När lanserades tacosemlan?

Kort svar: Det första belägget för tacosemla i tidningstext är från 2011, men första gången som tacosemlor lanserades bredare var 2015.

En ”traditionell semla” ska var en rund och söt bulle med mandelmassa i, vispgrädde under locket och florsocker pudrad ovanpå. Så har semlan sett ut sedan början av 1900-talet men under 2010-talet har det lanserats många nya varianter av den klassiska semlan. Nutellasemlan såg dagens ljus första gången 2012 och samma år som Mattias Ljungberg på Tössebageriet lanserades semmelwrapen (2015) lanserades ”tacosemlan”.

Redan 2011 skrev dock Eskilstuna-Kuriren om ett kompisgäng som hade kafferep och där en av deltagarna gärna gjorde ”tacosemla”:

Du tar en nybakt vetebulle och plattar till den. Sedan har du på grädde och mandelmassa och viker upp sidorna på den platta bullen, som en taco! 

Det ska dock dröja ytterligare fyra år innan tacosemlan får något större genomslag. År 2015 är det flera tidningar som skriver om nyheter ”tacosemlan”. Inte sällan är det i uppräkningar av andra ”konstiga semlor” som lanserats.

Varbergs Posten 11 feb. 2015

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor:

Eskilstuna Kuriren 3 mars 201

Varbergs Posten 11 feb. 2015

Norrköpings Tidningar 27 jan. 2015

Hur har semlan förändrats genom historien?

Kort svar: Semlan har förändrats radikalt från medeltidens enkla vetemjölsbullar. Under olika perioder har övriga ingredienser (sockret, mandelmassan, vispgrädden och florsockret) lagts till.

En semla är från början ett fastlagsbröd bakat på fint vetemjöl – därav namnet som kommer från latinets ”simila” och tyskans ”semel”, som betyder fint vetemjöl. Brödet åts under fastlagen tillsammans med bl.a. fläsk och mjölkprodukter. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Fastlagsbrödet åts tillsammans med varm mjölk eller varmt smör och deras tyska föregångare var kors- eller kilformade. Därifrån kommer namnet ”hetvägg”. Ordet är en översättning av tyska Heisswecken som betyder ”varma kilar”.

Socker på 1700-talet

De tidigaste fastlagsbröden var ganska små och bakades på vetemjöl men utan socker eftersom det var dyrt. Men när tiderna på 1700-talet blev bättre så växte bullarna och ändrade form. Dessutom fanns socker nu till ett mer rimligt pris och blev en del av vetedegen i början av 1700-talet.

Att semlan blev rund och sötad beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen där tillgången på vete var större.

Mandelmassa på 1800-talet

Mia Öhrn – författaren till boken Semlor – menar att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare vid sekelskiftet 1800. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa. Öhrn skriver:

Troligtvis insåg sedan svenska sockerbagare att denna utsökta delikatess skulle passa som fyllning i våra semlor.

Ett exempel på hur mandelmassan började användas under 1800-talet är när Fredrika Bremer 1867 skriver följande:

att vi hvar tisdag till andra rätten vid middagen få hvar sin stor semla, fylld med mandelmassa och som ätes med varm mjölk, socker och kanel.

Att hon skriver ”hvar tisdag” beror på en äldre tradition att äta fastlagsbullar varje tisdag under fastan.

Vispad grädde på 1900-talet

Vispgrädden börjar introduceras i recepten under slutet av 1800-talet men då som ”hårt skummad grädde [som] blandas med inkråm och mandelmassa”. Vispgrädden var alltså inte något man la under locket. Istället blandade man ner den i semlan. Ett annat exempel är från SvD 1926:

Den skållade och rivna mandeln tillsättes och så mycket äggvita, något uppvispad, nedröres. /../ Istället för äggvita kan grädde användas. Massan fylles i semlorna, locken påläggas och bullarna uppvärms innan de serveras.

Året därefter, 1927, har grädden SvD:s recept en annan funktion:

Varje bulle fylls med en del av mandelmassan, en klick av grädden lägges ovanpå, locket läggs över och tryckes till så att grädden syns som en ring runt omkring densamma.

Vissa kokböcker hade inte alls med vispgrädde i recepten en bra bit in på 1900-talet, men det är under 1900-som vispgrädde blir vanligare. Och det var nu som grädden skulle vispas och läggas ovanpå. 

