Kort svar: Att bebåda innebär att ge förebud om eller förutsäga något. Det används numera nästan enbart om jungfru Marie bebådelsedag.
En av flera Mariadagar som finns med i det kristna kyrkoåret är jungfru Marie bebådelsedag som infaller 25 mars. Dagen firas till minne av historien i evangelierna då jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus.
Att dagen heter bebådelsedagen beror på att ”bebådelse” betyder ungefär ”bringa budskap om, lämna underrättelse om” och det handlar om att ängeln Gabriel kom med budskapet till Maria att hon var gravid.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-03-24
Kort svar: Sex dagar saknar egen namnsdag i den svenska almanackan – nyårsdagen (1 januari), kyndelsmässodagen (2 februari), Marie bebådelsedag (25 mars), Johannes döparens dag (24 juni), allhelgonadagen (1 november) och juldagen (25 december). Därtill saknar skottdagen som infaller vart fjärde år namnsdag.
Under 1700- och 1800-talet gjordes förändringar i den svenska almanackan. Som exempel kan nämnas att det dåvarande kronprinsparet 1827 ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då blev 23 juli namnsdag för just Emma. På samma sätt är det med Oscar den 1 december. Namnet fördes in i almanackan 1812 eftersom den nyvalde nyvalde svenske kronprinsen Karl Johans son hette just Oscar.
Utdrag ur almanacka i januari 1877.
Det finns dock sex dagar i almanackan som saknar namnsdag:
Kort svar: Våfflor har funnits i Sverige sedan 1600-talet men det är först på 1800-talet som våfflor börjar förknippas med jungfru Marie bebådelsedag 25 mars.
Våfflor med grädde och sylt är sedan länge förknippat med våffeldagen den 25 mars. Våfflor har funnits i Sverige sedan 1600-talet men det är först på 1800-talet som våfflor börjar förknippas med just 25 mars.
Institutet för språk och folkminnen skriver:
Exakt när våfflorna kom in i bilden [25 mars] är svårt att avgöra men det rör sig åtminstone om 1800-tal, och fortfarande idag passar många på att äta våfflor på just Våffeldagen.
Att äta våfflor på Våffeldagen 25 mars är känt sedan åtminstone 1867 då det beskrivs så här i boken Bohusläns historia och beskrifning:
Vaffredag, eller Våffledag, Vårfrudag, Marie bebådelsedag, är i Bohuslän en termin för afflyttning och tillträde af egendomar. Våfflor äro ett slags bakverk, som anses uteslutande tillhöra denna högtid
Här finns också en antydan till att våfflorna anknyts till dagen utifrån hur namnet Vårfrudagen förvanskats till Vaffredag och Våffledag. År 1869 skriver Tidning För Wenersborgs Stad en text där man menar att man har ”förvridit” namnet på Vår fru alltså Marie bebådelsedag till
”Vafferdagen” eller i finare termer ”Voffeldagen”
Några årtionden därefter skriver Göteborgs handels- och sjöfartstidning att:
Vårfrudagen, [är] på en del trakter förvrängd till Varferdagen, Våflerdagen m.fl. till och med Våffeldagen, hvilket senare namn medfört seden på en del trakter att på denna dag äta våfflor.
Den språkliga kopplingen mellan våfflor och vårfrudagen är alltså åtminstone sedan andra halvan av 1800-talet.
Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-02-09)
Kort svar: Den 24 mars, kvällen för jungfru Marie bebådelsedag, kallades ibland för tranafton då man menade att tranorna kom med ljuset och från detta datum skulle man lägga sig i dagsljus (innearbete med tända lampor var alltså inte okej).
Jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars är en av fyra räppadagar och alltså en tydlig markering i det jordbruksarbetsår som följde naturens rytm. När vårfrudagen var inne skulle, åtminstone i södra Sverige, vinterarbetet (som att hugga i skogen eller spinna och väva inomhus) vara avklarat och vårarbetet började.
Eftersom naturen vaknade och den jordbrukande befolkningen var tvungna att anpassa sig därefter var det viktigt att utnyttja dygnets ljusa timmar maximalt. Därför skulle man från och med nu gå och lägga sig tidigare så att man orkade upp när solen gick upp. Enligt ett ordstäv ”bär tranan ljus i säng”. Tranan är alltså en fågel som kommit att associeras till jungfru Marie bebådelsedag.
Schön förklarar uttrycket ”tranan bär ljus i säng” så här:
Man menade att tranan kom hit just kvällen före vårfrudagen, och hon förde med sig tillräckligt med ljus för att man skulle kunna se att gå till sängs. Om tranan upptäckte att att ljus brann på en gård, så ställde hon till med sjukdomar och ”ohäll” på det stället.
