Vad är skillnaden mellan adventspynt och julpynt?

Kort svar: Skillnaden mellan adventspynt och julpynt är att det förra är olika typer av ljus som man pyntar med under adventstiden och det senare är pynt som ska sättas upp i samband med jul.

Advent är en period om cirka fyra veckor som föregår julen. I SAOB skriver man att advent är ”den del af det kristna kyrkoåret, som föregår julen.” Första söndagen i advent kan infall från 27 november till 3 december.

Under adventsperioden är det en tradition i Sverige sedan ungefär hundra år tillbaka att man sätter upp olika typer av adventspynt. Adventspynt är pynt som man sätter fram under adventstiden, alltså från första advent. Klassiskt adventspynt är ljusstakar och stjärnor eftersom de ger ljus i decembermörkret samt adventskalendrar som används för att räkna ner inför jul. Kalendern brukar dock oftast börja 1 december oavsett om advent börjat eller inte.

Julhelgen däremot börjar inte förrän på julafton 24 december. Det är till och med så att advent håller på hela vägen fram till julaftonskvällen. Det är också i samband med julhelgen, eller möjligen någon dag dessförinnan, som julpyntet ska sättas fram. Julpynt är just pynt som förknippas med julen, t.ex. julgran med julgransbelysning, röda jultomtar av olika slag, julbockar, julbonader och så vidare.

En trend som accelererat under de senaste årtiondena är att julpyntet börjar sättas fram tidigare och tidigare. Många tar fram julgranen redan 1 december och pyntar med tomtar samtidigt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-28

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Vad är adventspynt?

Kort svar: Adventspynt är saker som du sätter fram i samband med första advents-helgen, t.ex. adventsljusstakar och adventsstjärnor.

Advent är en tid av förberedelser inför den stundande julhelgen och omfattar fyra söndagar till och med julafton. Första advent är den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december och det är också i samband med den helgen som man kan börja sätta fram adventspyntet.

Pynt är saker man ställer fram i hemmet för att det ska se trevligare ut. I samband med de stora högtiderna finns det särskilt högtidspynt som används. Runt jul ställs det fram julgran med juleljus, till påsk kan det vara ägg och kycklingar och så vidare.

Adventspynt är pynt som man sätter fram under adventstiden, alltså från första advent. Klassiskt adventspynt är ljusstakar och stjärnor eftersom de ger ljus i decembermörkret samt adventskalendrar som används för att räkna ner inför jul.

Ljusstakarna finns i två olika versioner. Dels en med fyra stearinljus där man tänder ett nytt ljus varje söndag fram till julhelgen, dels den elektriska med sju ljus som sitter i fönstret. I fönstren kan man också hänga en adventsstjärna för att lysa upp i mörkret.

Foto (1964) från Upplandsmuseet

Adventskalendrar introducerades i Sverige under 1930-talet. Det var då teckningar med 24 eller fler luckor där man öppnade en lucka varje dag fram till jul. Under 2000-talet började en ny typ av adventskalendrar marknadsföras. Kalendrarna är då fyllda med 24 olika saker, ex. tesorter, öl, parfymer och liknande. Dessa kalendrar kan bara med yttersta tvekan beskrivas som ”adventspynt”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-27

När ska man sätta upp adventsljusstakar och adventsstjärnor?

Kort svar: Adventspynt i form av adventsljusstakar och adventsstjärnor kan man börja sätta upp första advents-helgen.

Advent är en tid av förberedelser inför den stundande julhelgen. Första söndagen i advent är fyra söndagar före juldagen, vilket innebär att det kan vara mellan 27 november och 3 december.

Bildkälla: Pixbay

Det är också nu – under första advents-helgen – som man kan börja ta fram adventspyntet. Enligt gammal svensk tradition så började helgen klockan 18 på lördagskvällen, således är det helt okej att sätta upp adventsstjärnor och ställa fram de elektriska adventsljusstakarna i fönsterna och redan lördagskvällen före första söndagen i advent.

Vad gäller första ljuset i adventsljusstaken är det brukligt att man tänder det på söndagen, även om det förekommer att man i t.ex. skolor och på vissa arbetsplatser tänder ett ljus redan på fredagen.

Första luckan i adventskalendern – eller julkalender – öppnar man däremot 1 december (i de flesta fall).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-11-23

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

När kom adventsstjärnan till Sverige?

Kort svar: Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930-talet och hade importerats från Tyskland i början av seklet.

Advent är en förberedelsetid inför julen. Den första söndagen i advent sätter de flesta svenska upp adventsljusstakar, elektriska sjuarmade ljusstakar och adventsstjärnor i fönstren.

Likt många andra svenska traditioner är adventsstjärnan från början en import från Tyskland. I slutet av 1800-talet kom en lärare på ett herrnhutinternat i Kleinwelka i Sachsen på idén att tillsammans med sina elever göra en stjärna av papp som man kunde sätta en glödlampa inuti. Stjärnan skulle hängas i fönstret och lysa under adventstiden.

Julstjärna

Handelsmannen Pieter Verbeck såg stjärnorna och insåg det kommersiellt gångbara i att börja producera dem för försäljning. Succén var omedelbar och Verbecks son utvecklade efter första världskriget stjärnan på så vis att spetsarna hängde ihop och kunde fällas samman så att den inte tog någon plats.

Till Sverige kom de första adventsstjärnorna via tyskar och svenskar med bekanta i Tyskland strax före första världskriget. På 1930-talet började pappersgrossister ta in stjärnorna för att sälja i affärer vilket blev både omständligt och dyrt. Under brinnande världskrig började Erling Persson (grundare av H&M) tillverka stjärnor i liten skala för försäljning.

Under de första åren efter andra världskriget ökade försäljning och användningen av adventsstjärnor kraftigt. Swahn skriver:

Inte minst från så gott som vartenda fönster i de stora hyreskasernerna strålade de gulröda stjärnorna alltifrån första advent, och den här billiga juldekorationen blev så brett folklig att man i lite fisförnäma kretsar, som höll på de gamla traditionerna, föraktfullt talade om ”proletärstjärnor”.

Trots att adventsstjärnor dalade i popularitet under andra hälften av 1900-talet är det många svenska hem som fortfarande pryder sin fönster med dem under advent. Numer är de dock sällan svensktillverkade utan massproducerade i Asien. Så här skriver Nordiska Museet:

Stilmässigt speglar stjärnan väl de globala influenserna; allt fler använder stjärnor med asiatiskt och orientaliskt inspirerade mönster, vilka uppträder i stilmässiga blandformer i svenska fönster.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-01)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Nordiska museet: ”Advent” (läst 2013-12-01)