Vilka dagar är Kristusdagar?

Kort svar: Kristusdagar är de dagar under kyrkoåret som firas till minne av händelser som går att knyta till Jesus – jul, nyårsdagen, trettondagen, skärtorsdagen, långfredagen, påsk, Kristi himmelsfärd samt Kristi förklaringsdag.

Kyrkoåret har under de senaste tusen året satt en oerhört stark prägel på det svenska högtidsåret och de helgdagar som firats på olika sätt. Av de dagar som är röda dagar numera är det bara två (första maj och nationaldagen) som inte har rötter i kristendomen.

De kyrkliga helgdagar kan kategoriseras i olika grupper – Mariadagar, apostladagar, helgondagar och Kristusdagar.

  • Mariadagarna är kopplade till Jesus mor jungfru Maria och de två som fortfarande finns med i den svenska almanackan är kyndelsmässodagen och bebådelsedagen.
  • Apostaladagarna var helgdagar fram till 1772 men lever kvar i form av namnsdagar, t.ex. Andreas 30 november och Mattias 24 februari.
  • De flesta helgondagarna försvann vid reformationen men det finns fortfarande spår i den svenska kalendern i form av t.ex. Luciadagen och Valborg.

Vilka är kristusdagarna?

Kristusdagarna är de viktigaste helgdagarna, de som går att härleda till någon aspekt av Jesus Kristus verksamhet. När 1571 års kyrkoordning beslutades var följande dagar att betrakta som ”Christdagar”

Merparten av Kristusdagarna har överlevt alla helgdagsreduktioner och är fortfarande idag helgdag i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Hur länge var tredjedag påsk en helgdag i Sverige?

Kort svar: Tredjedag påsk avskaffades som helgdag i Sverige 1772.

Lediga dagar är viktiga dagar i ett samhälle för att markera skillnaden mellan arbete och ledighet. Sverige – som varit dominerat av kristendomen sedan tidig medeltid – har genom historien främst haft helgdagar förknippade med den kristna religionen.

Den viktigaste högtiden inom kristendomen är påsken och de dagar som är förknippade därtill – från skärtorsdagen, via långfredagen över påskdagen till dagarna efter påsk. Av de senare är det numer bara annandag påsk som är helgdag i Sverige.

Fullskärmsinfångning 2014-12-26 181530

Utdrag ur Sverige kyrkolag 1686

daffodil-1160922_960_720

Tidigare fanns det även tredje- och fjärdedag påsk (samt tredje- och fjärdedag jul) som var helgdagar i Sverige. Så var fallet i slutet av 1700-talet. Riksdagen och kungen ansåg att svensken i gemen hade för mycket ledig tid. Inte minde än en tredjedel av årets dagar var lediga dagar och detta kostade staten pengar:

Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.

Därför beslöt riksdagen 1772 att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag och fjärdedag påsk (och dito för jul och pingst) – i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-29)

Källor: Kyrkomötet – Gudstjänstutskottets betänkande 2006:4 – Ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen och jungfru Marie bebådelsedag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Vad är tredjedag och fjärdedag påsk?

Kort svar: Tredjedag och fjärdedag påsk var kristna helgdagar i Sverige till den stora kalenderreformen 1772 då de avskaffades.

Lediga dagar är viktiga dagar i ett samhälle för att markera skillnaden mellan arbete och ledighet. Sverige – som varit dominerat av kristendomen sedan tidig medeltid – har genom historien främst haft helgdagar förknippade med den kristna religionen.

Kyrkoåret börjar med första söndagen i advent och löper sedan via lucia, jul, kyndelsmäss, fastlagen, fastan, påsken, Kristi himmelsfärd, pingt, Johannes döparens dag, mickelsmäss, allhelgona, Mårten och så vidare.

Under medeltiden var det inte bara själva helgdagen som var röd dag utan till jul, påsk och pingst var det också kopplat annandagar, tredjedagar och fjärdedagar. Dessa dagar var också lediga.

Fullskärmsinfångning 2014-12-26 181530

Utdrag ur Sverige kyrkolag 1686

Så var fallet fram till slutet av 1700-talet. Riksdagen och kungen ansåg att svensken i gemen hade för mycket ledig tid. Inte minde än en tredjedel av årets dagar var lediga dagar och detta kostade staten pengar:

Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.

Därför beslöt riksdagen 1772 att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag och fjärdedag påsk (och dito för jul och pingst) – i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2012-04-08)

Källor: Kyrkomötet – Gudstjänstutskottets betänkande 2006:4 – Ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen och jungfru Marie bebådelsedag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.