Kort svar: En adventsljusstake kan dels vara en ljusstake med fyra ljus där man tänder ett nytt ljus varje adventssöndag, dels kan det vara en elektrisk ljusstake med (oftast) sju ljus som man sätter upp första advent.

Att vi tänder adventsljusstakar under adventstiden är en tradition som är drygt hundra år gammal. En gran på Ersta diakonianstalt någon gång på 1870-talet är det första belägget för en adventsljusstake i Sverige. I granen tändes varje söndag i advent sju ljus – ett ljus för varje dag i veckan. Idén kom från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Düsseldorf i Tyskland.

Första gången som en adventsljusstaken med fyra ljus omnämns är 1896 av Nathan Söderblom då han var verksam i svenska kyrkan i Paris. Dock var de fyra ljusen placerade i en enbuske och inte på så sätt som vi idag känner adventsljusstaken. Först i mitten av 1900-talet slog adventsljusstaken med fyra ljus i rad igenom i Sverige.

Så långt adventsljusstaken med fyra ljus. Numera finns ytterligare en typ av adventsljusstake, den elektriska med sju ljus. Första gången som en sådan byggdes var 1934 och det var göteborgaren Oskar Andersson – anställd på Philips – som låg bakom den.

Historien bakom adventsljusstaken börjar med kasserade julgransbelysningar som returnerades till Philips fabriker. De julgransbelysningar som Philips lanserade hade nio lampsocklar försedda med 14-voltslampor och var således avsedda för 120 volt, vilket passade i städerna men inte på landsbygden där spänningen var 220 volt.

De kasserade julgransbelysningarna togs om hand av Oskar Andersson som tog de hela lamporna och experimenterade fram den första elektriska adventsljusstaken 1934. Oskar Andersson köpte en bågformad träljusstake – avsedd för stearinljus – och placerade sju stycken 14 volts lampor i den. Eftersom sju stycken lampor á 14 volt ger 98 volt kunde den inte direkt anslutas till de 120 volt som fanns i Andersson lägenhet. Därför placerade han en 75 watts lampa vid stickkontakten.

Fem år senare (1939) lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning och så här skrev Vecko-journalen nr 49 – 1939:

Julottestaken som man tänder i fönstret för kyrkfolket finnes i år med elekt. ljus. Denna stake av snidat mörkbetsat trä med sina väl imit. lågor kan ju med lätthet placerasmellan gardinen och fönstret och lämnas utan tillsyn som den levande lågan alltid kräver. Även mycket lämplig i sjukhus, barnhem o. dyl.
Staken är 47 cm. lång med 7 st. dvärglamphållare, utrustad med ledning och stickpropp.
Pris kr. 13:- komplett. Vid rekv. uppgiv voltstyrka

Till en början kallades de elektriska adventsljusstakarna istället julljusstakar eller julottestakar för att inte förväxla dem med adventsljusstakarna med fyra ljus. Och de elektriska stakarna plockades inte fram förrän vid lucia.

Numer är min erfarenhet att ordet ”adventsljusstake” används för båda typerna av ljusstake. Några bildsökningar på ordet ”adventsljusstake” ger också den bilden.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-05-21)

Källor:

”Oscar Andersson – den elektriska adventsljusstakens uppfinnare”

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker