Vilka år sändes ”Kalle Anka på camping” under julafton?

Kort svar: Kalle Anka på camping sändes under julafton i Kanal 1 mellan 1967 och 1970.

Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats varje år på svensk teve. Under de första sju åren var det samma kortfilmer som visades. År 1967 var första året som det gjordes några förändringar i programmet. Tre filmer (Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget) fick stryka på foten. Orsaken beskriv i 1967 års teve-tablå:

Några mindre snälla har avsnitt har ersatts med nya. Pinocchio, Bambi samt Piff och Puff är inte med. I stället blir det Nalle Puh, Musse Pigg och Pluto på julgransutflykt samt Kalle Anka på campingsemester.

Det framgår i texten att de nya filmerna från 1967 var Nalle Puh på honungsjakt, Pluto julgran samt Kalle Anka på campingsemester. Den senare av dessa heter ”Tea for Two Hundred” på engelska och släpptes 1948.

På svenska har filmen bl.a. kallats ”Kalle Anka på camping”, ”Kalle Anka och myrorna”, ”Snyltgäster”, ”Kalle Anka campar” och ”Kalle Anka på utflykt”. Så här beskrivs handlingen:

Kalle är ute på en campingtur och ska precis börja äta en picknick. Allt förändras när han stöter på en myra som försöker bära med sig ett ägg till stacken. Han bestämmer sig för att retas med den lilla stackaren, vilket han snart får äta upp då myran upptäcker hans picknick och informerar resten av stacken om upptäckten. Snart överöses Kalle av en massa myror som försöker sno hans mat.

Filmen hade svensk premiär i november 1950 men visades alltså på julaftonsteve första gången 1967. Den visades sedan vid ytterligare två julaftnar innan den tillsammans med ”Nalle Puh och den stormiga dagen”, ”Kalle Anka jagar tjuvar”, ”Törnrosa” och ”Djungelboken” plockades bort inför julafton 1971.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-24

Källor:

Kalle Anka på camping (1948)

Expressen 1967-12-23

När blev tjugondag Knut julens sista dag?

Kort svar: Troligen var det i slutet av 1600-talet som julens sista dag flyttades från trettondagen till tjugondag Knut i Sverige.

Enligt äldre tradition så är Knutdagen, 13 januari, julens sista dag. Det är på tjugondag Knut som man har julgransplundring och det är således ”Knut som kör julen ut!”. Detta är något närmast unikt för Sverige och Finland. Så gott som hela den kristna världen i övrigt avslutar julen i och med trettonhelgen, vilket också var det vanliga i Sverige om man backar tillbaka i historien.

Men under slutet av 1600-talet bestämde kyrkan att man ville ha ett längre julfirande och förflyttade julens avslutning en vecka framåt, från 6 januari till 13 januari. Eftersom Knut tidigare haft helgondag 7 januari så fick hans namn helt enkelt flytta med. Så här beskrivs det i SAOB:

Mera regelbundet placeras namnet [Knut] på 13 jan. först på 1680- o. 1690-talen. Från och med 1708 är, bortsett från vissa undantag, Knut i svenska almanackor ensamrådande ss. namn på 13 jan.

Men varför flyttade man julens slut en vecka framåt? Vissa forskare menar att kyrkan ville ”förstärka kyrkolivets ställning genom att utöka julens längd” medan andra menar att det snarare handlade om att kyrkan ”ville dra in de dagar då våra hedniska förfäder firade sitt midvinterblot”.

Oavsett förklaring så blev traditionen från åtminstone 1700-talet att julen i Sverige pågår fram till att Knutdagen 13 januari. Numera, när svenskar börjar med julpynt och julmusik långt tidigare än själva julhelgen så blir det dock vanligare och vanligare att man kastar ut julgranen långt tidigare än tjugondag Knut.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-13

Litteratur:

Knut” SAOB (1936)

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner : årets fester och livets högtider Semic

Schön, Ebbe (1993) Julen förr i tiden Natur och Kultur

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner  Ordalaget

När började man med julgranskulor i Sverige?

Kort svar: De första annonserna för julgranskulor i Sverige kom på 1860-talet.

En julgran i Sverige kläs oftast med elektrisk julgransbelysning och olika typer av julgranspynt. Ett av de populäraste pynten i svenska julgranar är julgranskulorna. Liksom själva julgranen så kan traditionen med julgranskulor härledas från Tyskland. Så här skriver Dick Harrison:

Traditionen kan spåras till 1840-talet och brukar starkt förknippas med den lilla tyska staden Lauscha i Thüringen, där Hans Greiner tillverkade dekorationer /../ som blev mycket beundrade. Utvecklingen ledde på kort tid (det traditionellt angivna årtalet är 1847) till att tyskarna började producera julgranskulor av glas. 

Till Sverige kommer julgranskulorna tämligen snart efter att de introducerades i Tyskland. Den äldsta tidningsannonsen för julgranskulor som jag har hittat är från Mariestads Weckoblad där C.J. Sundbertgs Enkas glashandel inför julen 1860 skriver att man säljer ”julgranskulor och stora dockhufvuden”. Två år senare finns det en annons i Bohusläns tidning om ”julgranskulor och prydnader för julgranar”.

En intressant detalj att notera från KB:s tidningsdatabas är att samtliga annonser för julgranskulor fram till andra världskriget är från tidningar som har sitt säte i västra Sverige: t.ex Göteborgsposten, Borås Tidning, Kungsbackatidningen och Bohusläns tidning. De första annonserna i stockholmstidningarna DN och SvD dyker upp först under efterkrigstiden. Dock finns det andra belägg för att julgranskulor ändå såldes i ex. Stockholm även under slutet av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-04

Källor:

Historiebloggen – Julgranskulornas historia” svd.se 2012-12-23

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Mariestads Weckoblad 1860-12-19

Bohusläns tidning 1862-12-22

När kom plastgranar till Sverige?

Kort svar: Julgranar i plast (plastgranar) kom till Sverige under 1960-talet, men blev populära först i slutet av 1970-talet

Julgranar har funnits sedan åtminstone 1500-talet i Europa. Det äldsta belägget för en julgran inomhus i Sverige är från 1741 då grevinnan Wrede-Sparre beskrev hur hennes familj firade jul med ett stort träd prytt med ljus, äpple och saffranskringlor i centrum. Brett genomslag fick julgranarna dock inte förrän i slutet av 1800-talet.

Plastgranar i test

Under efterkrigstiden börjar det komma notiser i svenska tidningar om ”plastgranar” eller ”julgranar i plast”. De flesta texter handlar om beskrivningar om hur man i andra länder, ex. USA , har plastgranar. Som Dagens Nyheters text från julen 1959:

De amerikanska julgranar som striden står om är inte någonting så alldagligt som vår hemmagjorda Picea excelsa eller dess botaniska motsvarighet på amerikansk botten. Nej, det ska vara plast i år.

Under början av 1960-talet kommer de första tidningsbeläggen för att även hushåll i Sverige kan tänka sig att ha plastgran. Aftonbladet intervjuade 1962 ett antal personer om plastgranar och Eino Niskanen, byggarbetare från Örebro sa:

En vanlig gran skräpar ned och det blir mycket städarbete. En plastgran, om den är vacker, tycker jag är en perfekt lösning på problemet.

Två år senare skriver Kar de Mumma i ett kåseri att det blir ”rätt många julgranar över i år” eftersom ”folk skaffar sig plastgranar”. År andra sidan står det i samma tidning nästa jul:

En plastgran? För att slippa barr. Nej det stora varuhuset kan inte stå till tjänst. /../ [Gran i plast] – det vill väl ingen ha.

Under det fortsatte 1960-talet och en bra bit in på 70-talet beskrivs plastgranen å ena som en kuriositet i Sverige och å andra sidan som något länder på sydligare breddgrader har anammat. Det är egentligen först under 1970-talets andra hälft som julgranen av plast får något större genomslag i Sverige. År 1979 beskrivs plastgranen i SvD som ”det gångna decenniets storjulklapp till alla, som vill ha en garanterat barrsäker konstruktion” och 1983 rapporteras det om prognoser att:

60.000 hushåll [väljer] i år en plastgran. Försäljningen av plastgran har gått spiktakt uppåt i snart fem år. Men svensken är en kräsen julfirare. Många tycker inte att plastgranen har den rätta granfärgen. Därför håller den äkta julgranen ändå sin starka ställning med 95 procent av granmarknaden.

Samma år (1983) berättar julgransförsäljaren Bengt Jürke för SvD att han ”märker ju att plastgranen kommer mer och mer”. Plastgranen har sedan ökat i popularitet under de senaste trettio åren. Enligt en undersökning 2011 var det närmare en tredjedel av de svarande som skulle ha plastgran hemma. En undersökning från 2018 gav ett snarlikt resultat (38 procent skulle ha plastgran).

Test av plastgranar i SvD 1989

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-28

Källor:

DN 1959-12-19

Aftonbladet 1962-12-17

SvD 1964-12-24

SvD 1965-12-05

SvD 1979-12-23

SvD 1983-11-27

SvD 1983-12-18

Antalet plastgranar ökar och svenskarna kommer att spendera mer pengar än förra året” butikerna.org 2011-12-06

Riktig gran regerar fortfarande” Svensk byggtidning 2018-12-13

När började traditionen med nissebus i Sverige?

Kort svar: Nissebus eller nissedörr kom till Sverige runt 2014 och etablerade sig under slutet av 2010-talet.

Att räkna ner dagarna till julafton i december månad är en tradition som går långt tillbaka i tiden. Adventskalendrar, som vi haft i Sverige sedan 1930-talet, är ett exempel på just en sådan nedräkning. Ett relativt nytt fenomen i Sverige är nissebuss eller nissedörr. Så här förklaras det i en artikel i Allas:

barnen hittar en tomtenisse i hemmet den 1 december, som sedan gör olika hyss och utmaningar fram till julafton. Det tydliga och första tecknet på att nisse har flyttat in är då en liten dörr sätts upp på väggen.

Enligt samma artikel är nissebus inspirerat av det amerikanska konceptet ”Elf on the shelf”. ”Elf on the shelf” i sin tur skapades i USA 2005.

Det tidigaste belägget för ordet ”nissedörr” som jag hittat är från 7 december 2014 ifrån Facebook-gruppen ”Återbruka mera”. Tidigare än det finns vare sig ”nissedörr”, ”nissebus” eller ”nissehyss” att läsa om, vare sig på Facebook eller Twitter. Dock finns det ingen information i nämnda post om nissedörren också för med sig bus.

Under kommande år blir det fler och fler som på olika sociala medier postar foton på sina nissedörrar och även beskriver hur man lägger ut paket framför dem under december månad.

Första gången som en tidning skriver om fenomenet nissedörr är en krönika i Danderyds Nyheter i december 2017.

De senaste åren har en ny typ av adventskalender växt fram i Sverige. En liten tomtenisse flyttar in till familjen. En liten dörr har han med sig så han kan ta sig fram och tillbaka till nordpolen. /../ Jag är en av dem som har fallit för den här trenden. Jag upptäckte först idén förra året när jag såg flera lägga ut bilder på deras nissars hyss.

Slutsatsen blir otvetydigt att nissedörren är en tradition som kom till Sverige runt 2014 och sedan etablerade sig under slutet av 2010-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-24

Källor:

Återbruka mera 2014

Danderyds Nyheter 2017-12-16

How the Elf on the Shelf tradition started” av Emily DeCiccio CNBC 2020-12-18

När kom traditionen med julklappsspel till Sverige?

Kort svar: Det verkar som att traditionen med julklappsspel introducerades brett i Sverige under 2000-talet.

Det finns flera av de svenska jultraditionerna som inte har särskilt många år på nacken, t.ex. fula jultröjor, årgångsglögg och julklappsspelet. Så här förklaras julklappsspelet på sidan hittajulklappar.se

Grundidén bakom julklappsspelet är att alla deltagarna som är med och spelar köper en eller flera – beroende på vad man har kommit överens om – lite billigare julklappar och lägger paketen i en hög på ett bord. Därefter turas man om och slår en tärning, vid en 1:a eller 6:a på tärningen (det finns även andra varianter julklappsleken, se nedan) får man välja en klapp från högen.

Att spela om julklappar är idag en etablerad tradition i många familjer. Om man läser tidningstext så är det äldsta beläggen för ”julklappsspelet” från 2003 och 2004. I Helsingborgs Dagblad 19 december 2003 skriver Pamela von Sabljar att:

Kvällen nalkas med lussevaka för ett 20-tal vänner. Glöggen och godiset går åt och julklappsspelet är alltid lika kul.

Ett år senare skriver Östgöta Correspondeten:

Många vuxna? Kul, då kan ni spela julklappsspelet! Alla tar med sig tre paket: en grej för runt en hundring, något egentillverkat och något begagnat.

Som ett led i att undersöka julklappsspelets inträde i Sverige gjorde jag en undersökning som för närvarande c.a. 300 personer har besvarat. Det tydligaste resultatet i undersökningen är att merparten av de svarande mötte julklappsspelet under 2010-talet, en stor del under 2000-talet och ett fåtal har minnen av det sedan tidigare.

Så slutsatsen utifrån tidningsarkiven och min undersökning blir att julklappsspelet introducerades i Sverige under 2000-talet även om enstaka anekdotiska belägg finns från tidigare årtionden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-23

Källor:

Julklappsspelet” hittajulklappar.se

Hur länge har ris à la Malta varit julmat?

Kort svar: Ris à la Malta introducerades som julmat i mitten av 1900-talet men det är först i slutet av förra seklet som rätten blir något som enbart betraktas som en julefterrätt.

Ris à la Malta tillagas av kall risgrynsgröt som man blandar upp med vispad grädde. Detta smaksätts sedan med olika typer av socker samt med apelsin av något slag, åtminstone i äldre recept. Just kopplingen till apelsin är troligen det som gett namnet ”Ris à la Malta”.

Under första halvan av förra seklet är ris à la Malta en vanligt förekommande rätt året runt i Sverige. Första gången, vad jag har kunnat hitta, som ris à la Malta föreslås som en julrätt är 1949 då SvD skriver:

Vill man ej äta julgröt men ändå ha någon rätt av ris, kan man ju efter gröten äta någon ristillredning som efterrätt och på så vis slopa både gröt och traditionella smörbakelser. Risefterrätter finns det ju gott om. Ris à la Malta är den vanligaste, och den återfinns i praktiskt taget varje kokbok, om ock tillagningen kan variera i fråga om en eller annan detalj, så att rätten kan vara mer eller mindre påkostad.

Under de årtionden som följer förekommer enstaka belägg i tidningar för ris à la Malta som ett förslag till julens måltid. Men oftare är ris à la Malta en rätt som serveras under andra delar av året. Det är egentligen först under 1980-talet som tidningarnas börjar skriva om ris à la Malta som en specifik julrätt. Leif Mannerström kallar ris á la Malten för ”denna klassiska juldessert” i en artikel 1986 och då är det mandariner eller annan småcitrus som ska användas för dekoration.

Under det fortsatta 1980-talet och särskilt under 1990-talet blir ris à la Maltan mer och mer en rätt som enbart refereras till som julmat. Den förekommer flitigt på restaurangernas julbord och sedan drygt trettio år tillbaka är ris à la Malta något som så gott som uteslutande serveras till jul.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-22

Källor:

SvD:s tidningsarkiv och KB:s tidningsarkiv – Sökning på ris à la Malta

SvD 1949-12-24

SvD 1986-12-09

Hur länge har julafton kallats för ”dopparedagen”?

Kort svar: Att kalla julafton för ”dopparedagen” är ett bruk som går tillbaka åtminstone till 1830-talet.

När vi i Sverige räknar ner till julaftonsfirandet brukar vi ofta säga ”dan före dan före dopparedan”. Att kalla julafton för dopparedagen är unikt för Sverige, dock inte själva traditionen att doppa bröd på julafton. Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid.

Dopp i grytan 1910

När man doppade i grytan förr var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. I spadet sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev när det hade mjuknat.

Att kalla julafton för dopparedagen är ett bruk som kan beläggas sedan åtminstone 1830-talet. SAOB har belägg från 1838 och i Aftonbladet 30 december 1837 kan man läsa:

Ett stort svinhufvud lägges i grytan, och, sedam detta blifvit kokadt samla sig de, som hafva lust, omkring spiseln för att ”doppa”. /../ Man vet, att på landet kallas julafton på många ställen ”dopparedagen”

Men julaftonens dopp i grytan är det som levt kvar i vår tid, även om det idag är färre och färre som faktiskt doppar till julbordet Hur många som har dopp i grytan på julbordet finns det inga exakta siffror på, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet. Dessutom visar de flesta undersökningar att dopp i grytan tappat i popularitet under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-04

Källor:

Aftonbladet 1837-12-30

dopparedagen” – SAOB 1920

Svensk brödhistoria” spisa.nu

Vilken tid sänds ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” på julafton?

Kort svar: ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” sänds på julafton i SVT1 kl. 19.05.

Sedan julafton 1975 har Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton sänts varje år på svensk teve. Sagan är från början en text som skrevs av Tage Danielsson och som Per Åhlin inför julen 1975 tecknade för teve. Det är Tage Danielsson själv som läser texten och rösterna till karaktärerna görs av bl.a. Per Andrén och Toivo Pawlo.

Första året som Karl-Bertil Jonssons julafton visades startade programmet kl. 19.05 på TV2, direkt efter Julnygammalt.

Teve-tablå 1975-12-24

Sedan har Karl-Bertil Jonsson sänts följande tider:

1976 – kl. 19.35 på TV2

1977 – kl. 16.15 på TV2

1978 – kl. 17.00 på TV2

1979 – kl. 17.05 på TV2

1980 – kl. 18.30 på TV2

1981 – kl. 18.00 på TV2

1982 – kl. 18.35 på TV2

1983 – kl. 18.00 på TV2

1984 – kl. 17.00 på TV2

1985 – kl. 18.05 på TV2

1986 – kl. 19.00 på TV2

1987 – kl. 17.30 på TV2

1988 – kl. 18.30 på TV2

1989 – kl. 17.15 på TV2

1990 – kl. 17.15 på TV2

1991 – kl. 19.00 på TV2

1992 – kl. 19.00 på TV2

1993 – kl. 17.40 på TV2

1994 – kl. 19.50 på TV2

1995 – kl. 19.05 på TV2

1996 – kl. 18.50 på SVT1

Teve-tablå 1997

1997 – kl. 19.35 på SVT1

1998 – kl. 19.35 på SVT1

1998 – kl. 19.30 på SVT1

2000 – kl. 19.35 på SVT1

2001 – kl. 19.00 på SVT1

2002 – kl. 19.00 på SVT1

2003 – kl. 19.00 på SVT1

2004 – kl. 19.00 på SVT1

2005 – kl. 19.00 på SVT1

2006 – kl. 19.00 på SVT1

2007 – kl. 19.00 på SVT1

2008 – kl. 19.00 på SVT1

2009 – kl. 19.00 på SVT1

2010 – kl. 19.00 på SVT1

2011 – kl. 19.00 på SVT1

2012 – kl. 19.00 på SVT1

2013 – kl. 19.00 på SVT1

2014 – kl. 19.00 på SVT1

2015 – kl. 19.00 på SVT1

2016 – kl. 19.00 på SVT1

2010 – kl. 19.00 på SVT1

2011 – kl. 19.00 på SVT1

2012 – kl. 19.00 på SVT1

2013 – kl. 19.00 på SVT1

2014 – kl. 19.00 på SVT1

2015 – kl. 19.00 på SVT1

2016 – kl. 19.00 på SVT1

2017 – kl. 19.05 på SVT1

2018 – kl. 19.00 på SVT1

2019 – kl. 19.05 på SVT1

2020 – kl. 19.05 på SVT1

2021 – kl. 19.05 på SVT1

2022 – kl. 19.05 på SVT1

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-20

Källor:

SvD 1975-12-24

SvD 1976-12-24

SvD 1977-12-24

SvD 1978-12-24

SvD 1979-12-24

SvD 1980-12-24

SvD 1981-12-24

SvD 1982-12-24

SvD 1983-12-24

SvD 1984-12-24

SvD 1985-12-24

SvD 1986-12-24

SvD 1987-12-24

SvD 1988-12-24

SvD 1989-12-24

SvD 1990-12-24

SvD 1991-12-24

SvD 1992-12-24

SvD 1993-12-24

SvD 1994-12-24

SvD 1995-12-24

SvD 1996-12-24

SvD 1997-12-24

SvD 1998-12-24

SvD 1999-12-24

SvD 2000-12-24

SvD 2001-12-24

SvD 2002-12-24

SvD 2003-12-24

SvD 2004-12-24

SvD 2005-12-24

SvD 2006-12-24

SvD 2007-12-24

SvD 2008-12-24

SvD 2009-12-24

SvD 2010-12-24

SvD 2011-12-22

SvD 2012-12-24

SvD 2013-12-24

SvD 2014-12-24

SvD 2015-12-24

SvD 2016-12-24

SvD 2017-12-24

SvD 2018-12-24

SvD 2019-12-24

SvD 2020-12-24

SvD 2021-12-24

SvD 2022-12-24

När började man äta risgrynsgröt till jul?

Kort svar: Risgrynsgröt har ätits som julmat sedan mitten på 1800-talet.

Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Förmodligen har traditionen förkristna rötter, men då inte i form av risgrynsgröt som vi tänker idag. Så här beskrivs äldre tiders julgröt av Richard Tellström:

Den kunde kokas på korngryn, men för att göra den festligare än vardagsgröten smaksattes den med peppar och kanel och ovanpå kunde man ringla en sträng av sirap eller så gjordes en grop i mitten med en rejäl klick smör.

Ordet risgrynsgröt finns belagt på svenska redan 1764, då i Franz Joachim von Akens Hus- och rese-apotheque. Dock skulle det dröja ytterligare ungefär ett sekel innan risgrynsgröten började leta sig in som julmat. Enligt en notis i Stockholms Dagblad 1842 serverades då ”risgrynsgröt hvarje helgedags afton”

Ett av de tidigare beläggen där risgrynsgröt förknippas med julafton är en text med rubriken ”Rim till 1847 års julgröt” där en versrad lyder ”men ändå mer äta mig af risgrynsgröt wäl mätt”

Vid ungefär samma tid finns en text om julafton 1854 att läsa i Öresundsposten:

Julafton, med dess lutfisk och risgrynsgröt, dess öfverraskningar och dramatiska effekter, dess julklappar och dess poesi.

Tidningen Barometern publicerade 1853 en vers där olika aspekter av julaftonen avhandlas. Då skriver man ”O risgrynsgröt, som dig på bordet visar/ Hvad du är rar! Jag prisar dig med skäl”.

När man sedan läser vidare om julmaten under andra halvan av 1800-talet är risgrynsgröten en given komponent, vilket bl.a. detta citat från Borås Tidning 1869 visar.

Julaftonen, denna barnens stora högtidsfest, är således nu inne. Upp från den stolta konungaborgen ända ned till lägsta hydda klappa i dag många tusende små barnahjertan längtansfullt efter aftonen och glänsa de oskuldsfulla lifliga ögonen förhoppningsfullt i förwäntan på qwällen med dess julljus och granar, dess julklappar och namnam, dess, för vårt land nationella, risgrynsgröt och lutfisk

Så risgrynsgröten är att betrakta som helt etablerad som julmat under andra halvan av 1800-talet. När julmaten under förra seklet formas till en måltid som är lika i alla samhällsklasser och samma var du än bor i landet brukade man oftast dela upp maten i ett smörgåsbord med ex. julskinka, sill och julkorvar mitt på dagen och sedan en aftonmåltid med lutfisk och risgrynsgröt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-19

Källor och litteratur:

Stockholms Dagblad 1842-12-28

Västerviks Veckoblad 1847-12-24

Barometern 1854-12-23

Öresundsposten 1854-12-27

Så smakar vår julmat av minnen och traditioner” gp.se 2020-11-29

risgrynsgröt” SAOB 1959