Kort svar:Det tidigaste belägget för allhelgonadagen i Sverige är från Vallentunakalendariet 1198.
Att ha en dag för att fira ”alla helgon” i början av november är en tradition som går tillbaka till åtminstone 800-talet och påven Gregorius IV. Tidigare hade en liknande dag funnits under våren. När Sverige blir kristet under 1100-talet följer den kristna kalendern med dess helgdagar med. Allhelgonadagen återfinns för svenskt vidkommande första gången i Vallentunakalendariet år 1198.
Så här skriver Mats Rehnberg:
Den [allhelgonadagen] har räknats till andra klassens helger, alltså i betydelse kommit närmast efter jul, påsk och pingst. Under medeltiden återspeglades helgdagens betydelse genom förekomsten av allhelgonagillen på olika platser.
Kort svar: Vid den stora helgdagsreduktionen avskaffades alla tredje- och fjärdedagar, alla apostladagar, Marie besökelsedag, skärtorsdagen samt gångdagarna. Dessutom flyttade kyndelsmässodagen, Mikaelidagen och allhelgondagen till närmaste söndag.
När Sverige genomgick reformationen på 1500-talet avskaffades ett flertal helgdagar bl.a. alla helgondagar. Olika försök gjordes sedan under 1700-talet att ytterligare minska antalet helgdagar. Syftet från överheten med minskat antal helgdagar var att de många lediga dagarna slog hårt mot svensk ekonomi. Under riksdagen 1738-39 föreslog en ledamot från adeln att 21 helgdagar skulle plockas bort. Dock föll förslagen ofta på att både präste- och bondeståndet motsatte sig.
Det var först när Gustav III blivit svensk regent som en radikal reform kunde genomföras. I en kunglig förordning daterad 4 november 1772 stadgas vilka dagar som ska plockas bort som helgdagar:
Eftersom så många helgdagar avskaffades på ett bräde har helgdagsreduktionen 1772 också kommit att kallas ”den stora helgdöden”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-02-03
Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag
Kort svar: En handfull helgondagar har varit helgdagar i hela Sverige, bland annat Olof 29 juli och Larsdagen 10 augusti.
Helgondagar är dagar som firas till minne av olika helgon. Vissa länder firar vissa helgon mer än andra, ex. helgonet Patrick på Irland eller George i England. Under den katolska medeltiden var en handfull helgondagar också helgdagar i Sverige.
Bild på Vallentunakalendariet det äldsta kända rent svenska kalendariet (1100-talet).
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.(2014-08-05)
Källor:
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Kort svar: Förutom fyra söndagar är även juldagen och annandag jul röd dag i december. Dessutom räknas julafton och nyårsafton i allt väsentligt som röda dagar även om de inte är det.
Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.
Helgdagarna (eller röda dagar som de också kallas) är sprids över året med en tydlig övervikt för den första årshalvan. Men under årets sista skälvande veckor kommer två röda dagar i rad.
Kort svar: Från början firades första maj som sommarens första dag och dagen har varit både apostladag (Filippos och Jakob) och helgondag (Valborg). Men sedan slutet av 1800-talet är första maj mest uppmärksammad som arbetarrörelsens dag då folk går ut och demonstrerar.
I keltisk tradition har 30 april firats som vinterns sista dag – Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld. Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret. Därmed blir första maj sommarens första dag.
Då blir 1 maj sommarens första dag. Så här skriver Gerward:
Majdagen ansågs officiellt vara sommarhalvårets första dag och innebar att det var flyttdag för arrendebönder.
Hon skriver vidare
Under medeltiden var första maj en kyrklig helgdag tillägnad de båda apostlarna Filip och Jakob. Som apostladag hade majdagen en hög festgrad.
De kristna apostlarna är de som populärt kallas ”Jesus tolv lärjungar”. De omnämns i Bibeln (bl.a Mark 3:16-19) och alla (förutom Judas Iskariot) har fått en särskild dag att firas. Filip och Jakob fick alltså sin apostladag 1 maj.
Någon gång under senmedeltiden (c.a. 1400-talet) så byttes 1 maj successivt skepnad från apostladag till helgondag – och helgonet i fråga var Valborg.
Med reformationen på 1500-talet återtog dock 1 maj statusen som apostladag och i de kyrkliga kalendrar som finns från t.ex. 1571 och 1772 är det ”Philipphi Jacobi” som har sina namn där. När apostladagarna blev av med sin helgdagsstatus 1772 så var 1 maj inte längre röd dag.
Första maj gör comeback
Dock gjorde 1 maj comeback 1889, på den andra internationalens möte i Paris. Det var då 1 maj fick den betydelse den har idag – som arbetarrörelsens främsta dag. Där antog socialister från hela världen följande resolution:
A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.
In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.
Den 1 maj firas af gammalt såsom en pånyttfödelsens dag i Norden /…/ I år blir det åter något helt annat. Den 1 maj har blifvit bestämd att öfer allt på jorden /../ firas såsom en demonstrationsdag för normalarbetsdagen.
I artikeln finns en viss oro över att demonstrationerna ska bli tumultartade, men om något sådant rapporterades inte. Istället beskrivs demonstrationen med 50.000 deltagare som lugn och värdig med ”högtidklädda arbetare”.
Huruvida arbetarna skulle få vara lediga 1 maj i slutet av 1800-talet för att få demonstrera var en tvistefråga. Ifrån Stockholm rapporterades att polisen åtminstone inte utlyst något förbud mot demonstrationer. På en färgfabrik i Göteborg hade arbetarna ansökt om ledighet (mot extra övertidsarbete) men vägrats. Så har rapporterar Dagens Nyheter:
Då en flock demonstranter igår stannade utanför fabriken, följde emellertid de manliga arbetarna med.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet växte första maj fram som arbetarrörelsens dag och den var redan under de första årtiondena av förra seklet en dag då många svenskar var lediga. År 1938 beslutade riksdagen att göra första maj till helgdag.
När första maj blev helgdag 1939 var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott – kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-01)
Källor:
Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Kort svar: Nej, alla hjärtans dag (14 februari) är inte en röd dag.
En röd dag eller en helgdag är en dag som (för de allra flesta) innebär en ledig dag. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.
Kort svar: Tredjedag påsk avskaffades som helgdag i Sverige 1772.
Lediga dagar är viktiga dagar i ett samhälle för att markera skillnaden mellan arbete och ledighet. Sverige – som varit dominerat av kristendomen sedan tidig medeltid – har genom historien främst haft helgdagar förknippade med den kristna religionen.
Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Kort svar: De dagar som är helgdagar i Sverige är alla söndagar (ex. påskdagen och pingstdagen) nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen, alla helgons dag, juldagen och annandag jul.
Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.
Genom historien har det varierat vilka dagar som har räknats som arbetsfria. Gemensamt för de flesta helgdagarna har varit en koppling till kristendomen (t.ex. de två i december), det var först under 1900-talet som Sverige fick sin första sekulära helgdag (första maj). Där går det att jämföra med USA vars federala helgdagar har motsatt förhållande, alla utom en är sekulära.
Dagar har försvunnit och andra har lagts till, men år 2022 är följande datum plus alla söndagar, alltså även påskdagen 17 april och pingstdagen juni) helgdag i Sverige
Kort svar: USA har tio federala helgdagar (då alla som är statligt anställda är lediga) – nyårsdagen, Martin Luther King-dagen, Washingtons födelsedag, Memorial Day, Självständighetsdagen, Labor Day, Columbusdagen, Veterans Day, Thanksgiving och Juldagen. Vart fjärde år är också Inauguration day helgdag.
USA är en federation bestående av femtio delstater. Varje delstat har i enlighet med konstitutionen ett stort mått av självstyre, bl.a. är det upp till varje delstat att själv bestämma vilka dagar som ska vara helgdagar. Kongressen kan bara bestämma helgdagar för de som är anställda inom staten (federal employees).
Vart fjärde år är också Inauguration day (20 januari) helgdag
Ovanstående elva federala helgdagar är också helgdagar i samtliga USA:s delstater (även om delstaterna inte är tvungna att införa dem). Förutom dessa dagar har varje delstat olika helgdagar som är specifika för respektive delstat. I Kalifornien t.ex. är även César Chávez Day (31 mars) och fredagen efter Thanksgiving helgdagar.
USA:s helgdagar – historia
De första dagarna som blev helgdagar genom beslut i kongressen var nyårsdagen, George Washingtons födelsedag, Independence Day, Thanksgiving Day och juldagen. Under 1870-talet blev dessa dagar lediga dagar för anställda i Washington DC. År 1885 blev de fem helgdagarna lediga dagar för alla statligt anställda.
År 1888 och 1894 blev först Memorial Day (då kallad Decoration Day) och sedan Labor Day helgdagar. Memorial Day skapades för att överlevande i inbördeskriget skulle hedra minnet av de stupade och Labor Day skapades som ett alternativ till den mer socialistiska första maj.
Samtidigt som Washingtons födelsedag, Memorial Day och Veterans Day flyttades till måndagar 1968 i och med Monday Holiday Law blev också Columbus Day helgdag och slutligen blev Martin Luther King-day helgdag 1983.
Högtider och traditioner 