Vad är påskfullmåne och när kan man se den?

Kort svar: Påskfullmånen är inte någon riktig fullmåne som visar sig på himlen utan en genom tabeller framräknad fullmåne som används för att beräkna datumet för den kristna påsken.

Påsk firas av både judar och kristna. Judar firar det till minne av uttåget ur Egypten och kristna firar det till minne av Jesus död och uppståndelse. Datumet för den judiska påsken hänger ihop med fullmånen eftersom firandet påbörjas den 14 i Nisan (alltså då det är fullmåne). Historien om Jesus korstfästelse, död och uppståndelse utspelar sig just under den judiska påsken omkring år 30 evt.

Jesus och hans lärjungar var judar liksom de första kristna församlingarna. Men ju mer kristendomen växte ju större blev behovet av att distansera sig från judendomen. Ett sätt var att se till att den kristna påsken och den judiska påsken inte skulle infalla på samma datum.

På kyrkomötet i Nicaea 325 evt bestämdes att påskdagen skulle vara den söndag som inföll närmast efter den ecklesiastiska fullmånen närmast efter den vårdagjämningen. Eftersom vårdagjämningen kan infalla på olika datum beroende på bl.a. tidszon så fixerade man vårdagjämningen till den 20 mars oavsett när den faktiska vårdagjämningen är. Av samma anledning valde man att inte använda den astronomiska fullmånen utan den ecklesiastiska.

Vad är den ecklesiastiska fullmånen?

Den ecklesiastiska fullmånen är inte detsamma som dem ”astronomiska fullmånen”. Den ecklesiastiska fullmånen hänger samman med det som kallas Metons cykel. Metons cykel (uppkallad efter en grekisk astronom) är en period om 19 år som innehåller 235 synodiska månader (alltså månmånader om 29,5 dygn).

29594587_10156413260563701_5119600919053040671_n.jpg


Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

På 19 år går det  6 939,60 dygn och på 235 synodiska månader går det 6 939,69 dygn. Detta betyder att när en metonsk cykel passerat kommer nymåne respektive fullmåne att börja infalla på samma datum igen.  Är det fullmåne den 21 januari 2000 betyder alltså att det är fullmåne även den 21 januari 2019 – även om den ecklesiastiska fullmånen kan skilja sig från den faktiska fullmånen med uppemot två dygn.

Vad är då påskfullmånen?

Påsken är en rörlig högtid som alltid infaller en söndag  mellan 22 mars och 25 april beroende på när den påskfullmånen infaller. Påskfullmånen är helt enkelt den ecklesiastiska fullmånen som infaller efter den 20 mars.

Eftersom datumet beräknas med hjälp av den metonska cykeln kan man beräkna (i princip) hur långt fram som helst i tiden när påskfullmånen inträffar. Nedanstående tabell visar vilket datum påskfullmånen infaller under tre givna 19-årsperioder. Påskfullmånen 1994 är alltså på samma datum som påskfullmånen 2013 och 2032 (och sedan 2051, 2070, 2089 fram till år 2199 då datumet flyttas ett dygn framåt pga skottårsregler).

År Datum för påskfullmånen
19942013203227 mars
19952014203314 april
1996201520343 april
19972016203523 mars
19982017203611 april
19992018203731 mars
20002019203818 april
2001202020398 april
20022021204028 mars
20032022204116 april
2004202320425 april
20052024204325 mars
20062025204413 april
2007202620452 april
20082027204622 mars
20092028204710 april
20102029204830 mars
20112030204917 april
2012203120507 april

Påskfullmånen 1994 inföll den 27 mars vilket var en söndag – detta innebär att påskdagen 1994 inföll närmast följande söndag (första söndagen efter påskfullmånen) – den 3 april. År 2013 är påskfullmånen samma datum (27 mars) men då är det istället en torsdag vilket gör att påskdagen 2013 infaller den 31 mars.

Sverige skiljer dock ut sig historiskt eftersom man mellan åren 1740–1844 hade ett helt eget sätt att beräkna påsken. Normalt beräknas påsken utifrån nämnda påskfullmåne (som alltså bestäms via tabeller och en fixerad vårdagjämning) men i Sverige beräknades påsken astronomiskt mellan 1740 och  1844.

Detta ledde t.ex. till att påskdagen 1742 i Sverige inföll redan den 14 mars eftersom man fortfarande använde den julianska kalendern och vårdagjämningen inträffade långt före 21 mars. År 1753 infördes den gregorianska kalendern i Sverige men den astronomiska beräkningen av påsk behölls i nästan ett sekel till, vilket betydde att man 1802, 1805, och 1818 (det år då påsken egentligen skulle infallit 22 mars, men som i Sverige inföll 29 mars) firade påsk på ett annat datum än den övriga kristna världen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Nordisk familjebok (1889). Uppslagsord: påsk

Anomalous Easter Sunday Dates in Sweden and Finland

Varför är det alltid fullmåne runt påsk?

Kort svar: Påskdagen är den söndag som kommer närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen efter 20 mars (inte vårdagjämningen). Eftersom den ecklesiastiska och astronomiska fullmånen infaller ungefär samtidigt blir det alltid fullmåne i närhet av påskdagen.

Vissa år kan påsken infall så tidigt att det är fullt med snö på påskdagen. Andra år är påskdagen långt in i april och våren är långt gången. Hur kommer det sig egentligen att påskens datum kan skilja sig så åt från år till år? För att får svar på frågan måste vi gå tillbaka till de allra första kristna församlingarna, århundradena direkt efter att Jesus korsfästes och eventuellt uppstod under den judiska påsken år 30 evt (eller strax däromkring).

Jesus var jude liksom hans lärjungar. Även de första kristna levde och verkade i en judisk kontext.  Därför firade de allra första kristna församlingarna judiska högtider men gav dem en ny innebörd – så också med påsken. Så här skriver Martin P:n Nilsson:

De första kristna voro judar, som fortforo att fira den judiska påskem: den kristna är en fortsättning av denna, men då Kristus korsfärstes /../ och uppstod /../ blev den kristna påskens religiösa innehåll ett helt annat.

Under de första århundradena efter Jesus korsfästelse kunde olika kristna församlingar fira påsken på olika datum och även på olika veckodagar. Ju större den kristna gemenskapen blev desto mer ohållbart blev det att olika grupper firade påsken på olika dagar.

Vid kyrkomötet i Nicaea år 325 bestämdes att påsken alltid skulle firas på en söndag, men det fanns fortfarande olika sätt att räkna ut vilket datum denna söndag skulle vara.

Först på 500-talet när munken Dionysos Exiguus räknade ut Jesus födelseår och därmed lade grunden för den moderna tideräkningen fick den kristna kyrkan klara regler för hur påskens datum skulle placeras i almanackan. Grundregeln var att påskdagen var den söndag som följde närmaste efter den ecklesiastiska fullmånen närmast efter den 20 mars.

29594587_10156413260563701_5119600919053040671_n.jpg
Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

Om det  är fullmåne den 21 mars och detta är en lördag kommer alltså påskdagen vara 22 mars, vilket är det tidigaste datum som påskdagen kan infalla på. Om det däremot är fullmåne den 20 mars kommer nästa fullmåne (den första efter 20 mars) inte att vara förrän den 18 april. Om 21 mars då är en söndag kommer påskdagen inte att vara förrän 25 aprilvilket är det senaste datum som påskdagen kan infall på.

Lägg här märke till att det vare sig handlar om den astronomiska fullmånen eller om vårdagjämningen. Som Lars Olof Lodén skriver:

Sålunda är det inte korrekt att som många definiera påskdagen som ”första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen”.

Att det inte är den astronomiska fullmånen eller vårdagjämningen som ligger till grund för påskregeln beror dels på att fullmånen infaller vid en exakt tidpunkt och därmed på olika dagar i olika tidszoner och dels på att vårdagjämningen på samma sätt och av samma anledning kan infalla på olika dagar beroende på i vilken tidszon man befinner sig. Hade man använt den astronomiska fullmånen och vårdagjämningen skulle alltså påskdagen vissa år hamnat på olika datum beroende på i vilken tidszon man befunnit sig.

Grunden för beräknandet av påskens datum är Metons cykel. Metons cykel är en period av 19 år som i sin tur delas upp i 235 synodiska månader (från nymåne till nymåne). Att cykeln är just 19 år beror på att månens faser efter 19 år återkommer på samma datum (ungefär). Är det fullmåne den 21 januari 2000 betyder alltså att det är fullmåne även den 21 januari 2019. Vilket nummer (1-19) ett visst år får räknas ut genom att man delar året med 19 och adderar resten med 1 – s.k. gyllental.

Nedanstående tabell visar vilket datum påskfullmånen infaller under tre givna 19-årsperioder. Påskfullmånen 1994 är alltså på samma datum som påskfullmånen 2013 och 2032 (27 mars).

År Datum för påskfullmånen
19942013203227 mars
19952014203314 april
1996201520343 april
19972016203523 mars
19982017203611 april
19992018203731 mars
20002019203818 april
2001202020398 april
20022021204028 mars
20032022204116 april
2004202320425 april
20052024204325 mars
20062025204413 april
2007202620452 april
20082027204622 mars
20092028204710 april
20102029204830 mars
20112030204917 april
2012203120507 april

När du vet vilket datum påskfullmånen infaller ett visst är påskdagen alltså den söndag som kommer närmast därefter. Vi kan använd påskdagen 2008 som exempel. Påskfullmånen 2008 infaller den 22 mars – som 2008 en lördag. Närmaste söndag är 23 mars – alltså blir påskdagen 2008 den 23 mars.

Så länge som vi använde den julianska kalendern (vilket de flesta ortodoxa kyrkor fortfarande gör) följde påskdatumen en cykel på 532 år. Påskdagen år 1000 inträffade alltså på samma datum som påskdagen år 1532. Med införandet av den gregorianska kalendern och dess ändrade regler för skottår blev cykeln istället 5 700 000 år – vilket gör upprepandet av påskdatumen till en teoretisk historia.

Om man inte vill använda tabeller kan man göra som den tyske matematikern Gaus och konstruera en formel:

Man dividerar årtalet med 19, 4 och 7 samt kallar de efter divisionen erhållna resterna i ordning a, b, c; vidare dividerar nian 19 a + m (der m är ett tal, hvars betydelse här nedan förklaras) med 30 och kallar den här erhållna resten d. Slutligen dividerar man 2b+4c+6d+n (der n är ett tal af samma slag som m) med 7 och kallar resten e.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-13)

KällorTid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén samt Årets folkliga fester av Martin P:n Nilsson