Kort svar: Kanelbullens dag uppmärksammades första gången den 4 oktober 1999.
När Hembakningsrådet skulle fira 40 år 1999 ville man fira jubileet på något roligt sätt. Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade år 1999 som ”kanelbullens år”. SvD skriver den 13 oktober 1999:
Vi svenskar har kanelbullens år. Som är i år. Kaeth Gardestedt, projektledare på Hembakningsrådet i Malmö, är kvinnan bakom firandet av kanelbullen.
Som specifik dag för att lyfta firandet valde Hembakningsrådet den 4 oktober. Att man valde just detta datum beror på att man ville ha ett datum som inte krockade med någon annan mathögtid. Dessutom inföll Internationella barndagen 4 oktober just 1999, vilket Kaeth Gardestedt tyckte var passande.
Första gången som ”kanelbullens dag” omnämns i tidningstext är just 4 oktober 1999 i en artikel i Dagens Nyheter.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-09-25
Kanelbullens historia är ganska outforskad. Den verkar vara en typisk bageriprodukt som uppstår på 1920-talet.
Så här skriver Dagens Nyheter:
Efter första världskrigets ransoneringar blev 1920-talet en sötsaksfest, och en ny söt, våg kom efter andra världskriget. Och det är först då kanelbullen slår igenom ordentligt.
Och det stämmer att genomslaget kom då, men kanelbullar har funnits – åtminstone på västkusten – sedan mitten av 1800-talet. Det äldsta belägget i KB:s tidningsdatabas. är Åmåls veckoblad i december 1857 där det annonseras att:
Bröd finnes af alla sorter, hvaribland vörtbröd, saffrans och kanelbullar.
Inför julen 1868 annonseras det i Göteborgs-Posten om:
Julbröd, såsom Vörtbröd, Kranskakor, Sukat, The- och Kanelbullar samt The- och Kaffebröd
Kanel är ju en klassisk julkrydda så det är inte så konstigt att kanelbullen initialt var ett julbröd.
Genomslaget för kanelbullen även i Stockholm är på 1920-talet. Det tidigaste belägget för ordet ”kanelbulle” i SvD:s och DN:s arkiv är ifrån 1925. Onsdag 12 maj var den föreslagna lunch-matsedeln ”Smör, bröd, ost, sillsallad. Lunchstuvning. Kaffe och te, kanelbullar.”
SvD 1926-05-08.
Mellan 1926 och 1928 återkommer kanelbullar flera gånger som förslag i veckomatsedeln, men efter december 1928 dröjer den ända till efter andra världskriget som ordet ”kanelbulle” återkommer i SvD. I DN är det först 1941 som ordet ”kanelbulle” förekommer.
Första gången som kanelbullens dag omnämns i SvD är faktiskt året efter dagen lanserats. Det är i en notis från 2000 som man skriver om dagen:
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-10-03)
Kort svar: Enligt beräkningar från Sveriges bagare & konditorer säljs runt 7 miljoner kanelbullar på kanelbullens dag.
Kanelbullens dag är en av många temadagar kring mat som uppmärksammas i Sverige. Men till skillnad från t.ex. chokladbollens dag och mjölkens dag så får kanelbullens dag varje år ganska stor uppmärksamhet både i traditionell media och på sociala medier.
Att vi uppmärksammar kanelbullens dag överhuvudtaget beror på Hembakningsrådet och att de år 1999 fyllde fyrtio år. De ville att jubileet skulle firas på något roligt sätt. Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade Kanelbullens dag. Hon säger själv:
– Jag ville att Hembakningsrådet skulle lanseras över hela Sverige, och hur gör man det? Jo, med ett bakverk! Och vad är det svenskaste av alla bakverk? Jo, kanelbullen!
Men hur stort är det med kanelbullens dag i Sverige egentligen? Enligt en undersökning som branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer låtit göra så äter mer än hälften av alla svenska minst en kanelbulle på kanelbullens dag och c.a. 7 miljoner kanelbullar beräknas säljas den 4 oktober 2018.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-10-03)
Kort svar: Kanelbullens dag är alltid den 4 oktober.
Kanelbullens dag är en av många nya dagar som – till följd av företags marknadsföring – börjat uppmärksammas de senaste decennierna. Till skillnad från t.ex. chokladbollens dag (11 maj) och mjölkens dag (1 juni) har dock kanelbullens dag faktiskt fått ett visst genomslag tack vare caféers och affärers annonsering och vilja att öka försäljningen av kanelbullar. Trots att kanelbullar funnits i Sverige sedan åtminstone 1920-talet är kanelbullens dag betydligt yngre.
Att vi uppmärksammar kanelbullens dag överhuvudtaget beror på Hembakningsrådet och att de för drygt tio år sedan (1999) fyllde fyrtio år. De ville att jubileet skulle firas på något roligt sätt. Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade Kanelbullens dag. Hon säger själv:
– Jag ville att Hembakningsrådet skulle lanseras över hela Sverige, och hur gör man det? Jo, med ett bakverk! Och vad är det svenskaste av alla bakverk? Jo, kanelbullen!
Hembakningsrådet hade startat på hösten. Dagen skulle inte kollidera med surströmming, kräftor, äppelfestivaler och annat som finns på hösten. 1999 var den 4 oktober Internationella barndagen. Det tyckte jag var en lämplig dag eftersom min tanke med Kanelbullens Dag var att det skulle vara en omtankens dag.
Ur det perspektivet är oktober månad den absolut bästa månaden då de flesta andra månader redan är upptagna av t.ex semlor (februari), påskmat (mars/april), sill, potatis och jordgubbar (juni), kräftor och surströmming (augusti/september), gås (november), lussekatter och julmat (december).
Kort svar: När Hembakningsrådet och Kaeth Gardestedt 1999 införde kanelbullens dag valde de 4 oktober eftersom det skulle vara ett datum som inte krockade med någon annan mathögtid.
Kanelbullens dag har funnits i Sverige sedan 1999. Att vi uppmärksammar kanelbullens dag överhuvudtaget beror på att Hembakningsrådet och 1999 fyllde femtio år och då ville man fira jubileet på något roligt sätt.
Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade Kanelbullens dag. Hon säger själv:
– Jag ville att Hembakningsrådet skulle lanseras över hela Sverige, och hur gör man det? Jo, med ett bakverk! Och vad är det svenskaste av alla bakverk? Jo, kanelbullen!
Det stora uppsvinget för Kanelbullens dag kom, enligt Björn Hellman (vd för Sveriges Bagare & Konditorer), först 2004 då en organisationen genomförde ett stort antal aktiviteter för att uppmärksamma dagen.
Men varför blev det just 4 oktober av alla de 365 dagar som fanns att välja på?
Kaeth Gardestedt förklarar valet av datum så här (i en intervju med bloggen):
Därför föreslog jag den 4 oktober – Hembakningsrådet hade startat på hösten. Dagen skulle inte kollidera med surströmming, kräftor, äppelfestivaler och annat som finns på hösten. 1999 var den 4 oktober Internationella barndagen. Det tyckte jag var en lämplig dag eftersom min tanke med Kanelbullens Dag var att det skulle vara en omtankens dag.
Ur det perspektivet är oktober månad den absolut bästa månaden då de flesta andra månader redan är upptagna av ex semlor (februari), påskmat (mars/april), sill, potatis och jordgubbar (juni), kräftor och surströmming (augusti/september), gås (november), lussekatter och julmat (december).
Dessutom är det förmodligen betydligt lättare att klämma in en ny tradition på den högtidsfattiga hösten jämfört med vintern (med lucia, jul, nyår, tjugonde knut etc.) eller våren (våffeldagen, påsk, valborg, första maj etc.).
Kanelbullens dag har funnits i Sverige sedan 1999. Det årets fyllde Hembakningsrådet 40 år och man ville fira jubileet på något roligt sätt.
Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade Kanelbullens dag. Hon säger själv:
– Jag ville att Hembakningsrådet skulle lanseras över hela Sverige, och hur gör man det? Jo, med ett bakverk! Och vad är det svenskaste av alla bakverk? Jo, kanelbullen!
Det tidigaste belägget för ”kanelbullens dag” i tidningsarkiven är från 1999. Året efter lanseringen, 2000, skriver SvD om dagen:
SvD 2000-10-04
Om man jämför hur mycket utrymme ”kanelbullens dag” fått från år till år kan man se följande:
