Kort svar: Allhelgonadagen är 1 november och är en vanlig dag, medan alla helgons dag är lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november och det är en röd dag.

Bakgrunden till att man inom den kristna kyrkan firar en allmän helgondag i början av november är att det i flera äldre kulturer fanns ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidlighållandet av döda släktingars minne. Någon gång under 800-talet blir 1 november ”alla helgons dag” i katolska kyrkan och på 1100-talet kommer dagen till Sverige med kristendomen.

Under reformationen på 1500-talet avskaffades en rad helgondagar av ”ekonomiska, sociala och moraliska skäl /../ men när det kom till allhelgonadagen kunde man även anföra religiösa skäl” (Herlitz, s. 125). Sveriges lutherska kyrka och administration avskaffade successivt olika helgdagar och både 1738 och 1741 gjorde försök att avskaffa allhelgonadagen som helgdag. Men det var först i och med den stora helgdagsreduktionen 1772 som allhelgonadagen 1 november blev av med sin helgdagsstatus.

I början av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen och då det dessutom fanns en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten, så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Numera är alltså 1 november (allhelgonadagen) en vanlig dag medan lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (alla helgons dag) en röd dag.

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-10-29, uppdaterad 2022-10-09)