Etikettarkiv: lucia

Varför serveras kaffe med dopp till luciafirandet?

av

Kort svar: En viktig orsak till att luciafirandet förknippas med kaffe och fika beror på att nykterhetsrörelsen introducerade detta som ett alternativ till brännvin och öl under slutet av 1800-talet.

Luciafirande har förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det har egentligen aldrig varit helgonet Lucia som varit i fokus. Istället firade man att 13 december inföll i anslutning till vintersolståndet, alltså när det är som mörkast på året.

Under den katolska medeltiden var lucianatten det sista tillfället att äta inför den stundande julfastan. Därför fanns det traditioner att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Man skulle äta minst tre frukostar och det finns även historier om att man ätit sju frukostar under natten (fråga mig inte hur man orkade med det). I anslutning till detta fanns det givetvis också inslag av öl och brännvin.

Än mer öl och brännvin blev det under de 1700- och 1800-talen. I västra Sverige blev det en tradition att lussa natten till 13 december. Man klädde då ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en sup. Även studenter på västsvenska nationerna vid bl.a. Uppsala och Lunds Universitet började fira lucia och dricka brännvin i anslutning till detta.

Lucia på Kafé

Så här kan man läsa i Lidköpings Allehanda 1879:

Här i Vestergotland och flera andra landskap har ”Lusse” sedan forntiden firats med en egen festlighet. Kl 3 à 4 på morgonen väkas de sovande af en vitklädd flicka med ett brinnande ljus på hufvudet och undfängas med de håfvor som hon på en bricka medför, såsom kaffe med dopp eller brännvin och öl.

Det utbredda supandet gjorde att nykterister började organisera sig i nykterhetsrörelser under slutet av 1800-talet. Målet var helt enkelt att minska supandet och en del i detta var att skapa alternativa mötesplatser. Om nykterhetsrörelsen och lucia skriver man från Skansens håll:

Kyrkan och även nykterhetsrörelsen firade från början inte Lucia, men man upptäckte efterhand att man kunde förhindra fest och bus genom att ta in firandet i sina lokaler. Då togs alkoholen bort och det serverade istället kaffe med dopp.

Tidningen Förposten rapporterar om ett sådant firande 1886:

Till och med våra vänner godtemplarna göra Luciafester, med dervid bjudes bara the eller kaffe med dopp och lika roligt har de för det naturligtvis.

Ytterligare ett exempel är annonsen från I.O.G.T. från 1890 där det bjuds just på ”kaffe med dopp”

Men att nykterhetsorganisationer organiserade nyktra luciafiranden med ”kaffe och dopp” utrotade givetvis inte superiet. Dagens Nyheter skriver t.ex. 1894:

På sina trakter hör också brännvin till traktering åt männen, som med en daglig ”gök” stärka sig till dagens arbete.

Under det tidiga 1900-talet stärkte nykterhetsrörelsen sina positioner och från slutet av första världskriget infördes starka restriktioner på svenskars alkoholkonsumtion, bl.a. motboken och receptkrav för att få köpa starköl. Med dessa förändringar av den svenska alkoholpolitiken blev ”kaffe med dopp” (ex. en lussekatt) rådande under luciafirande, åtminstone under första halvan av 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-17

Källor:

Lidköpings Allehanda 1879-12-13

Förposten 1886-12-11

Förposten 1890-12-13

Dagens Nyheter 1894-12-14

”Lucia – en tradition i förändring” digitaltmuseum.se (läst 2022-11-07)

Vilket år publicerades ”Natten går tunga fjät”?

av

Kort svar: Luciasången med texten ”Natten går tunga fjät” publicerades första gången hösten 1928.

Luciatåg med tärnor och stjärngossar populariserades i Sverige under 1920-talet, särskilt med Stockholms Dagblads luciatåg den 13 december 1927. Samtidigt med detta skrevs en handfull svenska texter till den italienska melodin ”Santa Lucia” (som egentligen handlar om en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel). Den första svenska texten på melodin som anknöt till det svenska luciafirandet och som fortfarande sjungs idag skrev Sigrid Elmblad 1924.

Bara fyra år därefter kom ytterligare en svensk text med luciatema. Den här gången hette författare Arvid Rosén (1895-1973). Rosén, som föddes i Göteborg, var bl.a. lärare, senare rektor, och författare. Roséns text var medvetet ålderdomlig. Första versen lyder så här:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

Det är flera ord i texten som inte är helt självklara för en nutida läsare, bl.a. ”fjät” (som betyder spår) och ”stuva” (som betyder stuga). Ordet som det oftast blir missuppfattning om är dock ”förlät” . För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

”Natten går tunga fjät”, eller ”Sancta Lucia” som den egentligen heter, publicerades i boken Sångboken som var ett försök av Frans Erlanson, Felix Körling och Axel Fr. Österberg att få till en ”föryngring av skolans sångrepertoar. Boken fanns till försäljning i ”vid varje bokhandel eller direkt från Åhlén & Åkerlunds förlag” från hösten 1928.

S. 57 i Sångboken (1928)

Som sång nummer 59 finns ”Sancta Lucia” med text av Arvid Rosén och melodin står som ”Napolitansk folkvisa”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11

Källor:

Erlanson, Körling och Österberg (1928) Sångboken Åhlén & Åkerlunds förlag: Stockholm

SvD 1928-09-01

”Julsångens skapare – Arvid Rosén”

Vilket år kom luciasången på svenska första gången?

av

Kort svar: Av de texter som fortfarande används vid luciafirande så är den äldsta den som skrevs av Sigrid Elmblad och publicerades 1924.

Luciatåg med lucia och tärnor blev populärt i Sverige under början av 1900-talet. Det finns flera olika sånger som sjungs, men den populäraste är nog luciasången som faktiskt har flera olika texter. Sången som sjungs i samband med att luciatåget går in (och ofta även vid utgången) är från början en italiensk melodi.

Enligt uppgifter, som jag tyvärr inte kunnat bekräfta, så skrevs en svensk text till luciasången 1921 med raderna ”Nu stråla tända ljus uti din krona”. Den texten är dock inte använd i dag.

Det innebär att den första svenska texten som har anknytning till det svenska luciafirandet och som fortfarande används är den som publicerades 1924 av Lundqvist förlag. Texten skrevs av författaren, journalisten och översättaren Sigrid Elmblad knappt två år före hennes död. Så här skriver hon själv i Svenska Dagbladet strax före jul 1924:

Med anledning av M. B:s uppmaning att skriva en Luciasång med svensk stämning i ber jag få meddela att Lundqvist förlag beställt en sådan av mig för några månader sedan. Den är utkommen handeln och är skriven till musiken av den kända italienska Luciavisan.

Bara några år efter Elmblads text skulle Arvid Rosén publicera ytterligare en text bl.a. med den ofta missuppfattade raden ”kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11

Källa: SvD 1924-12-21

Ingen dager synes än – visor om Lucia, Staffan och andra figurer ur lussetraditionen : en julgåva från Statens musiksamlingar 2008. Stockholm: Statens musiksamlingar. 2008.

När hölls det första dokumenterade Luciafirandet?

av

Kort svar: Det äldsta dokumenterade luciafirandet i Sverige där en kvinna klädd i vitt kommer med ljus i håret är från 1764.

Lucianatten har firats i Sverige sedan lång tid tillbaka. Fram till kalenderreformen 1753 var det årets mörkaste natt och uppmärksammades som sådan. Däremot har helgonet Lucia aldrig haft någon större betydelse för svenskt firande den 13 december.

Under katolsk tid var lucianatten det sista tillfället att äta festmat inför den stundande julfastan. Därför fanns det traditioner kring att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Det finns berättelser om allt från tre till sju frukostar under natten. På bondgårdarna försökte man också använda överflödets magi – d.v.s. genom att äta mycket mat under lussenatten skulle man få god tillgång på mat även under resten av året.

Det någorlunda moderna luciafirandet där en kvinnlig luciagestalt med ljus i håret och vit dräkt kommer med kaffe på sängen går att datera till december 1764. Den skånske prästen namn Karl Fredrik Nyman på besök i byn Horn norr om Skövde i Västergötland.

Rätt som jag låg i min bästa sömn, hördes en vocal-musique utanför min dörr, hvaraf jag väcktes. Strax därpå inträdde först ett vitklätt fruntimmer med gördel om livet, liksom en vinge på vardera axeln, stora tända ljus i hwar sin stor silverljusstak, som sattes på bordet, och strax därpå kom en annan med ett litet dukat bord, försett med allehanda kräseliga , äteliga och våta varor, som nedsattes mitt för sängen. Det kallar de Lussebete.

Förutom i Västergötland är det i Värmland och Närke som luciafirandet med ljusdrottning som kommer med frukost på sängen förekommer. Och även då som en sed i de högra klasserna. En av de äldsta avbildningarna av en lucia av modernt snitt är en akvarell av Fritz von Dardel från ett Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848.

Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848. Akvarell av Fritz von Dardel.

Under det sena 1800-talet blir luciafirande med lucior, tärnor och stjärngossar vanligare och vanligare bl.a. beroende på Skansens initiativ att fira lucia den 13 december.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-12-10)

Källa: Strömberg, Håkan (2017) Lucia – den svenskaste av alla traditioner. Carlssons

Vad är en lussekatt?

av

Kort svar: En lussekatt är ett särskilt format bakverk, oftast med med russin och saffran, som serveras runt lucia.

Det bakverk som tydligast förknippas med luciadagen, 13 december, är lussekatten. Lussekatter har funnits i Sverige sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Enligt de svenska ordböcker som Svenska Akademin ligger bakom definieras en lussekatt dels som en:

vete­bulle som i ngn mån liknar en katt och som äts runt Lucia­dagen

En annan definition är en:

sär­skilt formad bulle som äts på luciadagen (och när­liggande dagar) ofta med russin och saffran

Som synes är det formen och ingredienserna som definierar vad en lussekatt är. Just formen på lussekatten har varierat över tid. Idag är den vanligaste formen en bulle formad som ett ”S”.

Den två ingredienser som tydligast särskiljer lussekatterna, om man tittar på de vanligaste recepten, från andra bröd är dels saffran och dels russin. Det förekommer recept på lussekatter som saknar saffran.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-24

Källor: SAOL och SO, uppslagsord ”lussekatt”

När kom den första lussekatten?

av

Kort svar: Exakt när den första lussekatten bakades är svårt att säga, men det äldsta belägget för ordet i en tidning är från december 1890.

Till julen bakas det mycket, bl.a. pepparkakor. Ett bakverk som intimt förknippas med en annan högtid i december är lussekatten, som kan bakas med eller utan saffran.

Bakverk – Fackskolan för huslig ekonomi, Uppsala 1933

Exakt hur länge det har bakats och ätits lussekatter är svårt att veta. Ett tidigt, kanske det första, belägg för ordet ”lussekatt” är från Förposten 1890. Där står det att ”lucekattor serveras af fyra stiliga Lucior” på en stor luciafest anordnad av N.G.T.O. Förposten är en göteborgsk tidning och det är främst i de västra landsdelarna som lussekatter förekommer initialt. Ytterligare ett exempel är annonser för ”Vörtlimpor och Lussekatter” i Westgötaposten 1894.

Några år senare, 1898, skriver Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning under rubriken ”Om Lussedagen och något, som äger ett visst sammanhang med den dagen”:

På ”Lussedagen” utdelas i Göteborg liksom på andra orter i vårt land – och utdelas än – bröd af något egendomlig form som kallades ”Lussekatter” eller ock ”dyvelskattor”.

Det står inte i texten hur bröden är formade mer än att det är en ”egendomlig form”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-24, uppdaterad 1022-11-17

Källa: SAOB – uppslagsord ”lussekatt”

Förposten 1890-12-13

Westgötaposten 1894-12-08

GHT 1898-12-17

Ska det vara som ”sol’n förgät” eller ”sol’n förlät” i luciasången?

av

Kort svar: Den inledande texten till luciasången är ”Natten går tunga fjät runt gård och stuva. Kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva”. Det ska alltså vara ”förlät” och inte ”förgät”.

Luciatåg med lucia och tärnor blev populärt i Sverige under början av 1900-talet. Det finns flera olika sånger som sjungs, men den populäraste är nog luciasången som faktiskt har flera olika texter. Sången som sjungs i samband med att luciatåget går in (och ofta även vid utgången) är från början en italiensk melodi. Enligt ett häfte utgivet av Statens musiksamlingar:

Det är en italiensk visa som skrevs av napolitanaren Teodoro Cottrau 1850. Texten handlar om en stämningsfull nattlig båtfärd, och refrängens ”Santa Lucia” syftar på en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel som heter just så (som i och för sig har fått sitt namn av helgonet).

Den äldsta svenska texten till luciasången som fortfarande används är skriven av Sigrid Elmblad och publicerades år 1924. Den börjar så här:

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring!

Bara några år därefter (1928) skrev Arvid Rosén den text som nog är den vanligaste att sjunga i luciatåg bl.a. på teve. Roséns text är medvetet ålderdomlig. Så här lyder första versen:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

Det är flera ord som kan vålla huvudbry, bla. ”fjät” (som betyder spår) och ”stuva” (som betyder stuga). Ordet som det oftast blir missuppfattning om är dock ”förlät” . För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

sankta_lucia_noter

Förklaringen är att ”förlåta” i en ålderdomlig variant betyder ”överge” eller ”lämna”. Så här skriver SAOB om ordet:

förlåta: (numera bl. ngn gg arkaiserande, särsk. i poesi o. högre stil) gå l. draga l. begiva sig o. d. bort från, övergiva, lämna (ett ställe o. d., en person);

Ordet kommer från medellågtyska vorlâten och tyska verlassen = lämna. Skuggorna ruvar alltså eftersom solen lämnade och övergav jorden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

Källor: ”förlåta” svenska.se

”Lucia” Institutet för språk och folkminnen

Ingen dager synes än – visor om Lucia, Staffan och andra figurer ur lussetraditionen : en julgåva från Statens musiksamlingar 2008. Stockholm: Statens musiksamlingar. 2008.

Varifrån sände teve luciafirande 1958?

av

Kort svar: Luciafirande på teve 1958 sändes från Göteborg och Lasse Dahlquist uppträdde.

Lucia har firats på olika sätt långt tillbaka i tiden i Sverige, i först hand för att det var årets längsta natt. Det moderna luciafirandet slog igenom 1927 då Stockholms Dagblad anordnade en kortege genom Stockholm med lucia, tärnor, stjärngossar och fackelbärare.

År 1955 sändes luciafirande första gången på svensk teve. Då var det en kvällssändning med Pekka Langer som programledare. Tre år senare, 1958, var det luciafirande i Göteborg som fick tevetid. Så här skrev Dagens Nyheter:

Luciafirande bland stapelbäddar. Göteborgs lucia och Lasse Dahlquist underhåller. Konferencié: Rustan Älveby (Göteborg).

Att just Lasse Dahlquist underhöll var ingen slump. Under 36 år ledde han Göteborgs luciaevenemang med början 1944. År 1958 hette Göteborgs lucia Margreth Dahlstrand.

ias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-15

Källa: DN 1958-12-12

När sändes lucia på teve första gången?

av

Kort svar: Första gången som luciafirande sändes på svensk teve var torsdagen den 13 december 1956. Första gången det sändes som luciamorgon var 1960.

Luciadagen infaller den 13 december och firas ursprungligen i Sverige för att det var årets längsta natt. Under 1900-talet växte den typ av luciafirande med luciatåg som vi idag känner det fram. Särskilt viktigt för det officiella firandet var när Stockholms Dagblad anordnade ett luciatåg i form av en kortege genom Stockholm. 

Teven gjorde sitt intåg i Sverige under 1950-talet och blev ganska snabbt en central del av svenskars julfirande, främst genom Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! som hade premiär på julafton 1960. Luciafirande på teve var dock ännu tidigare. Redan på luciadagen 1956 kl. 20.30-21.30 sändes ”Luciakväll” med Pekka Lager.

SvD:s tevetablå 1956-12-13

Även under följande år sändes någon form av luciafirande på teve men under olika namn:

Första gången som luciafirandet på teve sändes på morgonen och kallades just för ”Luciamorgon” var 1960 då man sände från en ”barnträdgård” mellan 07.00-07.45.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12

Källor:

SvD 1956-12-12
SvD 1957-12-12
SvD 1958-12-12
SvD 1959-12-12
SvD 1960-12-12

Vilka figurer ska vara med i ett luciatåg?

av

Kort svar: Under 1900-talet har det vuxit fram en rik flora av figurer som följer lucian i luciatåget: bl.a. tärnor, stjärngossar, tomtar, pepparkaksgubbar, sockerbagare, råttor och Staffansgubbar. Vilka personer som förekommer beror vilket sammanhang luciatåget hålls i.

Luciatraditionen i Sverige går tillbaka till åtminstone 1700-talet då lussenatten (natten till den 13 december) var årets mörkaste natt. I västra Sverige fanns en tradition att lussa natten till 13 december. Då klädde man ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en sup. Denna tradition har dock föga med det moderna lussandet att göra.

En lucia med ljus i håret som kommer med mat finns belagd första gången 1764 av den skånske prästen Karl Fredrik Nyman som besökte Horns by norr om Skövde i Västergötland.

De första luciatågen – blandad kompott

Det äldsta belägget för ordet ”luciatåg” i KB:s tidning databas är från december 1894 där man skriver om ”luciafest” med bl.a. hälsningstal, lekar och ”fullständigt luciatåg av 22 personer”. Dock står det ingenting om som är med i tåget.

Varbergsposten 1894-12-14

År 1899 beskrivs dock lite mer i detalj vad som ingår i det årets luciatåg i Varberg:

många af flickorna kädda i hvitt, några av männen åter utklädda, en som svart kosack, en annan som eldröd tomtekonung, en tredje i ett fantasirikt mixtum-pixtum-kompositum

Det tidiga 1900-talens luciatåg – lucia, tärnor och stjärngossar

Luciadagen 1921 ordnas ett ”luciatåg med 100-tal tärnor”. Tärna är ett äldre ord för ”flicka” i synnerhet kopplad till någon som har tjänst hos en finare dam inom exempelvis hovet. Tärnor i ett luciatåg är de kvinnor som går efter lucian.

Fullskärmsinfångning 2016-12-05 221702.jpg
Annons i Svenska Dagbladet 1921-12-09

Det är också nu (1924 och 1928) som de två vanligaste texterna till luciasången (dels Sigrid Elmblads Sankta Lucia, ljusklara hägring, och Arvid Roséns Natten går tunga fjät) skrivs. Givetvis bör det finnas en koppling till att luciatågen blev allt vanligare.

Sitt moderna genombrott fick luciatåget 1927 då Stockholms Dagblad anordnade ett luciatåg i form av en kortege genom Stockholm. Så här beskrivs luciatåget 1927 i Svenska Dagbladet:

Det stora Luciatåget föregås av två härolder till häst samt två ridande fackelbärare, varefter följer ett 30-tal gossar i Staffanskostymer. Därpå följer ett 30-tal stjärngossar med kåpor luvor och lysande stjärnor, därefter kommer Luciabruden själv till häst, följd av en pager, som bära upp hästens schabrak. Efter bruden följa ett 10-tal Lussitärnor till häst samt den nationalklädda ungdomen, cirka 50 personer. Tåget avslutas med tvenne ridande fackelbärare  och upptager i allt en längd av omkring 100 meter.

Luciatåget 1927 bestod alltså dels av lucian själv, hennes tärnor, gossar i Staffanskostymer, stjärngossar, fackelbärare, en pager och nationalklädda ungdomar.

