Varför firar vi Kristi himmelsfärdsdag i Sverige?

Kort svar: Kristi himmelsfärdsdagen firas fyrtio dagar efter påskdagen till minne av att Jesus fördes upp till himlen.

Den kristna påsken firas till minne av Jesus död (på långfredagen) och uppståndelse (på påskdagen). Efter att Jesus uppstått ska han enligt Bibeln ha visat sig för sin lärjungar i fyrtio dagar innan han togs upp i himlen.

Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.

Antagandet är alltså att Jesus först visade sig under fyrtio dagar (påskdagen inräknad) och på den fyrtionde dagen for upp till himlen. Således infaller Kristi himmelsfärd alltid på en torsdag fyrtio dagar efter påskdagen.

Obereschach_Pfarrkirche_Fresko_Fugel_Christi_Himmelfahrt_crop.jpg

Bildkälla: Wikipedia.

Firandet av Kristi himmelsfärd går långt tillbaka till de första århundradena. Martin Modéus skriver i boken Tradition och liv (s. 143)

Ända sedan 300-talet har man 40 dagar efter påsk firat Kristi himmelsfärd, dagen då den uppståndne Jesus lämnade den synliga tillvaron på jorden.

Eftersom det – till skillnad från ex. jul och midsommar – inte finns någon koppling mellan Kristi himmelsfärd och det naturliga året var det först i och med kristendomens utbredning som dagen började högtidlighållas i Sverige.

Under medeltiden genomfördes himmelsfärdsspel och i Visby domkyrka finns en Kristusbild från den tiden som man troligtvis brukade hissa upp genom taket under mässan. Vidare kastades blommor eller bröd ner genom hålet.

Kristi himmelsfärdsdags status som helgdag har varit föremål för mycket diskussioner. År 1815 yrkades det i riksdagen på att Kristi himmelsfärdsdag inte längre skulle ha status som helgdag, men yrkan avslogs. Senare under 1800-talet kom flera gånger förslag att flytta dagen till nästföljande söndag och 1968 föreslog 1963 års arbetstidskommittén att flytta dagen till lördagen. Men Kristi himmelsfärdsdagens status som helgdag hänger kvar och att den infaller på en torsdag gör att många har fredagen därefter som en ”klämdag”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-10) 

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum, Stockholm

Är julen en kristen högtid?

Kort svar: Delvis. En del av julens innehåll och ursprung är hämtat från kristendomen, men mycket av det som vi idag förknippar med julfirande har ingen eller väldigt liten koppling till kristendomen.

Att vi firar jul till minne av Jesu födelse vet väl varenda människa. Nu är det dock inte riktigt så enkelt. Att Jesus inte föddes i december månad kan vi vara ganska säkra på och de första kristna firade överhuvudtaget inte födelsedagar, allra minst Jesu.

100_0519

Varför firar vi då jul? Frågan kan tyckas enkel, men svaret är nog så komplicerad. Själv har jag försökt sammanfatta det så här:

Det beror på en enastående blandning av traditioner från en rad olika håll. Många tusen år tillbaka i tiden firade våra förfäder en fest när det var som mörkast. Till denna mångtusenåriga tradition har sedan olika seder och bruk lagts till och tagits bort under seklerna som gått.

Kristendomen har bidragit med en hel del seder och bruk och när den kom till Sverige för c.a. tusen år sedan hade julfirandet flera hundra år på nacken. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn (s. 26) om medeltida julfirande:

Men bör kunna förutsätta att det medeltida kyrkliga julfirandet med sina centraldirigerade mässor inte avvek särskilt mycket från de kontinentala förebilderna. När de gäller formerna för hur man julade i hemmen har vi däremot knapphändiga underrättanden.

När kristendomen kom till Sverige fanns det redan ett inhemskt julfirande. Hur det gick till eller exakt när på året man firade är oklart pga det dåliga källäget. Det vi kan veta är att det firades jul. Så här skriver Stålbom: ”den enda högtid som man kan vara säker på att ha varit firad bland germanfolken i hednisk tid är julen”.

Att vi kan veta att det firades jul beror delvis på själva ordet ”jul” som är ett gammalt ord vars ursprungliga betydelse inte går att fastställa. Det vi vet är att det varit kopplat till någon form av midvinterfest. Det är egentligen det enda vi vet om det äldsta julfirandet samt att man drack öl.

Under århundradena som följde efter kristendomens ankomst smälte olika typer av seder och bruk samma, en del försvann och andra lades till. Av de traditioner som vi idag ser som omistliga för svenskt julfirande är många inte äldre än sent 1800-tal och andra har kommit under de senaste decennierna.

Men hur ser det ut idag?

Det kristna inslaget i svenskt julfirande i början av tjugohundratalet är måttligt. Undersökningar kring svenskars julfirande ger vid hand att inslag som inte alls går att koppla till kristendomen (ex. skinkan, granen, Kalle Anka eller tomten) är betydligt mer utbrett än saker som har med kristendomen att göra (ex. gå på julgudstjänst, läsa julevangeliet eller ha julkrubba).

dscf0011

Enligt en undersökning i Vi i Villa (2012) är det bara tre procent av villägarna som läser julevangeliet. SOM-institutets undersökning 2011 visade att elva procent besökt midnattsmässa eller julotta det senaste året. Vad gäller att ha julkrubba och eller besöka julotta var det bara en procent som svarade att man ansåg det vara viktigt i en undersökning presenterad av Svenskt kött.

Siffrorna är långt ifrån helt säkra eftersom underlag och frågeställning kan variera. Dock ger det en tydlig indikation på att det kristna inslaget i svenskt julfirande idag har fått stå tillbaka för det kommersiella och sekulära.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-23)

Källor: 

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Stålbom, Göran (1999) Vintersolståndet – om jul, jord och äring i folklig tradition  Nordstedts:Stockholm

samt undersökningarna som länkas i slutet av texten.

Vem skrev julevangeliet?

Kort svar: Julevangeliet är ett stycke ur Lukasevangeliets andra kapitel. Lukasevangeliet har enligt traditionen (men ingen vet säkert) skrivits av en Lukas som var läkare och arbetade nära aposteln Paulus.

I juletid är det inte ovanligt att följande passage från Nya Testamentet hörs både i kyrkor och i hem:

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas.
Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.
Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.
Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem,
för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Stycket och de följande verserna är tillsammans med ett knappt kapitel ur Matteusevangeliet det enda som finns skrivet om Jesus födelse. Eftersom den kristna julen firas just till minne av denna händelse (även om datumet 25 december inte har något stöd i skrifterna) är bibeltexten i Lukas central.

img_20161218_150430

Men vem är det då som har skrivit den text som vi kallar för julevangeliet? Traditionellt har författarskapet till Lukasevangeliet tillskrivits en grekisk läkare vid namn Lukas. Denne Lukas omnämns i Kolosserbrevet 4:14 och Andra Timotheusbrevet 4:11. Under större delen av den kristna historien är det just Lukas som ansetts vara författare.

Dock – som allting som rör texter i Bibeln – kan vi inte veta säkert. Nutida bibelforskning menar att Lukasevangeliet är ett resultat av många bearbetningar där olika källor bidragit på olika sätt. Det äldsta fragmentet av text som rör julevangeliet är en bit papayrus från slutet av 100-talet som hittats i Egypten. Den innehåller några verser (6-7) ifrån evangeliets andra kapitel (alltså det som rör Jesus födelse).

Bakgrunden till evangeliet utgår från att Lukas (likt Matteus) dels bygger på det äldre Markusevangeliet och dels på en okänd källa med Jesuscitat (kallad Q-källan). Dock finns det i Lukas delar (ex. julevangeliet) som inte förekommer någon annanstans i Bibeln. Detta material är unikt för Lukas och brukar därför sägas komma från L-källan (vars ursprung är höljt i dunkel). Så här skriver Dick Harrison:

Julevangeliet /../ faller inom den tredje källkategorin, vars ursprung alltså är okänt. Det enda vi rimligen kan anta är att de (troligen muntliga) traditionerna i L-källan redan var så väletablerade under andra hälften av vår tideräknings första århundrade att författaren till Lukasevangeliet ansåg dem tillräckligt trovärdiga för att ligga till grund för evangeliet.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2015-12-26)

Källa: Forums Religionslexikon

Harrison, Dick ”Hur gammalt är julevangeliet?” 2015-12-25

Föddes Jesus 25 december?

Kort svar: Nej.

De allra flesta språk gör kopplingen mellan Jesus födelse och julen. På engelska heter det Christmas, på franskan Noël och på tyskan Weihnachten (den heliga natten). Svenskans ord – ”jul” – skiljer sig från de flesta övriga språk då det är det äldre förkristna ordet för högtiden som har bevarats.

Men om nu de flesta språk syftar på Jesus födelse vad gäller julfirandet den 25 december – kan vi veta huruvida Jesus verkligen föddes den dagen?

De enda källor som överhuvudtaget talar om Jesus födelse är två av Bibelns fyra evangelier – dels Matteusevangeliet och dels Lukasevangeliet (den text som kommit att kallas julevangeliet). Och ingen av författarna skriver någonstans vilket datum som själva födelse äger rum.

Vi kan i texterna finna små ledtrådar som skulle kunna vara början på ett svar när Jesus verkligen föddes.

För det första står det:

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten.

Även om det är varmare i Palestina i december än vad det är i Sverige så är det ändå troligtvis för kallt för en grupp herdar att sova utomhus. Därför är det ganska osannolikt att det var på vintern som Jesus föddes. Dock är det i sig inget tungt vägande bevis för att Jesus föddes någon specifik årstid.

Ytterligare en ledtråd är Betlehemsstjärnan. Så här skrivs det i Matteusevangeliet:

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem och frågade: ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.”

Vad det skulle ha varit för ”stjärna” som de tre vise männen såg går bara att spekulera kring.

En  teori är att Betlehemsstjärnan är en konjunktion mellan planeterna Venus och Jupiter. Det är astronomen Dave Reneke som för fram teorin och sätter datumet för Jesus födelse till 17 juni. Men liksom berättelsen om herdarna så ger inte Betlhemsstjärnan någon information som går att använda för att bestämma datum för Jesus födelse.

För det första kristna var inte Jesus födelse särskilt viktig och det var först ett par århundraden efter Jesus död som man började fira hans födelse. Att det blev just 25 december har inget med några historiska källor att göra utan beror på att romarna firade solgudens födelse detta datum och för enkelhetens skull bytte den romerske kejsaren bara motivet och behöll datumet – 25 december.

Källa: Den stora julboken av Jan-Öywind Swahn och ”Jesus was born in June” ur The Telegraph

Varför är fastan fyrtio dagar?

Kort svar: Den kristna fastan inför påsken är fyrtio dagar (exklusive sex söndagar). Anledningen är förmodligen den talmystik som förknippats med just talet fyrtio och att Jesus fasta i öknen varade just fyrtio dagar.

I all religion och mystik finns en särskild fascination för vissa siffror och tal. Sju är ett sådant tal (sju underverk, sju dödssynder, regnbågens sju färger o.s.v) liksom 23. Vad gäller judendom och kristendom är 40 ett tal som har särskild betydelse. Som Inge Löfström skriver:

Man har alltid varit angelägen att anknyta tider och perioder inom det kristna livet till bibliska förebilder. Därvid gav man noga akt på paralleller i fråga om siffror och tal. Moses var på Sinai i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Elia vandrade genom öknen under lika lång tid på vägen till det heliga berget. Båda fastade som förberedelse till mötet med Gud. Fyrtio dagar regnade det före syndafloden. Fyrtio år varade Israels ökenvandring. Augustinus skrev att Jesus nedsteg i mänskligheten genom fyrtio släktled och att vi genom fyrtio dagars fasta skall uppstiga i honom.

Liksom mycket annat var det på kyrkomötet i Nicaeas år 325 som det beslöts att fastan inför påsk skulle vara i fyrtio dagar – med börjanaskonsdagen. Dessförinnan hade fasta praktiserats före påsk, men ingen enhetlighet fanns inom kristenheten för hur lång den skulle vara.

I ett brev från biskopen i Lyon till biskopen i Rom i slutet av 100-talet nämns att fastan såg mycket olika ut. En del fastade bara en dag, vissa fastade i flera dagar. Några fastade i fyrtio timmar (den tid som Jesus skall ha legat i graven). Det fanns helt enkelt behov av ett centralt fattat beslut – och ett sådant kom år 325. Att det blev just fyrtio dagar anknyter till den tid som Jesus fastade i öknen och den tidrymden anknyter som nämns ovan till en mängd tillfällen i Bibeln som tagit just fyrtio dagar eller fyrtio år.

Christ_in_the_Wilderness_-_Ivan_Kramskoy_-_Google_Cultural_Institute.jpgJesus fastar i öknen

Dock, vilket kan vara viktigt att påpeka, så varar fastan inte fyrtio dagar i sträck. Söndagar är inte fastedagar så tiden från Askonsdagen till Påskdagen är alltså fyrtiosex dagar (fyrtio fastedagar + sex söndagar).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2008-02-29) 

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Källa: Löfström, Inge (1983) Påsken i tro och tradition Älvsjö : Verbum

 

När, var och hur föddes Jesus?

Kort svar: Om Jesus födelse finns bara evangelierna som källa. De skriver inget om när Jesus föddes, men det bör ha varit mellan år 7 och 4 f.Kr. och ganska säkert inte den 25 december. De skriver att han föddes i Betlehem, men det är också osäkert. 

En av flera anledningar till att vi firar jul är det kristna högtidlighållandet av att Jesus föddes. Dock var det först på 300-talet som datumet för firandet av Jesus födelse fixerades till den 25 december. Anledningen var att de styrande i Romarriket ville konkurrera ut firandet av den obesegrade solen (Sol Invictus).

När föddes Jesus?

Redan då visste man förmodligen att det inte var möjligt att ge ett korrekt svar på när Jesus föddes– vare sig vilket år eller vilken dag. Om detta säger evangelierna ingenting. Om vi börjar med datumet så finns det få ledtrådar i vare sig i Lukasevangeliet eller Matteusevangeliet. I vers 8 skriver Lukas:

I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över sin hjord.

Och om det går att dra några slutsatser av detta så borde Jesus ha fötts någon gång på våren eller hösten (en teori säger 25 september) då herdarna låg ute. Med stor säkerhet var det i alla fall inte i december då det troligtvis var alltför kallt.

100_0519.jpg

Angående året då Jesus föddes så kan vi med säkerhet säga att det inte var år 0 eftersom år 0 aldrig funnits. Efter år 1 fvt kommer år 1 evt. Det var munken Dionysius Exiguus som på 500-talet räknade ut vilket år Jesus föddes eller egentligen vilket år han avlades. Så här skriver Sven-Eric Liedman

Dionysius’ kalender har också andra och för oss än mer överraskande drag. Den 1 januari var inte den kristna nyårsdagen utan antingen den 25 mars, Marie bebådelsedag, eller juldagen. Dionysius räknade säkert med den 25 mars – då Kristi människoblivande börjar – eftersom hela hans kalkyl bygger på detta datum. Han sökte nämligen ett lämpligt år, då påskdagen skulle ha infallit den 25 mars och då Jesu uppståndelse kunde tänkas ha skett. Han antog alltså att det förflöt ett jämnt antal år från avlelsen till den dag Jesus slutgiltigt lämnade sin jordiska kropp. Födelse- eller rättare sagt konceptionsåret – årtalet 1 – fann han genom att från denna påskdag räkna bort det antal människoår som Jesus enligt traditionen uppnådde.

Om vi använder evangelierna som historiska källor (vilket ju iofs är helt fel) går det snabbt att se att Jesus inte alls föddes år 1 utan förmodligen någon gång mellan 7 och 4 fvt.

Var föddes Jesus?

Inte heller frågan om var Jesus föddes är så självklar som vi tror. För det första är det en missuppfattning att julevangeliet berättar att Jesus föddes i ett stall. Så här står det i vers 7:

och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

Krubban är det som gett upphov till berättelser stallet (oxen och åsnan kommer också senare). Vidare ser man att det egentligen inte finns något i texten som säger att Josef och Maria avvisades från något härbärge. Lukas använder ordet ”katalyma” (som betyder ungefär rum där människor bor) istället för det vanligare ”pandocheion” (värdshus) som han däremot använder i liknelsen om den barmhärtiga samariten. Snarare är det troligt att Josef, Maria och det nyfödda barnet fick flytta från sitt rum när Jesus föddes och istället fick bo i något oanvänt rum.

pc240173.jpgInte ens att Jesus föddes i Betlehem kan vi med säkerhet veta. Evangelierna är ju som sagt inte några trovärdiga historiska källor. Dels skrevs de långt efter Jesus liv och dels skrevs de inte som biografier utan som propaganda för att Jesus var Messias. Och för att Jesus skulle kunna utpekas som Messias så var han tvungen att vara släkt med idealkungen David och född i hans stad, Betlehem.

Däremot är det ologiskt att Jesus verkligen föddes i Betlehem. Dels finns det inga som helst historiska belägg för att en omfattande skattskrivning genomfördes kring tiden för Jesus födelse. Dels är det mycket otroligt att folk skulle varit tvungna att resa till en stad där deras förfäder bott. En sådan princip tillämpad i praktiken skulle innebära ett helt kaotiskt resande för människor. Dessutom kallas Jesus konsekvent för Jesus från Nasaret i resten av Bibeln. På den tiden fick människor namn antingen efter sin fader (Jesus, Josefs son) eller efter sin födelsestad och om Jesus kallades ”Jesus från Nasaret” torde han också vara född i Nasaret.

Hur föddes Jesus?

Till sist frågan om hur Jesus föddes. Om Jesus föddes av en jungfru är såklart inget som man kan föra historisk forskning kring utan det är en ren trossak. Däremot går det att dra paralleller till andra historiska personer. Om Alexander den store fanns en föreställning att han blivit till genom att guden Zeus befruktat Alexanders mor. Liksom Platon, vars far av vissa ansågs ha varit guden Apollon.

Så för att sammanfatta finns en hel rad med felaktiga föreställningar om när, var och hur Jesus föddes (om han överhuvudtaget existerat).

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-12-24)

Källor:

Cahill, Thomas (2002) Historien om Jesus Månpocket

Liedman, Sven-Eric ”Dionysius glömde inte bort år 0” i DN 1999-01-15

Wibeck, Sören ”Sanningen om Jesus” i Allt om Historia 12/2007,

Wibeck, Sören (2007) Jesus : jude, rebell, gud Historiska Media