Kategoriarkiv: fasta

När börjar påskfastan 2024?

av

Kort svar: Påskfastan börjar med askonsdagen (fyrtiosex dagar före påskdagen) som är på olika datum varje år. År 2024 är askonsdagen den 14 februari.

Fasta är en period då man begränsar sitt ätande. Fasta finns  i olika grad i de flesta religioner. Inom islam fastar man t.ex. en hel månad varje år. Den kristna fastan inför påsk varar i fyrtio dagar, men så har det inte alltid varit.

I ett brev från biskopen i Lyon till biskopen i Rom i slutet av 100-talet nämns att påskfastan då såg mycket olika ut hos olika kristna grupper. En del fastade bara en dag, vissa fastade i flera dagar. Några fastade i fyrtio timmar (den tid som Jesus skall ha legat i graven). Det fanns helt enkelt behov av ett centralt fattat beslut – och ett sådant kom år 325. Att det blev just fyrtio dagar anknyter till den tid som Jesus fastade i öknen.

Påskfastan håller alltså på i fyrtio dagar (dock inte fyrtio dagar i streck) och inleds med askonsdagen. Askonsdagen har fått sitt namn efter den katolska seden att strö aska över sig eller rita ett kors med aska i pannan inledningen av fastan som ett tecken på försakelse. I t.ex. Västerbotten åt man på Askonsdagen en gröt som kallades askgröt och som kokades på aska för att tarmarna skulle dra ihop sig och hindra hungerkänslorna.

1024px-Crossofashes

Eftersom påskdagen infaller på olika datum varje år infaller också askonsdagen (och därmed påskfastan) olika datum varje år, men alltid fyrtiosex dagar före påskdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap (uppdaterad 2021-01-15)

Källor: Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm

Unge, Ingemar, red (2001)  Våra Högtider – traditionerna, maten och festerna vi minns Prisma Bokförlag: Stockholm

Varför heter det askonsdag?

av

Kort svar: Askonsdagen (den första dagen av påskfastan) heter som den gör efter en katolsk sed att strö aska över sig vid inledningen av fastan.

Askonsdagen är dagen efter fettisdagen. I och med askonsdagen inleds påskfastan som varar i fyrtio dagar. Så här skriver Martin Modéus:

Nu började i gamla tider den traditionella botgöringsperioden, då de som syndat och skulle göra bot beströddes med aska på huvudet. Sedan drevs de symboliskt ut ur gemenskapen, för att återupptas igen på skärtorsdagen.

Namnet skärtorsdag kommer av verbet ”skära” som betyder just ”rena”. I det här fallet renas från synd.

1024px-Crossofashes

”Askonsdag” kommer alltså från traditionen att strö aska över sig i början av fastan för att på så vis rena sig från synder, man kunde även ta aska och rita ett korts i pannan. Att man strör aska på sig i syfte att göra bot är en urgammal sed som bl.a. finns beskriven i Daniels bok:

Jag vände mig till Herren Gud med bön och åkallan och höll fasta i säck och aska.

Skrivet av: Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.  (2009-02-16) 

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Vad är skillnaden mellan fasta och fastlag?

av

Kort svar: Fasta är en period då man låter bli att äta viss mat. Fastlag är dagarna före fastan då man istället festar och äter god mat i överflöd. Fasta och fastlag är alltså varandras motsatser.

Orden fastlag och fasta låter lika och kan därför lätt sammanblandas. Det skall de dock inte göras eftersom de är varandras direkt motsatser.

Vad är fastlag?

Fastlagen är de dagar som kommer direkt före fastan. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”. Inför påskfastan är fastlagen tre dagar (söndag – tisdag) även om det ibland förekommer att man sträcker ut fastlagen till en vecka före.

Dagarna i fastlagan har kallats olika saker – fastlagssöndagen, fläsksöndag, blå måndag, bullmåndag, fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet. Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan.

5315045443_89f79f3f00_b

Det enda av fastlagsfirandet som egentligen levt kvar fram till 2000-talet är ätandet av semlor (som dock inte längre begränsas till fettisdagen eller ens fastlagen).

Vad är fasta?

Fastan är en period då man begränsar sitt ätande. Fasta finns  i olika grad i de flesta religioner. Inom islam fastar man ex en hel månad varje år. Den kristna fastan inför påsk varar i fyrtio dagar, men så har det inte alltid varit.

I ett brev från biskopen i Lyon till biskopen i Rom i slutet av 100-talet nämns att påskfastan då såg mycket olika ut hos olika kristna grupper. En del fastade bara en dag, vissa fastade i flera dagar. Några fastade i fyrtio timmar (den tid som Jesus skall ha legat i graven). Det fanns helt enkelt behov av ett centralt fattat beslut – och ett sådant kom år 325. Att det blev just fyrtio dagar anknyter till den tid som Jesus fastade i öknen och den tidrymden anknyter som nämns ovan till en mängd tillfällen i Bibeln som tagit just fyrtio dagar eller fyrtio år.

Dock, vilket kan vara viktigt att påpeka, så varar fastan inte fyrtio dagar i sträck. Söndagar är inte fastedagar så tiden från Askonsdagen till Påskdagen är alltså fyrtiosex dagar (fyrtio fastedagar + sex söndagar).

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2008-03-16 uppdaterad 2020-02-13)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

”fastlag” SAOB (läst 2020-02-13)

Varför är fastan fyrtio dagar?

av

Kort svar: Den kristna fastan inför påsken är fyrtio dagar (exklusive sex söndagar). Anledningen är förmodligen den talmystik som förknippats med just talet fyrtio och att Jesus fasta i öknen varade just fyrtio dagar.

