Kategoriarkiv: höst

Vilken dag var ”flyttdag” förr?

av

Kort svar: Från början av 1800-talet var det 24 oktober som räknades som flyttdag.

Numera flyttar en genomsnittlig svensk elva gånger under hela sitt liv. Om vi backar två hundra år i den svenska historien var det inte ovanligt att vissa grupper, t.ex. pigor, drängar, statare och smeder flyttade så gott som varje år. Det berodde inte sällan på att man bytte arbetsgivare, men kunde också bero på byta av bostad.

Det svenska samhället var betydligt mer reglerat förr. För att resa inom Sverige var man fram till 1860 tvungen att ha ett inrikespass och flyttandet var organiserat kring en specifik dag. Så här skriver radioprogrammet Släktband:

Den som skulle flytta måste göra det på en särskild dag, den så kallade fardagen. Från 1700-talets början och långt in på 1900-talet fylldes gator och vägar av flyttlass på kärror och vagnar denna dag.

Fram till 1700-talets början låg fardagen eller flyttdagen på olika datum. Men från 1723 bestämde man att fardagen skulle vara densamma över hela landet. Det innebar att alla kontrakt, såväl för arrendatorer,  för anställningar som för hyra av lägenhet skrev med samma slutdatum.

”Oktoberflyttningen i Upsala livlig även i år”, Uppsala 1940

Mickelmäss (29 september) var länge flyttdag, men då den avskaffades som helgdag 1772 flyttade man först fardagen till närmaste söndag och från 1819 till den 24 oktober.

Det var verka vara en udda dag, men i själva verket hade man en vecka på sig att genomföra flytten. Det var en slags semester utan lön, så den dagen brukade med tiden kallas för ”slankveckan”

Stockholm hade dock, troligen p.g.a. sin stora befolkning, två flyttdagar. Dels den som övriga landet hade och dels den 24 april på våren.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-25)

Litteratur:

”Flytt varje år” sverigesradio.se (2011-11-21)

”Vinterbröllop – en gammal svensk tradition” scb.se (2017-07-13)

Vilken dag är den första höstdagen?

av

Kort svar: Meteorologiskt är den första höstdagen då det varaktigt är mellan 0 och 10 plusgrader. Enligt äldre folktro finns olika dagar som räknas som första vinterdagen, bl.a. Bartolomeus (24 augusti) och Mickelsmäss (29 september).

Traditionellt brukar vi räkna med fyra årstider i Sverige – vår, sommar, höst och vinter. Sverige som land och de högtider vi firar är i stor utsträckning präglat av övergångarna mellan dessa årstider.

Men eftersom Sverige är ett så avlångt land kommer årstiderna vid olika tidpunkter till olika delar av landet. SMHI använder den meteorologiska definitionen som är knuten till dygnsmedeltemperaturen (”sjunkande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader”) och då brukar hösten komma till Kiruna 16 augusti, till Stockholm 29 september och till Malmö 12 oktober.

1439721_11396259

När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.

Bartolomeusdagen (24 augusti)

En av de viktigaste av märkesdagarna under andra årshalvan är Bartolomeus den 24 augusti (även kallad Bartelsmäss). Enligt en årsindelning (i bondesamhället fanns det flera olika beroende på var i landet du befann dig) räknades Bartolomeusdagen som första höstdagen.

Till Bartolomeus skulle man också ha löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats, även bockarna skulle nu slaktas.

Att hösten nu börjar märks i andra minnesregler kopplade till Bartolomeus – de första flyttfåglarna började flyga söderut, det var sista metardagen (den första var Kristi himmelsfärdsdagen), vattnet blir kallare och det var först nu som man fick tända ljus på kvällen.

Mickelsmäss (29 september)

Ett vanligt sätt att dela in ett år är att dela det i fyra kvartal om tretton veckor var. Förr kallades en sådan period om tretton veckor för en räppa. Varje räppa började med en räppadag och dessa var juldagen (25 december), Jungfru Marie bebådelsedag (25 mars), midsommardagen (24 juni) samt den helige Mikaels dag (29 september).

Den helige Mikaels dag infaller 29 september (sedan 1772 firas dagen dock närmast följande söndag) och markerade i det gamla bondesamhället sommarens slut. Dagen har i folkmun kallats mickelsmäss eller kärrmäss (en förvanskning av ordet kyrkomässa) och var länge en av årets största högtider.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-08-11)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

När är det höstdagjämning 2023 i Sverige?

av

Kort svar: Höstdagjämningen 2023 infaller den 23 september kl. 08:49 svensk tid.

För att förstå vad höstdagjämningen är måste man veta hur jorden och solen förhåller sig till varandra och vad det har för betydelse. Som bekant rör sig jorden i en bana runt solen (ett år)  samtidigt som jorden rör sig runt sin egen axel (ett dygn).

Från jorden ser det ut som att solen rör sig över himlavalvet från öster till väster under en dag. Under ett år rör sig solen också vertikalt på himlavalvet utefter en bana som kallas ekliptikan. Runt jorden går också den tänkta cirkel som kallas himmelsekvatorn. Avståndet från himmelsekvator kallas deklination och för solens del varierar det på ett ungefär mellan 23 grader norr om himmelsekvatorn (sommarsolståndet) och 23 grader söder om himmelsekvatorn (vintersolståndet) under ett år.

1439721_11396259

Vid de två punkter där ekliptikan och himmelsekvatorn skär varandra infaller dagjämningarna – vårdagjämningen när solen passerar från söder till norr och höstdagjämningen när solen passerar himmelsekvatorn från norr till söder. Så här skriver SMHI om tiden vid höstdagjämningen:

Höstdagjämningen inträffar det ögonblick då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut, och vårdagjämningen när den är på väg norrut. Detta innebär att dagen och natten kring denna exakta tidpunkt är ungefär lika långa. Vi kallar dessa tillfällen för höstdagjämning och vårdagjämning. /../ På grund av skottårscykeln samt det faktum att vi har olika tidszoner på jordklotet så går det liksom för höstdagjämningen inte heller att ange något entydigt datum för vårdagjämnningen

Så här skriver SMHI vidare om detta datum:

Normalt ska då hösten ha kommit till Norrland, stora delar av Svealand och även det inre av Småland. Till västkusten och sydvästra Skåne anländer hösten normalt i först i mitten av oktober.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2014-09-21, uppdaterat 2022-09-22)

Källa: Höstdagjämning och vårdagjämning smhi.se (2013-09-16)

Solstices and Equinoxes: 2001 to 2050 (2022-09-22)

När börjar hösten?

av

Kort svar: Svaret på frågan när hösten börjar beror på vilken definition du använder. Enligt den meteorologiska är det höst när det är kallare än 10 grader men varmare än 0 i snitt medan den kalendarisk och astronomiska lägger höstens början i slutet av augusti eller september månad.

Övergången mellan olika tider på året ger ofta upphov till högtider och traditioner. I skiftet mellan mörker och ljus på vintern infaller både lucia och jul, när sommarhalvåret tar slut firas Halloween och i skiftet mellan ljus och mörker är det midsommar.

Brittsommar

Skiftet mellan sommar och höst har gett upphov till en rad olika traditioner – mickelsmäss, halloween och Mårten. Dock ligger dessa högtider vid olika tidpunkter av den anledningen att höstens början är olika beroende på vilka delar av landet liksom vilka definitioner som avses.

1. Meteorologisk höst

Den meteorologiska definitionen är knuten till dygnsmedeltemperaturen. Så här skriver SMHI:

Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader.

2. Astronomisk höst

Ett andra sätt att definiera hösten på är med kopplingen till jordens rörelse kring solen.

Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster och vid middagstid står den rakt i söder – med en hastighet av 15 grader per timme. Rörelsen i vertikal riktning är betydligt långsammare – en kvartsgrad per dygn.

Solens placering på himlavalvet mäts i i förhållande till himmelsekvatorn (en tänkt storcirkel på himlavalvet som utgår ifrån jordens ekvator). När solen passerar himmelsekvatorn på väg söderut (vilket är 22 eller 23 september på norra halvklotet) inträffar höstdagjämningen. Så här skriver SMHI om detta datum:

Normalt ska då hösten ha kommit till Norrland, stora delar av Svealand och även det inre av Småland. Till västkusten och sydvästra Skåne anländer hösten normalt i först i mitten av oktober.

3. Kalendarisk höst

Förutom de två ovan nämnda definitionerna menar jag att det också är lämpligt att tala om en kalendarisk höst. Även SMHI är inne på den linjen:

Enligt kalendern är september vår första höstmånad. Då ska lågtrycken sätta full fart in över landet och bjuda på både regn och blåst

När Sverige i huvudsak var ett bondesamhälle fanns det dessutom några olika märkesdagar som räknades som första höstdagen– bl.a. Bartolomeus 24 augusti och Mikaeldagen (mickelmäss) 29 september.

Källa: ”Höst” på smhi.se (läst 2013-09-13)

Skrivet av: Mattias Axelsson 2009-09-22 (uppdaterad 2013-09-13)

5 poster om Halloween och Allhelgonahelgen

av

Kring skiftet oktober november firar vi i Sverige av tradition Allhelgona och numer också Halloween. Här har du alla de poster jag skrivit om denna helg.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Varför firas de döda i början på november?

av

Kort svar: Att många kulturer har traditioner som firar de döda just i skiftet oktober/november beror på att det varit en markering för övergången mellan sommar och vinter samt att ”naturen dör” ungefär nu, vilket gör att det passar sig att fira de döda.

Allhelgonadagen infaller 1 november. I Sverige är (sedan 1953) alla helgons dag på lördagen i den veckan och det är då man tänder ljus på gravarna och minns de döda. Men varför är det just i början på november som vi firar och minns döda vänner och släktingar?

Det är inte bara i Sverige som början på november är en dag att minnas de döda. Troligen var det på 800-talet som 1 november blev ”alla helgons dag” och till Sverige vet vi att helgdagen kom med kristendomen på 1100-talet. Dock är det först på 1900-talet som seden att tända gravljus har börjat.

fall-1072821_1280.jpg

Ett annat känt exempel på kopplingen mellan oktober månads slut och döden är Halloween som delvis har sitt ursprung i den keltiska festen för dödsguden Samhain just 31 oktober. I Mexico firas Dia de los muertos (De dödas dag) – vilket är en blandning av indianska och katolska traditioner – 1 november.

I Sverige har 1 november under lång tid setts som vinterns första dag. Och när vintern kom så var det att se till så att alla praktiska göromål som slakten, båtupptagning, bärgning av hö och så vidare var klart. I folkmun kallades dagen för häljamäss (helgamäss) och det var främst en fest för ungdomarna. Man åt korv, lekte, dansade och stojade.

Även på de brittiska öarna delade man upp året i ett sommar- och ett vinterhalvår som började 1 novembver.  Och i brytningstider (som ex. sommarhalvår och vinterhalvår) uppkommer så gott som alltid olika former av firande.

Att det på de flesta håll är olika former av dödstema har med all säkerhet den naturliga förklaringen att naturen håller på att dö. Träden avlövas, växter förmultnar och djuren går i ide. När naturen dör blir det också naturligt att fira de släktingar som är döda.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-28, uppdaterad 2022-10-07)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet