Vem har namnsdag 12 juni?

Kort svar: Eskil har namnsdag 12 juni.

Under den katolska medeltiden var flertalet helgondagar också helgdagar i den svenska kalendern. Den 12 juni hade Eskil sin helgondag och det var en helgdag i vissa svenska stift, dock inte alla.

S

Eskil ska ha varit engelsk biskop, som missionerade i Sverige under slutet av 1000-talet. Han ska ha dräpts den 11 juni under resningen mot dåvarande kung Inge d.ä. Datumet, 11 juni, är också det som initialt firas som hans helgondag. Dock flyttas helgondagen en dag framåt under senare delen av medeltiden eftersom aposteln Barnabas dag råkade vara på samma dag och apostlarna hade företräde före helgonen.

När Sverige genomgick reformationen under 1500-talet försvann en rad helgdagar, bl.a. många helgondagar. Vid den stora kalenderreformen 1571 avskaffades bl.a. Eskil som helgdag. Dock har namnet fortsatt att finnas i almanackan den 12 juni ända fram till idag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-12

Källa: Eskil, urn:sbl:15476, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid.), hämtad 2021-06-12.

Hur länge har det funnits tomatsill?

Kort svar: Tomatsill har funnits i Sverige sedan 1920-talet.

Den inlagda sillen har sin givna plats på de tre stora högtidsmatborden (julpåsk och midsommar) båda som klara sillar t.ex. matjessill och röror som t.ex. currysill eller senapssill. Det var under 1800-talet som vi i Sverige började lägga in sillen i ättika och socker i och med att sockret blev billigare. Den sötsyrliga sillen blev sedan ett centralt inslag när brännvinsborden blev till smörgåsbord. 

En av de äldre inlagda sillarna är tomatsillen som börjar komma in på 1920-talet. Så här skriver DN om tomatsill:

I grund och botten är den [sherrysill] en tomatsill (som hade introducerats på konserv på 1920-talet) som förfinades med en skvätt torr sherry.

När man letar i arkiven är det äldsta belägget från DN 1929.

sasd

Sedan dyker tomatsillen upp i annonser från butiker på 1930-talet.

dsadsasd

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-20

Källor: De glömda julrätterna – och deras historia” DN 2019-12-12

Sillen – historia, samtid, framtid och ett omistligt kulturarv” slu.se 2019-04-15

Vem har namnsdag 22 juli?

Kort svar: Magdalena och Madeleine har namnsdag i Sverige 22 juli.

Alla utom sex dagar har personnamn i den svenska almanackan. Det är en blandning av äldre namn som går tillbaka på medeltida kalendern, t.ex. Henrik (19 januari) eller Mattias (24 februari) och nyare namn, t.ex. Emma (23 juli) och Virginia (8 december).

Under en vecka i juni är sex dagar i rad kvinnonamn. Det börjar med Sara 19 juli och slutar med Kristina 24 juli och däremellan finns Margareta, Johanna, Magdalena och Emma.

Magdalena som har namnsdag 22 juli syftar på Maria från Magdala eller Maria Magdalena som hon också kallas. Maria Magdalena var en av de kvinnor som följde Jesus och hon är den kvinna (förutom Jesus närmaste familj) som nämns vid flest tillfällen – tolv gånger.

Redan när de första kristna kalendrarna började användas i Sverige på 1100-talet var Maria Magdalenas dag 22 juli en helgdag i samtliga stift, men likt många andra helgdagar så avskaffades Maria Magdalena som helgdag 1571.

Sedan 1986 är Madeleine ett namn som delar namnsdag med Magdalena.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-10

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

När har Sara namnsdag i Sverige?

Kort svar: Sara har namnsdag 19 juli, i början av fruntimmersveckan.

Den 19 till 24 juli är det en rad kvinnor som har namnsdagar efter varandra – Sara, Margareta, Johanna, MagdalenaEmma och Kristina. Därför kallas den veckan för fruntimmersveckan och det finns idéer om att det skulle regna särskilt mycket under just den veckan.

Fruntimmersveckan startar 19 juli med Sara (även om det ibland blir Fredrik som får starta den). Sara har funnits med som namnsdag sedan 1698.

På samma sätt som det till de andra dagarna i fruntimmersveckan finns väderrelaterad folktro som berättas det om Sara-dagen att:

Väter fru Sara i nötterna, så blir det inga kärnor i dem.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-05

Källor: 

SAOB, uppslagsord ”Fruntimmersveckan”

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

När avskaffades fjärdedag pingst som helgdag?

Kort svar: Fjärdedag pingst avskaffades som helgdag i samband med helgdagsreduktionen 1772.

Tillsammans med jul och påsk är pingst den viktigaste kristna högtiden. Pingsten infaller femtio dagar efter påskhelgen och firas till minne av att helig Ande, enligt Bibeln, kom över lärjungarna. Fram till 1772 fanns det även en tredjedag och fjärdedag pingst i anslutning till helgen.

Under medeltiden var närmare än tredjedel av årets dagar helgdagar vilket man från reformationen och framåt försökte avskaffa eftersom detta kostade staten pengar:

Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.

Den stora helgdagsreduktionen 1772 var beslutet att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag och fjärdedag pingst (och dito för jul och påsk) – i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Annandag pingst förblev dock helgdag fram till 2005.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-29)

Källor: Kyrkomötet – Gudstjänstutskottets betänkande 2006:4 – Ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen och jungfru Marie bebådelsedag

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Är man ledig dagen före Kristi himmelsfärdsdagen?

Kort svar: Nej, du är inte automatiskt ledig eller har rätt till halvdag dagen före Kristi himmelsfärdsdagen. Däremot kan du ha rätt till det om det finns med i det kollektivavtal som du omfattas av.

Dagen före Kristi himmelsfärdsdagen, eller Kristi himmelsfärdsafton, infaller alltid på en onsdag 38 dagar efter påsk. Det finns inga särskilda traditioner kopplade till Kristi himmelsfärdsafton och eftersom det inte är en röd dag så blir du inte automatiskt ledig om du jobbar kontorstider.

Så här skriver tidningen Arbetet:

Det finns ingen lagstadgad rätt till ledighet på klämdagar eller förkortad arbetsdag dag före röd dag. Ibland finns detta i stället reglerat i centrala avtal. Men ofta avgörs frågan lokalt, genom policys från arbetsgivaren eller lokala avtal.

Detsamma gäller fredagen efter Kristi himmelsfärdsdagen, om du är ledig för att det är en klämdag beror på vilket kollektivavtal eller vilka lokala regler som gäller. Så på samma sätt som ex trettondagsafton eller skärtorsdagen så är det upp till varje arbetsplats eller ev upp till respektive kollektivavtal att avgöra om de anställda har extra ledighet pga helgdagsafton.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-05-12)

Källa: ”Halvdag före röd dag – så funkar det

Firas Kristi himmelsfärdsafton i Sverige?

Kort svar: Nej, Kristi himmelsfärdsafton har aldrig firats i Sverige i någon större utsträckning.

Det finns en tradition i Sverige att fira helgdagsaftnar i större utsträckning än själva helgdagen. Till exempel så är det på julafton vi äter julmat, delar ut julklappar och tittar på Kalle Anka, inte juldagen och det är på midsommarafton man äter sill och potatis och dricker snaps, inte på midsommardagen.

När det kommer till Kristi himmelsfärdsdagen så det dock inte så. Kristi himmelsfärdsdagen infaller 39 dagar efter påskdagen och är därför alltid på en torsdag. Det finns vissa traditioner kopplade till helgdagen, ex att det är första metardagen och även folknykterhetens dag, men numera är det mest ett sätt för svenskar att få långhelg eftersom fredagen ofta blir en klämdag.

Däremot är Kristi himmelsfärdsafton, alltså onsdagen före Kristi himmelsfärdsdagen ingenting som uppmärksammas eller har uppmärksammats i Sverige. Det finns enstaka exempel på traditioner kopplade till aftonen och ibland kan vissa kollektivavtal göra det möjligt att sluta tidigare eller ta halvdag eftersom onsdagen är dag före helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-05-12)

Vem lanserade hembakatdagen?

Kort svar: Den var tidningen ”Hembakat” som 2014 lanserade 6 maj som hembakatdagen.

Många bakverk har sin egen dag i Sverige – kardemummabullens dag (15 maj), chokladbollens dag (11 maj) och kanelbullens dag (4 oktober) är bara några exempel. Även hembakat har sin egen dag, den 6 maj.

Det var tidningen Hembakat som 2014 lanserade 6 maj som just ”hembakatdagen”. På sin facebook-sida skrev de:

Tisdagen den 6 maj uppmanar vi alla att bjuda på hembakat! Finns det något bättre sätt att uppmärksamma en vän eller kollega på än med en rejäl dos hembakad kärlek? Det tycker inte vi, så fira Hembakatdagen med oss!

Några dagar senare uppmärksammas den nyinstiftade dagen i Västerbottenskuriren. Därefter har den blivit som många andra temadagar i Sverige – den uppmärksammas i viss mån på sociala medier och i vissa notiser i massmedia.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-05

Källor: Hembakat på Facebook (läst 2021-05-05)

När blev 5 maj ”internationella kebabdagen”?

Kort svar: Första gången som 5 maj omnämns som internationella kebabdagen i Sverige är på en Facebook-sidan 2012.

Under det senaste årtiondet har fler och fler dagar fått olika teman, gärna kopplade till mat – kardemummabullens dag (15 maj), chokladbollens dag (11 maj) eller ostkakans dag (14 november). Drivande i den här processen har sidan temadagar.se varit. Om dagen finns där är sannolikheten stor att den kommer att få spridning i massmedia och på sociala medier. Troligen är det så det gått till när 5 maj blev ”internationella kebabdagen”.

Först ska det dock påpekas att 5 maj inte är något internationellt datum för att firar kebaben. Det finns i olika länder olika dagar som kebab uppmärksammas och utifrån vad jag hittat så är det bara i Sverige som 5 maj kallas ”internationella kebabdagen”.

Bild

Första gången som 5 maj uppmärksammas som internationella kebabdagen är 2012 på en Facebook-sida med just namnet ”internationella kebabdagen”. Sidan startades i november 2011 av en kille som heter Peirao Faraj. Att han valde 5 maj beror på att det var hans födelsedag. Efter att sidan startats tar temadagar.se upp ”internationella kebabdagen” i sin kalender 2013 och därefter skriver bl.a. Aftonbladet om dagen i en uppräkning av olika dagar.

Efter att dagen fått sin plats i Temadagars kalender får den återkommande uppmärksamhet i massmedia och sociala medier.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-05

Källor: Internationella kebabdagen” Facebook (läst 2021-05-05)

Arkiverad kopia av Temadagar.se från 2013-10-18

Rekordmånga anledningar att fira” Aftonbladet 2013-09-29

Vad är Henriksdagen 19 januari?

Kort svar: Den 19 januari är biskop Henriks dag och ibland har det räknats som att halva vintern har varit då.

Under den katolska medeltiden var flertalet helgondagar också helgdagar i den svenska kalendern. I Linköpings och Åbo stift räknades biskop Henriks dag den 19 januari som helgdag. Så här beskrivs Henrik i Svenskt Biografiskt lexikon.

Enligt legenderna kommer H[enrik] från England, blir biskop i Uppsala och deltager i Eriks härtåg-korståg till Finland. Under sitt arbete att uppbygga och befästa den kristna kyrkan i Finland blir han dräpt. Då dråpsmannen sliter av honom hans huvudbonad och sätter den på sitt eget huvud, växer den fast. 

Att han dräps i Finland gör att hans dag har firats extra mycket just där, men då istället den 20 januari.

I flera folkliga traditioner var det på Henriksmäss som halva vintern skulle ha förlupit. Det finns även andra dagar som konkurrerar om att räknas som midvinterdagen, t.ex. Pauli omvändelse – 25 januari (numera ibland kallat halvsnödagen) och kyndelsmässodagen – 2 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-03

Källa: Henrik den helige, urn:sbl:12878, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid), hämtad 2021-05-03.