Kategoriarkiv: advent

Vem skapade den sjuuddiga adventsstjärnan?

av

Kort svar: Den sjuuddiga adventsstjärnan skapades av Erling Persson under 1940-talet.

Adventspyntet är mer sparsmakat än julpyntet och består oftast av tre saker: adventsljusstakar med fyra ljus, elektriska adventsljusstakar och adventsstjärnor. De senare började importeras från Tyskland under början av förra seklet och det finns spridda belägg för adventsstjärnor i Sverige under de första årtiondena av 1900-talet. Dessa adventsstjärnor var inte sällan dyra och ganska opraktiska.

Julstjärna

Men under 1940-talet kom Erling Persson, sedermera grundare av klädföretaget Hennes & Mauritz, på att man kunde göra enklare och billigare adventsstjärnor i papp. Perssons adventsstjärnor var hade gulröd, hade sju uddar med små hål och var dessutom hopfällbar. Men det bästa var priset: endast 2,50 kronor jämfört med andra stjärnor som kunde kosta sex gånger så mycket.

Persson kallades sin adventsstjärna för ”Tindra Kristall”. Så här beskrivs det i en text på Digital museum:

Tindra Kristall började massproduceras 1941 och blev mycket populär. Den hängde i vart och vartannat fönster och kallades senare ibland i folkmun lite nedsättande för Proletärstjärnan. Kanske blev den därför snart förpassad från finrummen, men många minns säkert det orangeröda skenet från sitt fönster i barnrummet.

Även om den började massproduceras till julen 1941 så finns de tidigaste annonserna för ”Tindra Kristall” att hitta först inför julen 1943. I en intervjubok från 1995 erinrar sig Erling Persson hur försäljningen av den sjuuddiga stjärnan exploderade under andra världskriget:

Det var något alldeles speciellt med stämningen efter kriget. Det skulle vara ljus i varje fönster

Populariteten för de sjuuddiga stjärnorna fortsatte att öka under efterkrigstiden och ”från så gott som vartenda fönster i de stora hyreskasernerna strålade de gulröda stjärnorna alltifrån första advent”. Att adventsstjärnan var så billiga gjorde att den nedsättande fick beteckningen ”proletärstjärna”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-10

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Norlin, Arne (2023) Allt om våra högtider : från jul till halloween

Adventsstjärna – digitaltmuseum

Hur vanligt är Nissebus i Sverige?

av

Kort svar: I en undersökning från 2023 uppger 27 procent av barnfamiljerna att de har någon form av Nissebus i december.

Nissebus eller nissedörr är en ny tradition som kom till Sverige runt 2014 och etablerade sig under slutet av 2010-talet. Idén bakom nissebuss är att man bygger en miniatyrdörr på väggen där ”nissen” flyttar in 1 december och den gör sedan gör olika typer av hyss fram till julafton. För barnen blir det en nedräkning inför julen, precis som med en julkalender.

Det finns ganska få undersökningar om nissebusen utbredning, men när Presentbolaget inför julen 2023 frågade c.a. 1000 svenskar om deras decembertraditioner så svarade 6 procent att de gjorde Nissebus för sina barn.

Nissedörr

I svaren finns det dock en märkbar skillnad mellan olika grupper. Pensionärer och familjer utan barn var helt ointresserade av traditionen (0 respektive 1 procent), medan i gruppen barnfamiljer var det 27 procent som uppgav att de gjorde Nissebus i december.

Undersökningen är förvisso en enskild undersökning, men den visar ändå tydligt att traditionen med Nissebus har etablerat sig bland svenska barnfamiljer.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-04

Källa: Yogov undersökning om jul 2023 q11

När började man sända julkalendern på teve med start 1 december?

av

Kort svar: Från och med julkalendern 1973 (Mumindalen) så startar programmet alltid 1 december oavsett om det är första advent eller inte (förutom två undantag efter 1973).

När adventskalendern började sändas i teve 1960 så startade programmet alltid första advent oavsett vilket datum första advent inföll på. Det innebar att Titteliture 1960 hade sitt premiäravsnitt 27 november eftersom första advent inföll just detta datum 1960 (med det blev 24 avsnitt ändå eftersom onsdagarna var teve-fria).

Tittelitur

Till december 1971 bytte man namn på adventskalendern till julkalendern eftersom man ville tona ner den kyrkliga kopplingen. Året därefter, 1973, började man också sända julkalendern med start 1 december. Det årets julkalender var Mumindalen och den sändes alltså i 24 avsnitt med start lördag 1 december, som då inte var första advent.

Efter 1973 har man med två undantag startat respektive års julkalender 1 december. De två undantagen är dels Fem myror är fler än fyra elefanter som startade 27 november för att man ville ha 28 luckor (lika många som det är bokstäver i alfabetet) och dels Klasses julkalender 1992 som hade premiär redan den 29 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-30

Källor:

Röster i radio och TV nr 49 1973

Vilka julkalendrar har sänts i repris?

av

Kort svar: Många av de julkalendrar som visats på SVT har sänts i repris, men den ända två som faktiskt repriserats just som julkalendrar är ”Gumman som blev liten som en tesked” (1967 och 1976) samt ”Trolltider” (1979 och 1985).

Varje år sedan 1960 har det sänts en julkalender (fram till 1971 hette den adventskalender) på SVT. Innehåll och form har varit mycket olika mellan olika år och det är faktiskt bara två julkalendrar som har repriserats som julkalendrar.

Den första julkalendern att repriseras var Gumman som blev liten som en tesked. Första gången som Teskedsgumman (som den oftare kallas) sändes som adventskalender var 1967. Eftersom första advent detta år inföll 3 december så började kalendern då och innehöll bara 22 avsnitt och den fysiska kalendern hade bara 22 luckor.

Teskedsgumman 1967

När programmen skulle repriseras 1967 uppstod ett problem. Från ledningens sida hade man bestämt att kalendern skulle börja sändas den 1 december varje år. Därför saknades det två avsnitt. Så här skrev Röster i Radio och TV:

Eftersom TV-teskedsgumman består av 22 avsnitt får vi se två ”vanliga” sagor onsdag 1 och torsdag 2 december. Fredag 3 december börjar Teskedsgumman och fortsätter med ett nytt avsnitt varje dag t o m julafton.

Till radions kalender, som var samma, spelade man in två nya avsnitt och på den fysiska kalendern, som öppnades av dockorna Drutten och Jena, la man till lucka 1 och lucka 2 på en nymålad kalender.

Den andra julkalendern som repriserats som julkalender är Trolltider. Första gången som Maria och Camilla Gripe saga gick som julkalender var i december 1979 och sedan gick den, delvis av ekonomiska skäl, i repris i december 1985.

Trolltider 1985

Även Trolltider fick en ny papperskalender vid repriseringen. Papperskalendern som användes till julkalendern 1979 föreställde karaktärerna som förekom i teve-serie och tecknades av Måd Olsson-Wannefors. Kalendern 1985 tecknades av Bengt Arne Runnerström med motiv från en trollskog.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-03

Källor:

”Teskedsgumman” Röster i Radio & TV 1976

SvD 1979-10-09

SvD 1985-12-01

Vilka år sändes Trolltider som julkalender i teve?

av

Kort svar: Trolltider var julkalender i teve första gången 1979 och sedan gick samma kalender i repris 1985.

Sedan december 1960 har det på svensk teve varje år sänts en julkalender som räknar ner inför julafton. De flesta år har kalendern haft 24 luckor, men vissa år, som t.ex. Teskedsgumman (1967), Fem myror är fler än fyra elefanter (1977) och Klasses julkalender (1992), har det varit fler beroende på att kalendern startat första advent.

En av de mest populära julkalendrarna genom åren, som i sin samtid också var ifrågasatt, är Trolltider. Manus till Trolltider skrevs av Maria och Camilla Gripe och den hade premiär lördag 1 december 1979 kl. 17.30 i TV2. Därefter sändes kalendern samma tid varje kväll fram till och med julafton (på vardagarna även kl. 19.00 ”för dem som inte hinner hem till 17.30”).

Julkalendern 1979

Papperskalendern som användes till julkalendern 1979 föreställde karaktärerna som förekom i teve-serien. Motivet på kalendern tecknades av Måd Olsson-Wannefors.

Till december 1985 bestämdes sig TV2 för att sända Trolltider i repris. Orsaken till beslutet var, enligt TV2:s barnchef Helena Sandblad, ekonomi – att producera en helt nyskapad julkalender skulle bli för dyrt. Så därför sändes Trolltider på nytt i december 1985.

Det som var nytt 1985 var dels papperskalendern som detta år tecknades av Bengt Arne Runnerström med motiv från en trollskog och dels att man i anslutning till lucköppningen, som gick under namnet Trollkalendern, hade bjudit in folklivsforskaren Ebbbe Schön att berätta om ”gamla tiders tro på tomtar och troll och andra väsen”. Det senare väckte en storm av protester från landets pastorer som ansåg att den ”uppmanar till vidskepelse”

Julkalendern 1985

Trolltider blev därmed den andra julkalendern att repriseras i teve. Tidigare hade Gumman som blev liten som en tesked visats vid två tillfällen (1967 och 1976) också då med två olika papperskalendrar.

I december 2023 sändes en ”reboot” av Trolltider med delvis samma karaktärer men ny historia – Trolltider – legenden om Bergatrollet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-12-01

Källor:

SvD 1979-10-09

SvD 1985-12-01

Hur många adventssöndagar är det?

av

Kort svar: Under adventstiden infaller fyra söndagar – första till fjärde söndagen i advent.

Advent är en förberedelseperiod inför julhelgen som börjar ungefär fyra veckor innan juldagen. Första söndagen i advent infaller söndagen mellan 27 november och 3 december och sedan löper adventstiden på fram till och med julafton. Det är i och med första söndagen i advent som man ska sätta upp sitt adventspynt, t.ex. adventsstjärnor och adventsljusstakar.

Adventsljus

Under adventstiden infaller därmed fyra söndagar:

Som synes kan fjärde söndagen i advent infalla på julafton, men dock inte på juldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-22

Vilket datum var första advent 1960?

av

Kort svar: Första söndagen i advent 1960 inföll 27 november.

Advent är den förberedelsetid som pågår cirka fyra veckor inför julhelgen. Adventstiden börjar med den söndag som infaller fyra söndagar före juldagen. Eftersom juldagen alltid är 25 december innebär det att första söndagen i advent kan infalla från 27 november till 3 december.

År 1960 var juldagen på en söndagen vilket innebär att första söndagen i advent inföll fyra veckor tidigare – den 27 november. Det speciella med första advent 1960 var att detta år sändes den första adventskalender i teve – Titteliture. Under de första åren som adventskalendern sändes i teve började den inte nödvändigtvis 1 december. Detta fick 1960 som konsekvens att papperskalendern detta år hade 28 luckor en för varje dag från 27/11 till 24/12.

Adventskalendern 1960

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-13

Källor: 
Julkalendern i radio och TV genom tiderna av Solveig Stenudd 
Julkalendern genom tiderna Caroline Cabot

Hur många luckor hade adventskalendern i teve 1960?

av

Kort svar: Den första adventskalendern i teve 1960, Titteliture, hade inte mindre än 28 luckor eftersom det första avsnittet sändes första advent 27 november.

Adventskalendrar har funnits i Sverige sedan 1930-talet. Sedan började radio (1957) respektive teve (1960) sända egna adventskalendrar som därefter har varit en återkommande årlig tradition. Den första teve-kalendern hette Titteliture.

Titteliture från 1960

1960 års adventskalender sände sitt första avsnitt den första söndagen i advent 1960 (som då var 27 november). Klockan halv sex sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset.

De första åren så sändes Adventskalendern inte varje dag i december,  eftersom vissa dagar var helt tevefria. Men eftersom Titteliture började 27 november blev det ändå tjugofyra avsnitt. Själva papperskalendern som man hade till programmet hade dock 28 luckor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-13

Källor: 
Julkalendern i radio och TV genom tiderna av Solveig Stenudd 
Julkalendern genom tiderna Caroline Cabot

När är första söndagen i advent 2023?

av

Kort svar: Första advent 2023 infaller söndag 3 december.

Advent betyder ”ankomst” och är namnet på den period om cirka fyra veckor som infaller före julhelgen. Adventstiden kan börjar från söndag som infaller 27 november till den söndag som infaller 3 december. Om julafton infaller på en söndag och alltså är fjärde advent så blir första advent den 3 december och om julafton är på en lördag så blir första advent istället den 27 november. Det betyder att första advent kan infalla både i november och december.

Från Nordiska museet

Julafton 2023 infaller just på en söndag vilket gör att första söndagen i advent är tre söndagar dessförinnan – alltså 3 december. Däremot öppnar man fortfarande första luckan i adventskalendrarna fredag 1 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-12

När är första advent 2022?

av

Kort svar: Första söndagen i advent 2022 infaller 27 november.

Advent, som betyder ankomst, är en period om cirka fyra veckor som börjar den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december. Om julafton infaller på en söndag och alltså är fjärde advent så blir första advent den 3 december och om julafton är på en lördag så blir första advent istället den 27 november. Det betyder att första advent kan infalla både i november och december.

Första advent 1964

Julafton 2022 infaller på en lördag vilket gör att första advent detta år infaller redan 27 november, vilket alltså är så tidigt som det går. Det är från och med detta datum som man kan börja ta fram adventspynt, t.ex. adventsljusstakar och adventsstjärnor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11