Vilka har gjort rösterna till ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

Kort svar: Rösterna i ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton görs av Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson), Toivo Pawlo (Tyko Johnsson), Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder), Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl) och Catrin Westerlund (Fru Bergdahl).

Sedan 1975 sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i teve på julafton för första gången. Från början var det tänkt att sagan skulle bli en spelfilm med riktiga skådespelare, men eftersom det hade blivit för dyrt valde man istället en tecknad film med röstskådespelare.

H.K. Bergdahl (röst av Åke Fridell)

Per Åhlin är den som tecknat filmen, Gunnar Svensson har skrivit musiken och Tage Danielsson har skrivit manus och han är också den som gör berättarrösten. Förutom Tage så är det följande personer som ger röst:

  • Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson)
  • Toivo Pawlo (Tyko Johnsson)
  • Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder)
  • Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl)
  • Catrin Westerlund (Fru Bergdahl)

Förutom Per Andrén så var det etablerade skådespelare som fick göra röst. Pawlo skulle t.ex. komma att göra speakerrösten åt Picassos äventyr. Att just Andrén fick rollen beror på egen utsago att hans faster arbetade på Utbildningsradion med barnprogrammet Klotet tillsammans med Tage Danielsson och i lunchrummet frågade Danielsson:

Är det någon som känner någon som har en kille i målbrottet? Jag skulle behöva en röst till ett projekt.

Andréns moster tipsade om honom och han fick rollen, den enda skådespelarinsats han gjort.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-21

Vem är ”H.K. Bergdahl?

Kort svar: H.K. Berggdahl är en karaktär i ”Sagan om Karl-Bertil Jonnsons julafton”.

Sedan 1975 sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på SVT varje julafton. Texten skrevs av Tage Danielsson 1964 och teckningarna gjordes av Per Åhlin.

Från början var det tänkt att sagan skulle bli en spelfilm med riktiga skådespelare. Eftersom det hade blivit för dyrt valde man istället en tecknad film med röstskådespelare. Förutom Tage Danielsson, som läser texten, förekommer fem ytterligare röster: Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson), Toivo Pawlo (Tyko Johnsson), Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder), Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl) och Catrin Westerlund (Fru Bergdahl).

Byrådirektör H.K. Bergdahl förekommer vid ett par tillfällen i Sagan. Först när Karl-Bertil går igenom faderns taxeringskalender från 1942 där det står att Bergdahl är direktör och bor på Djursholm. Enligt berättelsen har han en taxerad årsinkomst på 67.500 kronor (det motsvara 1.384.038 kronor 2018).

I boken (som kom 1964) står det att Bergdahl bor på Oscarsvägen 30. Dock finns det ingen väg som heter så i Djursholm. Däremot finns det en Oskarsvägen 30 på Lidingö. Men det går troligen att sortera in under avdelningen anakronismer och dylikt som filmen är känd för.

H.K. Bergdahl återkommer sedan i slutet när Tyko och Karl-Bertil åker runt för att Karl-Bertil ska be om ursäkt. Då får vi reda på att Bergdahl är byrådirektör, har mahognyport och husa (som öppnar dörren). På porten står det ”H.H.K Bergdahl” och det extra H-et står för ”Herr”.

När Tyko och Karl-Bertil kommer in spelar Bergdahl biljard med sin mor och det visar sig också att han är gift och att han eller hans fru har en morbror som heter Arthur.

Därtill är det från H.K. Bergdahl som Karl-Bertil får den flaggirlang som innehåller en hakkorsflagga. Flaggan var Tysklands officiella flagg från 1935 till 1945 då nazisterna styrde landet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

Vad var ”Hallåornas jul”?

Kort svar: ”Hallåornas jul” eller ”Jul i hallåstudion” var ett program på SVT som sändes på julafton 1960.

År 1960 sändes Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul för första gången. Samma år sändes ett annat program som inte blev samma tradition i svensk teve som Kalle Anka – Jul i Hallåstudion.

Jul i Hallåstudion eller Hallåornas jul som det också har kallats var en dryg halvtimmes program där dåtidens SVT:s hallåor satt i en julpyntad studio tillsammans.

Från Öppet arkiv.

Programmet började 19.25 på julafton 1960. Precis för hade Julsånger från fyra länder sänts och 19.50 tog Storstugan – Harry Brandelius firar julafton med vänner och bekanta vid.

Hallåornas jul blev aldrig någon tradition och har, så vitt jag vet, aldrig sänts i SVT därefter. Dock blev julvärdar något återkommande, dels i form av Arne Weise under många år men också med Björne.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Vilket teve-program är på i bakgrunden under julfirandet i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Teve-programmet som har julmusik under julaftonen hemma hos Karl-Bertil Jonsson är Nygammalt med Bosse Larsson.

Varje julaftonskväll sedan 1975 har strax över en miljon svenskar bänkat sig framför teven för att avnjuta den tecknade kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson.

I filmen finns en rad detaljer som är anakronistiska. Ett sådant exempel är att familjen Jonsson har teve-apparat trots att det kör gengasbilar på gatorna och taxeringskalendern är från 1942.

Förutom att pappa Tyko Johnsson somnar till filmen Lilla helgonet från 1944 så står teven på i bakgrunden under själva julfirandet. Det som då sänds är Julnygammalt med Bosse Larsson.

Julnygammalt sändes första gången julen 1972 och så här står det i tablån:

Bosse Larsson bjuder på kända tongångar och julens glada ledar tillsammans med Bröderna Lindqvist och många, många fler.

Sedan blev Julnygammalt ett stående inslag på jularna fram till och med 1992. En rolig detalj är att första gången som Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton sändes på teve (1975) så sändes Julnygammalt precis före.

Tablån 1975-12-24

Till skillnad från Julnygammalt så sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton fortfarande.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-06

Hur mycket julmust dricker vi i Sverige under ett år?

Kort svar: Under ett år konsumeras 40-60 miljoner liter must i Sverige varav merparten dricks under december månad.

Julmust är en dryck som i början av 1900-talet togs fram i Sverige som ett alkoholfritt alternativ till julöl. Merparten av smakessensen till den julmust som tillverkas i Sverige kommer från företaget Roberts i Örebro.

Julmust.

Förutom julmust så har även påskmust sålts i Sverige sedan strax efter andra världskriget. Uppgifter om exakt hur mycket must som säljs i Sverige varje år varierar något, men det ligger mellan 40 och 60 miljoner liter varje år. Merparten av den musten säljs och dricks i december.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-04

Julens viktigaste dryck” Företagskällan 2019-11-29

Så mycket julmust dricker svenskarna” Norrbottens-Kuriren 2015-12-22

Vilket år tog ”Kalle Anka och nötkriget” bort från julafton?

Kort svar: Första gången som det gjorde några förändringar i ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” var 1967 då bl.a. ”Kalle Anka och nötkriget” togs bort.

Mellan 1960 och 1966 var det samma filmer som visades på julaftonens eftermiddag under rubriken Kalle Anka och hans vänner önskar god jul. Förutom klipp från några långfilmer var det också två kortfilmer (I jultomtens verkstad samt Kalle Anka och nötkriget) som visades.

Kalle Anka och nötkriget eller Kalle Anka som jultomte som den också kallas är en kortfilm från 1949. På engelska heter filmen Toy Tinker.

Handlingen är till en början inte helt olik Plutos julgran (som varit med i programmet sedan 1983 (samt åren 1967 och 1968). Kalle Anka hugger en julgran och Piff och Puff följer med granen in i huset. Därinne blir det sedan ett krig mellan Kalle Anka på ena sidan och Piff och Puff på den andra sidan.

Filmen är rejält våldsam och Kalle Anka framstår som en ganska osympatisk karaktär när man ser hur han behandlar de båda jordekorrarna.

Enligt uppgifter så var det de våldsamma inslagen som gjorde att SVT 1967 valde att ersätta Kalle Anka och nötkriget med den mycket mindre våldsamma Plutos julgran.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Kalle Anka som jultomte (1949)” Svensk filmdatabas

Vilka år sändes ”Kalle ankas julafton” på TV3?

Kort svar: Mellan 1989 och 1996 sände TV3 en variant av ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” på julafton. År 1997 sände Kanal 5 programmet på julafton.

Programmet Kalle Anka och hans vänner önskar god jul började sändes på svensk teve 1960. Under 1980-talet förändrades den svenska teve-marknaden i och med satellitsänd teve från Storbritannien. Den stora utmanaren till SVT var TV3 som bl.a. köpte rättigheterna till all Disneyproduktion.

Julen 1989 sände TV3 ett program som hade titeln Kalle Anka och hans vänner önskar god jul klockan 9.00 på julaftonsmorgon, men Kanal 1 körde originalet (om man nu kan kalla ett så förändrat program för original) klockan 15.00 som vanligt.

Programmet som TV3 sände var inte det gamla From all of us to all of you från 1950-talet utan att uppdaterad version. TV3:s version innehöll vissa klipp som var samma som i Kanal 1 bl.a. Plutos julgran, Askungen och Lady och Lufsen men också andra filmer soom ex. Tre Caballeros, Peter Pan, Kalle Anka packar paket och Min lilla åsna.

Åren därefter (1990-1996) hade TV3 flyttat sitt program ännu närmare originalet och sände sin variant av Kalle Anka direkt före Kanal 1 nämligen kl. 14.00. Sista året som TV3 sände Kalle Anka (1996) la med t.o.m. programmet 14.10-15.10 och inkräktade för första gången på den ”heliga tiden” mellan 15.00 och 16.00 på julafton.

Sista gången som en annan kanal än ettan sände Kalle Anka var 1997 då Kanal 5 tog över stafettpinnen från TV3 och sände programmet kl. 14.00

Att TV3 slutade sända beror på att kanalen tillsammans med SVT och TV4 1998 tecknade ett gemensamt avtal med Disney. SVT fick bl.a. rättigheterna till det mesta av det tecknade (däribland Kalle Anka och hans vänner önskar god jul, även om man just det året missade Robin Hood). TV3 och TV4 fick dela på långfilmerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-11-11

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

TV-tablåerna från SvD julafton 1988-1998.