Varför heter långfredagen ”Good friday” på engelska?

Kort svar: Att långfredagen på engelska heter Good friday finns det ingen enhetlig förklaring till. En del menar att det kommer av en äldre betydelse av ordet good (holy) andra menar att det är God’s friday som åsyftas.

Fredagen i stilla veckan heter på svenska långfredagen eftersom det var en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset. Att långfredagen uppmärksammas inom kristendomen beror just på att det var den dagen som Jesus – enligt traditionen korsfästes och dog. Dagen har genom historien präglats av stort allvar och maten har varit därefter.

Korsfästelsen, Jesus, Bibeln, Påsk, Tro, Religion

På engelska heter långfredagen ”Good friday” – ordagrant den den goda fredagen. En sådan direktöversättning sätter fingret på det märkliga med engelskans ord för långfredagen. Hur kan det vara en ”god fredag” när det handlar om Jesus lidande och död?

Enligt Catholic Encyclopedia är betydelsen av ordet Good friday oklar:

The origin of the term Good is not clear. Some say it is from ”God’s Friday” (Gottes Freitag); others maintain that it is from the German Gute Freitag, and not specially English.

Online Etymology Dictionary skriver å sin sida:

Good Friday late 13c., from good in M.E. sense of ”holy,”

Det finns helt enkelt ingen konsensus kring ursprunget till ordet Good friday. En del menar  alltså att ordet hänger samman med God och andra att ordet good förr betydde helig.

Ett argument emot den första förklaring skulle vara att  Online Etymology Dictionary om ordet God skriver:

Not related to good.

Gypsy Scholar har försökt reda ut bakgrunden till ordet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2011-04-22)

Varför heter det långfredagen?

Kort svar: Långfredagen har fått sitt namn eftersom den enligt kristen tradition var den dag Jesus korsfästes. Fredagen var således en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset.

Fredagen före påskdagen kallas långfredagen i Sverige (Good Friday på engelska, Karfreitag på tyska, Vendredi Saint på franska och Viernes Santo på spanska). Enligt kristen tradition var det på fredagen som Jesus avrättades på korset. Samtliga evangelier berättar  att Jesus korsfästes dagen före sabbaten. Dagen har genom historien präglats av stort allvar och maten har varit därefter. I Bibeln kan man läs:

Då det redan hade blivit kväll – det var förberedelsedag, alltså dagen före sabbaten (Mark 15:42)

Det var förberedelsedag, och sabbaten skulle just börja. (Luk 23:54)

Eftersom det var förberedelsedag och kropparna inte fick hänga kvar på korset under sabbaten (Joh 19:31)

Nästa dag – det var dagen efter förberedelsedagen – gick översteprästerna och fariseerna tillsammans till Pilatus (Matt 27:62)

Att det skulle ha varit på en fredag som Jesus korsfästes stämmer dock inte överens med två andra uppgifter från Bibeln. Nämligen 1) att Jesus låg skulle vara död i ”tre dagar och tre nätter” samt 2) att Jesus grav var tom ”i gryningen den första veckodagen”.

Korsfästelsen, Jesus, Bibeln, Påsk, Tro, Religion

Skall Jesus varit död i tre dagar och tre nätter samt ha uppstått på en söndag är det svårt att få ihop det med att han korsfästes på en fredag. Olika teorier finns för att förklara denna motsägelse.

Att kalla fredagen i stilla veckan för långfredagen går tillbaka till 1200-talet. I Västgötalagen kallas dagen för ”langa freadagher”. Sammansättningen ”långfredag” finns däremot belagt i svenskan sedan åtminstone 1500-talet, ibland som långefredag eller långafredag. Att dagen kommit att kallas långfredag förklaras av Sven Bealter så här:

Hos oss kallas Christi lidandes dag Långfredag; eme­ dan den Fredagen varit lång och besvärlig för vår Frälsare, och Gudstiensten, tillika med Fas­tan, hölts då längre, än på andra dagar.

I många länder är långfredagen inget särskilt stor dag. Det har den dock varit i Sverige. Nils-Arvid Bringéus skriver:

Det kan mot bakgrund av det sentida långfredagsfirandet förefalla egendomligt att dagen i äldre tider knappast skilde sig från övriga vardagar,

Det var först i slutet av 1600-talet som dagen blev helgdag och därefter ökade dess betydelse successivt. Inge Löfström:

I somliga länder markeras långfredagen inte som en särskilt stor helgdag. Det var på grund av pietismens betonande av Jesu försoningsdöd som långfredagen fick en så dominerande roll i vår tradition.

Först 1969 togs förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen bort.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2009-04-05, uppdaterad 2021-03-31)

Källor:

Löfström, Inge (1985) Påsken i tro och tradition

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar

Bælter, Sven (1762) Historiska anmärkningar om kyrcko-ceremonierna (citerad på Faktoider)

långfredag” Svensk ordbok

Vad heter dagarna i stilla veckan och varför?

Kort svar: Stilla veckans dagar kallas palmsöndag, blåmåndag, vita tisdag, dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag och påskafton

Mer om stilla veckans dagar i podden Svenska vanor

Stilla veckan är den sista veckan i fastan och sträcker sig från söndagen före påskdagen till påskafton. Andra namn på stilla veckan är dymmelveckan och påskveckan (även om det senare egentligen är en beteckning på veckan efter påsk). Veckans dagar har lite speciella namn som jag skall förklara. Datumen är för år 2022

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2022-01-20)

Källa: Dymmelveckan och påsk på ne.se

Vilket år tog förbudet mot nöjestillställningar på långfredagen bort?

Kort svar: Förbudet mot ”offentliga tillställningar” såsom biografvisningar på långfredagen upphörde sommaren 1969.

Fredagen i stilla veckan heter på svenska långfredagen eftersom det var en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset. Att långfredagen uppmärksammas inom kristendomen beror just på att det var den dagen som Jesus – enligt traditionen korsfästes och dog.

Jesus Korsfästelse, Bild, Jesus, Bibeln, Kristendomen

I Sverige var det först i slutet av 1700-talet som dagen blev helgdag och därefter ökade dess betydelse successivt. Inge Löfström:

I somliga länder markeras långfredagen inte som en särskilt stor helgdag. Det var på grund av pietismens betonande av Jesu försoningsdöd som långfredagen fick en så dominerande roll i vår tradition.

Så här skriver Bringéus:

Visserligen gjorde reformatorerna Stilla veckan till en predikovecka men först genom kalenderreformen 1772 kom långfredagen att ersätta skärtorsdagen som helgdag. Under inverkan av pietismes och herrnhutismens passionsfromhet blev det snabbt en av kyrkoårets största helgdagar.

Eftersom långfredagen skulle vara en sorgens dag var det förbjudet med ”offentliga tillställningar” under långfredagen, t.ex. fick biografer fick inte ha öppet.

Förbudet införs och upphör

På flera ställen på internet kan man läsa att förbudet inte upphörde förrän 1973. Det är en uppgift som härrör från en äldre version av NE:s artikel om långfredagen. Bringeus skriver dock:

Fram till 1969 gällde förbudet mot anordnande av offentliga nöjestillställningar på långfredagen.

Och detta är den uppgift som stämmer. Förbudet upphörde att gälla den 1 juni 1969.

Historien bakom förbudet mot att anordna offentliga nöjestillställning på långfredagen går tillbaka åtminstone till 1700-talet.  I en kunglig förordning från 1772 stadgas bl.a. att söndagar och helgdagar:

måtte användas i det vid deras stiftelse påsyftade ändamål, som är den Högstes lof och dyrkan.

Några år därefter (1786) utfärdade regeringen en förordning som direkt förbjöd nöjestillställningar på vissa kyrkliga helgdagar, däribland långfredagen. Förbudet förändrades något 1820 då följande femton dagar reglerades:

långfredag, påskafton, påskdag, juldag, julafton, pingstdag, pingstafton samt dertill alla böndagar och dagar före böndagarna.

Men förbudet ska enligt uppgift bara tillämpats vid två tillfällen. Så i slutet av seklet (1895) förändrade riksdagen återigen reglerna till att gälla:

att å juldagen, långfredagen, påskdagen och pingstdagen icke må offentligen uppföras skådespel, gifvas offentlig föreställning i lindansning, konstridning eller annat dylikt, eller hållas offentlig maskerad, bal, lekstuga, så kallad varitéföreställning eller andra sådana nöjen

snip_20180216111726.png
Notis i Dalpilen 1895-10-25

Under kriget (1943) skärptes förbudet på så vis att förbudet inte bara gällde nöjestillställningar utan också offentliga tävlingar och idrottsevenemang. Dock undantogs pingstdagen från förbudet.

Förbudet mot att anordna offentliga tillställningar på juldagen, långfredagen och påskdagen reglerades från 1956 i Allmänna ordningsstadgan:

Å juldagen, långfredagen och påskdagen efter klockan sex på morgonen
må icke anordnas annan offentlig tillställning än konsert. Polismyndigheten
äger medgiva undantag för skådespel och liknande föreställning, vars
innehåll och syfte kan anses förenligt med högtidens helgd.

Detta förbud ledde bl.a. till att länsstyrelsen i Stockholms län 1968 förbjöd bingospel på långfredagen eftersom:

bingospel får anses som offentlig tillställning i allmänna ordningsstadgans mening till följd varav en anmälan om att anordna bingospel på långfredagen lämnades utan bifall på den grunden att enligt 10 § i nämnda stadga — i dess dåvarande lydelse — förbud rådde att anordna offentlig tillställning bl. a. på långfredagen

Under mitten av seklet började förbudet successivt att ifrågasättas mer och mer. Från år 1956 kunde länsstyrelsen göra undantag för filmer som inte avvek från ”det kristna idealet”.

snip_20180216113735.png
Ur SvD 1969-04-21

Våren 1968 kom en socialdemokratisk motion att upphäva förbudet och trots motstånd ifrån bl.a. Moderaterna upphävdes förbudet 1969.

snip_20180216110220.png
DN i april 1969.

Förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen (samt juldagen och påskdagen) togs alltså bort 1969 och första gången som svenskar kunde dansa och gå på bio på långfredagen var 27 mars 1970. Så här rapporterade Sydsvenskan 1970:

På trottoaren utanför dansrestaurangen stod demonstranterna. ”Nej till nöjen på långfredag!” förkunnade ett plakat. Reportern frågade pingstpastorn Bo Hörnberg varför Jönköpings frikyrkor protesterade. – Jesus korsfästes på den här dagen. Vem dansar på en begravningsdag? svarade pastorn.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2007-04-17, uppdaterad 2014-04-02)

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Från fastande till festande på laddad dag” Sydsvenskan 2013-03-27

1969 blev det tillåtet att ha kul på Långfredagen” P4 Uppland 201-04-04

Varför heter det skärtorsdag?

Kort svar: ”Skära” betyder ”rena” och syftar på att Jesus under skärtorsdagen tvättade (renade) sina lärjungars fötter.

Stilla vecken (eller dymmelveckan) är veckan som börjar med palmsöndagen och slutar i och med påskaftonen. Dagarna i stilla veckan har alla olika namn, bl.a. torsdagen som kallas skärtorsdagen.

Att torsdagen i stilla veckan heter skärtorsdag har vare sig med färgen rosa eller med knivar att göra. En äldre betydelse av verbet ”skära” är rena och finns med i t.ex. uttrycket ”skärselden” – den renande elden. Så här förklaras det i SAOB:

göra ren; rena (ngt l. ngn), (ren)tvätta l. (ren)skura; polera l. putsa ren (jfr 1); äv. dels refl.: rena sig, 

Ordet ”skär” i skärtorsdagen syftar på att Jesus (enligt evangelierna) tvättade lärjungarnas fötter just på denna dag:

Han steg upp från bordet, tog av sig manteln och band en handduk om livet. Sedan hällde han vatten i tvättfatet och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade bundit om sig.

Fottvätten var ett vanligt inslag under den tid Jesus levde. Skorna man bar var öppna och därför blev fötterna lätt smutsiga. Att tvätta fötterna på gäster var en handling av gästfrihet, men något som gjordes av de lägre tjänarna. Jesus tvätt av lärjungarnas fötter satte alltså Jesus i en position under dem.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-04-05, uppdaterad 2013-02-25)

Källa: ”Skärtorsdagen” – Institutet för språk och folkminnen 2021-02-17

Vad är en dymmel?

Kort svar: Dymmel är dels namnet på de sista dagarna i påskfastan (från dymmelonsdagen till och med påskafton). En dymmel är också en träkläpp eller en träplugg som man satte i kyrkklockan för att den inte skulle låta under dymmelveckan (den sista veckan före påsk)

När dymmelonsdagen (ska inte förväxlas med askonsdagen) börjar går fastan (som ju började på askonsdagen) in i ett allvarligare skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på dymmelonsdagen för att ligga nere till och med påskafton. Att hugga ved, baka bröd eller brygga öl sågs som mycket olämpligt och den som högg under de här dagarna högg bort växtligheten för det kommande året, hette det.

Dagarna från dymmelonsdagen till och med påskafton kallades för ”dymmeln”

När Dymmeln gick in (på middagen Dymelonsdag), iakttogo de gamla att sätta ärje-kroken i jorden och sätta stål eller egg-jern i sädes-skäppan, för att trollen inte skulle ha makt att stjäla bort sädessäden.

Vidare skulle kyrkklockorna inte låta under dymmeln så därför virade man in klockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornnordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.

1024px-KyrkklockaMaglarpsNyaKyrka

I och med att skärtorsdagen var helgdag fram till kalenderreformen 1772 var dymmelonsdagen helgafton. Och det var då man förberedda sig för det som komma skulle. Eftersom häxorna reste till Blåkulla på natten mellan onsdagen och skärtorsdagen (eller så var det på skärtorsdagen, uppgifterna varierar) målade man kors på dörrar och hängde hjul på ladugården i syfte att hålla häxorna borta.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-02-16)

Källor: Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm

Unge, Ingemar, red (2001)  Våra Högtider – traditionerna, maten och festerna vi minns Prisma Bokförlag: Stockholm

Varför heter det palmsöndagen?

Kort svar: Palmsöndagen har fått sitt namn efter berättelserna i Nya testamentet om hur Jesus red in i Jerusalem och möttes av människor som viftade med palmkvistar.

Påsken är egentligen en högtid som är utdragen över flera månaders tid. Från fastlagen (fyrtiosex dagar före påskdagen) till pingst (femtio dagar efter påskdagen) via själva hödpunkten – påskdagen då kristna firar Jesus uppståndelse ifrån det döda.

Utformningen av påskens olika dagar är till allra största delen hämtade ifrån kristen tradition, även om det såklart även finns betydande icke-kristna inslag i påskfirandet. Den sista veckan som leder fram till finalen (påskdagen) kallas för stilla veckan eller dymmelveckan.

5602191069_0fa3189b60_b.jpg
Källa: Flickr

Stilla veckan börjar med palmsöndagen. Palmsöndagen har fått sitt namn eftersom man firar Jesus intåg i Jerusalem då folk som kommit för att fira påsk. Så här står det i Johannesevangeliet 12:12-13

Nästa dag, när de många som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var på väg till Jerusalem, tog de palmkvistar och gick ut för att möta honom. Och de ropade: ”Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels konung.”

Just intåget i Jerusalem har central betydelse i den kristna traditionen – så stor betydelse att man läser texterna om intåget både den första söndagen i advent och på palmsöndagen. Så här skriver prästen Joel Ingmarsson:

På Första Advent firar vi att Jesus är Herren, Gud själv som blivit människa, och som kommer till oss ett nytt kyrkoår. Men på Palmsöndagen påminns vi om att intåget i Jerusalem har ett djupare syfte. Jesus rider inte in i staden bara för att folket ska bekräfta att han är en kung. Han rider in till Jerusalem som en inledning till den stora finalen i hans liv på jorden: han har kommer dit för att dömas, lida och dö.

I katolska länder tar folk med sig palmkvistar till kyrkan på palmsöndagen och de bärs i procession runt i städerna för att sedan sättas upp i hemmen till skydd mot sjukdomar och liknande. Eftersom Sverige inte har några palmer har det istället varit sälgkvistar som använts.

sälg

Sälgen ansågs ha magiska krafter att hela och det oroade kyrkan. Vid ett kyrkomöte i Örebro 1529 skrevs det:

Palm viges icke, ej heller brukas därtill att han skulle hava besynnerlig makt, der man skall sätta tröst till, utan till en åminnelse, att folk strödde palmkvistar i vägen för Kristus.

Andra bloggar om: , , , , , .

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad: 2012-03-30)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm