Vem har namnsdag 25 mars?

25 mars , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: 25 mars är en av sex dagar i den svenska almanackan som saknar namnsdag.

Fram till 1953 var 25 mars alltid jungfru Marie bebådelsedag – alltså den dag nio månader före jul då Maria fick budskap av ängeln Gabriel att hon var havande. Tillsammans med ytterligare fem dagar (bl.a. nyårsdagen och allhelgonadagen) saknade 25 mars en namnsdag och i almanackan stod det helt enkelt ”Marie bebådelsedag”.

Sedan jungfru Marie bebådelsedag som helgdag flyttats till närmast liggande söndag står ”Marie bebådelsedag” kvar på 25 mars utan någon namnsdag. Och det är dessutom 25 mars som är våffeldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-02-09)

Vilka dagar saknar namnsdag i den svenska almanackan?

25 mars , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Sex dagar saknar egen namnsdag i den svenska almanackan – nyårsdagen (1 januari), kyndelsmässodagen (2 februari), Marie bebådelsedag (25 mars), Johannes döparens dag (24 juni), allhelgonadagen (1 november) och juldagen (25 december). Därtill saknar skottdagen som infaller vart fjärde år namnsdag.

De flesta dagar i den svenska almanackan har ett eller två namn på sitt datum (trettondagen är den enda som har tre namn). Bruket att fira namnsdagar kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Därför har t.ex. Jakob namnsdag 25 juli, Olof namnsdag 29 juli och Klemens namnsdag 23 november.

Under 1700- och 1800-talet gjordes förändringar i den svenska almanackan. Som exempel kan nämnas att det dåvarande kronprinsparet 1827 ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då blev 23 juli namnsdag för just Emma. På samma sätt är det med Oscar den 1 december. Namnet fördes in i almanackan 1812 eftersom den nyvalde nyvalde svenske kronprinsen Karl Johans son hette just Oscar.

Vilka har namnsdag på trettondagen? | Högtider och traditioner — *Utdrag ur almanacka i januari 1877.*

Det finns dock sex dagar i almanackan som saknar namnsdag:

Dessutom saknar skottdagen 29 februari namnsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-02-09)

Källa: ”Namnsdagar i Sverige” Institutet för språk och folkminnen (31 mars 2020)

Vad är Klemensdagen (23 november)?

23 november , 2020 av Mattias Axelsson

Kort svar: Klemens har fått sitt namn efter påven Clemens I och har räknats som första vinterdagen i vissa landskap och första dagen för svinslakt i andra.

Klemens har namnsdag 23 november. Namnet kommer av påven Clemens I – en av de tidigaste påvarna runt 100 e.Kr. Från olika landskap i södra Sverige finns det berättelser att vintern börjar på Klemensdagen.

Under medeltiden var Klemensdagen helgdag i vissa stift, dock inte generellt i hela landet. Dessutom har Klemens räknats som årets första vinterdag i södra Sverige. Och om dagen skriver Sigfrid Svensson:

Från olika landskap i södra Sverige omtalas, att vintern börjar den 23 november. Från Närke sägs det att om Klemens är mild, så blir vintern mild.

I Småland kunde man börja med svinslakten 23 november och den skulle vara klar till Tomasdagen (21 december).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2020-11-23)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Varför är 28 januari flaggdag i Sverige?

28 januari , 2020 av Mattias Axelsson

Kort svar: 28 januari är flaggdag i Sverige eftersom det är kung Carl XVI Gustafs namnsdag.

Allmänna flaggdagar har vi haft i Sverige sedan 1982. Numera är arton dagar under året flaggdagar eftersom veterandagen är en ny flaggdag från och med 2018. Före 1982 flaggades det på olika dagar i olika delar av samhället, men vanligt var bl.a. att flagga på kungens födelsedag och hans namnsdag.

Kungen som var regent före vår nuvarande (Carl XVI Gustaf) hette Gustav VI Adolf och innan honom var det Gustav V, vilket gör att från 1907 till och med 1973 var kungens namnsdag samma som Sveriges nationaldag/svenska flaggans dag 6 juni.

År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.

Carl XVI Gustaf blev kung 15 september 1973 så den 28 januari 1974 var första gången som hans namnsdag också var kungens namnsdag. Eftersom han var kronprins sedan hösten 1950 var 28 januari dock flaggdag från 1951.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Vilka har namnsdag på trettondagen?

6 januari , 2017 av Mattias Axelsson

Kort svar: På trettondagen (6 januari) har Baltsar, Kasper och Melker namnsdag.

Trettondagen firas i kristen tradition sedan länge till minne av de tre vise männens besök hos Jesus. De tre vise männen (som egentligen inte benämns som vare sig ”tre” eller ”vise män”) finns bara med i en kort passage i Matteusevangeliet. Ingenstans i Bibeln står alltså att de skulle vara tre till antalet eller att de skulle vara ”visa män” utan de omnämns bara som ”några österländska stjärntydare”. Att de kallats de tre vise männen har att göra med det antal gåvor de gav Jesus: – rökelse, myrra och guld.

Leonaert_Bramer_-_Journey_of_the_Three_Magi_to_Bethlehem_-_WGA03081

Leonaert Bramer [Public domain], via Wikimedia Commons

Först ett par sekel efter Jesus födelse började det utvecklas en myt kring de vise männen. Så här skriver katolik.nu:

Från 500-talet blev deras namn först ”Thaddadia, Melchior och Balytona”. Sedan 700-talet heter de: ”Caspar, Melchior och Balthasar”

I den svenska almanackan det den 6 januari tidigare bara stått ”trettondagen”.

Det var först 1993 som två av de vise männen – Baltsar och Kapser – fick sin namnsdag den 6 januari och 2001 las också Melker dit. Således är 6 januari det enda datum i den svenska almanackan som har tre namnsdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-01-03)

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001

Varför har Emma namnsdag 23 juli?

21 juli , 2015 av Mattias Axelsson

Kort svar: Emma har namnsdag 23 juli eftersom dåvarande kronprinsparet 1827 ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då behövde man få in det namnet i almanackan.

Begreppet fruntimmersvecka kommer av att 19-24 juli är sex dagar i rad med bara kvinnonamn (Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Dock är fruntimmersveckan inte äldre än två knappa sekel eftersom det var först 1827 som Emma infördes den 23 juli och raden av sex kvinnonamn blev komplett.

I äldre almanackor stod namnet Apollinaris på den 23 juli. Appolinaris var (enligt legenden) biskop i Ravenna i Italien under det första århundradet. Redan i en av de äldsta bevarade svenska almanackorna – Vallentunakalenderiet – är Apollinaris namn med. Och så var det fram till 1827.

Bakgrunden till att Emma istället infördes som namnsdag 23 juli 1827 är att Josefin av Leuchtenberg (gift med kronprins Oscar, senare Oscar I) ville att deras första barn skulle heta Emma om det blev en flicka. Därför införde man Emma i namnlängden samma år som barnet skulle födas. Dock blev det en pojke som fick heta Gustaf, men namnet Emma är kvar i almanackan.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-07-21)

Källa: af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok

Vem har namnsdag på apostladagen sista november?

11 november , 2014 av Mattias Axelsson

Kort svar: Den 30 november har Anders och Andreas namnsdag.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Bidkälla

Apostladagarna var drygt tio till antal och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. Den 30 november firades aposteln Andreas – fiskare och bror till Petrus (som har apostladag 29 juni). Att Andreas har sin dag den 30 november beror på att han enligt legenden dog just det datumet år 60 e.Kr., under kejsar Nero. Andreas är – med sitt engelska namn St Andrew – skyddspatron för Skottland och 30 november är därför Skottlands nationaldag.

