När började veckan före påsk kallas ”stilla veckan”?

Kort svar: Benämningen ”stilla veckan” för veckan före påsk går tillbaka till första halvan av 1800-talet.

Stilla veckan” är i kyrklig tradition den vecka som leder fram till påskhelgen och som bl.a innehåller dagar som skärtorsdagen och långfredagen. Veckan kallas numera också för påskveckan.

Att kallas veckan för ”stilla veckan” är något som man gjort i Sverige ”sedan senare hälften av 1800-talet” enligt ne.se. Men redan 1839 så kallar en skribent i Skånska Posten veckan för ”stilla veckan” och sedan finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.

Det är dock så att merparten av beläggen är, precis som NE skriver, från andra halvan av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

stilla veckan” ne.se (läst 2022-04-11)

Skånska Posten 1839-04-10

Vilken vecka är påskveckan?

Kort svar: Påskveckan är i kyrklig tradition den vecka som börjar på påskdagen och alltså infaller efter påskhelgen. Men i dagligt tal är påskveckan den vecka som infaller före påskhelgen.

En vanlig uppfattning kring påsk är att veckan som leder fram till påsk heter påskveckan. Den veckan (som bl.a. innehåller dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen) heter, åtminstone inom kristna miljöer, i själva verket stilla veckan eller dymmelveckan och är ett namn som använts sedan slutet av 1800-talet.

Att använda benämningen ”påskveckan” för veckan före påsk är dock något som sanktioneras av de olika svenska ordböckerna från Svenska Akademin:

påsk­veckan veckan närmast före påsk­helgen (SAOL, 2015)

veckan närmast före påsk (SO, 2021)

om veckan närmast före påsk (räknad fr. o. m. palmsöndagen t. o. m. påskaftonen, stundom fr. o. m. måndagen före påsk t. o. m. påskdagen); (SAOB, 1955)

Svenska kyrkan skriver däremot:

Alla dagar från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för ”påsken”. Men det är egentligen påskdagen, den dag då Jesus uppstod, som inleder påskveckan. 

Och så här skriver Institutet för språk och folkminnen

I dagligt tal kallas veckan innan påsk även för påskveckan, men i den kyrkliga kalendern är påskveckan den som ligger efter påsk och inleds med påskdagen.

Slutsatsen blir alltså att ”påskveckan” i strikt kyrklig mening är som börjar på påskdagen och sedan fortlöper veckan efter påsk, men i dagligt tal så är påskveckan benämning på veckan före påsk.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

Svenska Akademins ordböcker

Svenska kyrkan ”Påsk” (läst 2022-04-11)

ISOF ”Påskdagen” (läst 2022-04-11)

När är dymmelonsdagen 2022?

Kort svar: Dymmelonsdagen är onsdagen före påskdagen. År 2022 infaller dymmelonsdagen 13 april.

Den kristna påskfastan börjar med askonsdagen och löper hela vägen till påskhelgen. Från onsdagen i stilla veckan går fastan in i sitt allvarligaste skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på onsdagen för att ligga nere till och med påskafton.

Onsdagen i stilla veckan kallas för dymmelonsdagen. Namnet dymmelonsdag kommer av att man virade in kyrkklockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.

1024px-KyrkklockaMaglarpsNyaKyrka

Dymmelonsdagens datum är beroende av påskens datum. När påsken är sen så är dymmelonsdagen sen. Dymmelonsdagen kan infalla som tidigast 18 mars och som senast 21 april (vilket den kommer att göra ex 2038)

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

När är skärtorsdagen 2022?

Kort svar: Skärtorsdagen infaller torsdagen före påskdagen. År 2022 är det torsdagen den 14 april

Påsken är den viktigaste högtiden inom kristendomen. Det är under påsken man firar Jesus död på korset (på långfredagen) och uppståndelse tre dagar senare (på påskdagen).

Även dagarna före påskhelgen är särskilt viktiga för kristna hela veckan från palmsöndagen till påskafton har dagar som är av speciell betydelse.

Leonardo_da_Vinci_-_Last_Supper_(copy)_-_WGA12732
Den sista måltiden – målning av Leondardo da Vinci

Torsdagen i stilla veckan kallas skärtorsdagen. Att den heter så har vare sig med färgen rosa eller med knivar att göra. En äldre betydelse av verbet ”skära” är rena och finns med i t.ex. uttrycket ”skärselden” – den renande elden. Ordet ”skär” i skärtorsdagen syftar på att Jesus (enligt evangelierna) tvättade lärjungarnas fötter just på denna dag. Fram till 1772 var också skärtorsdagen en röd dag.

Eftersom påsken är en rörlig högtid som följer månen så kommer även skärtorsdagen att infalla på olika dagar från år till år. Det tidigaste som skärtorsdagen kan infalla är torsdag 19 mars och det senaste är 22 april.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-02-10)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Är långfredagen en röd dag?

Kort svar: Ja, långfredagen är en röd dag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Påskens helgdagar är (förutom påskdagen som ändå alltid är på en söndag) långfredagen (som infaller två dagar före påsk) och annandag påsk.

Fullskärmsinfångning 2014-04-17 001458

Långfredagen har inte alltid varit helgdag i Sverige. Fram till den stora kalenderreformen 1772 var det istället skärtorsdagen som var helgdag. Så här skriver Bringéus:

Visserligen gjorde reformatorerna Stilla veckan till en predikovecka men först genom kalenderreformen 1772 kom långfredagen att ersätta skärtorsdagen som helgdag. Under inverkan av pietismens och herrnhutismens passionsfromhet blev det snabbt en av kyrkoårets största helgdagar.

Att långfredagen inte var helgdag före 1772 råder det dock viss osäkerhet kring. Göran Malmstedt skriver i sin bok Helgdagsreduktionen:

Det bör understrykas att långfredagen inte räknades som helgdag i KO 1571. Uppenbarligen förändrades långfredagens ställning under 1600-talet och det förefaller som om den först då etablerades som arbetsfri helgdag.

Troligen var det i och med helgdagsreduktionen 1571 som långfredagen första gången blev av med sin status som röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-17)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Vad gjorde folk på dymmelonsdagen förr i tiden?

Kort svar: Dymmelonsdagen markerade att påskfastan gick in i sitt allvarligaste skede. Många föreställningar var förknippade med dagen, bl.a. fick man inte hugga ved eller låna ut saker. På vissa ställen förekom skottlossning i syfte att skrämma häxorna.

När dymmelonsdagen (ska inte förväxlas med askonsdagen) börjar så går fastan (som ju började på askonsdagen) in i ett allvarligare skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på dymmelonsdagen för att ligga nere till och med påskafton. 

Namnet dymmelonsdag kommer av att man virade in kyrkklockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.

Att klockorna tystnade på dymmelonsdagen fick till följd att det uppkom en föreställning att påskkärringarna samlades i klocktornen för sin blåkullafärd. Bringéus citerar en äldre text (1840-talet):

Tre blåkullaresande kvinnor [voro] i klockstapeln. De voro nakna och skulle piska kyrkan. När prostens drängar kommo och ringde förste [gång] förlorade de sin makt och ringdes från stapeln, men de kom ej längre

Att blåkullafärden inleddes på dymmelonsdagen går igen i att det förekom skottlossning i syfte att skrämma häxor och troll. Anledningen till att dymmelonsdagen förknippades med blåkullafärden beror troligen på att skärtorsdagen till och med 1772 var helgdag.

971808_26456614

Eftersom dymmelonsdagen är inledningen på den allvarligaste tiden kring påsk var det också strängt förbjudet att låna ut saker fram till påskdagen. Föreställningen var att det som lånades ut kunde användas till trolleri. Vidare fanns det förbud mot att hugga ved. Schön skriver:

Det var farligt att hugga ved: ”Dymmeln” kunde komma i trät så att veden fort ruttnade och blev omöjlig att elda. Eller också blev den hård och svårkluven. Yxorna kunde bli slöa och obrukbara.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-16)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Vad heter tisdagen före påsk?

Kort svar: Tisdagen i stilla veckan brukar kallas för ”vita tisdagen”. Namnet har ingen religiös betydelse utan kommer från tisdagen i fastlagen.

Veckan före påskhelgen brukar kallas stilla vecka eller dymmelveckan och ibland även påskveckan (det senare är dock främst en benämning på veckan efter påsk). Dagarna i stilla veckan har olika namn från palmsöndagen till påskafton.

daffodil-1160922_960_720

Måndagen och tisdagen före påsk har traditionellt inte några särskilda namn utan de har fått sina namn från måndagen och tisdagen i fastlagen. Därför kallas måndagen för ”blå måndag” och tisdagen kallas för ”vita tisdagen”. Så här förklarar Schön:

På ”svarte måndag” skulle skorstenarna sotas, så att de blev vita och fina på vite tisdag, berättas från Bohuslän. Och i Värmland skulle på tisdagen de nyslaktade grisarnas fötter kokas och ätas. Men benen bar man till svinhuset, ett efter ett, för att grisarna skulle bli riktigt stora och feta till hösten.

Under 1900-talet förekom det att den sista tisdagen i fastan, alltså tisdagen under stilla veckan, kallades för ”sista fettisdagen”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-15, uppdaterad 2021-03-31)

Källor: Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Dymmelveckan och påsk av Arne Järtelius på ne.se

När är palmsöndagen 2022?

Kort svar: Palmsöndagen är söndagen en vecka före påskdagen och den infaller således alltid på en söndag men på olika datum (15 mars-18 april). Palmsöndagen 2022 infaller söndagen den 10 april.

Påsken firas inom kristendomen till minne av Jesus död (på långfredagen) och uppståndelse (på påskdagen). Som ett förspel inför själva finalen firas en rad dagar i ”stilla veckan” eller ”dymmelveckan” som den också kallas.

Söndagen som inleder ”stilla vecken” heter palmsöndagen efter berättelserna i Nya testamentet där det berättas om hur Jesus red in i Jerusalem och möttes av människor som viftade med palmkvistar.

jesus.donkey

Eftersom palmsöndagen alltid infaller en vecka före påsk är datumet för palmsöndagen beroende av påskdatumet. Och påskdagen är, som bekant, en dag som aldrig infaller samma datum från ett år till ett annat. Som tidigast kan påskdagen infalla den 22 mars och som senast kan den infalla den 25 april – en differens på mer än en månad.

Palmsöndagen infaller därför någon gången mellan den 15 mars och den 18 april.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2018-09-21, uppdaterat 2019-01-04)

Varför firar vi skärtorsdagen i Sverige?

Kort svar: Inom kristendomen är skärtorsdagen den dag då Jesus åt nattvarden med lärjungarna och förrådes. I senare svensk folktradition är skärtorsdagen också den natt då häxorna reser till Blåkulla.

Påsken är den viktigaste av de kristna högtiderna eftersom den handlar om själva kärnan i den kristna tron – Jesus död och uppståndelse. Höjdpunkten i det kristna påskfirandet är påskdagen men innan dess kommer en rad andra dagar av betydelse – däribland skärtorsdagen (tre dagar innan påskdagen). Fram till 1772 var också skärtorsdagen en röd dag.

Ordet skär i skärtorsdag har varken med färgen eller med knivar att göra. En äldre betydelse av verbet ”skära” är rena och det hänger samman med varför kristna firar påsk. Det var nämligen, enligt traditionen,  på skärtorsdagen som nattvarden instiftades och i samband med detta tvättade Jesus lärjungarnas fötter som en symbolisk handling.

Leonardo_da_Vinci_-_Last_Supper_(copy)_-_WGA12732
Den sista måltiden – målning av Leondardo da Vinci

Efter instiftandet av nattvarden förrådes Jesus av Judas vilket gjort att man inom folktron trodde att alla mörka krafter släpptes lösa vid den tidpunkt när Jesus förrådes.

Natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen inleds nämligen häxsabbaten. Det är då som häxorna flyger till Blåkulla för att delta i djävulens mässa (som hålls på skärtorsdagen). Häxorna kommer tillbaka sent på påskafton eller senast på påskdagen.

Den exakta tipunkten för häxornas blåkullefärd varierar mellan olika traditioner. På Kalmar Läns Museum står det:

Häxornas resor till Blåkulla eller Häcklefjäll var från början förknippade med dymmelonsdagen.

Men vanligast är att man nämner skärtorsdagen som den dag då häxorna reser till Blåkulla – därav traditionen att gå påskkärring just på skärtorsdagen (även om det snarare är påskafton som gäller i västra Sverige)

Skärtorsdagen var allmän helgdag fram till kalenderreformen 1772, men är sedan dess en vanlig arbetsdag. Sedan dess har också dess betydelse minskat.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-07)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 49-50)

Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm (s. 36-40)

Påskkärringarna i folktron” Kalmar Läns museeum

Vad heter måndagen före påsk?

Kort svar: Måndagen före påsk brukar kallas ”blå måndag” eller ”svarta måndag”.

Veckan före påskhelgen brukar kallas stilla vecka eller dymmelveckan och ibland även påskveckan (det senare är dock främst en benämning på veckan efter påsk). Dagarna i stilla veckan har olika namn från palmsöndagen till påskafton.

Måndagen i stilla veckan brukar ofta kallas för ”blå måndag” eller ”svarta måndag”. Så här skriver Jan-Öyvind Swahn:

Liksom de andra fastlagsdagarnas namn har blå måndag följt med till påskveckan. När den fyllde sin rätta funktion var blå måndag en arbetsfri dag för att alla skulle få tillfälle att äta upp sig inför den stundande fastans vedermödor.

Fastlagen är de tre dagar som kommer före påskfastan – drygt fyrtio dagar före påsk. Namnet på dagarna i fastlagen är fastlagssöndagen, blå måndagen och fettisdagen. Måndagens namn har alltså – som Swahn skriver – följt med ifrån fastlagen till stilla veckan.

summer-3633866_1280.jpg

På blå måndagen fanns en rad traditioner. Arne Järtelius skriver:

På måndagen, även kallad ”blåmåndag” eller ”svarta måndag”, i dymmelveckan skulle man exempelvis på flera håll i Skåne äta nio sorters kål. Det skulle ge tillräckligt med krafter för att orka med det förestående hårda vårarbetet på gården. I Bohuslän skulle den svarta måndagen användas för att sota skorstenarna, så att de blev vita och fina.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-18)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner  

Dymmelveckan och påsk av Arne Järtelius på ne.se