-talet:

På valborgsmässoaftonen hade vi många eldar i byn. De sämsta kläderna som fanns klädde vi oss i (helst herrkläder) och när brasan nästan brunnit ner krafsade vi åt oss kolbitar och sprang runt och sotade varann. Det var skolbarnens lek, flickor och pojkar emellan.

Ofta beskrivs seden att vara exklusiv för Dala-Floda men valborrar har även förekommit på några andra platser i Dalarna såsom Järna, Evertsberg och Ore samt på några platser i Hälsingland.

Traditionen att klä ut sig till ”valborre” på valborgsmässoafton är inte särskilt stark idag, ens i Dalarna:

I nya tider har det ibland varit svårt att få särskilt många bybor att klä ut sig. Som ett sätt att få fler personer att bli valborrar, har folkparken fri entré för alla ”borrar” som är helmaskerade.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-04-24)

Källor: Valborrar sätter skräck i Dala-Floda” svt.se 2013-04-30

Knuts, Eva (2007) Masks and mumming traditions in Sweden  I Terry Gunnel (red) Masks and mumming in the Nordic Area

Varför är 30 april flaggdag?

Kort svar: Den 30 april är flaggdag eftersom den är kung Carl XVI Gustafs födelsedag.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset.

Dock var det länge oklart vilka dagar som man egentligen skulle hissa flaggan på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Bland de dagar som rekommenderades som flaggdagar märktes dels flera av de allmänna helgdagarna men också flera dagar som kopplas till det svenska kungahuset – däribland kungens namnsdag och födelsedag och detsamma för drottningen och tronarvingen.

Fullskärmsinfångning 2014-04-21 093222

Vår nuvarande kung – Carl XVI Gustaf – föddes den 30 april 1946 och blev då direkt tronarvingen (kronprins blev han först 1950 då hans farfars far Gustav V dog) trots att han hade fyra äldre syskon. Anledningen är att Sverige först 1980 införde full kognatisk tronföljd (alltså att både manlig och kvinnlig avkomma kunde ärva tronen).

När Carl Gustaf föddes var han alltså inte kronprins, det blev han först 29 oktober 1950 då hans farfars far Gustav V dog. Första gången som 30 april räknades som flaggdag var alltså 1951.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2015-01-15

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm