När är fettisdagen 2022?

Kort svar: Fettisdagen 2022 infaller tisdag 1 mars.

Den sista dagen före den kristna påskfastan kallas för fettisdagen. Numera är fettisdagen främst förknippad med att äta semlor, men historiskt har det varit den sista festen i fastlagen då man åt fet mat som fläsk.

Eftersom fettisdagens datum styrs av påsken så infaller den alltid på olika datum. Påskdagen 2022 infaller söndag den 17 april, vilket gör att fettisdagen 2022 infaller tisdag 1 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (202-01-12)

Är annandag pingst 2022 röd dag?

Kort svar: Ja, annandag pingst 2022 sammanfaller med Sveriges nationaldag och är således röd dag just detta år.

Annandag pingst avskaffades som röd dag till förmån för Sveriges nationaldag 2005. Sedan dess är det bara annandag påsk och annandag jul som är röda dagar av annandagarna.

Eftersom pingstdagens datum bestäms av påskens datum så är det en rörlig helgdag. Det innebär att annandag pingst kan infalla mellan 12 maj och 15 juni. Om påskdagen infaller 17 april, vilket den gör 2022, så infaller annandag pingst måndagen den 6 juni. Detta innebär att annandag pingst 2022 faktiskt är en röd dag.

Pingsthelgen 2022

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-01-12)

Vem var Knut som har namnsdag 13 januari?

Kort svar: Knut som har namnsdag 13 januari var en prins som mördades 7 januari 1131. Under slutet av 1600-talet flyttades hans helgondag till 13 januari.

Den 13 januari bär i den svenska almanackan namnet ”Knut”, men också ”Tjugondedag jul”. Det är den dagen som anses vara den sista riktiga juldagen, nu tar julen slut. Men vem var egentligen Knut?

Knut Lavard var, enligt traditionen, en dansk prins som mördades den 7 januari eftersom hans fiender väntade till efter julefriden med att ta honom av daga. Han överfölls på väg hem från en julfest. Sedermera blev Knut helgonförklarad och hans dödsdag firades. Knut var, tillsammans med Erik den helige och Olof, ett av de populäraste helgonen under den nordiska medeltiden.

De tre nordiska helgonkungarna Erik (med svärd), Olof (med yxa och riksäpple) och Knut (med lans).

I Danmark och Norge är det fortfarande 7 januari som är Knuts helgondag och så var det i svenska almanackor fram till slutet av 1600-talet. Det var också då som julen avslutades. Men av någon anledning flyttade man i Sverige Knuts dag till den 13 januari under det sena 1600-talet, kanske för att förlänga julfirandet.

Förr i tiden firades tjugondag Knut mer omfattande än de enklare julgransplundringar som förekommer idag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-12

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

När användes ordet ”julgransplundring” första gången?

Kort svar: Ordet ”julgransplundring” har använts åtminstone sedan 1880-talet för att beskriva fester som avslutar julfirandet.

Julen tar i Sverige sluttjugondag Knut. Det är då som julgran, julpynt och motsvarande ska städas ut och det är då som man har julgransplundring. Enligt många källor, ex. Swahn (2007) och SAOB, användes ordet julgransplundring första gången i tidningen Husmodern i början av 1900-talet.

När man söker på ordet ”julgransplundring” i KB:s tidningsdatabas så får man dock äldre belägg. Första gången ordet förekommer är i Uppsalaposten 20 december 1880. Då refereras det dock till ett gille som hålls dagarna före julafton.

Första gången som det skrivs om en julgransplundring efter jul är Härnösandsposten 1885 och 1889 är, vad jag funnit, första gången som en julgransplundring utannonseras till tjugondag Knut.

Skeningeposten 1889-01-12

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-12

Källor: Uppsalaposten 20 december 1880

Härnösandsposten 1885-01-05

Skeningeposten 1889-01-12

SAOB ”julgransplundring

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

När visades Ivanhoe första gången på TV3?

Kort svar: Ivanhoe visades första gången på TV3 nyårsdagen 2002 kl. 13.00

En av flera nyårsdagstraditioner på teve, förutom konsert från Wien och backhoppning, är filmen Ivanhoe. Den visades första gången på nyårsdagen på svensk teve 1986 och blev återkommande under åtta år under 1990-talet. De tillfällen som Ivanhoe visades på teve var det SVT som sände programmet.

På nyårsdagen 2002 var det istället TV3 som köpt rättigheterna att visa filmen. Sedan 2002 har TV3 visat Ivanhoe varje nyårsdag.

SvD 2002

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01

Källor:

SvD 2000-12-31
SvD 2001-12-31

Vilka år har Ivanhoe sänts på nyårsdagen?

Kort svar: Ivanhoe har visats på svensk teve på nyårsdagen 1986, 1988, mellan 1994-2001 på SVT. Från 2002 och fram till 2021 har den sedan visats på TV3.

Teve-programmen på nyårsdagen är inte lika etablerade som Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul och Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på julafton, men om man ska räkna upp de mer ”klassiska” nyårsdagsprogrammen så är det backhoppningen från Garmisch Partenkirchen, nyårskonserten från Wien och Ivanhoe.

SvD inför nyårsdagen 1986

Ivanhoe visades första gången på svensk teve på nyårsafton 1982 och första gången den visades på nyårsdagen var 1986. Så här har den sedan visats i svensk teve:

  • 1982 – nyårsafton på TV1 kl. 15.30
  • 1983 – annandag jul på TV1 kl. 15.10
  • 1984 – juldagen på TV1 kl. 14.50
  • 1985 – visas ej
  • 1986 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.40
  • 1987 – visas ej
  • 1988 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.10
  • 1989 – visas ej
  • 1990 – visas ej
  • 1991 – visas ej
  • 1992 – visas ej
  • 1993 – söndag 3 januari på TV2 kl. 15.40
  • 1994 – nyårsdagen på TV2 kl. 14.00
  • 1995 – nyårsdagen på TV2 kl. 13.10
  • 1996 – nyårsdagen på TV2 kl. 12.00
  • 1997 – nyårsdagen på TV2 kl. 15.35
  • 1998 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.35
  • 1999 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.35
  • 2000 – nyårsdagen på TV2 kl. 15.20
  • 2001 – nyårsdagen på TV2 kl. 15.35
  • 2002 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.00
  • 2003 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.00
  • 2004 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.05
  • 2005 – nyårsdagen på TV3 kl. 14.10
  • 2006 – nyårsdagen på TV3 kl. 14.40
  • 2007 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.20
  • 2008 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.20
  • 2009 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.20
  • 2010 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.15
  • 2011 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.40
  • 2012 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.05
  • 2013 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2014 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2015 – nyårsdagen på TV3 kl. 16.05
  • 2016 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2017 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.15
  • 2018 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2019 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2020 – nyårsdagen på TV3 kl. 14.55

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01

Källor:

SvD 1982-12-31
SvD 1983-12-24
SvD 1984-12-24
SvD 1985-12-31
SvD 1987-12-23
SvD 1992-12-23
SvD 1993-12-31
SvD 1994-12-30
SvD 1995-12-31
SvD 1996-12-31
SvD 1997-12-31
SvD 1998-12-31
SvD 1999-12-31
SvD 2000-12-31
SvD 2001-12-31

Därefter SMDB

När visades nyårskonserten från Wien första gången på svensk teve?

Kort svar: Första gången som nyårskonserten från Wien visades på svensk teve var nyårsdagen 1959 kl. 12.15.

Nyårsdagen är, tillsammans med julafton, den dagen på året som mest är förknippat med olika teve-program. Filmen Ivanhoe har visats sedan 1980-talet, backhoppningen från Garmisch-Partenkirchen sedan 1959 och så även nyårskonserten från Wien.

Traditionen med konserter på nyårsdagen ska ha börjat 1941 men det var inte förrän på nyårsdagen 1959 som det började sändas på teve i ett flertal europeiska länder, däribland Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01

Källor: Wienerfilharmonikerna på sällsynt gästspel i Sverige” dn.se 2012-02-22

DN 1958-12-31

När kom nyårsfyrverkerier till Sverige?

Kort svar: Nyårsfyrverkerier slog igenom i Sverige på 1910-talet.

Att vaka in det nya året är en tradition som går tillbaka till det sena 1800-talet då Skansen började med sitt nyårsfirande. Det var främst en borgerlig företeelse och det är först under 1900-talet som nyårsfirande slår igenom i det bredare folklagren.

Idag finns det en rad traditioner förknippade med nyårsfirandet: skåla i champagne, titta på Grevinnan och betjänten och uppläsningen av Nyårsklockan, äta goda mat samt nyårsfyrverkerier.

Ordet ”nyårsfyrverkeri” finns i tidningstext första gången då det rapporteras från Köpenhamn om en man som på nyårsnatten 1903 ramlade ner från taket i samband med nyårsfyrverkerier. Det finns därefter en rad rapporter just från Danmark om nyårsfyrverkerier under det tidiga 1900-talet.

I Sverige finns det enstaka annonser för fyrverkerier kring jul- och nyårshelgen från slutet av 1800-talet. Ett av de tidigaste (kanske det första) belägget för genomförda nyårsfyrverkerier på själva nyårsafton är från Eslöv 1911:

Då 12-slaget ljöd, dånade kanonskotten och musiken spelade medan kyrkklockorna ringde in den nya stadens första år. Något därefter afbrändes ett ståtligt fyrverkeri å festplatsen, hvarvid dessutom musikutfördes.

Under det kommande 1910-talet finns det rätt många belägg för nyårsfyrverkerier i svenska städer. Ett av de största är Stadions nyårsfyrverkeri i Stockholm från 1916 och framåt.

Många menar att de nutida nyårsfyrverkerierna ”går tillbaka på seden att skjuta in det nya året med skott”. Under nyår gick man helt enkelt ut på gården och sköt med gevär för det nya året.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-28

Källor:

Nyårsafton” Nordiska muséet

Sydsvenska Dagbladet 1903-01-08

SvD 1911-01-02

När började Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul sändas 15.00?

Kort svar: År 1976 blev 15.00 permanent starttid för Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Till julen 2021 ändrade SVT starttid till 15.05.

När God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl. visades på julafton 1960 så var det början på en av de mest långlivade teve-traditionerna i svensk historia. Första gången som programmet sändes så startade det dock 16.00 och hette God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.).

De kommande åren varierade både starttiden och programmets namn något:

  • 1961 – kl. 15.45 ”God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.”
  • 1962 – kl. 14.40 ”Walt Disney-filmer”
  • 1963 – kl. 15.40 ”Musse Pigg, Kalle Anka & co”
  • 1964 – kl. 14.10 ”Kalle Anka & co. Disneyfilmer”
  • 1965 – kl. 14.20 ”God jul!”
  • 1966 – då är programmet med som ett inslag i Jul i studion och sänds 15.00
  • 1967 – kl. 16.10 ”God jul.” och kallas då en av ”de pålitligaste jultraditionerna i svensk TV”
  • 1968 – kl. 15.00 ”God jul önskar Kalle Anka och hans vänner”
  • 1969 – kl. 15.30 ”Kalle Anka & Co. Kalle Anka önskar god jul”
  • 1970 – kl. 15.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
  • 1971 – kl. 14.25 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
  • 1972 – kl. 14.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
  • 1973 – kl. 15.05 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
  • 1974 – kl. 14.50 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
  • 1975 – kl. 14.50 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
  • 1976 – kl. 15.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”

Efter 1976 har programmet alltid börjat 15.00. Men 2021 bestämde SVT att flytta programmet fem minuter för att det årets julvärd Tareq Taylor skulle få tända ljuset kl. 15.00, en tradition som för övrigt Arne Weise startade när han tände ljus 1982.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-22

Källor: Så ändrar SVT jultraditionen – flyttar Kalle” Aftonbladet 2021-12-22

SvD:s TV-tablåer på julafton 1960-1979

Firade man ”jul” vid vintersolståndet före kristendomen?

Kort svar: Exakt när man firade ”jul” i Norden före kristendomen vet vi inte, men många forskare menare att det snarare var vid midvinter (alltså i mitten av januari).

Förkristet julfirande i Norden vet vi väldigt lite om. Källorna är få och de som finns har ofta stora brister. Vi vet att ordet ”jul” finns belagt i Norden på 900-talet. Första gången som ordet förekommer på ett nordiskt språk är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från just 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):

Ute skall han jul dricka
för att han ensam ska få råda,
den högsträvande fursten,
och ta upp Frejs lek.

Tyvärr kan vi utifrån Haraldskvädet varken säga något om hur eller när man drack jul, förutom möjligen då att drickandet av öl och mjöd lär ha varit av central betydelse.

Vinterlandskap

Heimskringla skriver Snorre Sturlasson om när julnatten inföll. Det handlar om hur den norske kungen Håkon den gode (935–961) flyttade julfirandet:

Tidigare började julfirandet på höknatten, det var midvinternatten och man firade jul i tre nätter.

Så utifrån Snorres berättelse så ska det nordiska julfirandet ha ägt rum vid midvinternatten. Midvinter har historiskt varit den tidpunkten då vintern är som kallast eller mitten på vintern (inte att blanda samman med vintersolståndet, då det är som mörkast) och det vanligaste är att midvintern anses infalla 13 eller 14 januari.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-21

Källor: 

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Stålbom, Göran (1994) Vintersolståndet – Om jul, jord och äring i folklig tradition Fabel