Kort svar: Morsmässa var den folkliga benämningen på jungfru Marie födelsedag 8 september.
Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Inom kristen tradition räknas närmare trettio av årets dagar som Mariadagar, även om de firats i olika grad i olika tider och länder.
En Mariadag som var helgdag i Sverige fram till 1571 och fanns med i almanackan till 1901 är jungfru Marie födelsedag den 8 september. Att fira Marie födelse den 8 september går tillbaka till 500-talet och ska ha sitt ursprung runt nuvarande Syrien och Palestina. Efter konciliet Efesos år 431 växte en stark Mariakult fram där.
Till Sverige kom dagen med kristendomen i början av medeltiden. Dock avskaffades den tillsammans med bl.a. alla helgondagar vid reformationen 1571. Den fick dock fortsätta vara kvar i almanackan, men från 1620 fick den heta det mer folkliga ”morsmässa” eller ”mårmesses” som det skrevs på 1600-talet.
Til morsmässan fanns det olika minnesregler kopplat, bl.a. skulle ”vete sås vid morsmässetid intill korsmässan” och bi och bockar skulle slaktas. Dessutom sas det på sina håll att en kortare värmeperiod väntade, likt brittsommaren vid Birgittadagen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-09-06
Litteratur:
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Kort svar: Att bebåda innebär att ge förebud om eller förutsäga något. Det används numera nästan enbart om jungfru Marie bebådelsedag.
En av flera Mariadagar som finns med i det kristna kyrkoåret är jungfru Marie bebådelsedag som infaller 25 mars. Dagen firas till minne av historien i evangelierna då jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus.
Att dagen heter bebådelsedagen beror på att ”bebådelse” betyder ungefär ”bringa budskap om, lämna underrättelse om” och det handlar om att ängeln Gabriel kom med budskapet till Maria att hon var gravid.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-03-24
Kort svar: Fram till 1571 var jungfru Marie födelse helgdag den 8 september.
Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Det finns närmare trettio Mariadagar inom kristen tradition. De firas dock med i olika grad – i Sverige är det jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse.
En av de Mariadagar som firades som helgdag i Sverige under medeltiden var Marie födelse – (8 september). Att fira Marie födelse den 8 september går tillbaka till 500-talet och ska ha sitt ursprung runt nuvarande Syrien och Palestina. Efter konciliet Efesus år 431 växte en stark Mariakult fram där.
Sveriges statskalender 1881 (september månad)
Den 8 september hette i svenska almanackor fram till 1620 Marie födelsedag, men bytte sedan namn till Morsmässa. Jungfru Marie födelse finns inte omnämnt i något av de fyra evangelierna i Bibeln, den äldsta texten där Marie födelse finns med är Jakobs protoevangelium från slutet av 100-talet.
Som självständig helgdag avskaffades Marie födelse i och med den nya kyrkoordningen 1571 där flertalet av de medeltida helgdagarna försvann.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-08-31
Källor:
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Under sommaren – den 2 juli – infaller jungfru Marie besökelsedag. Dagen firas till minne av Marias besök hos Elistabeth (Johannes döparens mor) såsom det beskrivs i Lukas 1:36. Till skillnad från ovan nämnda Mariadagar är besökelsedagen en fest med ursprung i medeltiden. Det var först år 1389 som påven Urban VI la till besökelsedagen som en helgdag i den katolska kalendern.
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
På engelska heter högtiden Candlemas och ordet ”kyndel” betyder, precis som engelskans ”candel”, ljus. Enligt Svensk etymologisk ordbok från 1922 kommer ordet ”kyndel” från isländskans ”kyndill” (vilket betyder ljus). På norsk och svensk dialekt har det sedan blivit ”kyndel”.
Kopplingen till ljus har gjort att en vanlig tradition i svenska kyrkor är att man går ljusprocession under kyndelsmässodagens mässa. Eftersom kyndelsmässodagen togs bort som självständig helgdag 1772 firas den istället på närmaste söndag.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19
Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:
Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.
Den 25 mars är lämpligt som bebådelsedag av fler skäl än att det faller nio månader före december. Genom att lägga bebådelsedagen 25 mars sammanföll den sånär med vårdagjämningen (cirka 21 mars). I många kulturer (t.ex. den förkristna i Skandinavien) firade man vårdagjämningen med olika typer av fruktbarhetsriter och vad kan då passa bättre än att fira att jungfru Maria befruktats för att föda Jesus.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15
Källor:
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag
Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag
Kort svar: Den riktiga kyndelsmässodagen infaller alltid 2 februari, men i Sverige är kyndelsmässodagen också den söndag som infaller under tiden 2-8 februari.
Att vi firar kyndelsmässodagen beror på en gammal judisk tradition att en kvinna som fött barn efter fyrtio dagar skulle gå till templet för att rena sig. I Bibeln berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
Fram till slutet av 1700-talet var kyndelsmässodagen (2 februari) en helgdag i Sverige – tillsammans med en rad andra Mariadagar. Men i samband med ”den stora helgdöden” 1772 flyttades kyndelsmässodagen från 2 februari till närmast följande söndag. Som Jan Öyvind Swahn skriver:
alltsedan 1772 år almanacksreform, då en rad gamla helgdagar fick stryka på foten (eftersom de avhöll folk från att arbeta i sitt anletes svett) firas den kyrkliga helgdagen på närmaste söndag.
Och i nuvarande kyrkoordning (kapitel 28) står det att läsa:
kyndelsmässodagen eller jungfru Marie kyrkogångsdag (infaller) den söndag som infaller under tiden den 2–8 februari (Om denna söndag är fastlagssöndagen flyttas kyndelsmässodagen till närmast föregående söndag.)
Kort svar: Mariadagar kallas de festdagar inom kristendomen som är till minne av Jesus moder – jungfru Maria. De största Mariadagarna har i Sverige varit bebådelsedagen (25 mars), kyndelsmässodagen (2 februari), Marie besökelsedag (2 juli) Marie himelsfärdsdag (15 augusti) och Marie födelses dag (8 september).
Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Det finns närmare trettio Mariadagar inom kristen tradition. De firas dock med i olika grad – i Sverige är det jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse. Eftersom dessa två ursprungligen räknats som Kristusfester har de överlevt reformationen. Under medeltiden var mellan fem och sex Mariadagar helgdagar i Sverige, idag är det ingen. Så här skriver Malmstedt:
I Uppsala stift innehöll kyrkoåret under senmedeltiden sex Mariadagar som var festa fori. Det var Marie kyrkogång, bebådelse, besökelse, himmelsfärd, födelse och obefläckade avlelse som man högtidlighöll på dessa dagar.
Marie kyrkogångsdag (kyndelsmässodagen) – 2 februari
Den första Mariadagen under året infaller den 2 februari. Att kristna firar kyndelsmässodagen beror på att det i Biblen berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son för att rena sig. Enligt reglerna i 3 Mosebok 12 skulle en nyförlöst kvinna vänta fyrtio dagar innan hon kunde gå i templet igen. Det var först då hon var ren.
Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. Datumet för denna bebådelse (som betyder ”bringa budskap om, lämna underrättelse om”) är lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.
Under sommaren – den 2 juli – infaller jungfru Marie besökelsedag. Dagen firas till minne av Marias besök hos Elistabeth (Johannes döparens mor) såsom det beskrivs i Lukas 1:36. Till skillnad från ovan nämnda Mariadagar är besökelsedagen en fest med ursprung i medeltiden. Det var först år 1389 som påven Urban VI la till besökelsedagen som en helgdag i den katolska kalendern.
Sedhan tree wårfru dagar, som äro Kyndermessa, Marie bebodelse som faller j Longfastonne, och Visitationis, thet är Marie besökelse,
Det var först i och med ”den stora helgdöden” 1772 som Marie besökelsedag tillsammans, med en hel rad andra helgdagar, drogs in.
Marie himmelsfärd (15 augusti)
En av de viktigaste och äldsta Mariadagarna är Marie himmelsfärd den 15 augusti. Även om himmelsfärden gjordes till dogm av av påve Pius XII först 1969 har dagen firats inom kristenheten sedan åtminstone 400-talet. Det som firas är att jungfru Maria togs upp till himlen både med kropp och själ.
Marie himmelsfärd var alltså helgdag i Sverige under medeltiden, men var en av många dagar som togs bort i och med reformationen och den nya kyrkoordningen 1572.
Marie födelse (Morsmässa) – 8 september
Den 8 september hette i svenska almanackor fram till 1620 Marie födelsedag, men bytte sedan namn till Morsmässa. Jungfru Marie födelse finns inte omnämnt i något av de fyra evangelierna i Bibeln, den äldsta texten där Marie födelse finns med är Jakobs protoevangelium från slutet av 100-talet.
Att fira Marie födelse den 8 september går tillbaka till 500-talet och ska ha sitt ursprung runt nuvarande Syrien och Palestina. Efter konciliet Efesus år 431 växte en stark Mariakult fram där.
Jungfru Marie obefläckade avlelse är inte en kristen idé om att jungfru Maria också kom till genom en jungfrufödsel (likt sin son Jesus). Den obefläckade avlelsen handlar om att Maria anses fötts utan arvsynd. Katolik.nu förklarar:
Det betyder helt enkelt, att hon från början befann sig i nådens tillstånd och delade Guds liv och var fri från de syndiga begär som ansatt den mänskliga naturen efter syndafallet.
På samma sätt som det är nio månader mellan Marie bebådelse (25 mars) och Jesus födelse (25 december) är det alltså nio månader mellan att Marias föräldrar hade sex (8 december) tills det att hon föddes (8 september).
Enligt vissa källor ska den 8 december ha varit en helgdag i svenska stift, medan andra hävdar att det inte är fallet.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-08)
Källor:
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag
Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag
Kort svar: Den 15 augusti firas i katolska länder som ”Marie himmelsfärd” och är den dag då man firar att jungfru Maria (Jesus moder) togs upp i himlen med både kropp och själ. Dagen var helgdag i Sverige fram till reformationen.
En av de Mariadagar som var helgdag under medeltiden var Marie himmelsfärd den 15 augusti. Dagen kallades också (faktiskt ända fram till 1901) för ”vårfrudag” (ett namn som idag används för Marie bebådelsedag – 25 mars). Topelius skriver om 15 augusti:
Marie Himmelsfärd den 15 augusti [är] den äldsta [av Mariadagarna] och fanns redan på 400-talet i den grekiska liturgin och ett par sekler senare i den katolska. Den är också den främsta av alla Mariadagar, men inte förrän 1950 förklarade påven Pius XII den som en dogm.
Marie himmelsfärd (15 augusti) var alltså helgdag i Sverige under medeltiden, men var en av många dagar som togs bort i och med reformationen. I den kyrkoordning som antogs 1572 är det bara tre Mariadagar som fortsatt är helgdagar – kyndelsmässodagen (2 februari), bebådelsedagen (25 mars) samt Marie besökelsedag (2 juli).
Låt oss nu betrakta vår Frus upptagning i himmelen. Efter hennes fridfulla död och uppståndelse visste vår Fru att hon skulle bli upptagen i himmelen. Hon visste eftersom hon hade nått toppen av sin helighet och visdom, vilket meddelade henne att timmen för hennes förhärligande hade kommit. Hennes kärlek till Gud hade aldrig varit så intensiv som nu och hon kände att stunden för den himmelska visionen var nära. Änglar från de högsta körerna kom ned för att högtidligt föra henne till himmelen.
Även om Marie himmelsfärd funnits inom kristendomen sedan de första seklen var det först år 1950 som påven Pius XII definierade himmelsfärden som en kristen dogm. Detta gjordes i den apostoliska konstitutionen Munificentissimus Deus.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-07)
Källor: Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag
Högtider och traditioner 
