Kort svar: När ”Gumman som blev liten som en tesked” gick som julkalender 1967 hade den 22 avsnitt och därmed 22 luckor i kalendern. Men när den repriserades 1976 var det 24 avsnitt respektive luckor.
En av två julkalendrar som repriserats är Gumman som blev liten som en tesked (den andra är Trolltider). Första gången som Teskedsgumman (som den oftare kallas) sändes som adventskalender var 1967. Eftersom första advent detta år inföll 3 december så började kalendern då och innehöll bara 22 avsnitt och den fysiska kalendern hade bara 22 luckor.
Kalendern 1967
När Teskedsgumman skulle repriseras knappt tio år senare uppstod ett problem. Förutom att man bytt namn till ”Julkalendern” så hade teve också bestämt att kalendern skulle börja sändas den 1 december varje år. Därför saknades det två avsnitt. Så här skrev Röster i Radio & TV:
Eftersom TV-teskedsgumman består av 22 avsnitt får vi se två ”vanliga” sagor onsdag 1 och torsdag 2 december. Fredag 3 december börjar Teskedsgumman och fortsätter med ett nytt avsnitt varje dag t o m julafton.
För radions kalender, som var densamma, hade man istället valt att spela in två nya avsnitt med bl.a. Birgitta Andersson. Och på den fysiska kalendern, som öppnades av dockorna Drutten och Jena, hade man lagt till lucka 1 och lucka 2 på en nymålad kalender.
Julkalendern 1976
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-30
Vissa julkalendrar har dock haft fler luckor. När Fem myror är fler än fyra elefanter blev julkalender 1977 så gjorde man ett avsnitt per bokstav i alfabetet och fick därmed gör 28 luckor. När Klasse Möllberg skulle gör julkalendern 1992 så sändes det första programmet redan söndagen 29 november, som var första advent detta år. Med ett program 29 och ett 30 november plus de tjugofyra avsnitt som sändes i december så blev det totalt tjugosex luckor i 1992 år julkalender.
Utsnitt av Klasses julkalender 1992, med bl.a. lucka 29 och lucka 30.
Klasses julkalender var halvtimmeslånga direktsända avsnitt med tävlingar, där tittarna kunde ringa in och tävla.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-29
Källa: Stenudd, Solveig, Teskedsgumman (2004) Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm,
Kort svar: När ”Fem myror är fler än fyra elefanter” var julkalender på teve 1977 innehöll den 28 luckor eftersom varje bokstav i alfabetet var en lucka.
Mitt under produktionen av den tredje säsongen av trions succéprogram Fem myror är fler än fyra elefanter under december 1976 blev man tvungna att avbryta eftersom Remaeus överansträngt ena benet. Produktionen återupptogs först vid midsommar. Då kläckte TV2:s barnredaktion idén att ta de redan inspelade inslagen och sedan komplettera med ytterligare några. Så här skrev Svenska Dagbladet:
Då dök idén att göra om och komplettera ”Fem myror är fler än fyra elefanter” till 28 kalenderprogram och varje dag presentera en av bokstäverna i alfabetet. Och så fick det bli. I varje program har alltså en bokstav ”huvudrollen” och i slutet av programmen – som är halvtimmeslånga öppnar Magnus, Brasse och Eva ”dagens bokstavslucka”, i den kalender som väl nu hänger i de flesta hem-
För att lyckas klämma in 28 luckor fick man börja 1977 års julkalender redan den 27 november, alltså första advent. Så mellan 17.30 och 18.05 söndagen den 27 november 1977 sändes det första avsnittet av det årets julkalender.
Sedan sändes 28 avsnitt fram till och med julafton då det hela avslutades med bokstaven ”F”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-28
Kort svar: Skillnaden mellan adventspynt och julpynt är att det förra är olika typer av ljus som man pyntar med under adventstiden och det senare är pynt som ska sättas upp i samband med jul.
Under adventsperioden är det en tradition i Sverige sedan ungefär hundra år tillbaka att man sätter upp olika typer av adventspynt. Adventspynt är pynt som man sätter fram under adventstiden, alltså från första advent. Klassiskt adventspynt är ljusstakar och stjärnor eftersom de ger ljus i decembermörkret samt adventskalendrar som används för att räkna ner inför jul. Kalendern brukar dock oftast börja 1 december oavsett om advent börjat eller inte.
En trend som accelererat under de senaste årtiondena är att julpyntet börjar sättas fram tidigare och tidigare. Många tar fram julgranen redan 1 december och pyntar med tomtar samtidigt.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-28
Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker
Första söndagen i advent infaller exakt fyra veckor före fjärde advent. Om julafton infaller på en söndag (och alltså är fjärde advent) så blir första advent den 3 december och om julafton är på en lördag så blir första advent istället den 27 november. Sen kan första advent infalla på samtliga datum däremellan.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-30
Den period som vi kallar adventstiden håller alltså på till och med julafton och tar slut när julaftonsnatten går över till juldagen. Inom bl.a. Svenska kyrkan och katolska kyrkan firar man midnattsmässa under natten till juldagen och det är då den egentliga julhelgen börjar.
Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-24)
Källa:Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker
Adventsljusstaken med stearinljus kom populariserades i Sverige under det tidiga 1900-talet. Tanken är att man tänder ett nytt ljus i staken under varje söndag under adventstiden. Det betyder att denna adventsljusstake har fyra ljus.
Adventsljusstake 1953
Den elektriska adventsljusstaken uppfanns i Sverige 1934 av Oskar Andersson. Han jobbade på Philips i Göteborg och använde kasserad julgransbelysning i en bågformad träljusstake – avsedd för stearinljus – och placerade sju stycken 14 volts lampor i den. Fem år senare (1939) lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning.
Elektrisk adventsljusstake.
På de allra flesta elektriska adventsljusstakar som finns så är det sju ljus, även om det förekommer sådana med fem eller nio ljus.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-16
Radio började sändas redan på 1920-talet i Sverige, men första gången som det sändes en adventskalender i svensk radio var 1957. Söndagen den 1 december (som också råkade vara första advent) klockan fem i åtta sändes ett program i radio med namnet ”Fem i åtta öppnar vi barnens adventskalender”. Rolf Bergström och några barn i åldrarna tre till elva år sjöng julvisor, pratade om vad de önskade sig och öppnade en lucka i en adventskalender.
Den fysiska kalender som användes 1957 hade inte luckor utan istället var det papperslappar med figurer som man skulle klistra ovanpå dagens datum från 1 december till och med julafton. Kalendern fanns med i tidningen Röster i Radio & TV och varje vecka kom sju nya figurer som man kunde klistra på
Därefter har radion sänt en kalender varje år och fram till 1972 var det samma kalender som på teve ibland dock under olika namn.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12
Kort svar: Den första svenska adventskalendern (eller julkalendern) ritades av Aina Stenberg Masolle 1934.
En adventskalender eller (julkalender som det egentligen heter) är en teckning eller bild med 24 eller något fler luckor som man öppnar under dagarna fram till och med julafton. Troligen kom idén med en adventskalender från Tyskland där Gerhard Lang runt 1920 skapade den första moderna julkalendern.
Till Sverige kom kalendern första gången 1934. Det var Henny Strömman som blev chef för Sveriges Flickors Scoutförbund och då såg hon en möjlig inkomstkälla. Hon gav uppdraget till konstnären Aina Stenberg Masolle att rita en bild som skulle användas. Så här skriver SvD 25 november 1934 under rubriken ”En rolig julkalender”:
Flera av detaljerna på tavlan t.ex. snöbollar, lyktan, månen, stugans fönster, dörr och skorstenar o.s.v., äro lösa och går att fälla upp som luckor, varvid en liten bild innanför visar sig.
Aina Stenberg Masolle som fick uppdraget att måla adventskalendern 1934 var en etablerad svensk konstnär som gift sig och flyttat till Dalarna. Beställaren önskade sig en kalender ”större än den tyska, utan glitter, med tomtar”. Stenberg lär då ha använt sin egen gård i Östra Björken i Dalarna som motiv.
Barnens Adventskalender – som den kom att heta – blev en omedelbar succé och de 10.000 exemplar som tryckts gick snabbt åt. Den första adventskalendern hade 24 luckor – en för varje dag fram till julafton. Varje år fram till 1964 tecknade sedan Stenberg liknande kalendrar.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12
Högtider och traditioner 