Kort svar: Under 1900-talet har det vuxit fram en rik flora av figurer som följer lucian i luciatåget: bl.a. tärnor, stjärngossar, tomtar, pepparkaksgubbar, sockerbagare, råttor och Staffansgubbar. Vilka personer som förekommer beror vilket sammanhang luciatåget hålls i.

Luciatraditionen i Sverige går tillbaka till åtminstone 1700-talet då lussenatten (natten till den 13 december) var årets mörkaste natt. I västra Sverige fanns en tradition att lussa natten till 13 december. Då klädde man ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en sup. Denna tradition har dock föga med det moderna lussandet att göra.

En lucia med ljus i håret som kommer med mat finns belagd första gången 1764 av den skånske prästen Karl Fredrik Nyman som besökte Horns by norr om Skövde i Västergötland.

De första luciatågen – blandad kompott

Det äldsta belägget för ordet ”luciatåg” i KB:s tidning databas är från december 1894 där man skriver om ”luciafest” med bl.a. hälsningstal, lekar och ”fullständigt luciatåg av 22 personer”. Dock står det ingenting om som är med i tåget.

År 1899 beskrivs dock lite mer i detalj vad som ingår i det årets luciatåg i Varberg:

många af flickorna kädda i hvitt, några av männen åter utklädda, en som svart kosack, en annan som eldröd tomtekonung, en tredje i ett fantasirikt mixtum-pixtum-kompositum

Det tidiga 1900-talens luciatåg – lucia, tärnor och stjärngossar

Luciadagen 1921 ordnas ett ”luciatåg med 100-tal tärnor”. Tärna är ett äldre ord för ”flicka” i synnerhet kopplad till någon som har tjänst hos en finare dam inom exempelvis hovet. Tärnor i ett luciatåg är de kvinnor som går efter lucian.

Annons i Svenska Dagbladet 1921-12-09

Det är också nu (1924 och 1928) som de två vanligaste texterna till luciasången (dels Sigrid Elmblads Sankta Lucia, ljusklara hägring, och Arvid Roséns Natten går tunga fjät) skrivs. Givetvis bör det finnas en koppling till att luciatågen blev allt vanligare.

Sitt moderna genombrott fick luciatåget 1927 då Stockholms Dagblad anordnade ett luciatåg i form av en kortege genom Stockholm. Så här beskrivs luciatåget 1927 i Svenska Dagbladet:

Det stora Luciatåget föregås av två härolder till häst samt två ridande fackelbärare, varefter följer ett 30-tal gossar i Staffanskostymer. Därpå följer ett 30-tal stjärngossar med kåpor luvor och lysande stjärnor, därefter kommer Luciabruden själv till häst, följd av en pager, som bära upp hästens schabrak. Efter bruden följa ett 10-tal Lussitärnor till häst samt den nationalklädda ungdomen, cirka 50 personer. Tåget avslutas med tvenne ridande fackelbärare  och upptager i allt en längd av omkring 100 meter.

Luciatåget 1927 bestod alltså dels av lucian själv, hennes tärnor, gossar i Staffanskostymer, stjärngossar, fackelbärare, en pager och nationalklädda ungdomar.

Svenska Dagbladet 1927-12-14

Redan på 1920-talet har alltså stjärngossarna etablerat sig som en del av luciatåget trots att de från början snarare var knutna till trettonhelgens stjärnspel så sent som i slutet av 1800-talet. Men efter att dessa försvann införlivades några av de delar som fanns i julspelen i lucitåget. Så här skriver Bringéus:

En sådan utveckling har underlättats av att stjärnsymboliken också knutits till advent och jul, kanske också av behovet att få manliga motsvarigheter till luciatärnorna.

Tomtenissar

Tomten har varit en del av främst julfirandet sedan slutet av 1800-talet. Jultomtens små medhjälpare – tomtenissar – har förekommit i luciatågen nästan från början, även om de inte finns med i de tidigaste officiella paraderna. Så här skriver Håkan Strömberg:

Tomtarna fanns alltså med i den moderna lucians hov nästan från början, och de blev kvar som ett inslag när tåget spreds över landet. När Uppsala hade sitt första offentliga luciatåg 1938 avslutades kortegen med tomtenissar som skötte pengainsamlingen.

Pepparkaksgubbar

Under andra hälften av 1900-talet börjar några nya figurer sakta smyga sin i i luciatåget. Den vanligaste nykomlingarna är pepparkaksgubbar (inte att förväxlas de pepparkakor bakade som gubbar).

Så här skriver Håkan Strömberg i boken Lucia:

När pepparkaksgubbarna dyker upp i luciaföljet är mer oklart än tomtarna. Det finns i vart fall inte med i karnevalstågen 1927-1928. /../ Det kan mycket väl ha börjat redan på 1940-talet, och senast på 1970-talet är de brunklädda gestalterna fast etablerade.

En startpunkt för pepparkaksgubbarna i luciatågen kan vara visan ”Tre Pepparkaksgubbar” som skrevs redan 1913 av Astrid Gullstrand och Alice Tegnér. Men den slog igenom stort när den kom ut i sångboken Nu ska vi sjunga 1943.

Det tidigaste belägget för pepparkaksgubbar i luciatåg som jag hittat är från 1952 då ett luciafirande på Hörselfrämjandets skola beskrivs:

Först kom lucior och stjärngossar, sedan kom tomtar och pepparkaksgubbar och till slut kom höstlöv i skir tarlatan och älvor med vingar.

Luciamorgon på TV1 lördagen 13 december 1975 hade;

tomtenissar, möss, pepparkaksgubbar, stjärngossar och så Lucia själv förstås med sina tärnor

Andra figurer som förekommer  i luciatågen är t.ex. sockerbagare, råttor och tomtar i luciatågen. 

Under 1980-talet lyfts också en diskussion om huruvida en lucia kan vara mörkhårig. Tidningen Bamse har 1984 en serie om hur en mörkhårig flicka inte får bli lucia men i slutet ändå  visar sig vara mest lämpad. Två år senare 1986 har SvD ett stort uppslag med rubriken ”Lucia med mörkt hår”.

Numer (slutet av 2010-talet) pågår inte sällan en diskussion om vilka figurer som bör förekomma i luciatåget. Håkan Strömberg sammanfattar:

Lucia [har] haft en lång rad följeslagare att dela scenen med. Alla har inte varit på plats samtidigt, och det finns inget som säger att några av dem ska ses som mer ”äkta” än andra. Både sammansättningen och vilken roll de har spelat har förändrats, liksom så mycket annat.

Jag tror att sammansättningen av luciatåget är mycket beroende på sammanhang. I vissa fall (t.ex. luciatåg i tv från kyrkor) förekommer ofta bara lucia, tärnor och stjärngossar medan det i andra sammanhang (ex. på förskolor eller i föreningar) förekommer en mer brokig skara av figurer,

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-13)

Källa: Varbergsposten 1899-12-12

Strömberg, Håkan (2017) Lucia – den svenskaste av alla traditioner. Carlssons