Hur många luckor hade ”Teskedsgumman” när den gick som julkalender?

Kort svar: När ”Gumman som blev liten som en tesked” gick som julkalender 1967 hade den 22 avsnitt och därmed 22 luckor i kalendern. Men när den repriserades 1976 var det 24 avsnitt respektive luckor.

Sedan 1960 har det varit en återkommande tradition att svensk teve visar en julkalender (adventskalender fram till 1971) under december månad. Sedan 1974 börjar julkalendern alltid den 1 december, men innan dess var det oftare på första advent, som ju kan variera från 27 november till 3 december.

En av två julkalendrar som repriserats är Gumman som blev liten som en tesked (den andra är Trolltider). Första gången som Teskedsgumman (som den oftare kallas) sändes som adventskalender var 1967. Eftersom första advent detta år inföll 3 december så började kalendern då och innehöll bara 22 avsnitt och den fysiska kalendern hade bara 22 luckor.

Kalendern 1967

När Teskedsgumman skulle repriseras knappt tio år senare uppstod ett problem. Förutom att man bytt namn till ”Julkalendern” så hade teve också bestämt att kalendern skulle börja sändas den 1 december varje år. Därför saknades det två avsnitt. Så här skrev Röster i Radio & TV:

Eftersom TV-teskedsgumman består av 22 avsnitt får vi se två ”vanliga” sagor onsdag 1 och torsdag 2 december. Fredag 3 december börjar Teskedsgumman och fortsätter med ett nytt avsnitt varje dag t o m julafton.

För radions kalender, som var densamma, hade man istället valt att spela in två nya avsnitt med bl.a. Birgitta Andersson. Och på den fysiska kalendern, som öppnades av dockorna Drutten och Jena, hade man lagt till lucka 1 och lucka 2 på en nymålad kalender.

Julkalendern 1976

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-30

Källor: Teskedsgumman” Röster i Radio & TV 1976

Hur många luckor hade Klasses julkalender 1992?

Kort svar: Klasses julkalender, som var teves julkalender 1992, hade inte mindre 26 luckor eftersom kalendern började redan den 29 november.

En årligt återkommande tradition sedan 1960 är teves julkalender (som hette adventskalender fram till 1971). Varje år är det ett nytt tema, med nya manusförfattare och nya skådespelare. De allra flesta år börjar julkalendern den 1 december och har ett nytt avsnitt och en ny lucka fram till och med julafton 24 december.

Vissa julkalendrar har dock haft fler luckor. När Fem myror är fler än fyra elefanter blev julkalender 1977 så gjorde man ett avsnitt per bokstav i alfabetet och fick därmed gör 28 luckor. När Klasse Möllberg skulle gör julkalendern 1992 så sändes det första programmet redan söndagen 29 november, som var första advent detta år. Med ett program 29 och ett 30 november plus de tjugofyra avsnitt som sändes i december så blev det totalt tjugosex luckor i 1992 år julkalender.

Utsnitt av Klasses julkalender 1992, med bl.a. lucka 29 och lucka 30.

Klasses julkalender var halvtimmeslånga direktsända avsnitt med tävlingar, där tittarna kunde ringa in och tävla.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-29

Källa: Stenudd, Solveig, Teskedsgumman (2004)  Pettson, Pelle Svanslös och alla de andra – Julkalendern i radio och TV genom tiderna, Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, Stockholm, 

Hur många luckor hade julkalendern på tv 1977?

Kort svar: När ”Fem myror är fler än fyra elefanter” var julkalender på teve 1977 innehöll den 28 luckor eftersom varje bokstav i alfabetet var en lucka.

Sedan 1960 har svensk teve varje år sänt en adventskalender, från 1971 fick den dock namnet julkalender. När det var dags för 1977 så fick Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Eva Remaeus i uppdrag att göra det årets julkalender. Men det var sent som trion fick uppdraget.

Mitt under produktionen av den tredje säsongen av trions succéprogram Fem myror är fler än fyra elefanter under december 1976 blev man tvungna att avbryta eftersom Remaeus överansträngt ena benet. Produktionen återupptogs först vid midsommar. Då kläckte TV2:s barnredaktion idén att ta de redan inspelade inslagen och sedan komplettera med ytterligare några. Så här skrev Svenska Dagbladet:

Då dök idén att göra om och komplettera ”Fem myror är fler än fyra elefanter” till 28 kalenderprogram och varje dag presentera en av bokstäverna i alfabetet. Och så fick det bli. I varje program har alltså en bokstav ”huvudrollen” och i slutet av programmen – som är halvtimmeslånga öppnar Magnus, Brasse och Eva ”dagens bokstavslucka”, i den kalender som väl nu hänger i de flesta hem-

För att lyckas klämma in 28 luckor fick man börja 1977 års julkalender redan den 27 november, alltså första advent. Så mellan 17.30 och 18.05 söndagen den 27 november 1977 sändes det första avsnittet av det årets julkalender.

Sedan sändes 28 avsnitt fram till och med julafton då det hela avslutades med bokstaven ”F”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-28

Källa: Trion som lyckats igen” SvD 1977-11-27

Vad är skillnaden mellan adventspynt och julpynt?

Kort svar: Skillnaden mellan adventspynt och julpynt är att det förra är olika typer av ljus som man pyntar med under adventstiden och det senare är pynt som ska sättas upp i samband med jul.

Advent är en period om cirka fyra veckor som föregår julen. I SAOB skriver man att advent är ”den del af det kristna kyrkoåret, som föregår julen.” Första söndagen i advent kan infall från 27 november till 3 december.

Under adventsperioden är det en tradition i Sverige sedan ungefär hundra år tillbaka att man sätter upp olika typer av adventspynt. Adventspynt är pynt som man sätter fram under adventstiden, alltså från första advent. Klassiskt adventspynt är ljusstakar och stjärnor eftersom de ger ljus i decembermörkret samt adventskalendrar som används för att räkna ner inför jul. Kalendern brukar dock oftast börja 1 december oavsett om advent börjat eller inte.

Julhelgen däremot börjar inte förrän på julafton 24 december. Det är till och med så att advent håller på hela vägen fram till julaftonskvällen. Det är också i samband med julhelgen, eller möjligen någon dag dessförinnan, som julpyntet ska sättas fram. Julpynt är just pynt som förknippas med julen, t.ex. julgran med julgransbelysning, röda jultomtar av olika slag, julbockar, julbonader och så vidare.

En trend som accelererat under de senaste årtiondena är att julpyntet börjar sättas fram tidigare och tidigare. Många tar fram julgranen redan 1 december och pyntar med tomtar samtidigt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-28

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Mellan vilka datum kan första advent infalla?

Kort svar: Första advent kan infalla mellan 27 november och 3 december, men alltid på en söndag.

Ordet advent betyder ankomst och är en period om cirka fyra veckor som fungerar som en förberedelseperiod inför julhelgen. Den fjärde söndagen i advent infaller den söndag som är närmast före juldagen, eftersom adventstiden tar slut när julafton går över till juldagen. Julafton kan alltså vara fjärde advent, men inte juldagen.

Första söndagen i advent infaller exakt fyra veckor före fjärde advent. Om julafton infaller på en söndag (och alltså är fjärde advent) så blir första advent den 3 december och om julafton är på en lördag så blir fjärde advent den 3 december. Sen kan första advent infalla på samtliga datum däremellan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-30

När tar adventstiden slut?

Kort svar: Advent slutar i och med att julaftonskvällen går över i juldagsnatten.

Advent (som betyder ankomst) är en period om cirka fyra veckor som börjar fyra söndagar före juldagen. Att första advent alltid är på en söndag gör att datumet kan variera från 27 november till 3 december. Fjärde söndagen i advent kan därmed infalla mellan 18 december och 24 december, aldrig på juldagen (25 december).

COLLECTION: Gustav Andersson

Den period som vi kallar adventstiden håller alltså på till och med julafton och tar slut när julaftonsnatten går över till juldagen. Inom bl.a. Svenska kyrkan och katolska kyrkan firar man midnattsmässa under natten till juldagen och det är då den egentliga julhelgen börjar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-24)

Källa:  Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Nordiska Museet ”1:a advent” (läst 2021-11-24)

Hur många ljus har en adventsljusstake?

Kort svar: De adventsljusstakar där du tänder ett ljus varje söndag har fyra ljus. De elektriska adventsljusstakarna har oftast sju ljus

En adventsljusstake kan antingen vara med stearinljus eller med elektriska ljus. Det gemensamma för adventsljusstakarna är att de ska tändas första söndagen i advent, tillsammans med övrigt adventspynt.

Adventsljusstaken med stearinljus kom populariserades i Sverige under det tidiga 1900-talet. Tanken är att man tänder ett nytt ljus i staken under varje söndag under adventstiden. Det betyder att denna adventsljusstake har fyra ljus.

Adventsljusstake 1953

Den elektriska adventsljusstaken uppfanns i Sverige 1934 av Oskar Andersson. Han jobbade på Philips i Göteborg och använde kasserad julgransbelysning i en bågformad träljusstake – avsedd för stearinljus – och placerade sju stycken 14 volts lampor i den. Fem år senare (1939) lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning.

Elektrisk adventsljusstake.

På de allra flesta elektriska adventsljusstakar som finns så är det sju ljus, även om det förekommer sådana med fem eller nio ljus.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-16

Källor: Digitalt Museum – ”adventsljusstake

När sändes den första adventskalendern i radio?

Kort svar: 1957 sändes den första adventskalendern i svensk radio.

En adventskalender (eller julkalender som det också kallas) är en målning med 24 luckor där man öppnar en varje dag från 1 december till och med julafton. Den första adventskalendern i Sverige började säljas inför december månad 1934 och det var Svenska flickors scoutförbund som sålde den.

Radio började sändas redan på 1920-talet i Sverige, men första gången som det sändes en adventskalender i svensk radio var 1957. Söndagen den 1 december (som också råkade vara första advent) klockan fem i åtta sändes ett program i radio med namnet ”Fem i åtta öppnar vi barnens adventskalender”. Rolf Bergström och några barn i åldrarna tre till elva år sjöng julvisor, pratade om vad de önskade sig och öppnade en lucka i en adventskalender.

Den fysiska kalender som användes 1957 hade inte luckor utan istället var det papperslappar med figurer som man skulle klistra ovanpå dagens datum från 1 december till och med julafton. Kalendern fanns med i tidningen Röster i Radio & TV och varje vecka kom sju nya figurer som man kunde klistra på

Därefter har radion sänt en kalender varje år och fram till 1972 var det samma kalender som på teve ibland dock under olika namn.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12

Källa:Sveriges Radios julkalender 50 år

Vem gjorde den första svenska adventskalendern?

Kort svar: Den första svenska adventskalendern (eller julkalendern) ritades av Aina Stenberg Masolle 1934.

En adventskalender eller (julkalender som det egentligen heter) är en teckning eller bild med 24 eller något fler luckor som man öppnar under dagarna fram till och med julafton. Troligen kom idén med en adventskalender från Tyskland där Gerhard Lang runt 1920 skapade den första moderna julkalendern.

Till Sverige kom kalendern första gången 1934. Det var Henny Strömman som blev chef för Sveriges Flickors Scoutförbund och då såg hon en möjlig inkomstkälla. Hon gav uppdraget till konstnären Aina Stenberg Masolle att rita en bild som skulle användas. Så här skriver SvD 25 november 1934 under rubriken ”En rolig julkalender”:

Flera av detaljerna på tavlan t.ex. snöbollar, lyktan, månen, stugans fönster, dörr och skorstenar o.s.v., äro lösa och går att fälla upp som luckor, varvid en liten bild innanför visar sig.

Aina Stenberg Masolle som fick uppdraget att måla adventskalendern 1934 var en etablerad svensk konstnär som gift sig och flyttat till Dalarna. Beställaren önskade sig en kalender ”större än den tyska, utan glitter, med tomtar”. Stenberg lär då ha använt sin egen gård i Östra Björken i Dalarna som motiv.

Barnens Adventskalender – som den kom att heta – blev en omedelbar succé och de 10.000 exemplar som tryckts gick snabbt åt. Den första adventskalendern hade 24 luckor – en för varje dag fram till julafton. Varje år fram till 1964 tecknade sedan Stenberg liknande kalendrar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12

Källor: Nordiska museet ”Adventskalender

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

SvD 1934-11-25

När börjar julkalendern på SVT 2021?

Kort svar: Årets julkalender på SVT (En hederlig jul med Knyckertz) börjar den 1 december.

Första söndagen i advent 1960 (som det året var 27 november) kl. 17.30 sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset. Adventskalendern sändes inte varje dag i december, eftersom vissa dagar var helt tevefria.

De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 29 luckor (26 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december och bytte namn till julkalendern.

Julkalendern har sänts varje år och årets kalender 2021 heter En hederlig jul med Knyckertz. Det första avsnittet sänds den 1 december på SVT och kommer även att finnas på SVT Play.

Källa: En hederlig jul med Knyckertz” svtplay.se

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-09