Vad är midsommareldar?

Kort svar: Midsommareldar är eldar som förr antändes på midsommarafton, särskilt i de f.d. danska och norska landskapen.

Kring många svenska högtider finns eller har det funnits traditioner med att tända stora eldar. Numera är det främst valborgsmässoeldarna och i mindre skala på västkusten påskeldar som förekommer, men tidigare har det funnits tradition att elda på Peregrinus (16 maj), Kristi himmelsfärdsdagen, Tykodagarna samt på midsommarafton.

I Olaus Magnus Historien om de Nordiska folken (1555) skrivs det att

på den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.

Vad gäller utbredning av traditionen att elda på midsommar skriver Ejdestam (s. 185)

Midsommareldar tändes omkring mitten av 1800-talet någorlunda allmänt endast i Skåne, utom den nordligaste delen, samt i södra och mellersta delarna av Bohuslän.

Därtill kan man hitta sporadiska belägg i t.ex. Blekinge, Jämtland, Härjedalen, Småland och Dalsland. Att tända eldar på midsommar är en sed som finns i de flesta delar av Europa, t.ex. i våra grannländer Norge och Danmark, men också i delar av Asien och Afrika.

Även om midsommareldar förekom in på 1900-talet så är det numera en så gott som utdöd som tradition i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-25

Källor: Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Har midsommar varit på samma datum varje år?

Kort svar: Fram till 1953 firades midsommarafton alltid den 23 juni och midsommardagen alltid 24 juni.

Midsommar är en högtid som firas i Sverige när det är som ljusast, alltså i anslutning till sommarsolståndet. Sommarsolståndet infaller vid en exakt tidpunkt, ofta 20 juni men ibland (som t.ex. 2020 den 20 juni). Midsommarafton infaller dock, sedan 1953, alltid på en fredag.

Före 1953 var midsommardagen samma dag som Johannes döparens dag, alltså 24 juni men i samband med en större översyn av den svenska kalendern flyttades datumet och blev rörligt. Det som hände var att man flyttade Marie bebådelsedag från 25 mars till närmaste söndag, midsommardagen från 24 juni till närmaste lördag och lördagen närmast allhelgonadagen (31 oktober-6 november) blev helgdag och kallades alla helgons dag.

Att just 24 juni alltid var midsommardag före 1953 beror på att det var Johannes döparens födelsedag, på samma sätt som Jesus födelsedag blev juldagen 25 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-09

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 162-163),

När började man äta färskpotatis till midsommar i Sverige?

Kort svar: Färskpotatis har man ätit som midsommarmat sedan sekelskiftet 1900.

Den mat som tydligast förknippas med midsommarafton är sill, kokt färskpotatis och gräddfil. Färskpotatisen är den första potatisen som skördas under året och förr räknades det som ett stort slöseri att äta detta. Jan-Öjvind Swahn skriver:

Att man skulle äta färskpotatis var förr fullkomligt uteslutet hos vanligt folk, det var ett slöseri med Guds gåvor på en tid där missväxt kunde drabba landet.

Men vid sekelskiftet 1900 ska den första färskpotatisen ha lanserats vid midsommar:

Enligt Lars Möller var det hans morfar som var först i Sverige med att skörda potatis till midsommar. Morfadern försökte sälja nymodigheten till traktens hotellägare. Dessa var till en början skeptiska till de späda knölarna. Men gästerna gillade dem. Nästa midsommar, år 1899, slogs hotellen om färskpotatisen. En svensk midsommarklassiker var född.

Tillsammans med sillen och senare gräddfilen blev kombinationen ”sill, potatis och gräddfil” den givna midsommarmaten under det fortsatta 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap)  (2021-06-07)

Källor:

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

100-årigt potatispris står sig” Svenska Dagbladet 2007-06-22

Varför äter vi gräddfil till sill och potatis på midsommar?

Kort svar: Att vi äter gräddfil till midsommar beror på att det förr var vid den tiden som korna började mjölka igen.

Till sillen på midsommar ska det serveras gräddfil anser 88 procent av de tillfrågade i en undersökning. Dessutom kan man se att försäljningen av gräddfil ökar med över 300 procent runt midsommar.

Just gräddfilen är äldre som midsommarmat än både den inlagda sillen och färskpotatisen – eller egentligen olika typer av mjölkmat (gräddfil som sådan kom inte förrän på 1950-talet). Så här beskrivs ”Johannesfil” i kokboken Iniököket:

På Johanne [alltså midsommar] måste det stå fil på varje bord, annars blev det ingen välsignelse med skörden, trodde man. Värdinnorna i byn förde därför ”johannefil” dvs. mjölk till fil, åt den som inte hade en egen ko.

Att man ville äta olika typer av mjölkmat till midsommar beror på att, precis som med färskpotatisen idag, var att det under vinter och vår hade saknats färsk mjölk eftersom korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar:

hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran. [Swahn 2000, s. 53]

Mjölkmaten har sedan levt kvar på de moderna midsommarborden i form av gräddfil.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-11

Källor:

Potatisen viktigast på midsommarbordet” svt.se 2010-06-21

Inte mycket nytt under midsommarsolen” Ica 2016-06-21

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

Wall, Tora ”Den svenska midsommartraditionen” Populär Historia 2009-05-21

Varför äter vi färskpotatis till midsommar?

Kort svar: Färskpotatis (eller nypotatis) har vi ätit till midsommar sedan tidigt 1900-tal och anledningen till att man äter det just då är att man kan skörda årets första potatis i juni (alltså kring midsommar).

Av maten på midsommar är det färskpotatisen som är det viktigaste för de flesta svenska, 97 procent uppger enligt en undersökning att färskpotatis ”ska finnas på bordet när midsommaren firas”.

Färskpotatis är den första potatisen av årets skörd. Förr räknades det som ett stort slöseri att äta av de först skördade potatisarna. Jan-Öjvind Swahn skriver:

Att man skulle äta färskpotatis var förr fullkomligt uteslutet hos vanligt folk, det var ett slöseri med Guds gåvor på en tid där missväxt kunde drabba landet.

Istället skulle potatisen få ligga i jorden tillräckligt länge så att den skulle kunna växa till sig. Potatis nämns i och för sig som midsommarmat i äldre tider, men då är det inte färskpotatis utan potatis från det förra årets skörd. Att kunna visa upp att man hade fyllda förråd gav nämligen status. Enligt en artikel i SvD ska den första färskpotatisen till midsommar ha börjat säljas år 1898 i Skåne.

Men med ökad industrialisering och urbanisering skedde också en välståndsökning under mitten av 1900-talet. Att äta av den första potatisen räknades inte längre som slöseri utan som en delikatess.

Ungefär samtidigt som firandet centrerades till en helg slutade sill och färskpotatis att vara vardagsmat. Andra världskriget var över sedan flera år tillbaka och plötsligt hade svenskarna råd att äta annat på vardagarna. Sill och potatis blev i stället något unikt som man kopplade till sommarfirande.

Det var 1953 som midsommarafton började att alltid infalla på en fredag och då hade också färskpotatisen gått från att ha varit något som man absolut inte kunde med att äta till att istället blir en delikatess.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-11

Källor:

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

100-årigt potatispris står sig” Svenska Dagbladet 2007-06-22

Wall, Tora ”Den svenska midsommartraditionen” Populär Historia 2009-05-21

När ändrades midsommarafton till att alltid infalla på en fredag?

Kort svar: Att midsommarafton alltid skulle inträffa på en fredag beslutades av riksdagen 1952 och den första midsommarafton som berördes var midsommarafton 1953.

Midsommar (till skillnad från midvinter) infaller i anslutning till solståndet – alltså när det är som ljusast på året. Vi kan med stor säkerhet anta att detta på olika sätt har firats långt tillbaka i tiden om än inte på samma sätt som vi firar idag (med midsommarstång , snaps och sill).

Eftersom kyrkan haft ett avgörande inflytande på kalenderns dagar är ”den riktiga midsommardagen” den 24 juli. Det var på det datumet man valde att lägga firandet av Johannes döparens födelse. Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december). Att det är 24 juni och inte 25 beror på den romerska kalendern.

Under hundratals år var det 24 juni, oavsett veckodag, som var midsommardagen (en röd dag). På grund av industrialiseringen och urbaniseringen i början av 1900-talet väcktes delvis i Sverige nya behov av ledighet och helgdagar. Normalarbetsveckan var fram till sextiotalet att man arbetade även på lördagar (ofta halvdag). Dessutom fanns det ett överskott på lediga dagar under våren gentemot hösten. 

Onsdagen den 13 februari 1952 röstade riksdagen därför igenom en lag som ändrade på tre av årets helgdagarjungfru Marie bebådelsedag, alla helgons dag och midsommardagen. Midsommardagen flyttades från 24 juni till lördagen som infaller mellan 20 och 26 juni.

Avsikten med reformen beskrevs i SvD 18 januari 1951:

Man avser med dessa ändringar att få en jämnare och lämpligare fördelning under året av helgdagarna samt minska den splittring av arbetsveckorna, som vissa av de fristående helgdagarna nu medför.

Fredagen den 19 juni 1953 inföll alltså midsommarafton för första gången på ett annat datum än 23 juni och midsommardagen dagen efter (lördag 20 juni) var första midsommardagen på ett annat datum än 24 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-16

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 162-163),

SvD 18 januari 1951, s. 4

Är Systembolaget öppet på midsommarafton?

Kort svar: Nej, Systembolaget är inte öppet på midsommarafton.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl och påsköl och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Dock har man, sedan början av 2000-talet återigen öppet på lördagar (t.ex. påskafton).

Midsommarafton är inte en röd dag i almanackan, men kan i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsommarafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Vad gäller öppettider på Systembolaget så räknas midsommarafton som röd dag och då är bolaget inte öppnat.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-06-14)

Källa:

Öppettider 2019” systembolaget.se

Hur mycket snaps dricker vi på midsommar?

Kort svar: Till midsommarhelgen säljer Systembolaget 150.000 liter brännvin och 627.000 liter sprit, vilket är mer än sju gånger så mycket som en vanlig vecka.

Till midsommarhelgens mat räknas framför allt sill, färskpotatis, gräddfil och jordgubbar. Trots att must är populär både till jul och påsk så har midsommarmusten inte slagit igenom, till midsommaraftonens mat vill svensken ha öl och snaps.

Snaps är ett mindre (4-6 cl) glas med kryddat brännvin och just brännvin är den produktkategori som ökar mest inför midsommar.

Kryddat brännvin är den produktkategori som ökar mest procentuellt vid midsommar. Förra året [2016] såldes närmare 150.000 liter. En medelvecka säljs annars cirka 20.000 liter i landet,

Om vi tänker oss att svenskar snapsar brännvin i glas om 4 cl så skulle den mängden motsvara 15 miljoner snapsar. Även om brännvin är populärast så säljs det stora mängder av annan sprit. Under veckan inför midsommar 2016 såldes 627.000 liter ren sprit i Systembolagets butiker.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-05-08) 

Källor: ”Så mycket sprit dricks under midsommar” SVT Jönköping 2017-06-22

I dag köper svenskarna mest sprit på hela året” Expressen 2017-06-22

Varför är midsommarafton alltid på olika datum?

Kort svar: Att midsommarafton (och därmed midsommardagen) infaller på olika datum beror på att den sedan 1953 alltid infaller på en fredag.

Midsommar är, tillsammans med jul, den i särklass viktigaste högtiden i Sverige. När dagarna är som mörkast (kring vintersolståndet) är det verkligen mörkt, men när dagarna är som ljusast (kring sommarsolståndet) blir det nästan inte mörkt överhuvudtaget.

Den här skillnaden mellan mörker och ljus är särskilt tydlig i Sverige och övriga Norden eftersom det ligger så långt norrut. Vårt klimat möjliggör jordbruk på samma breddgrader som  ”norra Kanadas tundra, Alaska, norra Kamtjaka och Sibiren”. Av den anledningen har de högtider som knutits till vintersolståndet (jul) och till sommarsolståndet (midsommar) blivit särskilt viktiga i norra Europa.

Midsommarstång 2006

Den ”riktiga midsommardagen” är 24 juni då det är den dagen som kallats Johannes döparens dag sedan tidig kristendom. Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på att det i Bibeln berättas att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus.

På grund av industrialiseringen och urbaniseringen i början av 1900-talet väcktes delvis i Sverige nya behov av ledighet och helgdagar. Normalarbetsveckan var fram till sextiotalet att man arbetade även på lördagar (ofta halvdag). Dessutom fanns det ett överskott på lediga dagar under våren gentemot hösten. År 1952 röstade riksdagen därför igenom en lag som ändrade på tre av årets helgdagar, däribland midsommardagen. Midsommardagen, som tidigare haft ett fast datum 24 juni, flyttades till närmast liggande lördag (20-26 juni). Avsikten var att skapa en dubbelhelg med två dagars ledighet.

Således infaller midsommarafton alltid på en fredag sedan 1953 – därför är den också på olika datum varje år.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-08-11)

Är midsommarafton 2021 en röd dag?

Kort svar: Nej, midsommarafton är inte en röd dag, men kan i praktiken likställas med en ”röd dag”.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton, julafton, påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

Sju sorters blommor

Även om midsommarafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsom­marafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Det betyder t.ex att Systembolaget är stängt på midsommarafton. Däremot är man inte att man per automatik är ledig på midsommarafton.  Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas midsommarafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-06-10)

Källor: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar

Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Semesterlagen (1977:480)

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket