Kort svar: Historiskt har påskbrasor främst förekommit i västra Sverige (Västergötland, Bohuslän, Halland, södra Värmland och västra Småland). Under 2000-talet har påskbrasorna minskat i omfattning men förekommer fortfarande i delar av västra Sverige (Bohuslän, Halland och Göteborgsområdet).
Att elda i samband med årshögtider är inget ovanligt i Sverige. Fenomenet årseldar har grundligt undersökts av etnologen Julius Ejdestam i boken Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige. Ejdestam skriver om valborgsmässoeldar, midsommareldar, Peregrinuseldarna, eldar i samband med Kristi himmelsfärd samt påskeldar.
Påskeldar (även kallad påskbrasa eller påskfyr) har förekommit i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet, dock inte i hela landet. Ejdestam menar att påskeldarna i huvudsak är ett västsvenskt fenomen. Han skriver (s. 191)
Gränsen inåt landet [för påskeldarnas utbredning] sträcker sig sålunda från nordöstligaste Skåne, går genom sydvästra Närke samt följer därefter Värmlands östgräns norrut.
Med Ejdestams beskrivning som grund har Nils-Arvid Bringéus konstruerat följande karta för att visa utbredning av påskeldar i slutet av 1800-talet. Häri finns också utbredningen av valborgsmässoeldar före 1870 som en jämförelse.
Påskeldarna tändes framför allt på påskaftonskvällen. I vissa fall, i Bohuslän, skedde tändningen på påskdagen.
Påskeldar under 2000-talet
Valborgsmässoeldarna utbredning från Uppsalaområdet utöver landet verkar ha medfört att påskeldar blivit mindre vanliga de senaste årtiondena. I Falkenbergs-Posten kan man läsa följande:
Påskbrasan för en tynande tillvaro i Falkenberg nu för tiden. Nu eldar på sin höjd en och annan villaägare för att slippa en tur till tippen. Annat var det förr.
Även i andra delar av Halland verkar traditionen att elda på påskafton vara på utdöende. Dock lever traditionen med påskeldar och därmed grankrig vidare i Öckerö kommun
Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-01, uppdaterad 2023-04-06)
Källor: Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2
Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm
Högtider och traditioner 
Pingback: Lång fredag i tidig vårsol efter vårregn… | Fredrik Lidby – le blEU dans le Nord
Att räkna antalet googleträffar på påskeld för att räkna antalet blir helt missvisande. Det är att utgå i från att de fungerar som varborgsmässoeldar i låt oss säga ABC-området. Som utflyktad västgöte här i Uppland har jag med åren fått utstå mycket missförstånd. Varborgsmässoeld har jag bara sett en gång, och det verkar vara en eld officiellt arrangerad för hundratals människor. En påskeld är oftast en eld sammandragen på en gårds fält, och firad med släkt och vänner. Ofta ser man flera ”ellar” omkring sig där man står. Så om man skulle räkna antal eldar, så skulle påskeldarnas antal vara många gånger fler än valborgsmässo diton. Men vad gäller antal människor bredvid dem, så är naturligtvis numerären den omvända.
För övrigt måste jag tillägga att jag är lite trött på människor som här i Uppland blir upprörda över ett antal fyrverkeripjäser som jag noga följande alla föreskrifter och lagar fyrar av på allmän plats, varje påskafton. De flesta har ingen aning om våra traditioner i västsverige. ABC-områdets ibland påstådda blindhet inför övriga Sverige är tyvärr bara alltför sann.
Det är en helt rimlig invändning du gör – om jag ska undersöka frekvensen av påskeldar är nog en google-sökning fel metod. Dock anser jag att det är rimligt att använda sökningen om jag ska jämföra hur spritt seden är över landet. Då kan jag se att påskeldarnas spridningsområde begränsar sig till västra Sverige.
Pingback: Bastedalsminnen och andra upplevelser och bilder ur familjealbumet | En blogg i det blå
Jag vill upplysa om i att i svenska Österbotten längs med kusten eldar vi också påskbrasor. Jag skulle tro att det är en ganska gammal tradition.
https://www.google.com/maps/d/viewer?mid=zhGW2UQGlpBs.ky1xZxZUnl2g
Detta är en karta (2016) som visar var de stora påskbrasorna fanns men det finns många som också eldar hemma på gården.
Intressant
Pingback: Och påskbrasan den brann så fint – PJ:s byffé – från by till fe