Andreas har alltså varit namnsdagsbarn den 30 november så länge som Sverige varit kristet. Sporadiskt har även Anders varit med, men det först i och med 1901 års nya almanacka som Anders för en permanent plats den 30 november. Han konkurrerar faktiskt ut Andreas som inte återkommer förrän 1986.

Andreasdagen (eller Anders) är förmodligen mest ihågkommen för sin minnesregel ”Anders slaska, julen braska”

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-11-11)

Källor: MacRory, Joseph. ”St. Andrew.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 1. New York: Robert Appleton Company, 1907. 11 Nov. 2014

af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilka har namnsdag under fruntimmersveckan?

7 juli , 2014 av Mattias Axelsson

Kort svar: Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina har namnsdag 19-24 juli, detta kallas fruntimmersveckan. Ibland brukar också Jakob (25 juli) räknas in.

Begreppet fruntimmersvecka kommer av att 19-24 juli är sex dagar i rad med bara kvinnonamn (Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Ibland brukar också Fredrik och ibland Jakob (25 juli) räknas in i fruntimmersveckan för att de ska bli en hel vecka på sju dagar. Veckan har kommit att förknippas med regnväder. Så här skriver Ebbe Schön:

Men under fruntimmersveckan /../ blev det förstås lätt alldeles för mycket skvalande. Med sex kvinnonamn på rad kunde det knappast bli annat än regn, sa man.

Dock är traditionen med fruntimmersveckan inte äldre än 1800-talet eftersom det var först 1827 som alla namn var på plats i och med att Emma fick namnsdag 23 juli i och med att Appolonia togs bort.

19 juli – Sara

Namnet Sara har funnits i Sverige sedan åtminstone 1400-talet, men kom in i almanackan först 1698. Genom åren har Sara delat dag med bl.a. Arvid och Sally men numer är Sara ensam på datumet, 19 juli.

20 juli – Margareta

Margaretadagen är en av många dagar som fått namn ifrån kristna helgon. Just helgonet Margareta var en kvinna som antas ha levt i Antiochia i nuvarande Turkiet under slutet av 200-talet och början av 300-talet. Hennes dödsdag firas den 13 juli inom den grekisk ortodoxa kyrkan, men den 20 juli inom den katolska och den protestantiska. Sedan medeltid har namnet Margareta funnits på den 20 juli i svenska almanackor.

21 juli – Johanna

Johanna kom in i de svenska almanackorna 1755 och ersatte då helgonnamnet Praxedis. Namnet Johanna har funnits i Sverige sedan början av 1300-talet och var under andra hälften av 1800-talet ett av de vanligaste namnen framförallt i bondemiljöer,

22 juli – Magdalena

Magdalena kommer ifrån en av Jesus mest kända kvinnliga lärjungar, men det var inte hennes namn utan en geografisk betteckning – Maria från Magdala. Dock kom Magdalena tidigt att uppfattas som ett förnamn och i Sverige har det varit känt sedan åtminstone 1400-talet.

23 juli – Emma

Emma är det yngsta av de namn som förekommer i fruntimmersveckan. Det äldsta belägget i Sverige är från 1766 och i almanackan förekommer det först 1827. Bakgrunden till att Emma infördes som namnsdag 23 juli 1827 är att Josefin av Leuchtenberg (gift med kronprins Oscar, senare Oscar I) ville att deras första barn skulle heta Emma om det blev en flicka. Därför införde man Emma i namnlängden samma år som barnet skulle födas. Dock blev det en pojke som fick heta Gustav, men namnet Emma är kvar i almanackan.

24 juli – Kristina

Det äldsta av namnen i fruntimmersveckan är Kristina. När Sverige kristnades under 1100-talet var Kristina ett av de första icke-nordiska kvinnonamnen som fick ordentlig spridning. Det var inte heller helt ovanligt att drottningar och prinsessor fick namnet Kristina. I almanackan har Kristina funnits med sedan de första kända svenska almanackorna.

