Jonas Gardell skrev till sin föreställning En pall, en mikrofon och Jonas Gardell monologen ”Mormor gråter”. Den spelades in och sändes därefter urklippt vid ett antal tillfällen i svensk teve i december eller strax efter nyår.
1994 – nyårsdagen kl. 21.05
1994 – nyårsafton kl. 20.40
1995 – julafton kl. 22.10
1996 – julafton kl. 20.50
1997 – fjärdedag jul kl. 18.45
1999 – 2 januari kl. 15.55
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2026-09-07)
Kort svar: Olika filmade varianter av C. S. Lewis berätteser om Narnia har sänts vid en handfull tillfällen kring jul- och nyårshelgerna under 1980- och början på 1990-talet.
Landet Narnia: Häxan och lejonet är en tecknad TV-film från 1979 som bygger på C.S. Lewis barnbok Häxan och lejonet. Filmen dubbades 1980 till svenska och den dubbade versionen visades på TV2 under mellandagarna 1980. Därefter visades samma version trettonhelgen och en vecka senare 1982. Sista gången den teve-visades var på trettondagsafton 1989.
Hösten 1988 kom en ny version av Narnia: Häxan och lejonet i sex delar. Den visades första gången på svensk teve under julhelgen 1989 med första delen på självaste julafton. Under de följande två åren sändes två andra ej tecknade Narnia-filmer: Prins Caspian och skeppet Gryningen samt Silverstolen.
Narnia: Häxan och lejonet
Från januari till april 1997 sändes samtliga av dessa tre filmer i 18 avsnitt på SVT1
Sammanställning av tevevisningar i anslutning till jul- och nyårshelgen
Julen 1980: Häxan och Lejonet (från 1979) i två delar 29 och 30 december 1980
Trettonhelgen 1982: Häxan och Lejonet (från 1979) i två delar 5 och 12 januari 1982
Trettonhelgen 1989: Häxan och lejonet (från 1979) vid ett tillfälle 5 januari 1989
Julen 1989: Häxan och Lejonet (från 1988) i sex delar 24-29 december 1989)
Jul och nyår 1990: Prins Caspian och skeppet Gryningen (från 1989) i sex delar 28 december 1990-2 januari 1991)
Julen 1991: Silverstolen (från 1990) i sex delar 24-29 december)
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap)2026-01-07
Källor
SvD 1980-12-29 + samtliga tevetablåer för julhelgerna 1981-2000
Kort svar:Scooby-Doo har teve-visats på julaftonsmorgon som del i andra program 1971, 1972, 1973, 1975, 1977 och 1978.
Pappan i familjen Svensson (spelad av Allan Svensson) beklagar sig i julavsnittet av Svensson, Svensson från 1994 att ”Scooby-Doo” inte sänds klockan nio på morgonen som han hoppats. Men har Scooby-Doo verkligen sänts på julafton i svensk teve?
Scooby-Doo skapades 1969 av av Joseph Barbera och William Hanna och teve-serien handlar om hunden Scooby-Doo och hans kompanjon Shaggy. Första gången som, vad jag har funnit, ett avsnitt av Scooby-Doo visats på svensk teve är i programmet ”Där är du – här är jag” som programleddes av Beppe Wolgers och som sändes just på julaftonsmorgon 1971 i TV1.
Scooby-Doo
Programmet återkom sedan julafton 1972 och 1973, återigen med Beppe Wolgers som programledare. Och både åren fanns Scooby-Doo med i programmet. Till julen 1974 hade TV1 bytt ut Beppe Wolgers som programledare och istället fick Jan Bergqvist uppdraget, men utan Scooby-Doo. Dock var hunden tillbaka 1975. Så här skrev SvD då:
Scooby-Doo – den tecknade hunden som vi några jular sett i TV – kommer åter på julafton. Kl. 9 på julaftonsmorgon finns han i den julsäck av program som Eva Rydberg och Lasse Kühler packar upp.
Julen 1976 är Scooby-Doo åter bortplockat. Dagens Nyheter rapporterar:
Inte blir det någon Scooby-Doo heller. Programmakarna har tittat på en hel del men inte funnits något de velat ha.
Sedan återkommer Scooby-Doo igen 1977 när Ville, Valle och Viktor har ansvar för julaftonsmorgonens program. Året därefter var Scooby-Doo ett inslag i julstök med Bengt och Staffan.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-21
Ingvar Oldsberg jobbade på SVT under fler decennier med program som Oss skojare emellan (1982), Bell & Bom (1984), Avenyn upp och ner (1985) och Oldsberg – för närvarande (1989-1994). Julen 1992 valde SVT att ha Ingvar Oldsberg som programledare för en mindre serie av program:
TV 2 bygger hela julen kring en och samma tomte, Ingvar Oldsberg. Det börjar dan före dan med traditionell uppesittarkväll i ”Oldsbergs julstuga”. Oldsberg återkommer sedan varje kväll fram till och med den 27 december med lekar, tävlingar och julsång från artister som sjunger bättre än programledaren
Det började alltså med ”Uppesittarkväll” den 23 december 1992 och fortsatte sedan med ytterligare fyra avsnitt, bland annat på julafton. Programmen beskrevs som en succé med ”långt över sju miljoner tittare” och därför valde man att köra samma koncept även julen 1993.
TV2 satsar på ett säkert kort med mysfarbrorn Oldsberg i spetsen. Det blir glögg och det blir gosigt i Oldsbergs julstuga med ljusstöpning och barnkörer.
Julen 1993 sände man programmet dan före julafton, på själva julafton samt på juldagen och annandag jul – totalt fyra program. Året därefter (1994) så var Oldsberg tillbaka med ”Uppesittarkväll” men då bara som ett enstaka program.
Sammanlagt gjordes det alltså nio avsnitt av ”Oldsbergs julstuga” – 23-27 december 1992 och 23-26 december 1993.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-19
Källor ”De blir årets julvärdar i tv” Expressen 12 nov. 1992
”Tid för varandra efter jul i studion” Expressen 28 dec. 1992
Kort svar: Ingvar Oldsberg var programledare för uppesittarkväll på SVT tre gånger (1992-1994) och på TV4 fyra gånger (2013-2016)
Uppesittarkvällar på TV förekom på 1990-talet i flera olika kanaler – SVT hade sin, TV4 startade Bingolottos uppesittarkväll och TV3 körde program med Robert Aschberg. Under tidigt 1990-tal hade Ingvar Oldsberg ansvaret som programledare för ”Oldsbergs julstuga” på TV2. Så här skrev Expressen inför 23 december 1992
Det börjar dan före dan med traditionell uppesittarkväll i ”Oldsbergs julstuga”. Oldsberg återkommer sedan varje kväll fram till och med den 27 december med lekar, tävlingar och julsång från artister som sjunger bättre än programledaren .
Därefter var Oldsberg programledare för Uppesittarkväll de två kommande åren (1993 och 1994) innan man valde att lägga ner julstugan.
Nu går Ingvar Oldsberg i sin vän Leif Loket Olssons fotspår och leder Bingolottos uppesittarkvälll i TV4. Tillsammans med Marie Serneholt vill han skapa julstämning i stugorna da’n före doppareda’n.
Sedan återkom Oldsberg som programledare fram till att han fick sparken i december 2017.
Oldsberg lämnar TV4:s ”Bingolotto”, som han lett sedan 2014, med omedelbar verkan. Produktionsbolaget bakom programmet har genomfört en intern utredning där det kommit fram att det finns ”allvarliga arbetsmiljöproblem” inom produktionen.
Lotta Engberg fick tar över uppesittarkvällen 2017
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-18
Källor ”TV-tomtarnas kamp om alla uppesittare” Expressen 1993-12-22 ”Oldsberg leder uppesittarkvällen i TV 4” GT 2012-11-06
Kort svar: Lotta Engberg (11), Leif ”Loket” Olsson (5), Lasse Kronér (5), Rickard Olsson (5), Ingvar Oldsberg (4), Stefan Odelberg (3), Daniel Norberg (3), Jan Bylund (2), Gunde Svan (1)och Marie Serneholt (1) har varit programledare för Bingolottos uppesittarkväll.
När TV3 och TV4 lanserades var de snabba att börja sända uppesittarkvällar. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet. Leif ”Loket” Olsson ledde TV4:s första uppesittarkväll 1993 under rubriken ”Lokets uppesittarkväll”. Medverkade gjorde bl.a. Christer Sjögren, After Shave och Kikki Danielsson.
Uppesittarkväll 2019
Följande personer har varit programledare för ”Bingolottos uppesittarkväll”.
Kort svar: Från början var det planerat för att ”Barna Hedenhös” skulle vara årets julkalender 1991. Men av olika skäl ställde man in inspelning och istället blev det ”Sunes jul”.
Till december 1991 planerade man initialt för att göra om Bertil Almqvists böcker om barna Hedenhös från 1940- och 1950-talet till 25 femtonminutersavsnitt. Det fanns ett färdigt grovmanus av Per-Arne Åhlin sedan tidigare och Börje Ahlstedt var påtänkt för rollen som pappa Ben.
Barna Hedenhös
Men ”av olika anledningar” (som det står i en notis SvD) blev det aldrig av. En orsak lär ha varit att Ahlstedt samtidigt skulle spela Per Gynt på Dramaten och att han inte kunde kombinera dessa båda. Istället valde Kanal 1 Drama att ge uppdraget att skriva till Anders Jacobsson och Sören Olsson och de gjorde kalendern ”Sunes jul”
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-15
Kort svar: Hyacinten blev en julblomma i slutet av 1800-talet.
Konceptet med färska julblommor växer fram i Sverige med handelsträdgårdarna under slutet av 1800-talet. Numera är det till exempel mistel, julstjärna, amaryllis och hyacint som förekommer i svenska hem kring julhelgen.
Hyacint
Hyacintens historia som blomma beskrivs av Dick Harrison så här:
Hyacinten odlades inte i Väst- och Centraleuropa förrän på 1500-talet, och den tycks ha letat sig till Sverige först under påföljande sekel. När den väl börjat importeras till våra breddgrader blev den mycket populär och kunde påträffas såväl i 1700-talets botaniska trädgårdar som på den kommersiella marknaden
De olika blommorna dyker upp vid lite olika tidpunkter med hyacinten omnämns som en julblomma redan i slutet av 1800-talet. Det äldsta belägget jag funnit är från 1854 då Malmö Allehanda skriver ”hyacinten är således wärd sin plats bland julblommorna och skall säkert icke sakna afsättning”. Under de kommande årtiondens förekommer det annonser för olika sorters julblommor, bland annat hyacint veckorna före julhelgen.
Annons 1869
Ett annat exempel från sent 1800-talet är en firma i Lund som till julafton 1888 säljer ”blommande hyacinter, tulipaner och liljekonvaljer”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-12
Kort svar: Misteln verkar ha blivit en juldekoration i Sverige i början av 1900-talet.
Misteln har under långa delar av historien varit en mytomspunnen växt, till exempel så användes den av keltiska druider. Under 1800-talet började man i Storbritannien använda misteln som en julprydnad. Den var grön året runt vilket gjorde den passande att pryda hemmet med under julveckorna, på samma sätt som med julgranen.
Berättelser om traditionen att kyssas under misteln går i svensk press att datera till sent 1800-tal. Och om man läser svenska tidningar från andra halvan av 1800-talet så var det en tämligen välkänd sed i Sverige. Dels skrivs det om misteln i reportage från engelskt julfirande och dels finns seden att kyssas under dem med i många översatta julberättelser som figurerar i pressen.
Julkort
Exakt när traditionen börjar att praktiseras till Sverige är inte helt enkelt att avgöra. Ett tidigt belägg jag funnit är från Stockholm julen 1906. Signaturen ”Dan” skriver:
Ungdomen har väl hört talas om den gamla trefliga engelska julseden som består i att man hänger upp en mistelkvist i takkronan och sedan passar på och kysser flickorna när de råka komma under misteln. Om vi skulle ta och införa den julseden äfven hos oss! Det är ju merendels en smula stelt i början af våra julkalas innan ungdomen har kommit i gång med lekarna. Med en sådan där mistelkvist skulle all stelhet vara som bortsopad. Alla skulle bli lifvade genast. Söderlunds unge bror gjorde ett försök med det förra julen på ett kalas hos Söderlunds.
Så enligt skribenten skulle alltså att kyssas under misteln vid julkalas åtminstone ha provats på kring julen 1905. Det är också nu, i början av 1900-talet, som det börjar dyka upp annonser och artiklar om misteln som juldekoration tillsammans med andra julblommor. Som till exempel nedanstående bild i SvD 1911:
Notis i SvD 1911-12-24
Misteln var sedan ett populärt motiv på julkort under 1900-talet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap)2025-12-10
Kort svar: Även om julmust har funnits i över hundra år, har julmustens dag bara funnits sedan 2025.
Julmust är utan konkurrens den populäraste drycken under julhelgen. Den lanserades i början av förra seklet som ett alkoholfritt alternativ till julöl och har blivit så populär eftersom dess smak passar väldigt bra ihop med den svenska julmaten och även påskmaten.
