Vad är skillnaden mellan adventspynt och julpynt?

Kort svar: Skillnaden mellan adventspynt och julpynt är att det förra är olika typer av ljus som man pyntar med under adventstiden och det senare är pynt som ska sättas upp i samband med jul.

Advent är en period om cirka fyra veckor som föregår julen. I SAOB skriver man att advent är ”den del af det kristna kyrkoåret, som föregår julen.” Första söndagen i advent kan infall från 27 november till 3 december.

Under adventsperioden är det en tradition i Sverige sedan ungefär hundra år tillbaka att man sätter upp olika typer av adventspynt. Adventspynt är pynt som man sätter fram under adventstiden, alltså från första advent. Klassiskt adventspynt är ljusstakar och stjärnor eftersom de ger ljus i decembermörkret samt adventskalendrar som används för att räkna ner inför jul. Kalendern brukar dock oftast börja 1 december oavsett om advent börjat eller inte.

Julhelgen däremot börjar inte förrän på julafton 24 december. Det är till och med så att advent håller på hela vägen fram till julaftonskvällen. Det är också i samband med julhelgen, eller möjligen någon dag dessförinnan, som julpyntet ska sättas fram. Julpynt är just pynt som förknippas med julen, t.ex. julgran med julgransbelysning, röda jultomtar av olika slag, julbockar, julbonader och så vidare.

En trend som accelererat under de senaste årtiondena är att julpyntet börjar sättas fram tidigare och tidigare. Många tar fram julgranen redan 1 december och pyntar med tomtar samtidigt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-28

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Hur många ljus har en adventsljusstake?

Kort svar: De adventsljusstakar där du tänder ett ljus varje söndag har fyra ljus. De elektriska adventsljusstakarna har oftast sju ljus

En adventsljusstake kan antingen vara med stearinljus eller med elektriska ljus. Det gemensamma för adventsljusstakarna är att de ska tändas första söndagen i advent, tillsammans med övrigt adventspynt.

Adventsljusstaken med stearinljus kom populariserades i Sverige under det tidiga 1900-talet. Tanken är att man tänder ett nytt ljus i staken under varje söndag under adventstiden. Det betyder att denna adventsljusstake har fyra ljus.

Adventsljusstake 1953

Den elektriska adventsljusstaken uppfanns i Sverige 1934 av Oskar Andersson. Han jobbade på Philips i Göteborg och använde kasserad julgransbelysning i en bågformad träljusstake – avsedd för stearinljus – och placerade sju stycken 14 volts lampor i den. Fem år senare (1939) lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning.

Elektrisk adventsljusstake.

På de allra flesta elektriska adventsljusstakar som finns så är det sju ljus, även om det förekommer sådana med fem eller nio ljus.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-16

Källor: Digitalt Museum – ”adventsljusstake

När är första advent 2021?

Kort svar: Första söndagen i advent 2021 infaller den 28 november.

Advent är den period på cirka fyra veckor som infaller ungefär en månad före julhelgen. Adventstiden börjar den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december. Det är då man ska börja ställa fram adventspynt, t.ex. adventsstjärnor och elektriska adventsljusstakar. På första söndagen i advent ska man också tända det första ljuset i adventsljusstaken med fyra stearinljus.

Efter julafton 2021 infaller fredag 24 december så kommer den första söndagen i advent 2021 infalla 28 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-30

Vad är adventspynt?

Kort svar: Adventspynt är saker som du sätter fram i samband med första advents-helgen, t.ex. adventsljusstakar och adventsstjärnor.

Advent är en tid av förberedelser inför den stundande julhelgen och omfattar fyra söndagar till och med julafton. Första advent är den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december och det är också i samband med den helgen som man kan börja sätta fram adventspyntet.

Pynt är saker man ställer fram i hemmet för att det ska se trevligare ut. I samband med de stora högtiderna finns det särskilt högtidspynt som används. Runt jul ställs det fram julgran med juleljus, till påsk kan det vara ägg och kycklingar och så vidare.

Adventspynt är pynt som man sätter fram under adventstiden, alltså från första advent. Klassiskt adventspynt är ljusstakar och stjärnor eftersom de ger ljus i decembermörkret samt adventskalendrar som används för att räkna ner inför jul.

Ljusstakarna finns i två olika versioner. Dels en med fyra stearinljus där man tänder ett nytt ljus varje söndag fram till julhelgen, dels den elektriska med sju ljus som sitter i fönstret. I fönstren kan man också hänga en adventsstjärna för att lysa upp i mörkret.

Foto (1964) från Upplandsmuseet

Adventskalendrar introducerades i Sverige under 1930-talet. Det var då teckningar med 24 eller fler luckor där man öppnade en lucka varje dag fram till jul. Under 2000-talet började en ny typ av adventskalendrar marknadsföras. Kalendrarna är då fyllda med 24 olika saker, ex. tesorter, öl, parfymer och liknande. Dessa kalendrar kan bara med yttersta tvekan beskrivas som ”adventspynt”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-27

Vilken dag ska man tända andra ljuset i adventsljusstaken?

Kort svar: Andra ljuset i adventsljusstaken ska tändas andra söndagen i advent vilken infaller mellan 4 och 10 december.

Advent är en tid av förberedelser inför den stundande julhelgen och omfattar fyra söndagar till och med julafton. En tradition som funnits i Sverige sedan början av förra seklet är adventsljusstakar med fyra ljus där man tänder ett nytt ljus varje söndag i adventstiden.

Andra ljuset i adventsljusstaken med fyra ljus ska då tändas andra söndagen i advent vilket är den söndag som infaller mellan 4 och 10 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-05

När ska man sätta upp adventsljusstakar och adventsstjärnor?

Kort svar: Adventspynt i form av adventsljusstakar och adventsstjärnor kan man börja sätta upp första advents-helgen.

Advent är en tid av förberedelser inför den stundande julhelgen. Första söndagen i advent är fyra söndagar före juldagen, vilket innebär att det kan vara mellan 27 november och 3 december.

Bildkälla: Pixbay

Det är också nu – under första advents-helgen – som man kan börja ta fram adventspyntet. Enligt gammal svensk tradition så började helgen klockan 18 på lördagskvällen, således är det helt okej att sätta upp adventsstjärnor och ställa fram de elektriska adventsljusstakarna i fönsterna och redan lördagskvällen före första söndagen i advent.

Vad gäller första ljuset i adventsljusstaken är det brukligt att man tänder det på söndagen, även om det förekommer att man i t.ex. skolor och på vissa arbetsplatser tänder ett ljus redan på fredagen.

Första luckan i adventskalendern – eller julkalender – öppnar man däremot 1 december (i de flesta fall).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-11-23

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

När ska man tända första ljuset i adventsljusstaken?

Kort svar: Första ljust i adventsljusstaken tänder man första söndagen i advent. 

När mörkret lägger sig över Sverige i slutet av november och början på december är det många som tänder adventsljusstakar (både med fyra stearinljus och elektriska adventsljusstakar). De tidigaste beläggen för adventsljusstakar i Sverige är från slutet av 1800-talet, men de slog igenom brett under mellankrigstiden.

1_a_advent
Foto: www.fotoakuten.se

Dagens adventsljusstakar (alltså de som inte är elektriska) har fyra ljus och tanken är att man tänder ett nytt ljus varje söndag under advent. Det första av dessa fyra ljus tänds första söndagen i advent. Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2014-11-24)

Vem uppfann den elektriska adventsljusstaken?

Kort svar: Svensken Oskar Andersson från Göteborg tillverkade 1934 världens första elektriska adventsljusstake.

Historien om den elektriska adventsljusstaken börjar i Sverige på 1930-talet. Lars Berge gör i SvD en träffande beskrivning av vilka förutsättningar som krävdes för att ljusstaken skulle tas fram:

Tänk mörker, moderniseringsiver och ett på gränsen till hysteriskt säkerhetstänkande. Naturligtvis är den elektriska adventsljusstaken en svensk uppfinning.

Historien bakom adventsljusstaken börjar med kasserade julgransbelysningar som returnerades till Philips fabriker. De elektriska julgransbelysningar som Philips lanserade hade nio lampsocklar försedda med 14-voltslampor och var således avsedda för 120 volt, vilket passade i städerna men inte på landsbygden där spänningen var 220 volt.

En elektrisk adventsljusstake

De kasserade julgransbelysningarna togs om hand av Oskar Andersson som tog de hela lamporna och experimenterade fram den första elektriska adventsljusstaken 1934. Oskar Andersson köpte en bågformad träljusstake – avsedd för stearinljus – och placerade sju stycken 14 volts lampor i den. Eftersom sju stycken lampor á 14 volt ger 98 volt kunde den inte direkt anslutas till de 120 volt som fanns i Andersson lägenhet. Därför placerade han en 75 watts lampa vid stickkontakten.

Fem år senare (1939) lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning och så här skrev Vecko-journalen nr 49 – 1939:

Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl.
Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp.
Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka

Till en början kallades de elektriska adventsljusstakarna istället julljusstakar eller julottestakar för att inte förväxla dem med adventsljusstakarna med fyra ljus. Och de elektriska stakarna plockades inte fram förrän vid lucia den 13 december.

Dock fick inte Oscar Andersson ett omedelbart erkännande för sin uppfinning. Under flera årtionden var det istället Philips försäljningschef Werner Simonsson som tog på sig äran. Det var först när Andersson svärson Hans Ahlquist under 1990-talet började gräva i saken som det kunde fastläggas att det var Oscar Andersson som uppfunnit den första elektriska adventsljusstaken.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-11-20)

Källor: Elljusstaken äntligen i sin rätta belysning” Lars Berge i SvD 2007-12-03

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

www.adventsljusstaken.se

Vad är en adventsljusstake?

Kort svar: En adventsljusstake kan dels vara en ljusstake med fyra ljus där man tänder ett nytt ljus varje adventssöndag, dels kan det vara en elektrisk ljusstake med (oftast) sju ljus som man sätter upp första advent.

Att vi tänder adventsljusstakar under adventstiden är en tradition som är drygt hundra år gammal. En gran på Ersta diakonianstalt någon gång på 1870-talet är det första belägget för en adventsljusstake i Sverige. I granen tändes varje söndag i advent sju ljus – ett ljus för varje dag i veckan. Idén kom från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Düsseldorf i Tyskland.

Första gången som en adventsljusstaken med fyra ljus omnämns är 1896 av Nathan Söderblom då han var verksam i svenska kyrkan i Paris. Dock var de fyra ljusen placerade i en enbuske och inte på så sätt som vi idag känner adventsljusstaken. Först i mitten av 1900-talet slog adventsljusstaken med fyra ljus i rad igenom i Sverige.

Så långt adventsljusstaken med fyra ljus. Numera finns ytterligare en typ av adventsljusstake, den elektriska med sju ljus. Första gången som en sådan byggdes var 1934 och det var göteborgaren Oskar Andersson – anställd på Philips – som låg bakom den.

Historien bakom adventsljusstaken börjar med kasserade julgransbelysningar som returnerades till Philips fabriker. De julgransbelysningar som Philips lanserade hade nio lampsocklar försedda med 14-voltslampor och var således avsedda för 120 volt, vilket passade i städerna men inte på landsbygden där spänningen var 220 volt.

De kasserade julgransbelysningarna togs om hand av Oskar Andersson som tog de hela lamporna och experimenterade fram den första elektriska adventsljusstaken 1934. Oskar Andersson köpte en bågformad träljusstake – avsedd för stearinljus – och placerade sju stycken 14 volts lampor i den. Eftersom sju stycken lampor á 14 volt ger 98 volt kunde den inte direkt anslutas till de 120 volt som fanns i Andersson lägenhet. Därför placerade han en 75 watts lampa vid stickkontakten.

Fem år senare (1939) lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning och så här skrev Vecko-journalen nr 49 – 1939:

Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl.
Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp.
Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka

Till en början kallades de elektriska adventsljusstakarna istället julljusstakar eller julottestakar för att inte förväxla dem med adventsljusstakarna med fyra ljus. Och de elektriska stakarna plockades inte fram förrän vid lucia.

Numer är min erfarenhet att ordet ”adventsljusstake” används för båda typerna av ljusstake. Några bildsökningar ordet ”adventsljusstake” ger också den bilden.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-05-21)

Källor:

Oscar Andersson – den elektriska adventsljusstakens uppfinnare

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

När kom de första adventsljusstakarna?

Kort svar: Den första adventsljusstaken i Sverige kom 1870. Adventsljusstaken med fyra ljus kom runt 1920-talet. Den elektriska ljusstaken kom i slutet av 1930-talet. År 1939 lanserade Philips dem i sin katalog.

Under årets mörkaste tid kan det te sig som självklart att det skall tändas ljus i hemmen. Dock var adventsljusstakar något helt okänt före slutet av 1800-talet.

En gran på Ersta diakonianstalt någon gång på 1870-talet ska enligt samstämmiga uppgifter vara det första belägget för en typ av adventsljusstake i Sverige. I granen tändes varje adventssöndag sju ljus – ett ljus för varje dag i veckan. Idéen ska ha kommit från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Düsseldorf i Tyskland.

Andra advent

Adventsljusstaken med fyra ljus är först nämnd år 1896 av Nathan Söderblom då han var verksam i svenska kyrkan i Paris. Dock var det i en enbuske och inte på så sätt som vi idag känner adventsljusstaken.

Adventsljusstake med fyra ljus

Exakt när adventsljusstaken med fyra ljus (ett för varje söndag i advent) slog igenom i Sverige är svårt att säga. Men de flesta menat att det är på 1920- och 1930-talet. De tidigaste annonserna börjar dyka upp i slutet av 1930-talet, men redan 1931 skrivs en insändare i SvD att:

sedan länge brukas i min familj att på en ‘helgad plats’ i matsalen ha fyra ljus vid adventstiden. Första adventssöndagen middag är ett ljus tänt, den andra två, den tredje tre och den fjärde brinner alla fyra ljus.

Skribenten undrar om bruket att tända ett ljus varje söndag är spritt i Sverige eller inte. Och det faktum att hen inte vet huruvida det är spritt borde tyda att spridningen inte är omfattande.

I slutet av 1930-talet börjar det komma fler och fler annonser för adventsljusstakar, t.ex. från NK.

Image
Annons i SvD 1939

Elektrisk adventsljusstake

År 1934 producerade den första elektriska adventsljusstaken (som till en början kallades julljusstake för att inte blanda samman de båda) av Oskar Andersson, anställd på Philips i Göteborg. Fem år senare (1939) lanserade Philips den elektriska ljusstaken i sin katalog med argumentet att den ”till skillnad från stakar med levande ljus, var riskfri och inte innebar eldfara.”

Så här skrev Vecko-journalen nr 49 – 1939:

Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl.
Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp.
Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2007-10-02 (uppdaterad 2020-11-29)

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker