Författararkiv: Mattias Axelsson

Vilken helgdag inföll 8 september?

av

Kort svar: Fram till 1571 var jungfru Marie födelse helgdag den 8 september.

Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Det finns närmare trettio Mariadagar inom kristen tradition. De firas dock med i olika grad – i Sverige är det jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse. 

En av de Mariadagar som firades som helgdag i Sverige under medeltiden var Marie födelse – (8 september). Att fira Marie födelse den 8 september går tillbaka till 500-talet och ska ha sitt ursprung runt nuvarande Syrien och Palestina. Efter konciliet Efesus år 431 växte en stark Mariakult fram där.

Fullskärmsinfångning 2014-08-08 002620

Sveriges statskalender 1881 (september månad)

Den 8 september hette i svenska almanackor fram till 1620 Marie födelsedag, men bytte sedan namn till Morsmässa. Jungfru Marie födelse finns inte omnämnt i något av de fyra evangelierna i Bibeln, den äldsta texten där Marie födelse finns med är Jakobs protoevangelium från slutet av 100-talet.

Som självständig helgdag avskaffades Marie födelse i och med den nya kyrkoordningen 1571 där flertalet av de medeltida helgdagarna försvann.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-08-31

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Varför är rulltårtans dag 9 augusti?

av

Kort svar: Att rulltårtans dag hamnade den 9 augusti beror enligt skaparna på att det är sommar, skördesäsong och många som har semester.

Rulltårtans dag är en av alla temadagar som skapats under 2010-talet. Första gången som rulltårtans dag uppmärksammades var på Facebook 2012. Rulltårtans dag skapades av Maria Erdmann tillsammans med hennes man och svåger. Att man valde 9 augusti som datum beror, enligt Erdmann, på

att det är sommar och skördesäsong och många möjligheter att fylla rulltårtorna med gott men också för att det är en tidpunkt när man kanske är på semester och kan baka något riktigt gott som samtidigt är väldigt enkelt att baka.

Så att rulltårtans dag uppmärksammas just 9 augusti beror helt enkelt på att det var några personer som 2012 tyckte att det var ett bra datum.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-08-09)

Källor: ”Rulltårtans dag 9 augusti”

”Vi som firar rulltårtans dag den 9 augusti.”

intervju med Maria Erdmann 2021-08-09

När skapades ”rulltårtans dag”?

av

Kort svar: Rulltårtans dag skapades som en Facebook-händelse till den 9 augusti 2012.

Under 2010-talet har det skapats en mängd olika temadagar, inte sällan kopplade till olika bakverk. Nämnas kan hembakatdagen (2014), kardemummabullens dag (2015) och fössta tossdan i mass (2010).

Inför 9 augusti 2012 lanserade Maria Erdmann tillsammans med sin man och sin svåger ”rulltårtans dag” på Facebook. Det började med en grupp kallas ”Vi som firar rulltårtans dag den 9 augusti” som lanserades den 31 juli 2012.

Att de valde 9 augusti beror, enligt Erdmann, på

att det är sommar och skördesäsong och många möjligheter att fylla rulltårtorna med gott men också för att det är en tidpunkt när man kanske är på semester och kan baka något riktigt gott som samtidigt är väldigt enkelt att baka.

Till augusti 2012 skapades också Facebook-sidan ”Rulltårtans dag 9 augusti”.

Det var också 2012 som ”rulltårtans dag” kom med på temadagar.se och deras lista.

Därefter finns ”rulltårtans dag” med i återkommande uppräkningar av årets temadagar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-08-09)

Källor: ”Rulltårtans dag 9 augusti”

”Vi som firar rulltårtans dag den 9 augusti.”

intervju med Maria Erdmann 2021-08-09

Vad är midsommareldar?

av

Kort svar: Midsommareldar är eldar som förr antändes på midsommarafton, särskilt i de f.d. danska och norska landskapen.

Kring många svenska högtider finns eller har det funnits traditioner med att tända stora eldar. Numera är det främst valborgsmässoeldarna och i mindre skala på västkusten påskeldar som förekommer, men tidigare har det funnits tradition att elda på Peregrinus (16 maj), Kristi himmelsfärdsdagen, Tykodagarna samt på midsommarafton.

I Olaus Magnus Historien om de Nordiska folken (1555) skrivs det att

på den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.

Vad gäller utbredning av traditionen att elda på midsommar skriver Ejdestam (s. 185)

Midsommareldar tändes omkring mitten av 1800-talet någorlunda allmänt endast i Skåne, utom den nordligaste delen, samt i södra och mellersta delarna av Bohuslän.

Därtill kan man hitta sporadiska belägg i t.ex. Blekinge, Jämtland, Härjedalen, Småland och Dalsland. Att tända eldar på midsommar är en sed som finns i de flesta delar av Europa, t.ex. i våra grannländer Norge och Danmark, men också i delar av Asien och Afrika.

Även om midsommareldar förekom in på 1900-talet så är det numera en så gott som utdöd som tradition i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-25

Källor: Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Vem har namnsdag 12 juni?

av

Kort svar: Eskil har namnsdag 12 juni.

Under den katolska medeltiden var flertalet helgondagar också helgdagar i den svenska kalendern. Den 12 juni hade Eskil sin helgondag och det var en helgdag i vissa svenska stift, dock inte alla.

S

Eskil ska ha varit engelsk biskop, som missionerade i Sverige under slutet av 1000-talet. Han ska ha dräpts den 11 juni under resningen mot dåvarande kung Inge d.ä. Datumet, 11 juni, är också det som initialt firas som hans helgondag. Dock flyttas helgondagen en dag framåt under senare delen av medeltiden eftersom aposteln Barnabas dag råkade vara på samma dag och apostlarna hade företräde före helgonen.

När Sverige genomgick reformationen under 1500-talet försvann en rad helgdagar, bl.a. många helgondagar. Vid den stora kalenderreformen 1571 avskaffades bl.a. Eskil som helgdag. Dock har namnet fortsatt att finnas i almanackan den 12 juni ända fram till idag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-12

Källa: Eskil, urn:sbl:15476, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid.), hämtad 2021-06-12.

Hur länge har det funnits tomatsill?

av

Kort svar: Tomatsill har funnits i Sverige sedan 1920-talet.

Den inlagda sillen har sin givna plats på de tre stora högtidsmatborden (jul, påsk och midsommar) båda som klara sillar t.ex. matjessill och röror som t.ex. currysill eller senapssill. Det var under 1800-talet som vi i Sverige började lägga in sillen i ättika och socker i och med att sockret blev billigare. Den sötsyrliga sillen blev sedan ett centralt inslag när brännvinsborden blev till smörgåsbord. 

En av de äldre inlagda sillarna är tomatsillen som börjar komma in på 1920-talet. Så här skriver DN om tomatsill:

I grund och botten är den [sherrysill] en tomatsill (som hade introducerats på konserv på 1920-talet) som förfinades med en skvätt torr sherry.

När man letar i arkiven är det äldsta belägget från DN 1929.

sasd

Sedan dyker tomatsillen upp i annonser från butiker på 1930-talet.

dsadsasd

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-20

Källor: ”De glömda julrätterna – och deras historia” DN 2019-12-12

”Sillen – historia, samtid, framtid och ett omistligt kulturarv” slu.se 2019-04-15

Vem har namnsdag 22 juli?

av

Kort svar: Magdalena och Madeleine har namnsdag i Sverige 22 juli.

Alla utom sex dagar har personnamn i den svenska almanackan. Det är en blandning av äldre namn som går tillbaka på medeltida kalendern, t.ex. Henrik (19 januari) eller Mattias (24 februari) och nyare namn, t.ex. Emma (23 juli) och Virginia (8 december).

Under en vecka i juni är sex dagar i rad kvinnonamn. Det börjar med Sara 19 juli och slutar med Kristina 24 juli och däremellan finns Margareta, Johanna, Magdalena och Emma.

Magdalena som har namnsdag 22 juli syftar på Maria från Magdala eller Maria Magdalena som hon också kallas. Maria Magdalena var en av de kvinnor som följde Jesus och hon är den kvinna (förutom Jesus närmaste familj) som nämns vid flest tillfällen – tolv gånger.

Redan när de första kristna kalendrarna började användas i Sverige på 1100-talet var Maria Magdalenas dag 22 juli en helgdag i samtliga stift, men likt många andra helgdagar så avskaffades Maria Magdalena som helgdag 1571.

Sedan 1986 är Madeleine ett namn som delar namnsdag med Magdalena.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-10

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

När har Sara namnsdag i Sverige?

av

Kort svar: Sara har namnsdag 19 juli, i början av fruntimmersveckan.

Den 19 till 24 juli är det en rad kvinnor som har namnsdagar efter varandra – Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. Därför kallas den veckan för fruntimmersveckan och det finns idéer om att det skulle regna särskilt mycket under just den veckan.

Fruntimmersveckan startar 19 juli med Sara (även om det ibland blir Fredrik som får starta den). Sara har funnits med som namnsdag sedan 1698.

På samma sätt som det till de andra dagarna i fruntimmersveckan finns väderrelaterad folktro som berättas det om Sara-dagen att:

Väter fru Sara i nötterna, så blir det inga kärnor i dem.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-05

Källor: 

SAOB, uppslagsord ”Fruntimmersveckan”

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

När avskaffades fjärdedag pingst som helgdag?

av

Kort svar: Fjärdedag pingst avskaffades som helgdag i samband med helgdagsreduktionen 1772.

Tillsammans med jul och påsk är pingst den viktigaste kristna högtiden. Pingsten infaller femtio dagar efter påskhelgen och firas till minne av att helig Ande, enligt Bibeln, kom över lärjungarna. Fram till 1772 fanns det även en tredjedag och fjärdedag pingst i anslutning till helgen.

Under medeltiden var närmare än tredjedel av årets dagar helgdagar vilket man från reformationen och framåt försökte avskaffa eftersom detta kostade staten pengar:

Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.

Den stora helgdagsreduktionen 1772 var beslutet att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag och fjärdedag pingst (och dito för jul och påsk) – i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Annandag pingst förblev dock helgdag fram till 2005.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-29)

Källor: ”Kyrkomötet – Gudstjänstutskottets betänkande 2006:4 – Ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen och jungfru Marie bebådelsedag”

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Är man ledig dagen före Kristi himmelsfärdsdagen?

av

Kort svar: Nej, du är inte automatiskt ledig eller har rätt till halvdag dagen före Kristi himmelsfärdsdagen. Däremot kan du ha rätt till det om det finns med i det kollektivavtal som du omfattas av.

Dagen före Kristi himmelsfärdsdagen, eller Kristi himmelsfärdsafton, infaller alltid på en onsdag 38 dagar efter påsk. Det finns inga särskilda traditioner kopplade till Kristi himmelsfärdsafton och eftersom det inte är en röd dag så blir du inte automatiskt ledig om du jobbar kontorstider.

Så här skriver tidningen Arbetet:

Det finns ingen lagstadgad rätt till ledighet på klämdagar eller förkortad arbetsdag dag före röd dag. Ibland finns detta i stället reglerat i centrala avtal. Men ofta avgörs frågan lokalt, genom policys från arbetsgivaren eller lokala avtal.

Detsamma gäller fredagen efter Kristi himmelsfärdsdagen, om du är ledig för att det är en klämdag beror på vilket kollektivavtal eller vilka lokala regler som gäller. Så på samma sätt som ex trettondagsafton eller skärtorsdagen så är det upp till varje arbetsplats eller ev upp till respektive kollektivavtal att avgöra om de anställda har extra ledighet pga helgdagsafton.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-05-12)

Källa: ”Halvdag före röd dag – så funkar det”