Eftersom fettisdagens datum styrs av påsken så infaller den alltid på olika datum. Påskdagen 2022 infaller söndag den 17 april, vilket gör att fettisdagen 2022 infaller tisdag 1 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (202-01-12)
Eftersom pingstdagens datum bestäms av påskens datum så är det en rörlig helgdag. Det innebär att annandag pingst kan infalla mellan 12 maj och 15 juni. Om påskdagen infaller 17 april, vilket den gör 2022, så infaller annandag pingst måndagen den 6 juni. Detta innebär att annandag pingst 2022 faktiskt är en röd dag.
Pingsthelgen 2022
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-01-12)
Kort svar: Knut som har namnsdag 13 januari var en prins som mördades 7 januari 1131. Under slutet av 1600-talet flyttades hans helgondag till 13 januari.
Knut Lavard var, enligt traditionen, en dansk prins som mördades den 7 januari eftersom hans fiender väntade till efter julefriden med att ta honom av daga. Han överfölls på väg hem från en julfest. Sedermera blev Knut helgonförklarad och hans dödsdag firades. Knut var, tillsammans med Erik den helige och Olof, ett av de populäraste helgonen under den nordiska medeltiden.
I Danmark och Norge är det fortfarande 7 januari som är Knuts helgondag och så var det i svenska almanackor fram till slutet av 1600-talet. Det var också då som julen avslutades. Men av någon anledning flyttade man i Sverige Knuts dag till den 13 januari under det sena 1600-talet, kanske för att förlänga julfirandet.
Kort svar: Ordet ”julgransplundring” har använts åtminstone sedan 1880-talet för att beskriva fester som avslutar julfirandet.
Julen tar i Sverige slut på tjugondag Knut. Det är då som julgran, julpynt och motsvarande ska städas ut och det är då som man har julgransplundring. Enligt många källor, ex. Swahn (2007) och SAOB, användes ordet julgransplundring första gången i tidningen Husmodern i början av 1900-talet.
När man söker på ordet ”julgransplundring” i KB:s tidningsdatabas så får man dock äldre belägg. Första gången ordet förekommer är i Uppsalaposten 20 december 1880. Då refereras det dock till ett gille som hålls dagarna före julafton.
Första gången som det skrivs om en julgransplundring efter jul är Härnösandsposten 1885 och 1889 är, vad jag funnit, första gången som en julgransplundring utannonseras till tjugondag Knut.
Skeningeposten 1889-01-12
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-12
Kort svar: Ivanhoe har visats på svensk teve på nyårsdagen 1986, 1988, mellan 1994-2001 på SVT. Från 2002 och fram till 2021 har den sedan visats på TV3.
Traditionen med konserter på nyårsdagen ska ha börjat 1941 men det var inte förrän på nyårsdagen 1959 som det började sändas på teve i ett flertal europeiska länder, däribland Sverige.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01
Ordet ”nyårsfyrverkeri” finns i tidningstext första gången då det rapporteras från Köpenhamn om en man som på nyårsnatten 1903 ramlade ner från taket i samband med nyårsfyrverkerier. Det finns därefter en rad rapporter just från Danmark om nyårsfyrverkerier under det tidiga 1900-talet.
I Sverige finns det enstaka annonser för fyrverkerier kring jul- och nyårshelgen från slutet av 1800-talet. Ett av de tidigaste (kanske det första) belägget för genomförda nyårsfyrverkerier på själva nyårsafton är från Eslöv 1911:
Då 12-slaget ljöd, dånade kanonskotten och musiken spelade medan kyrkklockorna ringde in den nya stadens första år. Något därefter afbrändes ett ståtligt fyrverkeri å festplatsen, hvarvid dessutom musikutfördes.
Under det kommande 1910-talet finns det rätt många belägg för nyårsfyrverkerier i svenska städer. Ett av de största är Stadions nyårsfyrverkeri i Stockholm från 1916 och framåt.
Många menar att de nutida nyårsfyrverkerierna ”går tillbaka på seden att skjuta in det nya året med skott”. Under nyår gick man helt enkelt ut på gården och sköt med gevär för det nya året.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-28
1961 – kl. 15.45 ”God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.”
1962 – kl. 14.40 ”Walt Disney-filmer”
1963 – kl. 15.40 ”Musse Pigg, Kalle Anka & co”
1964 – kl. 14.10 ”Kalle Anka & co. Disneyfilmer”
1965 – kl. 14.20 ”God jul!”
1966 – då är programmet med som ett inslag i Jul i studion och sänds 15.00
1967 – kl. 16.10 ”God jul.” och kallas då en av ”de pålitligaste jultraditionerna i svensk TV”
1968 – kl. 15.00 ”God jul önskar Kalle Anka och hans vänner”
1969 – kl. 15.30 ”Kalle Anka & Co. Kalle Anka önskar god jul”
1970 – kl. 15.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1971 – kl. 14.25 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1972 – kl. 14.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1973 – kl. 15.05 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1974 – kl. 14.50 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1975 – kl. 14.50 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
1976 – kl. 15.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
Efter 1976 har programmet alltid börjat 15.00. Men 2021 bestämde SVT att flytta programmet fem minuter för att det årets julvärdTareq Taylor skulle få tända ljuset kl. 15.00, en tradition som för övrigt Arne Weise startade när han tände ljus 1982.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-22
Kort svar: Exakt när man firade ”jul” i Norden före kristendomen vet vi inte, men många forskare menare att det snarare var vid midvinter (alltså i mitten av januari).
Förkristet julfirande i Norden vet vi väldigt lite om. Källorna är få och de som finns har ofta stora brister. Vi vet att ordet ”jul” finns belagt i Norden på 900-talet. Första gången som ordet förekommer på ett nordiskt språk är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från just 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):
Ute skall han jul dricka för att han ensam ska få råda, den högsträvande fursten, och ta upp Frejs lek.
Tyvärr kan vi utifrån Haraldskvädet varken säga något om hur eller när man drack jul, förutom möjligen då att drickandet av öl och mjöd lär ha varit av central betydelse.
I Heimskringla skriver Snorre Sturlasson om när julnatten inföll. Det handlar om hur den norske kungen Håkon den gode (935–961) flyttade julfirandet:
Tidigare började julfirandet på höknatten, det var midvinternatten och man firade jul i tre nätter.
Så utifrån Snorres berättelse så ska det nordiska julfirandet ha ägt rum vid midvinternatten. Midvinter har historiskt varit den tidpunkten då vintern är som kallast eller mitten på vintern (inte att blanda samman med vintersolståndet, då det är som mörkast) och det vanligaste är att midvintern anses infalla 13 eller 14 januari.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-21
Källor:
Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma
Stålbom, Göran (1994) Vintersolståndet – Om jul, jord och äring i folklig tradition Fabel
Högtider och traditioner 