Hur länge har vi ätit julkorv på julbordet?

Kort svar: Olika sorters korvar är troligen bland de äldsta rätterna som fortfarande finns kvar på svenska julbord. Däremot är ordet ”julkorv” inte äldre än tidigt 1900-tal.

Ingen högtid i Sverige är så förknippad med specifik mat som julen. För de allra flesta är det viktigt att äta ”traditionell julmat”. De populäraste rätterna på julbordet är dock rätter som inte är mer än drygt hundra år gamla (ex. julskinkan) och i vissa fall är de inte mer än ett halvsekel (ex. köttbullar).

Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964

Vi vet att svenskar åt speciell mat kring julhelgen långt tillbaka i tiden, i vissa fall tusen år. Det som fortfarande är speciellt med julmaten är det är stark betoning på kött i allmänhet och fläsk i synnerhet. Mathistoriken Richard Tellström skriver:

Festmat i alla kulturer är alltid en tvärtommat; på tvärs mot vad som serveras på vardagen. Och eftersom det nedsaltade fläsket var det vanliga blev julens fläskkött färskt. Det äldsta proteinet på julbordet är de tjocka revbensspjällen och korvarna.

Korv tillhör alltså den allra äldsta julmaten, vilket också påpekas av Christina Fjellström, professor i måltidsforskning på Uppsala universitet:

Under hednatiden utnyttjades grisens alla delar, och förutom doppet är sannolikt olika typer av julkorvar och syltor de äldsta ingredienserna som fortfarande finns kvar.

Så även om korven går långt tillbaka i tiden så kallades den troligen inte för julkorv. De äldsta beläggen för sammansättningen ”julkorv” går inte att hitta före 1900-talets början. SAOB anger Elna Tenows skrift
”Solidar. En lifsfråga för hemmen” från 1907 som första belägg. Och även när man söker på ”julkorv” i KB:s tidningsdatabas är de äldsta beläggen från tidigt 1900-tal.

En tidig annons för bl.a. ”julkorv” i DN 1913-12-12

Idag är den traditionella julkorven inte lika populär som historiskt, däremot har prinskorven under 1900-talet seglat upp som en av de populäraste rätterna på julbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-30

Källor:Julaftonsmåltiden – årets enda riktiga mattradition” slu.se 2017-12-20 (läst 2021-11-30)

Doppet och korven äldst på julbordet” gp.se 2010-12-13 (läst 2021-11-30)

KB:s databas ”julkorv”

Svenska Akademins ordbok, uppslagsord ”korv

Hur många luckor hade ”Teskedsgumman” när den gick som julkalender?

Kort svar: När ”Gumman som blev liten som en tesked” gick som julkalender 1967 hade den 22 avsnitt och därmed 22 luckor i kalendern. Men när den repriserades 1976 var det 24 avsnitt respektive luckor.

Sedan 1960 har det varit en återkommande tradition att svensk teve visar en julkalender (adventskalender fram till 1971) under december månad. Sedan 1974 börjar julkalendern alltid den 1 december, men innan dess var det oftare på första advent, som ju kan variera från 27 november till 3 december.

En av två julkalendrar som repriserats är Gumman som blev liten som en tesked (den andra är Trolltider). Första gången som Teskedsgumman (som den oftare kallas) sändes som adventskalender var 1967. Eftersom första advent detta år inföll 3 december så började kalendern då och innehöll bara 22 avsnitt och den fysiska kalendern hade bara 22 luckor.

Kalendern 1967

När Teskedsgumman skulle repriseras knappt tio år senare uppstod ett problem. Förutom att man bytt namn till ”Julkalendern” så hade teve också bestämt att kalendern skulle börja sändas den 1 december varje år. Därför saknades det två avsnitt. Så här skrev Röster i Radio & TV:

Eftersom TV-teskedsgumman består av 22 avsnitt får vi se två ”vanliga” sagor onsdag 1 och torsdag 2 december. Fredag 3 december börjar Teskedsgumman och fortsätter med ett nytt avsnitt varje dag t o m julafton.

För radions kalender, som var densamma, hade man istället valt att spela in två nya avsnitt med bl.a. Birgitta Andersson. Och på den fysiska kalendern, som öppnades av dockorna Drutten och Jena, hade man lagt till lucka 1 och lucka 2 på en nymålad kalender.

Julkalendern 1976

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-30

Källor: Teskedsgumman” Röster i Radio & TV 1976

Hur många luckor hade Klasses julkalender 1992?

Kort svar: Klasses julkalender, som var teves julkalender 1992, hade inte mindre 26 luckor eftersom kalendern började redan den 29 november.

En årligt återkommande tradition sedan 1960 är teves julkalender (som hette adventskalender fram till 1971). Varje år är det ett nytt tema, med nya manusförfattare och nya skådespelare. De allra flesta år börjar julkalendern den 1 december och har ett nytt avsnitt och en ny lucka fram till och med julafton 24 december.

Vissa julkalendrar har dock haft fler luckor. När Fem myror är fler än fyra elefanter blev julkalender 1977 så gjorde man ett avsnitt per bokstav i alfabetet och fick därmed gör 28 luckor. När Klasse Möllberg skulle gör julkalendern 1992 så sändes det första programmet redan söndagen 29 november, som var första advent detta år. Med ett program 29 och ett 30 november plus de tjugofyra avsnitt som sändes i december så blev det totalt tjugosex luckor i 1992 år julkalender.

Utsnitt av Klasses julkalender 1992, med bl.a. lucka 29 och lucka 30.

Klasses julkalender var halvtimmeslånga direktsända avsnitt med tävlingar, där tittarna kunde ringa in och tävla.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-29

Källa: Stenudd, Solveig, Teskedsgumman (2004)  Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm, 

Vad är skillnaden mellan adventspynt och julpynt?

Kort svar: Skillnaden mellan adventspynt och julpynt är att det förra är olika typer av ljus som man pyntar med under adventstiden och det senare är pynt som ska sättas upp i samband med jul.

Advent är en period om cirka fyra veckor som föregår julen. I SAOB skriver man att advent är ”den del af det kristna kyrkoåret, som föregår julen.” Första söndagen i advent kan infall från 27 november till 3 december.

Under adventsperioden är det en tradition i Sverige sedan ungefär hundra år tillbaka att man sätter upp olika typer av adventspynt. Adventspynt är pynt som man sätter fram under adventstiden, alltså från första advent. Klassiskt adventspynt är ljusstakar och stjärnor eftersom de ger ljus i decembermörkret samt adventskalendrar som används för att räkna ner inför jul. Kalendern brukar dock oftast börja 1 december oavsett om advent börjat eller inte.

Julhelgen däremot börjar inte förrän på julafton 24 december. Det är till och med så att advent håller på hela vägen fram till julaftonskvällen. Det är också i samband med julhelgen, eller möjligen någon dag dessförinnan, som julpyntet ska sättas fram. Julpynt är just pynt som förknippas med julen, t.ex. julgran med julgransbelysning, röda jultomtar av olika slag, julbockar, julbonader och så vidare.

En trend som accelererat under de senaste årtiondena är att julpyntet börjar sättas fram tidigare och tidigare. Många tar fram julgranen redan 1 december och pyntar med tomtar samtidigt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-28

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Vilken bok får diversearbetaren på ölkaféet i julklapp i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Boken som Karl-Bertil Jonsson delar ut som julklapp på ölkaféet är ”Les Mots” av Jean-Paul Sartre.

Sedan 1975 sänds varje julaftonskväll Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på teve. Berättelsen är skriven av Tage Danielsson och den utspelar sig i en obestämds dåtid (med många detaljer från tiden för andra världskriget) i huvudstaden Stockholm.

En av de detaljer som vi kan härleda till kategorin anakronismer (förutom teven med Nygammalt) är den bok som en av ”de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet” får i julklapp av den till jultomte förklädde Karl-Bertil Jonsson.

Den inslagna boken som öppnas på ölkaféet är Jean-Paul Sartres ”Les Mots”, som utkom på franska 1964.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-25

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

När blev amaryllis en julblomma?

Kort svar: Amaryllis blev en julblomma på 1930-talet.

Kring jul finns det några växter som på olika sätt kommit att intimt förknippas med högtiden – bl.a. mistel, hyacint, julstjärna och amaryllis. Amaryllisen finns beskriven redan 1742 av Carl von Linné och under 1800-talet blir den en populär kruxväxt i Sverige, men det är långt senare som blomman blir en julblomma.

Det tidigaste belägget där Amaryllis odlas och säljs till jul som jag hittat är från december 1932 då SvD skriver:

Amaryllis, ”min lilla” som fader Bellman uttryckte sig – har vaknat i Hässelby, alldeles lagom till jul. /../ Det är handels och trädgårdsmästarens förtjänst att genom lämplig temperatur och beskärning av bladverket ha fått opp Amaryllis i tid.

När Svenska Dagbladet 1935 ska redogöra för vilka blommor som fanns med på julutställningen som Stockholms handelsträdsgårdsmästarförening anordnade så är det följande blommor som finns med som julblommor:

Julkaktus, julstjärnor, julrosor, syrener, konvaljer, orchideer, amaryllis, azaleor, kamelior [och] korallband.

SvD 1935-12-19

På julafton 1935 skriver signaturen Vogue i SvD:

Utanför var det grått, grått, den där snösmulan lyste inget vidare. Därinne flammade Amaryllis och julstjärna lyste månvit.

Även i en artikel från 1936 räknas Amaryllis som en del av ”svensk julflora”.

Annons i SvD julen 1936

I en text från 1939 skriver SvD uttryckligen att ”Amaryllis är en praktfull julblomma”. I en artikel i GP från 2013 menar författaren Susanna Rosén att det är först på 1960-talet som amaryllis blir en julblomma, men jag menar (med hänvisning till tidningsartiklar) att det snarare är 1930-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor:

Amaryllis – mer än en julblomma” GP 2013-10-16

SvD 1932-12-16

SvD 1935-12-19

SvD 1935-12-24

SvD 1936-12-20

SvD 1939-12-22

När teve-visades ”Tomten – en vintersaga” på julafton första gången?

Kort svar: Första gången filmatiseringen av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” teve-visades på julafton var 1981.

Viktor Rydberg skrev sin dikt Tomten till Ny Illustrerad Tidning i februari 1881. Det skulle sedan dröja ytterligare sextio år innan dikten filmatiserades med Gösta Roosling som regissör. Den 8 december 1941 hade filmen Tomten . en vintersaga premiär på biografen Sture i Stockholm.

Sedan skulle det dröja ytterligare drygt trettio år innan filmen visades på teve. Det var på nyårsafton kl. 19.15 1972 som TV1 visade filmen under rubriken ”Ur SF-arkivet”. Sedan visades filmen igen 1978 men då på dagen före julafton.

Första gången som Tomten – en vintersaga faktiskt visades på julafton var 1981 och då skriver man i teve-tablån: ”Ur SF-arkivet är denna berättelse hämtad”.

Teve-tablån 1981-12-24

Efter julaftonspremiären visas kortfilmen med oregelbundenhet på teve under 1980-talet. Året efter premiären visas den på annandag jul. Nästa år (1983) samt 1985 visas den inte alls. Åren 1984 och 1989 visas den på julafton. År 1986 går den att se dagen före julafton och 1988 är det juldagen som den visas på.

Det är egentligen först med visningen på julafton 1995 som Tomten – en vintersaga börjar dem återkommande teve-tradition. Därefter har den visats varje julafton (förutom 2012 då den sändes på juldagen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor: alla teve-tablåer för julhelgen mellan 1970 och 2020 på svd.se/arkiv

När hade filmen ”Tomten – en vintersaga” premiär?

Kort svar: Filmatiseringen av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” hade biopremiär den 8 december 1941.

I februari 1881 publicerades Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” i Ny Illustrerad tidning. Då var det ingenting som tydde på att dikten var en juldikt. Varken midvinter är tomte behöver nämligen nödvändigtvis förknippas med julen.

Under 1941 var det dock dags att definitivt göra dikten till en julklassiker. Då skulle nämligen dikten filmatiseras och Gösta Roosling fick ansvar för regin. Så här skriver Svenska Dagbladet om inspelningen:

Det är Gösta Roosling, känd kortfilmare och upphovsman till ”Julottan” och Konfirmationen”, som har vågat sig på att omforma Viktor Rydbergs klassiska dikt ”Tomten” till en film. /../ Uppe i Älvrosgården togos på måndagen några scener till versraderna: Gå till visthus och redskapshus, känner på alla låsen”.

Filmen hade sedan premiär den 8 december 1941 på biografen Sture. Då var den del i ett kortfilmspaket med namnet Kalle Anka bjuder på fest.

Första gången som Tomten – en vintersaga sänds på teve är i TV1 på nyårsafton 1972 k 19.15. Första gången som kortfilmen sändas i anslutning till jul är dan före dopparedan, alltså 23 december, 1978. Sedan sänds den på julafton första gången 1981.

Tevetablån 1978-12-23

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor:

SvD 1941-02-25

SvD 1941-12-08

SvD 1972-12-31

SvD 1978-12-24

SvD 1981-12-24

Vilka ändringar gjorde Alice Tegnér på texten i ”Gläns över sjö och strand”?

Kort svar: När Alice Tegnér tonsatte Viktor Rydbergs dikt Betlehemsstjärnan så la hon till en textrad och ändrade på två ord.

En av de populäraste julsångerna är ”Gläns över sjö och strand” från 1891. Texten är ursprungligen en dikt som Viktor Rydberg skrev till sin bok Vapensmeden. När texten tonsattes första gången var det Alice Tegnér som gjorde det till sin sångbok Sjung med oss, mamma! 1893.

För att texten skulle passa ihop med musiken gjorde Tegnér tre smärre förändringare:

  1. Efter den inledande meningen i dikten lägger Tegnér till raden ”Stjärnan från Betlehem/ leder ej bort, men hem.”
  2. Sista ordet i första stycket är ändrat från ”Betlehemsstjärna” till ”strålande stjärna” och det sjungs två gånger
  3. Raderna ”ute å fjället” och ”inne i tjället” är strukna
  4. Till sista är det ett långt stycke som börjar med ”fram genom hindrande jordiska fängsel” som tagits bort

Det är alltså smärre förändringar som gjorts av Tegnér.

Rydbergs originaltext i en utgåva från 1914

Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-17)

Källor: Betlehems stjärna (Ur »Vapensmeden») (1914)

Gläns över sjö och strand” Lieder.net

När skrev Viktor Rydberg ”Gläns över sjö och strand?”

Kort svar: Viktor Rydberg skrev dikten ”Betlehemsstjärnan” med den inledande raden ”Gläns över sjö och strand” 1891.

En av alla svenska julsånger som spelats in av otaliga artister är ”Gläns över sjö och strand”. Från början är det en juldikt som Viktor Rydberg skrev till sin bok Vapensmeden som kom ut 1891. Så här skrev man inför en nyare utgåva av boken:

själfva boken [är] utarbetad på mycket kort tid i full arbetsglädje efter en sjukdom, som han lyckligen genomgått. Den börjades på våren 1891 och utgafs på hösten samma år.

I boken Vapensmeden ingår bl.a. dikten ”Betlehemsstjärnan” vars inledande rader är just ”Gläns över sjö och strand, stjärna ur fjärran”.

Notis i Utkiken 1891-11-30

Två år senare (1893) tonsatte Alice Tegnér dikten och den har sedan dess spelats in av otaliga artister. När Alice Tegnér tonsatte texten 1893 så passade hon också på att ändra och lägga till några rader. Direkt i första versen har hon lagt till raden ”Stjärnan från Betlehem/ leder ej bort, men hem” och sedan har hon bytt några ytterligare ord.

Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-17)

Källor: Betlehems stjärna (Ur »Vapensmeden») (1914)

Gläns över sjö och strand” Lieder.net