Fullskärmsinfångning 2016-12-05 223833.jpg
Svenska Dagbladet 1927-12-14

Redan på 1920-talet har alltså stjärngossarna etablerat sig som en del av luciatåget trots att de från början snarare var knutna till trettonhelgens stjärnspel så sent som i slutet av 1800-talet. Men efter att dessa försvann införlivades några av de delar som fanns i julspelen i lucitåget. Så här skriver Bringéus:

En sådan utveckling har underlättats av att stjärnsymboliken också knutits till advent och jul, kanske också av behovet att få manliga motsvarigheter till luciatärnorna.

Tomtenissar

Tomten har varit en del av främst julfirandet sedan slutet av 1800-talet. Jultomtens små medhjälpare – tomtenissar – har förekommit i luciatågen nästan från början, även om de inte finns med i de tidigaste officiella paraderna. Så här skriver Håkan Strömberg:

Tomtarna fanns alltså med i den moderna lucians hov nästan från början, och de blev kvar som ett inslag när tåget spreds över landet. När Uppsala hade sitt första offentliga luciatåg 1938 avslutades kortegen med tomtenissar som skötte pengainsamlingen.

Pepparkaksgubbar

Under andra hälften av 1900-talet börjar några nya figurer sakta smyga sin i i luciatåget. Den vanligaste nykomlingarna är pepparkaksgubbar (inte att förväxlas de pepparkakor bakade som gubbar).

Så här skriver Håkan Strömberg i boken Lucia:

När pepparkaksgubbarna dyker upp i luciaföljet är mer oklart än tomtarna. Det finns i vart fall inte med i karnevalstågen 1927-1928. /../ Det kan mycket väl ha börjat redan på 1940-talet, och senast på 1970-talet är de brunklädda gestalterna fast etablerade.

En startpunkt för pepparkaksgubbarna i luciatågen kan vara visan ”Tre Pepparkaksgubbar” som skrevs redan 1913 av Astrid Gullstrand och Alice Tegnér. Men den slog igenom stort när den kom ut i sångboken Nu ska vi sjunga 1943.

Det tidigaste belägget för pepparkaksgubbar i luciatåg som jag hittat är från 1952 då ett luciafirande på Hörselfrämjandets skola beskrivs:

Först kom lucior och stjärngossar, sedan kom tomtar och pepparkaksgubbar och till slut kom höstlöv i skir tarlatan och älvor med vingar.

Luciamorgon på TV1 lördagen 13 december 1975 hade;

tomtenissar, möss, pepparkaksgubbar, stjärngossar och så Lucia själv förstås med sina tärnor

Andra figurer som förekommer  i luciatågen är t.ex. sockerbagare, råttor och tomtar i luciatågen. 

Under 1980-talet lyfts också en diskussion om huruvida en lucia kan vara mörkhårig. Tidningen Bamse har 1984 en serie om hur en mörkhårig flicka inte får bli lucia men i slutet ändå  visar sig vara mest lämpad. Två år senare 1986 har SvD ett stort uppslag med rubriken ”Lucia med mörkt hår”.

Fullskärmsinfångning 2016-12-05 230332.jpg

Numer (slutet av 2010-talet) pågår inte sällan en diskussion om vilka figurer som bör förekomma i luciatåget. Håkan Strömberg sammanfattar:

Lucia [har] haft en lång rad följeslagare att dela scenen med. Alla har inte varit på plats samtidigt, och det finns inget som säger att några av dem ska ses som mer ”äkta” än andra. Både sammansättningen och vilken roll de har spelat har förändrats, liksom så mycket annat.

Jag tror att sammansättningen av luciatåget är mycket beroende på sammanhang. I vissa fall (t.ex. luciatåg i tv från kyrkor) förekommer ofta bara lucia, tärnor och stjärngossar medan det i andra sammanhang (ex. på förskolor eller i föreningar) förekommer en mer brokig skara av figurer,

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-13)

Källa: Varbergsposten 1899-12-12

Strömberg, Håkan (2017) Lucia – den svenskaste av alla traditioner. Carlssons