Etikettarkiv: 25 mars

Vad är tranbrev?

av

Kort svar: Tranbrev är ett kort med tranor på som man ger bort på tranafton (24 mars).

Kring flera av årets högtider finns det traditioner knutna till brev och kort – julen har sina julkort, påsken sina påskbrev och till nyår fanns det tidigare nyårskort. Lokalt finns (eller fanns) det i Sverige en tradition med tranbrev knutna till jungfru Marie bebådelsedag eller trandagen som den kallats i de sydöstra delarna av Sverige.

Så här skriver Västergötlands museum om traditionen med tranbrev:

Den 24 mars, kvällen före jungfru Marie bebådelsedag, kallades förr på vissa platser för tranafton. /../ På vissa ställen skrevs tranbrev som skulle lämnas över till mottagaren i hemlighet, på andra ställen gick barnen runt och delade ut dem.

Kopplingen mellan tranor och jungfru Marie bebådelsedag är att tranorna i allmänhet återvänder till de nordliga breddgraderna ungefär i slutet av mars. Traditionen med tranbreven förekom även i Värmland och Dalsland.

Att måla tranbrev som man kastade in till vänner och bekanta har varit vanligt i Värmland och Dalsland och säkerligen har seden sitt ursprung i att man också målade påskbrev. De välbärgade barnen kunde få sötsaker och gåvor.

Traditionen med tranbrev är, som jag uppfattat det, på kraftig tillbakagång om ens existerande förutom i väldigt specifika sammanhang.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25

Litteratur:

”Spåntranor och kringvandrande ryssar”

Värmlands museum

Vad är trandagen?

av

Kort svar: Trandagen är en regional benämning på jungfru Marie bebådelsedag 25 mars.

Den 25 mars infaller jungfru Marie bebådelsedag. Bebådelsedagen infaller nio månader före juldagen och Jesus födelse eftersom Jesus mor Maria då ska ha fått bebådelsen från ängeln Gabriel att hon var havande. Numera är den tradition som främst förknippas med jungfru Marie bebådelsedag att äta våfflor.

I vissa delar av Sverige kallas jungfru Marie bebådelsedag ”trandagen” och till den finns det vissa specifika traditioner knutna. Dels gäller det sydöstra delarna av landet med Öland, Blekinge samt delar av Småland och dels i viss utsträckning Västmanland, Värmland och Dalsland.

Tranor

Kopplingen till tranan är att den kring 25 mars åter syns på himlen efter vintern och när den kommer så kommer också våren och ljuset. På Kalmar läns museum kunde man tidigare läsa:

Den 25 mars är mer känd i våra trakter som Tran(e)dagen. Det är en sed som har en mycket lokal prägel och förknippas med sydöstra Småland, Öland och Blekinge. När tranan kommer förebådar den vårens ankomst och dagen har då blivit så pass lång att det är ljust när man går till sängs. Därför brukar man säga att ”tranan bär ljus i säng”

Runt Värmland och Dalsland brukade barnen på kvällen före vårfrudagen (tranafton) gå runt och dela ut tranbrev, men teckningar av tranor (”vårens budbärare”). Kalmarlexikon berättar vidare om traditioner knutna till tranafton och trandagen:

Kvällen före trandagen hänger barnen upp en strumpa vid sängen och på morgonen hoppas de finna godis i den, trangodis. Det heter att tranan landat under natten på resan norrut och lämnat godiset. 

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25

Litteratur:

Kalmarlexikon ”trandagen”

”Därför firar vi trandagen” Barometern

”Vårfrudagen (Våffeldagen)” Nordiska museet

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Vad är en ”bebådelse”?

av

Kort svar: Att bebåda innebär att ge före­bud om eller förut­säga något. Det används numera nästan enbart om jungfru Marie bebådelsedag.

En av flera Mariadagar som finns med i det kristna kyrkoåret är jungfru Marie bebådelsedag som infaller 25 mars. Dagen firas till minne av historien i evangelierna då jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus.

Att dagen heter bebådelsedagen beror på att ”bebådelse” betyder ungefär ”bringa budskap om, lämna underrättelse om” och det handlar om att ängeln Gabriel kom med budskapet till Maria att hon var gravid.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-03-24

Källa: svenska.se ”bebådelse”

Vem har namnsdag 25 mars?

av

Kort svar: 25 mars är en av sex dagar i den svenska almanackan som saknar namnsdag.

Fram till 1953 var 25 mars alltid jungfru Marie bebådelsedag – alltså den dag nio månader före jul då Maria fick budskap av ängeln Gabriel att hon var havande. Tillsammans med ytterligare fem dagar (bl.a. nyårsdagen och allhelgonadagen) saknade 25 mars en namnsdag och i almanackan stod det helt enkelt ”Marie bebådelsedag”.

Ur Sveriges statskalender 1925

Sedan jungfru Marie bebådelsedag som helgdag flyttats till närmast liggande söndag står ”Marie bebådelsedag” kvar på 25 mars utan någon namnsdag. Och det är dessutom 25 mars som är våffeldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-02-09)

Vilka dagar saknar namnsdag i den svenska almanackan?

av

Kort svar: Sex dagar saknar egen namnsdag i den svenska almanackan – nyårsdagen (1 januari), kyndelsmässodagen (2 februari), Marie bebådelsedag (25 mars), Johannes döparens dag (24 juni), allhelgonadagen (1 november) och juldagen (25 december). Därtill saknar skottdagen som infaller vart fjärde år namnsdag.

De flesta dagar i den svenska almanackan har ett eller två namn på sitt datum (trettondagen är den enda som har tre namn). Bruket att fira namnsdagar kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Därför har t.ex. Jakob namnsdag 25 juli, Olof namnsdag 29 juli och Klemens namnsdag 23 november.

Under 1700- och 1800-talet gjordes förändringar i den svenska almanackan. Som exempel kan nämnas att det dåvarande kronprinsparet 1827 ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då blev 23 juli namnsdag för just Emma. På samma sätt är det med Oscar den 1 december. Namnet fördes in i almanackan 1812 eftersom den nyvalde nyvalde svenske kronprinsen Karl Johans son hette just Oscar.

Vilka har namnsdag på trettondagen? | Högtider och traditioner
Utdrag ur almanacka i januari 1877.

Det finns dock sex dagar i almanackan som saknar namnsdag:

Dessutom saknar skottdagen 29 februari namnsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-02-09)

Källa: ”Namnsdagar i Sverige” Institutet för språk och folkminnen (31 mars 2020)

När började vi äta våfflor på jungfru Marie bebådelsedag 25 mars i Sverige?

av

Kort svar: Våfflor har funnits i Sverige sedan 1600-talet men det är först på 1800-talet som våfflor börjar förknippas med jungfru Marie bebådelsedag 25 mars.

Våfflor med grädde och sylt är sedan länge förknippat med våffeldagen den 25 mars. Våfflor har funnits i Sverige sedan 1600-talet men det är först på 1800-talet som våfflor börjar förknippas med just 25 mars.

Institutet för språk och folkminnen skriver:

Exakt när våfflorna kom in i bilden [25 mars] är svårt att avgöra men det rör sig åtminstone om 1800-tal, och fortfarande idag passar många på att äta våfflor på just Våffeldagen. 

Att äta våfflor på Våffeldagen 25 mars är känt sedan åtminstone 1867 då det beskrivs så här i boken Bohusläns historia och beskrifning:

Vaffredag, eller Våffledag, Vårfrudag, Marie bebådelsedag, är i Bohuslän en termin för afflyttning och tillträde af egendomar. Våfflor äro ett slags bakverk, som anses uteslutande tillhöra denna högtid

Här finns också en antydan till att våfflorna anknyts till dagen utifrån hur namnet Vårfrudagen förvanskats till Vaffredag och Våffledag. År 1869 skriver Tidning För Wenersborgs Stad en text där man menar att man har ”förvridit” namnet på Vår fru alltså Marie bebådelsedag till

”Vafferdagen” eller i finare termer ”Voffeldagen”

Några årtionden därefter skriver Göteborgs handels- och sjöfartstidning att:

Vårfrudagen, [är] på en del trakter förvrängd till Varferdagen, Våflerdagen m.fl. till och med Våffeldagen, hvilket senare namn medfört seden på en del trakter att på denna dag äta våfflor.

Den språkliga kopplingen mellan våfflor och vårfrudagen är alltså åtminstone sedan andra halvan av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-02-09)

Källor: Bohusläns historia och beskrifning (1867)

Tidning För Wenersborgs Stad (1869-04-02)

Göteborgs handels- och sjöfartstidning (1897-03-29)

När är tranafton?

av

Kort svar: Den 24 mars, kvällen för jungfru Marie bebådelsedag, kallades ibland för tranafton då man menade att tranorna kom med ljuset och från detta datum skulle man lägga sig i dagsljus (innearbete med tända lampor var alltså inte okej).

Jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars är en av fyra räppadagar och alltså en tydlig markering i det jordbruksarbetsår som följde naturens rytm. När vårfrudagen var inne skulle, åtminstone i södra Sverige, vinterarbetet (som att hugga i skogen eller spinna och väva inomhus) vara avklarat och vårarbetet började.

Eftersom naturen vaknade och den jordbrukande befolkningen var tvungna att anpassa sig därefter var det viktigt att utnyttja dygnets ljusa timmar maximalt. Därför skulle man från och med nu gå och lägga sig tidigare så att man orkade upp när solen gick upp. Enligt ett ordstäv ”bär tranan ljus i säng”. Tranan är alltså en fågel som kommit att associeras till jungfru Marie bebådelsedag.

Schön förklarar uttrycket ”tranan bär ljus i säng” så här:

Man menade att tranan kom hit just kvällen före vårfrudagen, och hon förde med sig tillräckligt med ljus för att man skulle kunna se att gå till sängs. Om tranan upptäckte att att ljus brann på en gård, så ställde hon till med sjukdomar och ”ohäll” på det stället.

Att koppla just tranan till vårfrudagen (som jungfru Marie bebådelsedag också kallas) är en tradition som förekommit främst i Sydostsverige. På Kalmar läns museum kan man läsa:

Den 25 mars är mer känd i våra trakter som Tran(e)dagen. Det är en sed som har en mycket lokal prägel och förknippas med sydöstra Småland, Öland och Blekinge. När tranan kommer förebådar den vårens ankomst och dagen har då blivit så pass lång att det är ljust när man går till sängs. Därför brukar man säga att ”tranan bär ljus i säng”

Runt Värmland och Dalsland brukade barnen på före vårfrudagen gå runt och dela ut tranbrev, men teckningar av tranor (”vårens budbärare”). Kopplingen till tranan som vårtecken har gjort att kvällen före våfrudagen ibland kallats just för tranafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-21

Källor: ”Vårfrudagen (Våffeldagen)” Nordiska museet

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Varför firar vi jungfru Marie bebådelsedag?

av

Kort svar: Jungfru Marie bebådelsedag firas inom kristendomen till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus.

Högtidsdagarna inom den kristna världen är i mycket knutet till Jesus liv (hans födelse och hans död/uppståndelse allra mest). Men även hans moder (Maria) har en rad högtidsdagar – bl.a. kyndelsmässodagen, Marie himmelsfärd och bebådelsedagen.

Jungfru Maria och Jesusbarnet
Jungfru Maria och Jesusbarnet

Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.

Datumet för denna bebådelse (som betyder ”bringa budskap om, lämna underrättelse om”) är lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.

Den 25 mars är lämpligt som bebådelsedag av fler skäl än att det faller nio månader före december.  Genom att lägga bebådelsedagen 25 mars sammanföll den sånär med vårdagjämningen (cirka 21 mars). I många kulturer (t.ex. den förkristna i Skandinavien) firade man vårdagjämningen med olika typer av fruktbarhetsriter och vad kan då passa bättre än att fira att jungfru Maria befruktats för att föda Jesus.

Numera är jungfru Marie bebådelsedag (25 mars) snarare ihågkommit i Sverige eftersom det också är våffeldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag

Nordisk Familjebok (1886), uppslagsord: ”Mariafester”

När är jungfru Marie bebådelsedag 2018?

av

Kort svar: Jungfru Marie bebådelsedag är egentligen alltid 25 mars. Men 2018 är jungfru Marie bebådelsedag söndagen 18 mars och Marie bebådelsedag söndag 25 mars (som också råkar vara palmsöndagen).

Efter Jesus är det hans jordiska mor – jungfru Maria – som bidragit mest till den kristna kalendern. Det har funnits runt sex Mariadagar som varit helgdagar i Sverige, numer är det i princip bara jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som har någon betydelse.

Målning av Paolo de Matteis
Målning av Paolo de Matteis

Bebådelse betyder ungefär ”bringa budskap om, lämna underrättelse om” och det som jungfru Marie bebådelsedag handlar om hur jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.

Jungfru Marie bebådelsedag infaller nio månader innan Jesus födelse – alltså den 25 mars. Sedan Sverige blev kristet har bebådelsedagen varit helgdag, men sedan 1953 är jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars ingen helgdag. Dock kallas den ”Marie bebådelsedag” och det är denna dag som kallas våffeldagen. Svenska kyrkan firar jungfru Marie bebådelsedag på den söndag som infaller mellan 22 och 28 mars. Därför är det ofta två stycken Marie bebådelsedag i almanackan.

År 2018 är påsken tidig och då råkar söndagen 25 mars också vara palmsöndagen då då flyttas Jungfru Marie bebådelsedag till söndagen innan palmsöndagen. År 2018 är alltså jungfru Marie bebådelsedag söndagen 18 mars och Marie bebådelsedag söndag 25 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Varför sprang man barfota på Vårfrudagen (25 mars)?

av

Kort svar: Det finns olika hypoteser kring barfotaspringningen på Vårfrudagen – en handlar om att man gjorde det för att slippa sjukdomar under året och en annan menar att det var en kvarleva från medeltida botriter.

Vårfrudagen (eller egentligen jungfru Marie bebådelsedag) infaller den 25 mars – nio månader före Jesu födelse (25 december). Vårfrudagen är en av räppadagarna och har i vissa landskap setts som inledning på våren.

Till Vårfrudagen har det knutits en rad olika seder: tranbrev, trangodis och den som fortfarande lever kvar – våfflorna. En tradition som nästan helt försvunnit är barfotaspringningen på Vårfrudagen (eller ibland på Vårfrudagsafton eller tranafton som den också kallas). Bringéus skriver:

Seden innebar att någon eller några av familjemedlemmarna sprang barfota runt huset eller gårdsplanen, runt fähuset eller gödselstacken.

Varför man sprang barfota finns det olika hypoteser kring. Bengt af Klintberg menar att det handlade om en markering för att våren var kommen. Genom att ta av sig på fötterna och springa hälsade man våren välkommen. Det fanns också en del magi kopplat till dagen, eftersom det var vårens första dag. Att springa barfota skulle ge hälsa och god skörd under det kommande året.

bare-feet-in-the-grass.jpg

John Granlund menar å sin sida att barfotapsringningen snarare ska tolkas som en kvarleva av en medeltida botrit – man kan jämföra med att äta eller stryka aska under askonsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-03-25)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm