Vilken dag är allhelgonaafton?

Kort svar: Allhelgonaafton betecknar dagen och kvällen före allhelgonadagen eller alla helgons dag.

Allhelgonadagen har uppmärksammats inom den kristna världen sedan 800-talet och till Sverige kom den med kristendomen på 1100-talet. Dagen före en helgdag får på svenska efterledet ”-afton” som till exempel i julafton, nyårsafton eller midsommarafton. Således är allhelgonaafton dagen före allhelgonadagen eller som det beskrivs i SAOB från 1898:

(numera bl. i historiskt arkaiserande stil) dagen före allhelgonadag. 

Det som komplicerar saken för svensk del är att allhelgonaafton kan användas om två olika datum och historiskt om ytterligare ett.

  • För det första så kan allhelgonaafton syfta på dagen före allhelgonadagen. Då allhelgonadagen alltid infaller 1 november så blir allhelgonaafton således 31 oktober. Det är för övrigt från detta som halloween (all hallows’ eve) kommer.
  • För det andra så kan allhelgonaafton syfta på fredagen som är före det svenska ”alla helgons dag”. Sedan 1953 infaller alla helgons dag (som är en röd dag) på den lördag som är mellan 31 oktober och 6 november, vilket innebär att allhelgonaafton då blir den fredag som infaller mellan 30 oktober och 5 november.
  • En tredje variant är allhelgonaafton historiskt kom att vara den lördag som kommer precis före den första söndagen i november. Orsaken till det var att kyrkan, efter 1772, kom att fira allhelgonadagen på just den första söndagen i november. Då blev allhelgonaafton lördagen precis före.

Ovanstående annons från Nya Wermlandsposten 1863 visar hur kyrkan använde begreppet ”allhelgonaafton” för att beskriva lördagen före den första söndagen i november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-01

Litteratur:

allhelgonaafton” SAOB

När är halloween 2022 i Sverige?

Kort svar: Halloween infaller alltid den 31 oktober, om man följer traditionen från USA. Det råkar vara på en måndag 2022. Det finns de som väljer att fira halloween antingen på fredagen före alla helgons dag (alltså den fredag 4 november) och de som firar helgen före 31 oktober (alltså 28 eller 29 oktober).

Ordet ”halloween” är en sammandragning av all hallows eve som betyder alla helgons afton. Traditionen kom från USA till Sverige i slutet av förra seklet och har sedan successivt etablerat sig som en svensk hösttradition.

Under de första åren som dagen firades i Sverige blev det ofta förvirring vilket datum halloween skulle firas på. Anledningen var att det ofta sammanblandades med den mer kyrkliga traditionen kring alla helgons dag – att tända gravljus. Det gjordes försök både från handeln och från kyrkan att skilja de två dagarna åt.

Numera räknar handeln med att runt hälften av alla svenskar på något sätt uppmärksammar halloween. I affärer kan du under hela oktober månad se reklam för halloween-inspirerade varor (ex. pumpor) och själva firandet är i Sverige inte längre knutet till ett specifikt datum även om den ”riktiga halloween” är 31 oktober.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-09)

Hur länge har alla helgons dag funnits?

Kort svar: Allhelgonadagen eller alla helgons dag har firats den 1 november i katolska kyrkan sedan 800-talet. Till Sverige kom dagen med kristendomen på 1100-talet.

Firandet av helgon i dem katolska kyrkan har sitt ursprung i firandet av kristna martyrers dödsdag. Från 300-talet finns det belägg för att fester firats till minne av alla kristna martyrer på olika platser i den kristna världen oftast på datum nära påsk och pingst.

Troligen var det påven Bonifacius IV som på 600-talet bestämde att firandet av ”alla helgons dag” skulle vara ett bestämt datum för hela den kristna kyrkan och man valde då 13 maj. Hur och när dagen sedan flyttas från våren till hösten och 1 november är inte helt klarlagt. Vissa källor menar att det var påven Gregorius III som flyttade dagen på 700-talet, men de flesta menar att det skedde på 800-talet. Mats Rehnberg skriver:

Under påven Gregorius IV [påve 827-844, min anmärkning] överflyttades helgondagen till i november. Ludvig den fromme lät 835 införa högtiden i sitt välde.

Till Sverige kommer allhelgonadagen med kristendomen på 1100-talet och det första belägget finns i Vallentunakalendariet 1198. Under medeltiden firades allhelgonadagen bl.a. med gillen och den behöll sin status som självständig helgdag ända till 1772.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-09

Litteratur:

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

Därför firar vi alla helgons dag” Populär Historia 2019-11-01

Hur firades alla helgons dag förr?

Kort svar: Under medeltiden var alla helgons dag en andra rangens helgdag och firades bl.a. med allhelgonagillen. Från 1800-talet finns exempel på hur allhelgonadagen var en festdag för ungdomar. Dessutom var dagen en viktig dag för att spå väder.

Allhelgonadagen 1 november finns inskriven i en av de äldsta svenska skriftliga källorna, Vallentunakalendariet från 1198. Vi vet alltså att dagen var en helgdag alltsedan kristendomen kom till Sverige. Då hade den uppmärksammats inom katolska kyrkan sedan 800-talet. Så här skriver Mats Rehnberg:

Den [allhelgonadagen] har räknats till andra klassens helger, alltså i betydelse kommit närmast efter jul, påsk och pingst. Under medeltiden återspeglades helgdagens betydelse genom förekomsten av allhelgonagillen på olika platser.

Ett gille är ett ”kalas av folklig karaktär” och just allhelgonagillen kunde man uppleva på flera olika platser runt om i landet. Katarina Harrison Lindbergh skriver att ”den [allhelgonadagen] verkar ändå ha varit betydelsefull i folkdjupet” och man passade även på att idka välgörenhet i anslutning till festandet.

Allhelgonadagen överlevde som självständig helgdag fram till 1772 då den försvann och istället flyttades det kyrkliga firandet till den första söndagen i november. Det finns längre fram i historien exempel på hur firandet av av allhelgonadagen kunde gå ganska vilt till. Ett exempel finns från1854 i Vilhelmina:

allhelgonadagen, häljamäss, var en mycket efterlängtad fest för ungdomen. Icke så att den firades som en kyrklig högtid, utan som en ungdomens helg. Kanske den största på året. /…/

Ett häljamässfirande skedde så, att ungdomarna i byn frågade någon bonde som hade ett stort kök om de fick ha häljamäss hos honom /…/

Flickorna samlade då in av ungdomarna som skulle vara med någon kron för vilken de köpte kaffe, socker och mjöl. Så slog de sig tillsammans och bakade det kaffebröd som behövdes. /…/

Varje pojke skulle dessutom ha med sig minst en liter brännvin och varje pojke och flicka fick bjuda med sig en pojke eller flicka från någon av de närliggande byarna.

Allhelgonadagen kallades också för korvkvällen eftersom årets slakt skulle vara färdig just då.

Från Härjedalen berättas det om firandet i slutet av 1800-talet:

Korvkvällen firades Allhelgonadagens kväll. Ett par dar före helgamäss klädde två av byns pojkar ut sig i och gick i alla går dar i byn och samlade ”smakkorv” av årets nyberedda korv som hängde på torkning i taket. På Allhelgonadagens kväll samlades så byns ungdom på ett överenskommet ställe för att avsmaka korven. Efteråt blev det förstås lekar och dans och annat ”tröt” hela kvällen.

Det finns också många exempel på hur att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag, såsom ljusfyllda pumpor och rovor kring Halloween.

Rovorna är upptagna och skall blastas av. Länsmuseet i Gävleborg.

Allhelgonadagen har också räknats som årets första vinterdag. Så här skriver Svensson om 1 november:

Från Hälsingland och långt ner i södra Sverige har Allhelgonadagen gällt som första vinterdagen. Till den dagen skulle allt utearbete obönhörligen ha upphört för året.

Under 1900-talet blir allhelgonadagen och sedan alla helgons dag istället den dag då man går till gravar och tänder ljus.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-09

Litteratur: Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

Därför firar vi alla helgons dag” Populär Historia 2019-11-01

”helgonmäss” SAOB

När började man fira alla helgons dag i Sverige? 

Kort svar: Det tidigaste belägget för allhelgonadagen i Sverige är från Vallentunakalendariet 1198.

Att ha en dag för att fira ”alla helgon” i början av november är en tradition som går tillbaka till åtminstone 800-talet och påven Gregorius IV. Tidigare hade en liknande dag funnits under våren. När Sverige blir kristet under 1100-talet följer den kristna kalendern med dess helgdagar med. Allhelgonadagen återfinns för svenskt vidkommande första gången i Vallentunakalendariet år 1198.

Så här skriver Mats Rehnberg:

Den [allhelgonadagen] har räknats till andra klassens helger, alltså i betydelse kommit närmast efter jul, påsk och pingst. Under medeltiden återspeglades helgdagens betydelse genom förekomsten av allhelgonagillen på olika platser.

Även om flertalet helgondagar försvann ur den svenska kalendern i och med reformationen så lyckades faktiskt allhelgonadagen behålla sin status som helgdag fram till 1772 då den avskaffades. Därefter var allhelgonadagen, 1 november, under mer en ett och ett halvt sekel en vanlig dag. Däremot uppmärksammades den första söndagen i november som alla helgons dag och det var till den dagen man knöt det kyrkliga firandet.

Sveriges statskalender / 1877 /

Det var först 1953 som man återgav dagen sin forna status som självständig röd dag, men då som ”alla helgons dag” och placerad på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-09

Litteratur: Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

När alla helgons dag 2023?

Läs mer om allhelgonahelgen och att tända ljus i boken Tacos, tvättstuga och tack för senast: Svenska vanor A-Ö (2019)

Kort svar: Alla helgons dag infaller 2023 lördagen den 4 november och det är då de flesta tänder ljus på gravar. Allhelgonadagen är dock alltid 1 november oavsett år.

En sak som kan vara konfunderande är att vi i den svenska kalendern har två allhelgonadagar – en allhelgonadagen och en alla helgons dag. Den förra infaller alltid 1 november och den senare är, sedan 1953, alltid på en lördag. 

Att vi överhuvudtaget har en helgdag för att fira döda i början av november hänger samman med att flera äldre kulturer satt ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidlighållandet av döda släktingars minne. På 800-talet valde påve Gregorius IV att instifta allhelgonadagen 1 november och även i Sverige vet vi att helgdagen firats sedan åtminstone 1100-talet.

Dock avskaffades allhelgonadagen som röd dag 1772, men namnet allhelgonadagen (i lite olika varianter) fick vara kvar på datumet 1 november. Det kyrkliga firandet la man den första söndagen i november. Under 1900-talets första hälft, i samband med att seden att smycka gravarna på alla helgons dag växte, så väcktes förslag flera gånger om att återinföra allhelgonadagen som röd dag, men först 1953 klubbades det att alla helgons dag är:

den lördag som infaller under tiden den 31 oktober-6 november

Och det är denna lördag då de flesta tänder ljus på gravarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-13, uppdaterad 2021-01-06)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring

Vilken dag ska man tända ljus på gravarna?

Läs mer om allhelgonahelgen och att tända ljus i boken Tacos, tvättstuga och tack för senast: Svenska vanor A-Ö (2019)

Kort svar: De allra flesta tänder gravljus på den lördag som i almanackan kallas alla helgons dag (lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november). År 2022 är det lördag den 5 november.

Att hedra de döda genom att tända ljus på gravarna har lokalt funnits som en tradition knuten främst till julhelgen. Under första halvan av 1900-talet blir det dock alla helgons dag som tar över som gravsmyckningsdag. Det är också i anslutning till detta som alla helgonsdag på nytt, efter att den avskaffats 1772, återfår sin status som självständig helgdag.

gravljus

Allhelgona är en av de äldsta kristna högtiderna vi har i Sverige och är känd sedan tidig medeltid. Ursprunget till det kyrkliga firandet av helgon i början av november finns förmodligen i en vilja hos den katolska kyrkan att göra om det folkliga firandet av döda vid vinterns början (1 november) till ett kyrkliga firande – på samma sätt som man gjort med Jesus födelsedag. Det är någonstans runt 800-talet som alla helgons dag blir en självständig helgdag i katolska kyrkan.

Från slutet av 1800-talet känner vi seden att tända ljus på gravar, men den var då knuten till julhelgen och till en början var det julgranar med brinnande ljus som tändes. Bringéus skriver:

I viss utsträckning förefaller detta bruk [med ljus i granar på gravarna] ha berett vägen för de egentliga gravljusen, som under 1950-talet blev vanligare än granar med ljus.

De tidigaste exemplen på att alla helgons dag förknippas med gravsmyckning och ljus på gravarna kan vi hitta under det tidiga 1900-talet. Det finns en hypotes om hur seden kom till Sverige. Martin Modéus skriver:

På många platser tänder man också ljus till minne av de döda, en sed som är drygt ett sekel gammal och som först lär ha förts till Sverige av italienska arbetare på Gustavbergs porslinsfabriker i Stockholm.

Att det skulle vara just italiensk porslinsarbetare ska nog tas med en stor nypa salt, men att seden på något sätt kommer från södra Europa är sannolikt. Under det fortsatta seklet blir seden att tända ljus och smycka gravarna vanligare och vanligare. På en direkt fråga från en läsare i november 1932 om vilken dag som är ”gravsmyckningsdag” så svarar man i SvD ”Alla helgons dag är gravsmyckningsdag”. Vidare skriver man i oktober 1940 att ”Bruket att tända ljus på gravarna har blivit allt mera allmänt i Sverige.”

Skrivet av Mattias Axelsson (2011-10-28, uppdaterat 2022-10-09)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

SvD 1933-11-26

SvD 1940-10-27

Varför tänder vi gravljus på alla helgons dag?

Kort svar: Att uppmärksamma döden i början av november går lång tillbaka i historien, med seden att tända gravljus på döda släktingars gravar kom från Sydeuropa till Sverige under första hälften av 1900-talet. Just gravljusen hänger samman med att den är väldigt mörkt ute och därför passar det att tända ljus på gravarna.

Allhelgonadagen är en av de äldsta kyrkliga helgdagarna som vi känner till i Sverige. Den finns omnämnd redan vid slutet av 1100-talet i Vallentunakalendariet liksom också i äldre Västgötalagen från ungefär samma tidpunkt.

gravljus

Som självständig helgdag försvann allhelgonadagen 1772, men återkom 1953 på den lördag som infaller före den första söndagen i november (som efter 1772 fick bli den kyrkliga alla helgons dag). Att alla helgons dag återfick status som egen helgdag berodde bl.a. på det ökade intresset för att smycka gravarna och tända ljus just på denna dag.

Seden att smycka gravar med bl.a. ljus går att belägga i Sverige från det tidiga 1900-talet. Tidigare hade det lokalt förekommit gravljus men då främst under julhelgen. Exakt hur seden hittade till Sverige är svårt att belägga, det finns författare som menar att det var italienska gästarbetare som introducerade den, men den växer sig starkare och starkare under förra seklet.

Att just allhelgonahelgen blev den helg som då man tänder gravljus är rätt naturligt. Det är ju enbart under den mörka delen av året som gravljus ger någon effekt och efter allhelgona i almanackan finns det inte många helgdagar som inte redan är upptagna av andra traditioner. Allhelgona firades nämligen inte i någon större utsträckning före mitten av 1900-talet så därför kan det tyckas naturligt att en ny sed knyts just till den dagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterat 2022-10-09)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Vilken dag ska man tända gravljus?

Läs mer om allhelgonahelgen och att tända ljus i boken Tacos, tvättstuga och tack för senast: Svenska vanor A-Ö (2019)

Kort svar: Gravljus tänder man i Sverige oftast på alla helgons dags kväll (lördagen som infaller mellan sista oktober och 6 november). År 2022 är det lördag den 5 november.

Helgen i slutet av oktober och början av november är fylld av dagar som anknyter till död och hedrande av döda. Den 31 oktober är det Halloween, 1 november är allhelgonadagen, 2 november är alla själars dag och den lördag som infaller mellan sista oktober och 6 november är alla helgons dag och söndagen därefter är söndagen efter alla helgons dag (eller ibland alla själars dag).

Att tända ljus på gravar vid allhelgonahelgen är en relativt ny sed i Sverige och kan spåras tillbaka till början av 1900-talet.

gravljus

Exakt hur och varför seden att tända gravljus kom till Sverige är svårt att säga, men under mitten av 1900-talet hade den slagit igenom brett i Sverige.

Den ökade populariteten i att minnas sina döda vid allhelgonahelgen var en av anledningarna till att man 1953 återinförde alla helgons dag som helgdag. Allhelgonadagen förblev den 1 november, medan alla helgons dag infaller lördagen mellan sista oktober och 6 november. Och det är just denna lördagskväll som kyrkogårdarna lyser upp av gravljus.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-11-01, uppdaterad 2022-10-09)

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Kan allhelgonadagen och alla helgons dag vara på samma dag i almanackan?

Kort svar: Ja, eftersom allhelgonadagen alltid infaller 1 november och alla helgons dag infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november kan dessa två dagar vissa år infalla på samma datum.

Vissa år (t.ex. 2014) går det på 1 november i almanackan att läsa båda allhelgonadagen (med svart text) och alla helgons dag (med röd text). Att ha med båda kan tyckas som tårta på tårta men det finns en fullt naturlig förklaring. Anledningen är att en rörlig dag (alla helgons dag) i år råkar sammanfalla med en fast (allhelgonadagen).

När påve Gregorius IV på 800-talet flyttade dagen då helgonen firas valde han 1 november eftersom det av tradition var en dag då folk firade de död. Även i Sverige vet vi att allhelgonadagen firats länge. De äldsta beläggen är från Vallentunakalendariet 1198 där allhelgonadagen räknas till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Allhelgonadagen överlevde reformationen och avskaffades inte som helgdag i Sverige förrän 1772 under ”den stora helgdöden”. Dock levde den kvar som viktig dag bland bondebefolkningen för att spå kommande väder. I Bondepraktikan 1875 står:

Will du weta hurudan winteren wara må, så skall du Allahelgon Dag i skogen gå,

År 1924 väcktes de första förslaget om att återinför allhelgonadagen som helgdag, med det var i och med kalenderreformen 1953 som det skedde. En av poängerna med kalenderreformen var att hitta en bättre balans mellan våren (med många helgdagar) och hösten (med få helgdagar). Därför valde man att låta allhelgonadagen ligga kvar som tidigare 1 november, men att låta alla helgons dag bli en ny röd dag. Alla helgons dag är den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.

Således är allhelgonadagen alltid 1 november och ingen helgdag i sig. Däremot är alla helgons dag en helgdag och dagen infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Vissa år kan alla helgons dag och allhelgonadagen infalla på samma dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-10-24, uppdaterad 2022-10-09)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Läs även andra bloggare om