Etikettarkiv: Viktor Rydberg

När teve-visades ”Tomten – en vintersaga” på julafton första gången?

av

Kort svar: Första gången filmatiseringen av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” teve-visades på julafton var 1981.

Viktor Rydberg skrev sin dikt Tomten till Ny Illustrerad Tidning i februari 1881. Det skulle sedan dröja ytterligare sextio år innan dikten filmatiserades med Gösta Roosling som regissör. Den 8 december 1941 hade filmen Tomten . en vintersaga premiär på biografen Sture i Stockholm.

Sedan skulle det dröja ytterligare drygt trettio år innan filmen visades på teve. Det var på nyårsafton kl. 19.15 1972 som TV1 visade filmen under rubriken ”Ur SF-arkivet”. Sedan visades filmen igen 1978 men då på dagen före julafton.

Första gången som Tomten – en vintersaga faktiskt visades på julafton var 1981 och då skriver man i teve-tablån: ”Ur SF-arkivet är denna berättelse hämtad”.

Teve-tablån 1981-12-24

Efter julaftonspremiären visas kortfilmen med oregelbundenhet på teve under 1980-talet. Året efter premiären visas den på annandag jul. Nästa år (1983) samt 1985 visas den inte alls. Åren 1984 och 1989 visas den på julafton. År 1986 går den att se dagen före julafton och 1988 är det juldagen som den visas på.

Det är egentligen först med visningen på julafton 1995 som Tomten – en vintersaga börjar dem återkommande teve-tradition. Därefter har den visats varje julafton (förutom 2012 då den sändes på juldagen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor: alla teve-tablåer för julhelgen mellan 1970 och 2020 på svd.se/arkiv

När hade filmen ”Tomten – en vintersaga” premiär?

av

Kort svar: Filmatiseringen av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” hade biopremiär den 8 december 1941.

I februari 1881 publicerades Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” i Ny Illustrerad tidning. Då var det ingenting som tydde på att dikten var en juldikt. Varken midvinter är tomte behöver nämligen nödvändigtvis förknippas med julen.

Under 1941 var det dock dags att definitivt göra dikten till en julklassiker. Då skulle nämligen dikten filmatiseras och Gösta Roosling fick ansvar för regin. Så här skriver Svenska Dagbladet om inspelningen:

Det är Gösta Roosling, känd kortfilmare och upphovsman till ”Julottan” och Konfirmationen”, som har vågat sig på att omforma Viktor Rydbergs klassiska dikt ”Tomten” till en film. /../ Uppe i Älvrosgården togos på måndagen några scener till versraderna: Gå till visthus och redskapshus, känner på alla låsen”.

Filmen hade sedan premiär den 8 december 1941 på biografen Sture. Då var den del i ett kortfilmspaket med namnet Kalle Anka bjuder på fest.

Första gången som Tomten – en vintersaga sänds på teve är i TV1 på nyårsafton 1972 k 19.15. Första gången som kortfilmen sändas i anslutning till jul är dan före dopparedan, alltså 23 december, 1978. Sedan sänds den på julafton första gången 1981.

Tevetablån 1978-12-23

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor:

SvD 1941-02-25

SvD 1941-12-08

SvD 1972-12-31

SvD 1978-12-24

SvD 1981-12-24

Vilka ändringar gjorde Alice Tegnér på texten i ”Gläns över sjö och strand”?

av

Kort svar: När Alice Tegnér tonsatte Viktor Rydbergs dikt Betlehemsstjärnan så la hon till en textrad och ändrade på två ord.

En av de populäraste julsångerna är ”Gläns över sjö och strand” från 1891. Texten är ursprungligen en dikt som Viktor Rydberg skrev till sin bok Vapensmeden. När texten tonsattes första gången var det Alice Tegnér som gjorde det till sin sångbok Sjung med oss, mamma! 1893.

För att texten skulle passa ihop med musiken gjorde Tegnér tre smärre förändringare:

  1. Efter den inledande meningen i dikten lägger Tegnér till raden ”Stjärnan från Betlehem/ leder ej bort, men hem.”
  2. Sista ordet i första stycket är ändrat från ”Betlehemsstjärna” till ”strålande stjärna” och det sjungs två gånger
  3. Raderna ”ute å fjället” och ”inne i tjället” är strukna
  4. Till sista är det ett långt stycke som börjar med ”fram genom hindrande jordiska fängsel” som tagits bort

Det är alltså smärre förändringar som gjorts av Tegnér.

Rydbergs originaltext i en utgåva från 1914

Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-17)

Källor: ”Betlehems stjärna (Ur »Vapensmeden») (1914)”

”Gläns över sjö och strand” Lieder.net

När skrev Viktor Rydberg ”Gläns över sjö och strand?”

av

Kort svar: Viktor Rydberg skrev dikten ”Betlehemsstjärnan” med den inledande raden ”Gläns över sjö och strand” 1891.

En av alla svenska julsånger som spelats in av otaliga artister är ”Gläns över sjö och strand”. Från början är det en juldikt som Viktor Rydberg skrev till sin bok Vapensmeden som kom ut 1891. Så här skrev man inför en nyare utgåva av boken:

själfva boken [är] utarbetad på mycket kort tid i full arbetsglädje efter en sjukdom, som han lyckligen genomgått. Den börjades på våren 1891 och utgafs på hösten samma år.

I boken Vapensmeden ingår bl.a. dikten ”Betlehemsstjärnan” vars inledande rader är just ”Gläns över sjö och strand, stjärna ur fjärran”.

Notis i Utkiken 1891-11-30

Två år senare (1893) tonsatte Alice Tegnér dikten och den har sedan dess spelats in av otaliga artister. När Alice Tegnér tonsatte texten 1893 så passade hon också på att ändra och lägga till några rader. Direkt i första versen har hon lagt till raden ”Stjärnan från Betlehem/ leder ej bort, men hem” och sedan har hon bytt några ytterligare ord.

Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-17)

Källor: ”Betlehems stjärna (Ur »Vapensmeden») (1914)”

”Gläns över sjö och strand” Lieder.net

Är Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” en juldikt?

av

Kort svar: Från början var dikten ”Tomten” ingen juldikt.

Viktor Rydberg skrev dikten Tomten till Ny Illustrerad tidning och den publicerades den 19 februari 1881. Därefter återpublicerades den i flertalet tidningar under våren 1881. Det var alltså inte i anslutning till julhelgen som dikten först skrevs.

Ny Illustrerad tidning 19 februari 1881. Fotokälla.

Och läser man texten inser man snart att det inte finns några referenser alls till vare sig julfirande eller tiden kring julafton.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Egentligen är det bara två saker som löst skulle kunna kopplas till julen – tomten själv samt att det är midvinternatt.

Vad gäller det senare så finns det inget tydligt samband mellan midvinter och jul. Idag är det många som förlägger midvinternatten till natten för vintersolståndet, men vanligare förr var att förlägga tiden för midvintern till natten mellan 13 och 14 januari. Senare har även kyndelsmässodagen (2 februari) fungerat som midvinter. Så här skriver Göran Stålblom:

En bra utgångspunkt är alltså att det är rimligt att skilja mellan vintersolståndet, något dygn innan vår tids julafton, och midvinter, en eller två månader därefter.

Inte heller tomtens närvaro i dikten gör den till en juldikt. När Rydberg skrev sin dikt 1881 hade den lille gårdstomten ännu inte transformerats till den julklappsutdelande och något mer välväxte jultomten.

Så här skriver Ulla Ehrensvärd om Rydbergs dikt:

Inte bara tidpunkten för publiceringen, utan hela stämningen i dikten visar, att Rydberg inte tänkte sig tomten som en julklappsutdelare.

Hur dikten Tomten blir en juldikt är inte helt klarlagt, men när den återpubliceras under 1890-talet och in på det nya seklet så är det oftast under december månad. När sedan filmen Tomten – en vintersaga från hade premiär i december 1941 och teve började sända den under julhelgen så blir dikten mer och mer av just en juldikt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2009-12-24, uppdaterad 2021-11-17

Källor:

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag

Stålbom, Göran (1994) Vintersolståndet – Om jul, jord och äring i folklig tradition Fabel

Vem skrev ”Gläns över sjö och strand”?

av

Kort svar: Viktor Rydberg skrev texten 1891 och Alice Tegnér skrev musiken 1893. Men till Tegnérs tonsättning så ändrade man några delar av urpsrungstexten.

En av dem mest kända och älskade julpsalmerna är den som börjar med raderna ”Gläns över sjö och strand, stjärna ur fjärran”.

Från början var dikten – som egentligen heter Betlehemsstjärnan – en del i Viktor Rydbergs bok Vapensmeden från 1891. Så här skriver Rydberg:

Svante hade icke rott långt, då Margit, som var hans lärljunge i strängaspel och kunde många visor, som han diktat, förde händerna över harpan och sjöng i takt med årtagen och med de svala, friska suckarne av vattnet framför jullens bog:

Gläns över sjö och strand,
stjärna ur fjärran,
du som i Österland
tändes av Herran!
Barnen och herdarne
följa dig gärna,
Betlehems stjärna.

När hela texten sedan trycktes separat fick den namnet ”Betlehems stjärna”. Flera kompositörer har tonsatt Rydbergs text, men den tonsättning som fått mest spridning och som man kan höra på flera julalbum i december är Alice Tegners från 1893.

När Alice Tegnér tonsatte texten 1893 så passade hon också på att ändra och lägga till några rader. Direkt i första versen har hon lagt till raden ”Stjärnan från Betlehem/ leder ej bort, men hem” och sedan har hon bytt några ytterligare ord.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-22, uppdaterad 2021-11-17)

Källor: ”Betlehems stjärna (Ur »Vapensmeden») (1914)”

”Gläns över sjö och strand” Lieder.net