I all religion och mystik finns en särskild fascination för vissa siffror och tal. Sju är ett sådant tal (sju underverk, sju dödssynder, regnbågens sju färger o.s.v) liksom 23. Vad gäller judendom och kristendom är 40 ett tal som har särskild betydelse. Som Inge Löfström skriver:

Man har alltid varit angelägen att anknyta tider och perioder inom det kristna livet till bibliska förebilder. Därvid gav man noga akt på paralleller i fråga om siffror och tal. Moses var på Sinai i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Elia vandrade genom öknen under lika lång tid på vägen till det heliga berget. Båda fastade som förberedelse till mötet med Gud. Fyrtio dagar regnade det före syndafloden. Fyrtio år varade Israels ökenvandring. Augustinus skrev att Jesus nedsteg i mänskligheten genom fyrtio släktled och att vi genom fyrtio dagars fasta skall uppstiga i honom.

Liksom mycket annat var det på kyrkomötet i Nicaeas år 325 som det beslöts att fastan inför påsk skulle vara i fyrtio dagar – med början på askonsdagen. Dessförinnan hade fasta praktiserats före påsk, men ingen enhetlighet fanns inom kristenheten för hur lång den skulle vara.

I ett brev från biskopen i Lyon till biskopen i Rom i slutet av 100-talet nämns att fastan såg mycket olika ut. En del fastade bara en dag, vissa fastade i flera dagar. Några fastade i fyrtio timmar (den tid som Jesus skall ha legat i graven). Det fanns helt enkelt behov av ett centralt fattat beslut – och ett sådant kom år 325. Att det blev just fyrtio dagar anknyter till den tid som Jesus fastade i öknen och den tidrymden anknyter som nämns ovan till en mängd tillfällen i Bibeln som tagit just fyrtio dagar eller fyrtio år.

Christ_in_the_Wilderness_-_Ivan_Kramskoy_-_Google_Cultural_Institute.jpgJesus fastar i öknen

Dock, vilket kan vara viktigt att påpeka, så varar fastan inte fyrtio dagar i sträck. Söndagar är inte fastedagar så tiden från Askonsdagen till Påskdagen är alltså fyrtiosex dagar (fyrtio fastedagar + sex söndagar).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2008-02-29) 

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Källa: Löfström, Inge (1983) Påsken i tro och tradition Älvsjö : Verbum

 

När är askonsdagen?

av

Kort svar: Askonsdagen är onsdagen efter fettisdagen och den dag som inleder den kristna påskfastan. Eftersom påsken är rörlig så infaller askonsdagen på olika datum varje år.

Så länge som Sverige var katolskt så var påskfastan en central del i det svenska påskfirandet. Påskfastan är de fyrtio dagar av försakelse som leder fram till  påskdagen. Idag saknar påskfastan nästan helt  praktisk betydelse för majoriteten av svenskar. En av de få saker som lever kvar är frossandet inför fastan i och med fettisdagen. Dock var fastetiden ända in på 1900-talet en tid av där och bröllop och fester ansågs stötande.

Om man skall se på hur tiden fram till påsk är upplagd enligt traditionen så börjar fastan i och med askonsdagen. Då är det fyrtiosex dagar kvar till påskdagen och i fyrtio av dessa (söndagarna är undantagna) är det brukligt att fasta. De fyrtio dagarna skall påminna om de fyrtio dagar som Jesus fastade i öknen.

1024px-Crossofashes

Eftersom påsken, som bekant, är en rörlig högtid (påskdagen kan infalla från 22 mars till 25 april) så är också askonsdagen en rörlig dag. Askonsdagen kan infalla från 4 februari till 10 mars – men alltid på en onsdag.

Askonsdagen har fått sitt namn efter den katolska seden att strö aska över sig i inledningen av fastan som ett tecken på försakelse. I t.ex. Västerbotten åt man på Askonsdagen en gröt som kallades askgröt och som kokades på aska för att tarmarna skulle dra ihop sig och hindra hungerskänslorna.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2011-03-16)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

 

Är fastlag och fasta samma sak?

av

Kort svar: Nej, fastlag och fasta är varandras motsatser. Fastlagen är förberedelsen inför fastan (inför påsken).

När det är fastlagssöndag  tror många att det är den 40 dagar långa påskfastan som inleds men det sker inte förrän på askonsdagen (onsdagen efter fastlagen). Fastlagen (tre dagar från fastlagssöndagen till och med fettisdagen) och fastan (fyrtio dagar från askonsdagen till och med påskafton) är egentligen varandras totala motsatser. Fastan innebär försakelse och uppoffring medan fastlagen är en fest.

Vad är fastlagen?

Fastlagen är de dagar som kommer direkt före fastan. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”. Inför påskfastan är fastlagen tre dagar (fastlagssöndagen, bullamåndagen/blåmåndagen och fettisdag). Och det är på fettisdagen man äter semlor i Sverige.

5315045443_89f79f3f00_b
Foto: Flickr

Vad är fastan?

Fastan är en period då man begränsar sitt ätande. Fasta finns  i olika grad i de flesta religioner. Inom islam fastar man t.ex. en hel månad (Ramadan) varje år. Den kristna fastan inför påsk varar i fyrtio dagar, men så har det inte alltid varit.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap (uppdaterad 2013-02-15)

Källor: Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm

Unge, Ingemar, red (2001)  Våra Högtider – traditionerna, maten och festerna vi minns Prisma Bokförlag: Stockholm