När börjar och när slutar julhelgen?

Kort svar: Julhelgen börjar 24 december och håller på t.o.m. 26 december.

Julhelgen är den utan jämförelse viktigaste helgen i Sverige. Det finns ingen helg som vi firar lika intensivt och som är lika traditionsbunden, men hur länge håller egentligen julhelgen på. Så här skriver SAOB:

ursprungligen och egentligen om hela den tid under vilken den påbjudna julfriden varade: tiden från och med den 24 december till den 7 eller 13 januari,

I äldre tradition räknade man alltså julhelgen från julafton till dagen efter trettondagen (6 januari) eller till tjugondag Knut (13 januari).

Men numer räknar man julhelgen 24-26 december, vilket både SAOB (som skriver att julhelgen ”numer vanligen” slutar med annandagen) och Svensk Ordbok är överens om:

julhelg = helg kring den 25 december i Sverige omfattande åtminstone den 25 och 26 samt kvällen den 24 december

Julafton, juldagen och annandag jul är också de tre dagar som är ”lediga dagar” (även om bara de två sista är röda dagar). Direkt efter annandag jul fram till nyårsafton är sedan mellandagarna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2018-12-07)

Källor: SAOB (”julhelg”) och SO (”julhelg”)

Är annandag jul (26 december) röd dag?

Kort svar: Ja, annandag jul är röd dag.

Förutom söndagar och de helgdagar som infaller på en söndag (alltså påskdagen och pingstdagen) är elva dagar i Sverige allmänna helgdagar. Från början var syftet med helgdagar att folk skulle vara lediga ifrån sitt arbete för att kunna fira gudstjänst i kyrkan, numer är det snarare den arbetsfria delen som är väsentlig.

Fullskärmsinfångning 2015-12-25 115512

Julafton (24 december) är faktiskt inte helgdag, men likställs i semesterlagen med röd dag. Juldagen (25 december) och annandag jul (26 december) är däremot röda dagar. På annandagen firas helgonet Stefanos (i Sverige mer känd i balladerna om Staffan Stalledräng).

Fram till 1772 var även tredje– och fjärdedag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-25)

Källa: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar

Vem var Staffan stalledräng och varför har han namnsdag på annandag jul?

Kort svar: Legenden Staffan stalledräng har sitt ursprung i historien om den första kristna martyren – St Stefanos. Eftersom hans dödsdag firas som andlig födelsedag och han var den första martyren firas hans dag (26 december) på dagen efter Jesus födelsedag (25 december)

En martyr är en person som dött för sin tro. Martyrskapet finns inom flera olika religioner däribland kristendomen. Den första kristna martyren heter enligt legenden Stefanos och han var en av ledarna för urförsamlingen. Som straff för att han predikat om Jesus som Kristus dömdes han till döden och stenades (enligt berättelsen i Apostlagärningarnas sjunde kapitel)

Så stenade de Stefanus, under det att han åkallade och sade: »Herre Jesus, tag emot min ande.»Och han föll ned på sina knän och ropade med hög röst: »Herre, tillräkna dem icke denna synd.» Och när han hade sagt detta, avsomnade han.

Stefanos blev också helgon och därmed är det hans dödsdag som högtidlighålls. då  det räknas som hans andliga födelsedag. Eftersom Stefanos är den första martyren föll det sig naturligt att han fick dagen efter frälsarens (Jesus) födelsedag som ju firas 25 december. Stefanos (eller Staffan/Stefan på svenska) firas alltså på annandag jul – 26 december.

St Stefanos blir Staffan stalledräng

I flera delar av nordvästra Europa (bl.a. England, Danmark och Sverige)  utvecklades under medeltiden nya legender om St Stefanos.

Stefanos kallas i Sverige för Staffan och han är i de nya legenderna stalledräng åt kung Herodes. Så här skriver Historiska musset:

En av legenderna berättar om hur Stefanus under julnatten får syn på Betlehemsstjärnan. Han förstår att det är ett tecken på att Judakonungen, som enligt profetiorna skall frälsa världen, är född. Stefanus berättar om sin upptäckt för Herodes. Denne vägrar tro på hans ord, om inte den stekta tupp som ligger på kungens frukostbord, stiger upp, flaxar med vingarna och gal. Detta är förstås precis vad som händer. Kungen blir förskräckt över hur mäktig denne nyfödde kung måste vara som redan kan göra sådana under. Han beslutar sig för att döda barnet som hotar hans kungamakt. Stefanus själv tas tillfånga och stenas till döds utanför stadens murar.

Utifrån denna nya roll som Herodes stalledräng skrevs en mängd (över 300) medeltida ballader om Staffan. Dessa ballader sjöngs dels i samband med olika traditioner knutna till annandagen men också av stjärngossarna i deras julspel under perioden från tredjedag jul till trettondagen. När stjärngossarna flyttade över till luciatåget följde även Staffansvisorna med och i modern tid är det främst i luciatågen som Staffanvisan har överlevt.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-26)

Källor: Den svenska julboken (1993) av Jan-Öyvind Swahn och ”Staffan var en stalledräng” av Charlotte Hedenstierna-Jonson – Historiska Museet 2009-12-10