Kort svar: Folknykterhetens dag infaller på Kristi himmelsfärdsdagen, så alltså mellan 30 april och 3 juni.

Under slutet av 1800-talet var drickande av brännvin ett stort samhällsproblem i Sverige. Ur kampen mot superiet växte nykterhetsrörelsen under seklet fram som en av de svenska folkrörelserna. Redan 1893 började man tala om en dag för folknykterheten och den första anordnades, med namnet ”nykterhetsfolkets dag” anordnades söndag den 13 augusti 1893 i Kristinehamn.

Målet var att anordna ”Nykterhetsfolkets dag” en söndag varje sommar. Dock var nykterhetsrörelsen i slutet av 1800-talet splittrad i en absolutistisk (”godtämplarne och Sveriges blåbandsförening”) och en mer moderat (”Svenska nykterhetsförbundet”) falang. Det var svårt att enas om en specifik dag att uppmärksamma folknykterheten.

Eftersom nykterhetsrörelsen i Göteborg sedan 1920 firat nykterhetsfolkets dag på Kristi himmelsfärdsdag kom det några år senare ett förslag om att just Kristi himmelsfärdsdagen skulle bli nykterhetsfolkets dag i hela landet som det varit i Göteborg ”sedan många år tillbaka”. Så på Kristi himmelsfärdsdagen 21 maj 1925 hölls den första landsomfattande Nykterhetsfolkets dag med över 500 möten runt om i landet.

Att det blev Kristi himmelsfärdsdag berodde troligen dels på att det var en helgdag och att folk därmed var lediga och dels på att det inte fanns så många traditioner, förutom gökotta, fiske och eldar, knutna till dagen.

Nykterhetsfolkets dag fortsatte att firas med demonstrationer, möten och tal på Kristi himmelsfärdsdagen. År 1946 bytte man sedan man på dagen till ”Folknykterhetens dag” för att fokusera på att det skulle vara en dag för ”folknykterhet” (alltså nykterhet hos hela befolkningen) snarare än ”nykterhetsfolket” (alltså de aktiva i nykterhetsrörelsen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor: Kristinehamnstidningen 1893-08-10

Reformatorn 1925-03-05