Att koppla just tranan till vårfrudagen (som jungfru Marie bebådelsedag också kallas) är en tradition som förekommit främst i Sydostsverige. På Kalmar läns museum kan man läsa:
Den 25 mars är mer känd i våra trakter som Tran(e)dagen. Det är en sed som har en mycket lokal prägel och förknippas med sydöstra Småland, Öland och Blekinge. När tranan kommer förebådar den vårens ankomst och dagen har då blivit så pass lång att det är ljust när man går till sängs. Därför brukar man säga att ”tranan bär ljus i säng”
Runt Värmland och Dalsland brukade barnen på före vårfrudagen gå runt och dela ut tranbrev, men teckningar av tranor (”vårens budbärare”). Kopplingen till tranan som vårtecken har gjort att kvällen före våfrudagen ibland kallats just för tranafton.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-21
Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:
Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.
Den 25 mars är lämpligt som bebådelsedag av fler skäl än att det faller nio månader före december. Genom att lägga bebådelsedagen 25 mars sammanföll den sånär med vårdagjämningen (cirka 21 mars). I många kulturer (t.ex. den förkristna i Skandinavien) firade man vårdagjämningen med olika typer av fruktbarhetsriter och vad kan då passa bättre än att fira att jungfru Maria befruktats för att föda Jesus.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15
Källor:
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag
Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag
Kort svar: Jungfru Marie bebådelsedag är egentligen alltid 25 mars. Men 2018 är jungfru Marie bebådelsedag söndagen 18 mars och Marie bebådelsedag söndag 25 mars (som också råkar vara palmsöndagen).
Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.
År 2018 är påsken tidig och då råkar söndagen 25 mars också vara palmsöndagen då då flyttas Jungfru Marie bebådelsedag till söndagen innan palmsöndagen. År 2018 är alltså jungfru Marie bebådelsedag söndagen 18 mars och Marie bebådelsedag söndag 25 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10)
Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm
Kort svar: Det finns olika hypoteser kring barfotaspringningen på Vårfrudagen – en handlar om att man gjorde det för att slippa sjukdomar under året och en annan menar att det var en kvarleva från medeltida botriter.
Till Vårfrudagen har det knutits en rad olika seder – den som fortfarande lever kvar tydligast är våfflorna. En som nästan helt försvunnit är barfotaspringningen på Vårfrudagen (eller ibland på Vårfrudagsafton eller tranafton som den också kallas). Bringéus skriver:
Seden innebar att någon eller några av familjemedlemmarna sprang barfota runt huset eller gårdsplanen, runt fähuset eller gödselstacken.
Varför man sprang barfota finns det olika hypoteser kring. Bengt af Klintberg menar att det handlade om en markering för att våren var kommen. Genom att ta av sig på fötterna och springa hälsade man våren välkommen. Det fanns också en del magi kopplat till dagen, eftersom det var vårens första dag. Att springa barfota skulle ge hälsa och god skörd under det kommande året.
John Granlund menar å sin sida att barfotapsringningen snarare ska tolkas som en kvarleva av en medeltida botrit – man kan jämföra med att äta eller stryka aska under askonsdagen.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-03-25)
Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm
Kort svar: Att långfredagen och våffeldagen sammanfaller 2016 beror på att påskdagen är rörlig och infaller på en söndag (2016 den 27 mars) och att långfredagen också är rörlig. Årets långfredag infaller 25 mars vilket är samma som våffeldagen.
Således slumpar det sig så att 2016 infaller långfredagen och våffeldagen på samma dag – 25 mars. Det händer två gånger under 2000-talet, senaste gången 2005.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-14)
Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma:ordalaget
Kort svar: Våffeldagen 25 mars heter som den gör eftersom et är den dag man äter våfflor.
Våffeldagen infaller den 25 mars – alltså samma dag som jungfru Marie bebådelsedag. Att det är så är såklart ingen slump – snarare tvärtom. Bebådelsedagen kallades i folkmun för ”Vår Fru-dagen” (eftersom jungfru Maria kallades Vår Fru). Enligt bl.a. Jan-Öyvind Swhan så beror det på en språklig detalj:
Vårfrudagen förvanskades i många mellansvenska dialekter till Vafferdagen, ty i de delar av Sverige där man använde s.k. tjocka l och r var det lätt att glida över från Vafferdagen till Vaffeldagen, och vaffel var en äldre form av ordet våffla och därmed var en bestående matassociation bildad.
Högtider och traditioner 