Florsocker på 1930-talet

Det senaste tillskottet på den ”traditionella semlan” torde florsockret vara. Florsocker förekommer förvisso i Iduns kokbok redan 1911 men då som en ingrediens för att förlänga hållbarheten i mandelmassan.

Prinsessornas kokbok från 1930-talet finns ett recept på semlor där det står att:

Semlorna siktas över med vanilj- eller florsocker och läggs upp på en servett.

Det äldsta belägget i SvD för florsocker som en garnering ovanpå locket är från 1938.

Florsocker omnämns också i kokboken Vardagsmat med helgdagssmak från 1939: ”För utseendets skull sikta lite florsocker över bullarna.” Även Stora kokboken från 1940 skriver i slutet av receptet: ”Lägg på locken och pudra till sist över litet florsocker”.

Nya varianter på 2000-talet

En variant av semlan som har funnits nästan lika länge som vispgrädden och florsockret är vaniljsemlan – alltså att man byter ut (eller kompletterar) fyllningen av mandelmassa mot vaniljkräm. Redan fettisdagen 1951 föreslog SvD under rubriken ”Dagens mat” att man efter fiskfilén med tyrolersås kunde är ”semlor fyllda med vaniljkräm”.

Dock skulle det dröja fram till 2010-talet innan det fullständigt exploderade med nya varianter av den klassiska semlan. Bland de första att lansera en helt ny variant av semlan var Mattias Ljungberg på Tössebageriet som 2015 lanserade semmalwrapen. Något tidigare (2012) kom dock nutellasemlan. Andra exempel på den här trenden är tacosemlan, prinsessemlan, och korvbrödssemlan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-03

Källor

I:224 (Ett år hos Fredrika Bremer)

SvD 1926-02-20

SvD 1927-02-27

Iduns kokbok (1911)

Vardagsmat med helgdagssmak från 1939:

Stora kokboken från 1940

SvD 1951-02-06 

SvD 1951-02-20

Vilket mjöl används när man bakar semlor?

Kort svar: Mjölet som används vid bakning av semlor är vetemjöl.

Semlan är en mandelmassefylld och vipsgräddebeklädd söt bulle som äts vid fettisdagen i Sverige. Andra namn som används för bakverket är hetvägg, fastlagsbulle och fettisdagsbulle men numera är ”semla” det utan konkurrens vanligaste ordet.

Redan ordet semla avslöjar vilken som är den huvudsakliga ingrediensen i bakningen. Ordet ”semla” kommer nämligen från latinets ”simila” och tyskans ”semel”, som betyder fint vetemjöl. Det fina vetemjölet var det som användes när man bakade fastlagsbullarna som skulle ätas under fastlagsfirandet. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Från de äldsta recepten på semlor, som är från 1700-talet, är det tydligt att bullarna ska bakas på just vetemjöl. Det fina mjölet är et tecken på att det är fest och man bryter den tråkiga vardagen när man äter semlorna. Semlan äts just under fastlagen eftersom det är en fest inför den stundande fastan.

Dock var hade de äldsta bullarna vare sig socker, mandelmassa, vispgrädde eller florsocker. Det var istället mjölet som gjorde dem till festmat. Nils-Arvid Bringéus menar att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen. I övriga Sverige var det främst en sed för de högre klasserna. Så här skriver Bringéus:

Att fettisdagsbullar, bakade av vetemjöl, inte förekom i övre Sverige är naturligt. Vete odlades främst i de sydsvenska slättbygderna och även där i obetydlig utsträckning.

I norra Sverige var kornmjölet det som dominerande och på det kan man inte baka bullar eftersom det innehåller för lite gluten. Därför bakades inga vetebullar i de breda folklagren.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-01

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Svenska semlor — mer än bara en konungadräpare – Swedish Spoon

Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

När börjar ramadan i Sverige 2023?

Kort svar: Den muslimska fastemånaden ramadan påbörjas troligen 23 mars, tio dagar tidigare än året innan.

Ramadan är en av islams tolv månader. Det som gör ramadan till en särskilt viktig månad är att en av de fem pelarna inom islam innebär att man ska fasta under månaden ramadan.

Den muslimska kalendern skiljer sig från den gregorianska kalendern är att den senare utgår från att ett år är samma som jordens bana runt solen och är 365 dagar, medan den muslimska utgår från att en månad är samma som månens bana runt jorden och därmed är en månad 29/30 dagar och ett år 354 dagar. Detta gör att det skiljer cirka tio dagar mellan dem.

En faktor som ytterligare komplicerar bestämmandet av datum för ramadans start är att en muslimsk månad börjar först när nymånen faktiskt är synlig. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.

I Saudiarabien är det Högsta Domstolen som beslutar när ramadan börjar och de bygger sitt beslut på när nymånen är synlig över landet. Många av världens muslimer följer detta beslut.

Göteborgs moskés hemsidan skriver man att ramadan 2023 börjar torsdag 23 mars. På Stockholms moskés hemsida finns inte några uppgifter ännu (1 februari) men det lär dyka upp när man har sett fullmånen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-02-01)

Källor:

Göteborgs moské (2023-02-01)

Är 2023 ett skottår?

Kort svar: Nej, 2023 är inte ett skottår.

Ett skottår är ett år med en extra dag i februari. Syftet med skottåren, som infaller vart fjärde år, är att synka almanackan med jordens rörelse runt solen. Ett varv för jorden runt solen är 365 dygn 5 timmar 48 minuter och 45 sekunder (365,24215 dygn) och kollas för ett tropiskt år. Omloppstiden är alltså nästa sex timmar längre än almanackans år vilket gör att man vart fjärde år lägger in ett extra dygn för att ”komma ikapp”.

Att vi använder oss av skottår och skottdagar går långt tillbaka i tiden – till tiden strax för Kristi födelse. Det var Julius Ceasar som gav i uppdrag åt astronomen Sosigenes att räkna fram en ny och bättre kalender – kallad den julianska – och den började användas år 46 fvt. I den julianska kalenderna infördes en extra dag vart fjärde år, de år som var jämnt delbara med fyra (ex år 32 eller år 1064)

Tyvärr var Sosigenes inte tillräckligt exakt utan utgick från att ett astronomiskt år är 365,25 dagar när det i själva verket är 365,24215 dagar. Skillnaden är inte enorm men på ett sekel så växer felet med nästan ett helt dygn. Så på 1500-talet bestämde den dåvarande påven Gregorius XIII att en ny kalender skulle införas. Nu uteslöts de årtal som är jämnt delbara med hundra (ex. 1800 och 1900) från skottåren, men undantag för årtal som också är jämnt delbara med fyrahundra (ex. 2000). På så vis blir kalenderfelet bara ett dygn på 3236 år.

År 2023 är

  • inte jämnt delbara med fyra
  • inte ett jämnt hundratal

och är således inte ett skottår.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2023-02-01)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Vilka år sändes ”Kalle Anka på camping” under julafton?

Kort svar: Kalle Anka på camping sändes under julafton i Kanal 1 mellan 1967 och 1970.

Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats varje år på svensk teve. Under de första sju åren var det samma kortfilmer som visades. År 1967 var första året som det gjordes några förändringar i programmet. Tre filmer (Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget) fick stryka på foten. Orsaken beskriv i 1967 års teve-tablå:

Några mindre snälla har avsnitt har ersatts med nya. Pinocchio, Bambi samt Piff och Puff är inte med. I stället blir det Nalle Puh, Musse Pigg och Pluto på julgransutflykt samt Kalle Anka på campingsemester.

Det framgår i texten att de nya filmerna från 1967 var Nalle Puh på honungsjakt, Pluto julgran samt Kalle Anka på campingsemester. Den senare av dessa heter ”Tea for Two Hundred” på engelska och släpptes 1948.

På svenska har filmen bl.a. kallats ”Kalle Anka på camping”, ”Kalle Anka och myrorna”, ”Snyltgäster”, ”Kalle Anka campar” och ”Kalle Anka på utflykt”. Så här beskrivs handlingen:

Kalle är ute på en campingtur och ska precis börja äta en picknick. Allt förändras när han stöter på en myra som försöker bära med sig ett ägg till stacken. Han bestämmer sig för att retas med den lilla stackaren, vilket han snart får äta upp då myran upptäcker hans picknick och informerar resten av stacken om upptäckten. Snart överöses Kalle av en massa myror som försöker sno hans mat.

Filmen hade svensk premiär i november 1950 men visades alltså på julaftonsteve första gången 1967. Den visades sedan vid ytterligare två julaftnar innan den tillsammans med ”Nalle Puh och den stormiga dagen”, ”Kalle Anka jagar tjuvar”, ”Törnrosa” och ”Djungelboken” plockades bort inför julafton 1971.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-24

Källor:

Kalle Anka på camping (1948)

Expressen 1967-12-23

Hur firar man Sten Stures ben (19 januari)?

Kort svar: Den 19 januari finns det sedan 2010 en tradition att ,an ska kasta kanonkulor i form av snöbollar på varandra och därefter gå ni in för att äta upp kanonkulorna i form av chokladbollar.

En av väldigt många nyskapade traditioner är ”Sten Stures ben” som firas det datum då riksföreståndare Sten Sture blev dödligt sårad av en kanonkul vid Åsunden 1520. Traditionen skapades av privatpersonerna Niklas Freidwall och Sanna Krantz 2009 och den firades första gången 19 januari 2010. Så här beskrivs traditionen:

Därför uppmanas var och en att ståndsmässigt celebrera den ödesdigra händelsen genom att först kasta ”kanonkulor” – snöbollar – på varandra och därefter äta desamma i form av smarriga chokladbollar

Denna tradition är alltså inte gammal utan skapades till 19 januari 2010 som en kul grej.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-19

Källa: Intervju med Niklas Freidwall 2022

Sten Stures ben – början till en medeltida tradition?” Gabi Louisedotter, Upptecknaren 2020

Vilken dag firas Sten Stures ben?

Kort svar: Sten Stures ben firas den 19 januari.

En av väldigt många nyskapade traditioner är ”Sten Stures ben” som skapades av två privatpersoner 2009 och som firades första gången 19 januari 2010. Upplägget är att man kastar kanonkulor i form av snöbollar på varandra och därefter går ni in för att äta upp kanonkulorna i form av chokladbollar.

Att man valde 19 januari beror på att riksföreståndare Sten Sture sårades dödligt när en kanonkula träffade hans ben vid ”Slaget på Åsundens is” just den 19 januari 1520. Dock har dagen och firandet inga historiska anor utan skapades till den 19 januari 2010.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-19

Källa: Intervju med Niklas Freidwall 2022

Sten Stures ben – början till en medeltida tradition?” Gabi Louisedotter, Upptecknaren 2020

Vad är Sten Stures ben 19 januari?

Kort svar: Sten Stures ben (19 januari) är en nyskapad tradition från 2010.

Sten Sture var svensk riksföreståndare 1512 fram till sin död 1520. Han sårades dödligt när en kanonkula träffade hans ben vid ”Slaget på Åsundens is” 19 januari 1520. Nästan femhundra år senare bestämde sig privatpersonerna Niklas Freidwall och Sanna Krantz att skapa en tradition med anknytning till dagen. Niklas Freidwall säger att han och Sanna Krantz kom på idén 2009 och själva firade dagen första gången 2010. Orsaken till idén förklarar Freidwall så här:

Att ha något att fira under en grå och trist tid och se om vi kunde sprida och skapa en högtid. Det är en rolig tradition, det är gott med chokladbollar och det är kul att bli kontaktad nästan årligen av folk som du som vill veta mer.

Den nyskapade traditionen är att man ska kasta kanonkulor i form av snöbollar på varandra och därefter gå ni in för att äta upp kanonkulorna i form av chokladbollar. Sten Stures ben går alltså inte, vilket ofta påstås, flera hundra år tillbaka i den svenska historien. Den skapades 2009 och firades första gången 2010 av två privatpersoner.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-19

Källa: Intervju med Niklas Freidwall 2022

Sten Stures ben – början till en medeltida tradition?” Gabi Louisedotter, Upptecknaren 2020

När är fettisdagen 2023?

Kort svar: Fettisdagen (semmeldagen) 2023 infaller tisdag 21 februari.

Fettisdagen infaller alltid tisdagen sju veckor före påskhelgen. Att det är så beror på att fettisdagen förr var den sista dagen inför den sju veckor långa påskfastan. Numera förknippas fettisdagen i princip uteslutande med ätandet av semlor.

Eftersom påskdagen 2023 infaller söndag 9 april så är fettisdagen 2023 tisdag 21 februari och det är då frossandet av semlor, fettisdagsbullar, fastlagsbullar eller vad man nu vill kalla dem når sin kulmen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-07