Jonas Gardell skrev till sin föreställning En pall, en mikrofon och Jonas Gardell monologen ”Mormor gråter”. Den spelades in och sändes därefter urklippt vid ett antal tillfällen i svensk teve i december eller strax efter nyår.
1994 – nyårsdagen kl. 21.05
1994 – nyårsafton kl. 20.40
1995 – julafton kl. 22.10
1996 – julafton kl. 20.50
1997 – fjärdedag jul kl. 18.45
1999 – 2 januari kl. 15.55
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2026-09-07)
Kort svar: 1977 bestämde Fiskeristyrelsen att tredje torsdagen i augusti skulle vara första datum för försäljning av årets surströmming.
Från 1930-talet började man från statens håll reglera premiärdatum för försäljning av surströmming. Anledningen var att producenter längs Norrlandskusten såg en fara i att affärer började sälja surströmmingen för tidigt innan surströmmingen var helt mogen. Så 1934 utfärdades en kungörelse att
surströmming må icke utlämnas från salteri eller beredningslokal före den 20 augusti det år, beredningen ägt rum
Av olika skäl bestämde regeringen bara fyra år därefter att försäljning av surströmming i butik inte fick starta före 25 augusti. Således skulle man ha fem dagar på sig att distribuera surströmmingen från beredningslokalerna till butik.
Surströmmingspremiär på Ulvön ur Aftonbladet 1981
Våren 1945 ändrade regeringen återigen, efter synpunkter från lantbruksstyrelsens, datum för första försäljning. Surströmmingspremiären 1945 fick bli 27 augusti. Men eftersom ett exakt datum ibland infaller på helgen så bytte man 1961 datum till ”fjärde fredagen i augusti”. Men så sent i augusti hade många stugägare lämnat sina sommarställen så 1964 flyttade man premiären till ”tredje fredagen i augusti.”
Sedan skulle premiärdatum ligga fast i ett drygt årtionde. Sommaren 1977 kunde man läsa i DN:
Tredje torsdagen i augusti bör vara den första dagen för försäljning av surströmming i stället för nuvarande fredagen i augusti. Det anser fiskeristyrelsen och tillstyrker därmed hos regeringen framställningen från Metro-butikerna AB om ändring av premiärdagen. Även Svenska ostkustfiskarnas centralförbund har samma uppfattning.
Kort svar: Från och med 1999 avskaffade Livsmedelsverket regler för när årets surströmming får börja säljas. Men många tillverkare i branschen höll och håller fortfarande fast vid den äldre traditionen att årets surströmming får börja säljas först tredje torsdagen i augusti.
När Sverige sedan blev medlem i EU 1995 var det en rad detaljer i lagstiftningar och regler bland annat gällande livsmedel. Så här skriver DN 1998:
Det finns inga skäl till att Livsmedelsverket ska bestämma när surströmmingspremiären skall äga rum. Det är en fråga som branschen säkert klarar av att lösa själv /../EU arbetar för att ta bort alla regler som begränsar handel och näringsverksamhet. Livsmedelsverket har tagit fasta på detta och kon-staterar att det inte finns något livsmedelshygieniskt motiv för att behålla bestämmelsen om första försäljningsdag.
Så från och med 1999 reglerade inte Livsmedelsverket premiärdatum längre. Producenterna opponerade sig kraftigt mot beslutet och valde istället att på frivillig basis komma överens om att inte sälja årets produktion förrän i augusti för att på så vis behålla traditionen med surströmmingspremiär.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert (2024-08-12)
Kort svar: Att surströmmingspremiären förlagts till tredje torsdagen i augusti beror på att tillverkarna ville förhindra att ofärdiga produkter såldes i butikerna.
Surströmming är strömming (alltså sill som fångats norr om Kalmar) som konserverats genom jäsning. Ordet ”surströmming” finns belagt 1732, men redan 1572 finns ordet surfisk i text. Från historiska källor vet vi dessutom att metoden att syra fisk och annan mat, som ett sätt att förlänga hållbarheten är väldigt gammal och finns runt om i hela världen.
Dock är det först på 1930-talet som surströmmingen börjar regleras och vi i Sverige därmed får en surströmmingspremiär. Det var fiskare längs med Norrlandskusten som önskade en reglering av surströmmingens distribution så att försäljning inte skulle få påbörjas före slutet av augusti månad. Regeringen utfärdade därför 1934 en kungörelse att
surströmming må icke utlämnas från salteri eller beredningslokal före den 20 augusti det år, beredningen ägt rum
Orsaken till att fiskarna framförde dessa krav var, för att citera Nordiska museet:
[att] konkurrens och ökad efterfrågan hade lett till att ofärdig (ojäst) surströmming såldes. Den fasta premiärdagen blev ett sätt att hindra försäljning av ofärdig produkt.
Från 1934 blev det alltså bestämt i lag att försäljning av årets surströmming inte fick börja förrän den 20 augusti. Ordet ”surströmmingspremiär” finns dock i tidningstext första gången 20 augusti 1937 då Aftonbladet skriver:
Det är ju surströmmingspremiär i dag, ett evenemang, vilket på sistone blivit lika viktigt som kräftorna. Efter 12. i natt blev det lovligt att distribuera årets surströmmingsinläggning.
Kort svar: Att temadagen ”grillens dag” skall infalla första fredagen efter 1 maj är en grej som lanserades av Svenska grillfrämjandet 2016.
Begreppet ”grillens dag” började synas på sociala medier i mitten av 2010-talet. Likt många andra temadagar så förekom det initialt lite olika datum, men det gemensamma var att dagen oftast var i början på maj.
Inför maj 2016 gick organisationen Svenska grillfrämjandet ut på sociala medier och lanserade första fredagen efter 1 maj, alltså 6 maj 2016 som ”grillens dag”. Detta fick ett visst genomslag både hos privatpersoner på sociala medier och i en del butiker som sålde grilltillbehör. Valet av datum motiverar Svenska grillfränmjandet så här:
Man brukar ju säga att efter 1 maj börjar grillsäsongen för gemene man som inte är så tokiga som vi som grillar året runt och skottar fram grillarna om det behövs. Så där av valde man första fredagen efter 1 maj
Därefter dröjer det ytterligare några år innan dagen blir så pass spridd att den kan anses vara etablerad.
Ett decennium efter dagens lansering så är det numera många butiker som har erbjudanden på olika typer av grilltillbehör på ”grillens dag” och det postas en hel del klipp på sociala medier där folk grillar för att det är just ”grillens dag”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-26
Kort svar: På Markusdagen (25 april) så fanns det olika minnesregler om ärtsådden, men de varierade över landet. Dessutom räknades ibland som gökdagen.
Inom jordbruket fanns det minnesregler om ärtsådden knutet till Markusdage. Så här skriver Sigfrid Svensson i Bondens år:
Från olika håll i södra Sverige omtalas Markus i samband med ärtsådden. Uppgifterna är dock motstridiga. I Blekinge sägs, att ärter skulle sås Markus-dagen, men i uppteckningar från Skåne och Västergöt-land framhålls däremot, att ärter som såddes denna dag blev maskätna.
Dessutom har gödkdagen ibland knutits till Markusdagen.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2026-04-24)
Litteratur
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Tornedalen är ett landområde i östra svenska Norrbotten i nordvästra Finland runt Muonio och Torne älvdal. Hela området var fram till 1809 svenskt, men delades därefter i ett svensk och ett finskt område.
Under förra seklet kallades alla som bodde i området för tornedalingar och gruppen tornedalingar är sedan 1999 en erkänd nationell minoritetsgrupp i Sverige (tillsammans med samer, judar, romer och sverigefinnar)
Mjölkning av ren Mutkavarre (Eidfjell) i Sør-Varanger, omkring 1900. Kvinnan är enaresame och mannen kvän. Foto av Ellisif Wessel.
I slutet av 1900-talet började vissa grupper i Tornedalen att kalla sig kväner och/eller lantalaiset. Kväner finns i norska och isländska texter från yngre järnålder som en beteckning på folk som bodde i Bottenviken. Lantalaiset är finska för ”landsbygdsbor” eller ”landlänning”. Begreppet har historiskt använts för jordbrukare som levt i den finsktalande delen av Lappland. Enligt Forum för levande historia så:
finns ingen allmänt accepterad definition som skiljer tornedalingar, kväner och lantalaiset från varandra. Beroende på hur man räknar uppgår antalet personer som själva identifierar sig som ”tornedalingar” till mellan 75 000 och 150 000.
Beteckningen kväner går att hitta i svensk tidningstext från 1800-talet men används då i mer nedsättande sammanhang och ibland som synonym med finne.
När kvänerna i nutid började uppmärksammas som grupp i de nordiska länderna ville man ha en egen dag. Dels hade man en dag tillsammans med tornedalingar (15 juli). Men man ville också ha en egen dag så Kvenlandsförbundet valde 16 mars utifrån en historisk överenskommelse mellan den norsk-svenske kungen och birkarlarna 16 mars 1340. Kvenlandsförbundet firade dagen i Kiruna i norra Sverige för första gången 2013.
Året därefter enades Norska kvenska förbundet om 16 mars som ”kvänska folkets dag”. Då motiverade man datum med att det var då den kvänska organisationen, Norske kvener – Børselv/Ruijan kväänit – Pyssyjokilaiset, grundades i Børselv den 16 mars 1984.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap)2026-03-15
Kort svar: Att Viktoria har namnsdag 12 mars beror på att Victoria av Baden förlovade sig med dåvarande kronprins Gustav på detta datum 1881 och då valde man att också ha hennes namn som namnsdag på detta datum.
Från 1749 till 1972 hade Kungliga vetenskapsakademin monopol på att ge ut almanackor, vilket också betydde att de hade ansvar för namnlängden och därmed namnsdagarna. Många av namnen var gamla helgonnamn från medeltiden men med början under sent 1700-talet så blev det också vanligt att kungligheters namn letade sig in i namnlängden – till exempel så fick Oscar sin namnsdag 1 december på grund av kronprins Oscar i början av 1800-talet.
Förlovning mellan kronprins Gustav och Victoria av Bader.
När Victoria av Baden som nittonåring utsågs till att bli svenskt prinsgemål var det en stor sak i Sverige. Victoria av Baden var tysk men släkt både Gustav Vasa och Gustav IV Adolf.
Hennes namnsdag var från 1830 den 23 december, men eftersom förlovningen mellan kronprins Gustav och Victoria tillkännagavs den 12 mars 1881 så beslutade Kungliga vetenskapakademin att detta datum från och med 1882 också skulle var Victorias namnsdag. Därför stod det i Nya Wexjöbladet i mars 1882:
Kronprinsessans Victoria firade i söndags sin första namnsdag i Sverige. Den 12 mars bär också i vår almanacka för första gången namnet Victoria.
Kort svar: Den muslimska fastan börjar när månaden Ramadan börjar. De muslimska månaderna styrs efter när nymånen kan observeras. För svensk del börjar månaden Ramadan och därmed den muslimska fastan antingen onsdag 18 februari och torsdag 19 februari.
Det muslimska året är på samma sätt det som det kristna året tolv månader. Skillnaden mellan den muslimska kalendern och den kristna (gregorianska) kalendern är att den senare har ett år som styrs av jordens bana runt solen som därmed blir cirka 365 dagar medan den förra har ett månår på 354 dagar. Detta gör att det skiljer cirka tio dagar mellan dem.
De muslimska månaderna och därmed traditionerna skiftar därför i förhållande till den gregorianska kalendern från år till år. I de flesta muslimska traditioner väljer man dessutom att starta en månad när den faktiska nymånen är synlig. Ramadan är en av islams tolv månader. Det som gör ramadan till en särskilt viktig månad är att en av de fem pelarna inom islam innebär att man ska fasta under månaden ramadan.
Eftersom det är den observerade nymånen som används kan det beräknade startdatumet ändras. För Ramadan i Sverige 2026 så har European Council for Fatwa and Research fastställt starten för fastemånaden enligt följande:
Rådet bekräftar att nymånen för Ramadan inte kan observeras efter solnedgången tisdagen den 17 februari 2026. Därför fullbordas månaden Shaʿbān till 30 dagar och Ramadan börjar torsdag 19 februari. /../ Beslutet bygger på tillförlitliga astronomiska beräkningar och vedertagna islamiska principer för fastställande av den islamiska kalendern, med målet att främja enhet och tydlighet för muslimer i Europa.
Det råder dock lite delade meningar kring när månaden Ramadan börjar. Högsta domstolen i Saudiarabien fastslog att nymånen var synlig innan och att Ramadan därför började onsdag 18 februari.
Så muslimer i Sverige startar fastemånaden Ramadan antingen onsdag 18 februari eller torsdag 19 februari.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap)2026-02-17
Kort svar: Disa fick namnsdag 3 februari vid almanacksreformen 1901 på grund av en koppling till disatinget som hölls i början av februari.
Vid den stora almanacksreformen 1901 tog man bort många namn i almanackan och placerade in nya. Ett av dessa nya namn var Disa som ersatte Blasius, ett armeniskt helgon från 300-talet. Disa började användas som namn under sent 1700-talet och blev populärt vid sekelskiftet vilket gjorde att man gärna hade med namnet i den nya namnlängden.
Almanacka i februari 1905
Valet av datum (3 februari) hänger samman med en äldre tradition av disblot och disting:
Tiden kring månadsskiftet januari–februari sågs ju, /../ som mitt i vintern, så en månad senare, när våren fortfarande inte hade kommit, blotade man i förkristen tid till ödesgudinnorna disorna för att de skulle låta vintern ta slut och våren komma. /../ Den 2 februari tyckte man vid införandet av 1901 års nl skulle vara förbehållet benämningen Kyndelsmässodagen, men dagen därpå passade det bra att sätta in Disa, som alltså hade urgammal anknytning till dagen (eller åtminstone tiden på året).
Så namnlängdskommittén valde 1901 att placera Disa den 3 februari på grund av kopplingen till disatingen och kyndelsmässodagen blev kvar dagen innan.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-10-11
