I samband med att kyndelsmässodagen avskaffades som helgdag så flyttade kyrkan firandet till nästföljande söndag.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-31
Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
”Tiden var inne” efter just fyrtio dagar p.g.a. en text i 3 Mosebok 12:
När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.
Kort svar: Sex dagar saknar egen namnsdag i den svenska almanackan – nyårsdagen (1 januari), kyndelsmässodagen (2 februari), Marie bebådelsedag (25 mars), Johannes döparens dag (24 juni), allhelgonadagen (1 november) och juldagen (25 december). Därtill saknar skottdagen som infaller vart fjärde år namnsdag.
Under 1700- och 1800-talet gjordes förändringar i den svenska almanackan. Som exempel kan nämnas att det dåvarande kronprinsparet 1827 ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då blev 23 juli namnsdag för just Emma. På samma sätt är det med Oscar den 1 december. Namnet fördes in i almanackan 1812 eftersom den nyvalde nyvalde svenske kronprinsen Karl Johans son hette just Oscar.
Utdrag ur almanacka i januari 1877.
Det finns dock sex dagar i almanackan som saknar namnsdag:
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
På engelska heter högtiden Candlemas och ordet ”kyndel” betyder, precis som engelskans ”candel”, ljus. Kopplingen till ljus har gjort att en vanlig tradition i svenska kyrkor är att man går ljusprocession under kyndelsmässodagens mässa.
Eftersom kyndelsmässodagen togs bort som självständig helgdag 1772 firas den numera istället på närmaste söndag – alltså söndagen som infaller 2–8 februari. Kyndelsmässodagen är dessutom den absolut sista dagen på kyrkoåret som relateras till julen.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-01-27)
Kyndelsmässodagen har sitt namn efter ”kyndel” som är ett äldre ord för ljus och när man idag firar dagen i Svenska kyrkan spelar ljusen en central roll:
I kyrkan firar vi ofta gudstjänster med ljustema på Kyndelsmässodagen. Ibland välsignar vi de ljus som skall användas i kyrkan under året.
I Bibeln berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
På engelska heter högtiden Candlemas och ordet ”kyndel” betyder, precis som engelskans ”candel”, ljus. Enligt Svensk etymologisk ordbok från 1922 kommer ordet ”kyndel” från isländskans ”kyndill” (vilket betyder ljus). På norsk och svensk dialekt har det sedan blivit ”kyndel”.
Kopplingen till ljus har gjort att en vanlig tradition i svenska kyrkor är att man går ljusprocession under kyndelsmässodagens mässa. Eftersom kyndelsmässodagen togs bort som självständig helgdag 1772 firas den istället på närmaste söndag.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19
Kort svar: Den riktiga kyndelsmässodagen infaller alltid 2 februari, men i Sverige är kyndelsmässodagen också den söndag som infaller under tiden 2-8 februari.
Att vi firar kyndelsmässodagen beror på en gammal judisk tradition att en kvinna som fött barn efter fyrtio dagar skulle gå till templet för att rena sig. I Bibeln berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
Fram till slutet av 1700-talet var kyndelsmässodagen (2 februari) en helgdag i Sverige – tillsammans med en rad andra Mariadagar. Men i samband med ”den stora helgdöden” 1772 flyttades kyndelsmässodagen från 2 februari till närmast följande söndag. Som Jan Öyvind Swahn skriver:
alltsedan 1772 år almanacksreform, då en rad gamla helgdagar fick stryka på foten (eftersom de avhöll folk från att arbeta i sitt anletes svett) firas den kyrkliga helgdagen på närmaste söndag.
Och i nuvarande kyrkoordning (kapitel 28) står det att läsa:
kyndelsmässodagen eller jungfru Marie kyrkogångsdag (infaller) den söndag som infaller under tiden den 2–8 februari (Om denna söndag är fastlagssöndagen flyttas kyndelsmässodagen till närmast föregående söndag.)
Kort svar: Mariadagar kallas de festdagar inom kristendomen som är till minne av Jesus moder – jungfru Maria. De största Mariadagarna har i Sverige varit bebådelsedagen (25 mars), kyndelsmässodagen (2 februari), Marie besökelsedag (2 juli) Marie himelsfärdsdag (15 augusti) och Marie födelses dag (8 september).
Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Det finns närmare trettio Mariadagar inom kristen tradition. De firas dock med i olika grad – i Sverige är det jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse. Eftersom dessa två ursprungligen räknats som Kristusfester har de överlevt reformationen. Under medeltiden var mellan fem och sex Mariadagar helgdagar i Sverige, idag är det ingen. Så här skriver Malmstedt:
I Uppsala stift innehöll kyrkoåret under senmedeltiden sex Mariadagar som var festa fori. Det var Marie kyrkogång, bebådelse, besökelse, himmelsfärd, födelse och obefläckade avlelse som man högtidlighöll på dessa dagar.
Marie kyrkogångsdag (kyndelsmässodagen) – 2 februari
Den första Mariadagen under året infaller den 2 februari. Att kristna firar kyndelsmässodagen beror på att det i Biblen berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son för att rena sig. Enligt reglerna i 3 Mosebok 12 skulle en nyförlöst kvinna vänta fyrtio dagar innan hon kunde gå i templet igen. Det var först då hon var ren.
Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. Datumet för denna bebådelse (som betyder ”bringa budskap om, lämna underrättelse om”) är lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.
Under sommaren – den 2 juli – infaller jungfru Marie besökelsedag. Dagen firas till minne av Marias besök hos Elistabeth (Johannes döparens mor) såsom det beskrivs i Lukas 1:36. Till skillnad från ovan nämnda Mariadagar är besökelsedagen en fest med ursprung i medeltiden. Det var först år 1389 som påven Urban VI la till besökelsedagen som en helgdag i den katolska kalendern.
Sedhan tree wårfru dagar, som äro Kyndermessa, Marie bebodelse som faller j Longfastonne, och Visitationis, thet är Marie besökelse,
Det var först i och med ”den stora helgdöden” 1772 som Marie besökelsedag tillsammans, med en hel rad andra helgdagar, drogs in.
Marie himmelsfärd (15 augusti)
En av de viktigaste och äldsta Mariadagarna är Marie himmelsfärd den 15 augusti. Även om himmelsfärden gjordes till dogm av av påve Pius XII först 1969 har dagen firats inom kristenheten sedan åtminstone 400-talet. Det som firas är att jungfru Maria togs upp till himlen både med kropp och själ.
Marie himmelsfärd var alltså helgdag i Sverige under medeltiden, men var en av många dagar som togs bort i och med reformationen och den nya kyrkoordningen 1572.
Marie födelse (Morsmässa) – 8 september
Den 8 september hette i svenska almanackor fram till 1620 Marie födelsedag, men bytte sedan namn till Morsmässa. Jungfru Marie födelse finns inte omnämnt i något av de fyra evangelierna i Bibeln, den äldsta texten där Marie födelse finns med är Jakobs protoevangelium från slutet av 100-talet.
Att fira Marie födelse den 8 september går tillbaka till 500-talet och ska ha sitt ursprung runt nuvarande Syrien och Palestina. Efter konciliet Efesus år 431 växte en stark Mariakult fram där.
Jungfru Marie obefläckade avlelse är inte en kristen idé om att jungfru Maria också kom till genom en jungfrufödsel (likt sin son Jesus). Den obefläckade avlelsen handlar om att Maria anses fötts utan arvsynd. Katolik.nu förklarar:
Det betyder helt enkelt, att hon från början befann sig i nådens tillstånd och delade Guds liv och var fri från de syndiga begär som ansatt den mänskliga naturen efter syndafallet.
På samma sätt som det är nio månader mellan Marie bebådelse (25 mars) och Jesus födelse (25 december) är det alltså nio månader mellan att Marias föräldrar hade sex (8 december) tills det att hon föddes (8 september).
Enligt vissa källor ska den 8 december ha varit en helgdag i svenska stift, medan andra hävdar att det inte är fallet.
Skrivet av Mattias Axelsson (2014-08-08)
Källor:
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag
Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag
Kort svar: Att både 2 februari och 3 februari är kyndelsmässodagen beror på att den ”riktiga” kyndelsmässodagen är just 2 februari och den ”rörliga” kyndelsmässodagen i år (2013) råkar infalla den 3 februari.
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.
alltsedan 1772 år almanacksreform, då en rad gamla helgdagar fick stryka på foten (eftersom de avhöll folk från att arbeta i sitt anletes svett) firas den kyrkliga helgdagen på närmaste söndag.
Och just år 2013 råkar närmaste söndag vara 3 februari – alltså har årets almanacka två kyndelsmässodagar i rad.
Kort svar: Den ”riktiga” kyndelsmässodagen är 2 februari (fyrtio dagar efter jul), men sedan 1772 firar svenska kyrkan kyndelsmässodag på söndagen mellan 2 och 8 februari.
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.
Högtider och traditioner 