Att flagga på dagen för riksdagsval var praktik redan i mitten av förra seklet men det var först 1982 som en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar kom. I denna förordningen fanns valdagen med som flaggdag och sedan dess är varje ”dag för val i hela riket till riksdagen” flaggdag i Sverige.
Skottår är år som innehåller 366 dagar. För att kalendern som vi använder ska hamna i fas med astronomiska fenomen så behöver man ungefär vart fjärde lägga på ytterligare en dag i februari. Dock är det inte riktigt så enkelt som att vart fjärde år därmed är ett skottår.
Skottdag
Sedan Sverige införde den gregorianska kalendern 1753 så är skottår de år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016, 2020 o.s.v.) med två undantag. Undantagen är att jämna hundratal (ex. 1700, 1800 och 1900) inte är skottår. Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).
År 2026 är
inte jämnt delbara med fyra
Och därför är 2026 inte ett skottår och därmed har februari 2026 enbart 28 dagar.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2026-01-07)
Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
Den ecklesiastiska fullmånen beror på det som kallas Metons cykel. Metons cykel (uppkallad efter en grekisk astronom) är en period om 19 år som innehåller 235 synodiska månader (alltså månmånader om 29,5 dygn). Det betyder att när en metonsk cykel på 19 år passerat kommer nymåne respektive fullmåne att börja infalla på samma datum igen. Påskfullmånen är den första månen som beräknas efter den 20 mars.
Utifrån Metons cykeln så blir alltså påskfullmånen 2026 samma som påskfullmånen 2007 – alltså 2 april. För 2026 är 2 april skärtorsdagen vilket betyder att den därpå följande söndagen är 5 april. Alltså infaller påskafton 2026 lördag 4 april och påskdagen 2026 infaller söndag 5 april.
Kort svar: På nyårsafton 1925 var det skådespelaren Uno Henning som läste Nyårsklockan (Ring, klocka, ring) från Skansen, men det var ingen radiosändning det året.
Ett tillfälle då Anders de Wahl saknades framför mikrofonen var på nyårsafton 1925 då han blivit sjuk. Istället kallade man de då trettioårige skådespelaren Uno Henning.
Uno Henning
Så här skrev SvD dagen efter:
Den unge skådespelaren löste sin uppgift gott och läste schwungfullt Tennysons ”Nyårsklockan” och utbragte ett leve för det nya året från Renberget. På Högloft och Nyloft var det fullt till sista plats kvällen igenom
Dock sändes inte Hennings diktläsning i radio, istället kunde man lyssna på ”ett allvarligt farväl till det gamla året” kl 23.30 och klockringning vid tolvslaget. Efter Hennings inhopp återkom de Wahl för att läsa så gott som varje år fram till sin död.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-29
Kort svar:Scooby-Doo har teve-visats på julaftonsmorgon som del i andra program 1971, 1972, 1973, 1975, 1977 och 1978.
Pappan i familjen Svensson (spelad av Allan Svensson) beklagar sig i julavsnittet av Svensson, Svensson från 1994 att ”Scooby-Doo” inte sänds klockan nio på morgonen som han hoppats. Men har Scooby-Doo verkligen sänts på julafton i svensk teve?
Scooby-Doo skapades 1969 av av Joseph Barbera och William Hanna och teve-serien handlar om hunden Scooby-Doo och hans kompanjon Shaggy. Första gången som, vad jag har funnit, ett avsnitt av Scooby-Doo visats på svensk teve är i programmet ”Där är du – här är jag” som programleddes av Beppe Wolgers och som sändes just på julaftonsmorgon 1971 i TV1.
Scooby-Doo
Programmet återkom sedan julafton 1972 och 1973, återigen med Beppe Wolgers som programledare. Och både åren fanns Scooby-Doo med i programmet. Till julen 1974 hade TV1 bytt ut Beppe Wolgers som programledare och istället fick Jan Bergqvist uppdraget, men utan Scooby-Doo. Dock var hunden tillbaka 1975. Så här skrev SvD då:
Scooby-Doo – den tecknade hunden som vi några jular sett i TV – kommer åter på julafton. Kl. 9 på julaftonsmorgon finns han i den julsäck av program som Eva Rydberg och Lasse Kühler packar upp.
Julen 1976 är Scooby-Doo åter bortplockat. Dagens Nyheter rapporterar:
Inte blir det någon Scooby-Doo heller. Programmakarna har tittat på en hel del men inte funnits något de velat ha.
Sedan återkommer Scooby-Doo igen 1977 när Ville, Valle och Viktor har ansvar för julaftonsmorgonens program. Året därefter var Scooby-Doo ett inslag i julstök med Bengt och Staffan.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-21
Ingvar Oldsberg jobbade på SVT under fler decennier med program som Oss skojare emellan (1982), Bell & Bom (1984), Avenyn upp och ner (1985) och Oldsberg – för närvarande (1989-1994). Julen 1992 valde SVT att ha Ingvar Oldsberg som programledare för en mindre serie av program:
TV 2 bygger hela julen kring en och samma tomte, Ingvar Oldsberg. Det börjar dan före dan med traditionell uppesittarkväll i ”Oldsbergs julstuga”. Oldsberg återkommer sedan varje kväll fram till och med den 27 december med lekar, tävlingar och julsång från artister som sjunger bättre än programledaren
Det började alltså med ”Uppesittarkväll” den 23 december 1992 och fortsatte sedan med ytterligare fyra avsnitt, bland annat på julafton. Programmen beskrevs som en succé med ”långt över sju miljoner tittare” och därför valde man att köra samma koncept även julen 1993.
TV2 satsar på ett säkert kort med mysfarbrorn Oldsberg i spetsen. Det blir glögg och det blir gosigt i Oldsbergs julstuga med ljusstöpning och barnkörer.
Julen 1993 sände man programmet dan före julafton, på själva julafton samt på juldagen och annandag jul – totalt fyra program. Året därefter (1994) så var Oldsberg tillbaka med ”Uppesittarkväll” men då bara som ett enstaka program.
Sammanlagt gjordes det alltså nio avsnitt av ”Oldsbergs julstuga” – 23-27 december 1992 och 23-26 december 1993.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-19
Källor ”De blir årets julvärdar i tv” Expressen 12 nov. 1992
”Tid för varandra efter jul i studion” Expressen 28 dec. 1992
Kort svar: Ingvar Oldsberg var programledare för uppesittarkväll på SVT tre gånger (1992-1994) och på TV4 fyra gånger (2013-2016)
Uppesittarkvällar på TV förekom på 1990-talet i flera olika kanaler – SVT hade sin, TV4 startade Bingolottos uppesittarkväll och TV3 körde program med Robert Aschberg. Under tidigt 1990-tal hade Ingvar Oldsberg ansvaret som programledare för ”Oldsbergs julstuga” på TV2. Så här skrev Expressen inför 23 december 1992
Det börjar dan före dan med traditionell uppesittarkväll i ”Oldsbergs julstuga”. Oldsberg återkommer sedan varje kväll fram till och med den 27 december med lekar, tävlingar och julsång från artister som sjunger bättre än programledaren .
Därefter var Oldsberg programledare för Uppesittarkväll de två kommande åren (1993 och 1994) innan man valde att lägga ner julstugan.
Nu går Ingvar Oldsberg i sin vän Leif Loket Olssons fotspår och leder Bingolottos uppesittarkvälll i TV4. Tillsammans med Marie Serneholt vill han skapa julstämning i stugorna da’n före doppareda’n.
Sedan återkom Oldsberg som programledare fram till att han fick sparken i december 2017.
Oldsberg lämnar TV4:s ”Bingolotto”, som han lett sedan 2014, med omedelbar verkan. Produktionsbolaget bakom programmet har genomfört en intern utredning där det kommit fram att det finns ”allvarliga arbetsmiljöproblem” inom produktionen.
Lotta Engberg fick tar över uppesittarkvällen 2017
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-18
Källor ”TV-tomtarnas kamp om alla uppesittare” Expressen 1993-12-22 ”Oldsberg leder uppesittarkvällen i TV 4” GT 2012-11-06
Kort svar: Lotta Engberg (11), Leif ”Loket” Olsson (5), Lasse Kronér (5), Rickard Olsson (5), Ingvar Oldsberg (4), Stefan Odelberg (3), Daniel Norberg (3), Jan Bylund (2), Gunde Svan (1)och Marie Serneholt (1) har varit programledare för Bingolottos uppesittarkväll.
När TV3 och TV4 lanserades var de snabba att börja sända uppesittarkvällar. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet. Leif ”Loket” Olsson ledde TV4:s första uppesittarkväll 1993 under rubriken ”Lokets uppesittarkväll”. Medverkade gjorde bl.a. Christer Sjögren, After Shave och Kikki Danielsson.
Uppesittarkväll 2019
Följande personer har varit programledare för ”Bingolottos uppesittarkväll”.
Kort svar: Från början var det planerat för att ”Barna Hedenhös” skulle vara årets julkalender 1991. Men av olika skäl ställde man in inspelning och istället blev det ”Sunes jul”.
Till december 1991 planerade man initialt för att göra om Bertil Almqvists böcker om barna Hedenhös från 1940- och 1950-talet till 25 femtonminutersavsnitt. Det fanns ett färdigt grovmanus av Per-Arne Åhlin sedan tidigare och Börje Ahlstedt var påtänkt för rollen som pappa Ben.
Barna Hedenhös
Men ”av olika anledningar” (som det står i en notis SvD) blev det aldrig av. En orsak lär ha varit att Ahlstedt samtidigt skulle spela Per Gynt på Dramaten och att han inte kunde kombinera dessa båda. Istället valde Kanal 1 Drama att ge uppdraget att skriva till Anders Jacobsson och Sören Olsson och de gjorde kalendern ”Sunes jul”
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-15
Högtider och traditioner 