Författararkiv: Mattias Axelsson

Är Systembolaget öppet på pingsafton?

av

Kort svar: Ja, Systembolaget har ordinarie lördagsöppettider på pingstafton.

Systembolaget har funnits i sin nuvarande form i Sverige sedan oktober 1955. Ett syfte med Systembolaget är att begränsa tillgången på alkohol för svenska konsumenter och ett led i detta är att ha begränsade öppettider.

När Systembolaget bildades efter motboken avskaffats 1955 var butikerna öppna på lördagar – det var inget konstigt eftersom lördagar då inte var en ledig dag som det är numera. Man begränsade öppettiderna på lördagar något redan 1956 och stängde kl 14 istället för 15. Under 1960-talet kom krav på lördagsstängt men kravet tillstyrktes aldrig. Det var först från och med sommaren 1982 tvingades alla Systembolagets butiker ha stängt på lördagar.

Med EU-medlemskap och övriga liberaliseringar på 90-talet kom krav på lördagsöppet igen. Så i februari 2000 testade man lördagsöppet på 172 bolag i landet. Det blev lyckat och sedan 2001 har Systembolaget haft öppet på lördagar. Dock har man fortfarande stängt på röda dagar, som t.ex. Kristi himmelsfärdsdagen

Eftersom pingstafton alltid infaller på en lördag är det inte en röd dag och kan inte heller (till skillnad från julafton, nyårsafton och midsommarafton) likställas med en röd dag. Därmed har Systembolaget ordinarie lördagsöppettider på pingsafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-05-27

Källa: Systembolagets öppettider under storhelger 2023

Vad är en ”pingstbrud”?

av

Kort svar: Pingstbruden var förr den till brud utklädda huvudpersonen i det upptåg där ungdomar kring pingst uppträdde för att inbringa mat, dryck och pengar.

Kristna firar pingst femtio dagar efter påsk eftersom de menar att den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar. Anknytningen till påsk gör att det tidigaste som pingstdagen kan infalla är 10 maj och det senaste är 13 juni.

I folklig tradition har det till pingsthelgen knutits en tradition som kallats för pingstbrud. Så här beskrivs ”pingstbruden” av Nationalencyklopedin:

huvudperson i ett vanligt ungdomsupptåg (i stort sett begränsat till Götaland) som innebar att man till pingst pyntade en flicka till brud, vilken (ev. i sällskap med en på motsvarande sätt utklädd brudgum) visades upp i byns gårdar under sång och musik, i förväntan att skådespelet skulle inbringa pengar eller matvaror till en fest.

Just att klä ut sig kring högtider för att på olika sätt inbringa mat och dryck förekom även på många andra dagar på året, t.ex. trettonhelgen, lucia, fettisdagen och valborg.

Pingstbrud

Pingstbrudens kläder handlade om att likna modet i de finare kretsarna. Huvudpersonen som klädde sig som brud blev dock ofta förlöjligad och förlorade sin status. Därför började man betala en fattig eller mindre noggrann person för att spela rollen. Från mitten av 1800-talet blev det allt vanligare att barn lekte bröllop och hade roligt med att låtsas vara brudpar.

En pingstbrud kan också vara en benämning på en brud på ett bröllop hållet under pingsten. Pingsthelgen har historiskt varit en mycket populär bröllopshelg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-05-24

Källor:

”pingstbrud” ne.se (2023-05-24)

”pingstbrud” saob.se (2023-05-24)

Är valdagen för Europaparlamentsvalet flaggdag i Sverige?

av

Kort svar: Ja, från och med valet 9 juni 2024 är dagen för val till Europaparlamentet flaggdag i Sverige.

Nationella och av regeringen beslutade flaggdagar har förekommit i Sverige sedan 1982. Bland de 17 flaggdagar som infördes kan nämnas nyårsdagen, första maj, Gustav II Adolfs dödsdag och konungens födelsedag.

Efter förordningen 1982 har det skett få förändringar gällande svenska flaggdagar. Vid ett tillfälle, 17 december 2018, infördes en tillfällig flaggdag för att minnas det första beslutet om kvinnlig rösträtt. Till 29 maj samma år beslutades att veterandagen skulle bli allmän flaggdag.

Den senaste förändringen av förordningen om flaggdagar gjordes av den borgerliga regeringen våren 2023. Då beslutade man att ”dag för Sveriges val till Europaparlamentet” ska vara flaggdag framgent. Eftersom val till Europaparlamentet hålls vart femte år på olika datum står det inget specifikt datum i förordningen. Första gången som den nya skrivningen i förordningen blir aktuell är Europaparlamentsvalet 9 juni 2024.

Europadagen 9 maj är dock inte flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-05-09

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Vem har skrivit texten till ”Vintern rasat ut bland våra fjällar”?

av

Kort svar: Herman Sätherberg skrev texten till ”Vinter rasat ut” 1838 och sedan tonsattes den för manskör av Otto Lindblad.

En av de populäraste sångerna för olika manskörer att sjunga vid elden på valborgsmässoafton är ”Längtan till landet” som inleds med textraderna:

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.

Sången är från början en dikt som Herman Sätherberg skrev till boken Jägarens vila – Poetiska bilder från skogen, fältet och sjö som publicerades 1838. Dikten heter ”Längtan till landet” och är sex verser lång. När den idag sjungs är det oftast bara de två första verserna som används.

Utdrag ur Jägarens vila

Körledaren Otto Lindblad tonsatte sedan dikten för manskör något år efter att den publicerats.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-28

Källor:

”Längtan till landet (”Vintern rasat ut bland våra fjällar”)” 2023-04-28

Jägarens hvila. Poetiska bilder från skogen, fältet och sjön. (1838) runeberg.org

När Eid al-Fitr i Sverige 2023?

av

Kort svar: Eid al-Fitr börjar den 21 april 2023 i Sverige

Den muslimska fastemånaden Ramadan och den efterföljande festen Eid al-Fitr styrs av månens faser. Den muslimska kalendern är en månkalender. Ett år i den muslimska kalendern är också tolv månader, men där är varje månad reglerad just av månens varv runt jorden. En månad blir således 29 eller 30 dagar och ett år blir 353 , 354 eller 355 dagar.

För de allra flesta muslimer är det också den faktiska månen (och inte som med den kristna påsken, en kalendarisk måne) som avgör när en månad övergår i en annan. Ramadan 2023 började torsdag 23 mars, nio dagar tidigare än året innan eftersom det var då nymånen blev synlig.

Aljazeera rapporterade i slutet av april att:

A new moon was sighted on Thursday evening after Maghrib prayers in Saudi Arabia, meaning that Eid celebrations there will begin on Friday, April 21.

Så den sista dagen som de flesta muslimer fastar är torsdag 20 april och sedan börjar festen Eid al-Fitr nästföljande fredag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-04-21)

Källor:

When is Eid al-Fitr 2023? aljazeera.com 2023-04-18

Hur länge har det förekommit grankrig?

av

Kort svar: Grankrig inför vårens eldar har förekommit åtminstone sedan 1860-talet.

Grankrig handlar om att olika stadsdelar/byar tävlar mot varandra om att bygga den största elden under våren. Numera förekommer grankrigen i princip uteslutande i Öckerö Kommun men historiskt har de förekommit i hela landet. Då har det gällt påskeldar i västra Sverige och valborgsmässoeldar i övriga landet.

Krig mellan stadsdelar om att bygga den största elden går tillbaka åtminstone till 1860-talet även om ordet ”grankrig” inte nämns specifikt. Det äldsta belägget jag funnit är från påsken 1865. Då skriver GHT:

På det branta berget mellan Haga och Anneberg har en hop pojkar från vestra och östra Haga sedan någon tid samlat åtskilliga materialier till de tillämnade påskeldarne. En annan pojkhop från Masthugget, hvilken samtidigt ströfvat ikring på bergen vesterut, eller i närheten af Djupedalen, förmodligen för att der för sin del samla bränsle till påskeldar, har häromdagen plötsligen tågat ned tvärsöfver det öppna fältet, som skiljer deras berg från det förstnämnda, derefter bestigit detta och så vare sig af afund eller andra orsaker med hugg och slags anfallit Hagapojkarne. Knytnäfvekampen har snart urartat till ett det vildaste slagsmål, hvarander äfven större karlar blandat sig i leken

Vad det verkar så ökar frekvensen av grankrig under efterkrigstiden, då finns det frekventa exempel från ex. Borås och Göteborg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-06

Källor:

”Vårbrasor och gängkrig” av Bengt af Klintberg (2002)

GHT 1865-04-01

Vad är grankrig?

av

Kort svar: Grankrig är en benämning på när olika stadsdelar/byar tävlar mot varandra om att bygga den största elden (oftast påskeld).

Påskeldar är en tradition som främst praktiserats i västra Sverige och som går tillbaka till 1600-talet. Numera är den mest frekvent förekommande ute på öarna i Göteborgs skärgård. I anslutning till påskeldarna förekommer det också ”grankrig”. Så här förklaras fenomenet i filmen Grankriget från 2016:

[Grankriget] startar på juldagen och avslutas på påskdagen, då de som lyckats samla ihop flest kasserade julgranar – och bygga högsta påskefyren – vinner. Reglerna är enkla men vägen dit kantad av stölder och gemena skurkstreck. Granarna göms i gatubrunnar och stuprör. Både brandförsvaret och polisen går för högtryck men prästen manar till lugn och försoning.

Påskeldarna är och var vanligast i västra Sverige, medan det i övriga delar snarast eldas vid Valborg. Därför finns det historiska exempel på grankrig även från ex. Falun och Malmberget men då i anslutning till valborgsmässoafton. Så här berättar en man från Malmberget:

Man stal och förstörde för varandra, det hörde liksom till spelet. Jag minns att de största pojkarna vaktade brasan även på nätterna. Allt var mycket spännande, och det var med stolthet man såg»sin» majbrasa brinna på Valborgsmässoafton.

Från Borås berättas om grankrigen under efterkrigstiden:

I min ungdom på 50- och 60-talen hade vi formliga grankrig mellan de olika stadsdelarna i Borås. Men då gällde det påskeldar, ty i min hemstad eldades det på påskafton inte på Valborg.

Det finns belägg tillbaka åtminstone till 1860-talet på förekomsten av grankrig, då i Göteborg. Numera är grankrig ett fenomen som så gott som uteslutande förekommer i skärgården utanför Göteborg

Till påskelden i Hestra samlades varje år in en stor mängd julgranar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-06

Källor:

Grankriget (2016) sfdb.se

”Grankriget trappas upp i skärgården” svt.se 2023-04-06

”Vårbrasor och gängkrig” av Bengt af Klintberg (2002)

Vad är ”dymmelveckan”?

av

Kort svar: Dymmelveckan är en benämning på för veckan före påskhelgen.

Påskens förberedelsetid är lång och kan sägas börja redan vid fastlagen, sju veckor före påsken. Den sista veckan, som börjar med palmsöndagen och fortsätter med bl.a. dymmelonsdagen och skärtorsdagen, kan kallas lite olika saker. Vanligast är nog ”stilla veckan” men också ”påskveckan” förekommer, även om det sistnämnda snarare syftar på veckan efter påsk.

En mer ålderdomlig benämning på veckan är ”dymmelveckan”. Att kalla veckan för dymmelveckan går att belägga till svensk medeltid då den kallades ”dymbilvika”. Dymmel syftar på den träkläpp eller träplugg som man satte i kyrkklockan för att den inte skulle låta under just dymmelveckan.

Dymmelveckan 2023

Dymmelveckan är alltså den vecka som innehåller palmsöndagen, blåmåndagen, vita tisdagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredag och påskafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-03

Källa:

”dymmelveckan” Svensk Ordbok 2021

När började man äta inlagd sill till påsk?

av

Kort svar: Sillen blir en del av påskmaten i slutet av 1920-talet och etablerar sig under åren därefter.

Till ”traditionell påskmat” räknas ägg och olika typer av fisk och senare har även t.ex. Janssons frestelse och påskmust tillkommit. Salt sill fanns med tidigt men dock inte den inlagda sillen.

Som en rätt på julbordet ska den inlagd sillen kommit via borgerligheten på 1800-talet, även om den blev allmänt uppmärksammad på de svenska julborden först under 1920-talet. Det är även då de första beläggen för olika typer av inlagd sill börjar dyka upp kring påsk. Ett menyförslag för påskafton 1926 i SvD har till lunch med:

Smör, bröd, ost, kryddsill med kokt potatis, njurstuvning i snäckor. Stuvad abborre i med kokt potatis. Savarin med aprikoser och grädde.

Även på påskdagens lunch fanns sill med 1926, då som ”inlagd sill”. Året därefter saknas sill helt i menyförslaget från SvD. Ett par år tidigare, 1923, saknas sillen när ”den rituella påskmaten” räknas upp i Dagens Nyheter. Då är det istället ägg, långfredagslax och påsklamm som finns med. Påsken 1928 är den tillbaka i förslaget till påskaftonssupé:

Smör, bröd, sill i oljesås, ansjovisgratin, god bräckkorv, skink- och njursauté, rädisor, ost, löskokta ägg. Kall kyckling med ärter, grönsallad och tomater i marinad samt varm sås.

Påskaftonssupé 1928

Under det fortsatta 1930-talet får sillen en mer given plats i påskmaten. Då blir påskmaten också tydligare ett smörgåsbord med många olika smårätter. Påsken 1938 är ”sill och ansjovis i ett par former” med i annonser inför påsk. Sedan fortsätter den inlagda sillen vara en central rätt på påskbordet under resten av seklet och in på 2000-talet räknas som sill som en av de viktiga rätterna när svenska folket får välja.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-31

Källor:

DN 1923-03-28

SvD 1926-03-27

SvD 1928-04-01

SvD 1938-04-13

När är stilla veckan 2023?

av

Kort svar: Stilla veckan infaller veckan före påskdagen. År 2023 är stilla veckan 2-8 april

Stilla veckan är i kyrklig tradition den vecka som leder fram till påskhelgen. Veckan börjar med palmsöndagen, fortsätter med bl.a. skärtorsdagen och långfredagen för att avslutas med påskafton.

Uttrycket ”stilla veckan” är något som enligt ne.se går tillbaka till ”senare hälften av 1800-talet”. Men redan 1839 finns det belägg för ”stilla veckan” i tidningen Skånska Posten veckan och därefter finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.

Eftersom stilla veckan är direkt knuten till påsken som i sin tur styrs av den ecklesiastiska fullmånen så kan stilla veckan som tidigast infalla mellan 15 mars och 21 mars och som senast mellan 18 april och 24 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-30

Källor:

”stilla veckan” ne.se (läst 2022-04-11)

Skånska Posten 1839-04-10