25 juli – Jakob

Jakobsdagen den 25 juli är minnesdag för aposteln Jakob. Hans dag räknas ofta som den sista dagen i fruntimmersveckan och användes förr för att spå väder.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-07-08)

Källa: af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok

Vem är Johannes som har namnsdag 27 december?

26 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Johannes som har namnsdag den 27 december var en av Jesus apostlar och som apostladag och tredjedag jul var 27 december röd dag fram till 1772.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna. Apostladagarna var till minne av Jesus lärjungar och en av dem – Johannes – har sin dag 27 december. Den 27 december var också – fram till 1772 – helgdag i form av tredjedag jul (jul, påsk och pingst hade annandag, tredjedag och fjärdedag).

aposteln Johannes

I Bibelns böcker finns en rad olika Johannes omnämnda – den mest kända är förmodligen Johannes döparen (vars födelsedag firas i samband med sommarsolståndet). Så här står det i Religionslexikonet:

Förutom Johannes Döparen omtalas en Johannes som var Sebedaios son och som tillsammans med sin bror Jakob hörde till Jesu innersta lärjungakrets. Han blev sedan en av urförsamlingens ledande apostlar i Jerusalem.

Enligt samma källa brukar de fem böcker med prefixet Johannes- (ett evangelium, tre brev och en uppenbarels) tillskrivas just aposteln Johannes. Dock lägger man till en brasklapp:

Johannes identitet och Johannesskrifternas samhörighet hör till de mest omdiskuterade frågorna i den nytestamentliga exegetiken.

Från början delades Johannes apostladag med sin bror Jakob den 27 december, men den senare fick sin apostladag den 25 juli.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-26)

Källor:

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Fonck, L. (1910). St. John the Evangelist. In The Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company. Retrieved December 26, 2013 from New Advent: http://www.newadvent.org/cathen/08492a.htm

Religionslexikonet (1996) uppslagsord: ”Johannes”

Varför har Margareta namnsdag den 20 juli?

11 juli , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att Margareta har namnsdag 20 juli beror på helgonet Margareta av Antiochia har sin helgondag på det datumet.

Margareta är det andra namnet i fruntimmersveckan (efter Sara 19 juli). Margaretadagen är den av dagarna i fruntimmersveckan som tydligast förknippats med regnväder inom folktron. Sigfrid Svensson skriver:

Särskilt en av dessa dagar har rykte om sig att komma med regn, nämligen Margareta, 20 juli. Från t.ex. Dalarna sägs, att Margareta gråter gärna.

Även Christer Topelius är inne på samma spår:

Margaretadagen har särskilt dåligt rykte, och i Skåne såger man ”Väter Greta i nöten blir det föga till gagns /../ och i Blekinge är man mer burdus av sig och klämmer i med ”Greta pissar ner sig, nu blir nötterna maskiga”.

Men varför har då Margareta namnsdag just den 20 juli? Margaretadagen är en av många dagar som fått namn ifrån kristna helgon. Just helgonet Margareta var en kvinna som antas ha levt i Antiochia i nuvarande Turkiet under slutet av 200-talet och början av 300-talet.

Enligt legenden blev hon förkastad av sin far när hon valde kristendomen. Den romerske prefekten Olybrius ville ha Margareta till sin hustru men då hon nobbade honom drog han henne inför domstol. Ställd inför valet att avsvära sig kristendomen eller dö valde hon det senare. Hon skulle brännas på bål men lågorna brände henne inte. Hon kastades även i kokande vatten utan effekt. Först när man högg av hennes huvud dog hon.

Hennes dödsdag firas den 13 juli inom den grekisk ortodoxa kyrkan, men den 20 juli inom den katolska och den protestantiska. Sedan medeltid har namnet Margareta funnits på den 20 juli i svenska almanackor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-07-11)