Vad heter ölkaféet där Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton utspelar sig?

Kort svar: Ölkaféet där en scen i mitten av Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton utspelar sig heter Café Småland.

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som har sänts på SVT sedan 1975 handlar om hur Karl-Bertil Jonsson tar paket från rika människor (bl.a. en tändstickstavla av Bodens fästning från byrådirektör H.K Bergdahl) och ger dem till fattiga.

På julaftonskvällen (efter att familjen Jonsson doppat i grytan och tittat på Julnygammalt i hemmet) åker Karl-Bertil taxi till ”de eländiga slumkvarter som fanns i huvudstaden på den tiden då den här sagan utspelar sig”. Där delar han ut paket till ensamma åldringar, till trasiga gatuvandrare och till ”de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet”.

I boken finns inget namn på Ölkaféet men i filmen skymtar ett namn i bakgrunden – Café Småland. Enligt texten i fönstret serverar man ”pilsner & smörgåsar”.

Det är här Karl-Bertil ihop med ölgubbarna sjunger Nu så kommer julen och det är också här som ”en brusig man i keps” öppnar paketet med Jean-Paul Sartres Les Mots från 1964.

Tyvärr är det svårt att hitta om det alls har funnits något Café Småland i verkligheten i Stockholm.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

På vilken adress bor Karl-Bertil Jonsson?

Kort svar: Den adress som uppges för familjen Johnsson i filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” är ”Stjärnvägen 18, Stockholm”.

På julafton sänds, sedan 1975, Tage Danielssons berättelse om Karl-Bertil Jonsson. Filmen är svår att placera i tid p.g.a. alla anakronismer, men däremot är det relativt enkelt att veta i vilken stad historien äger rum – Stockholm.

Det förekommer två centrala adresser i anslutning till berättelsen, en i boken och en i filmen. I boken uppges att byrådirektör H.K Bergdahl bor på Oscarsvägen 30 (det är alltså dit Tyko och Karl-Bertil åker för att få reda på att det var en tändstickstavla av Bodens fästning som Bergdahl blivit av med). I filmen förekommer en rad olika adresser i Stockholm och Lidingö när Karl-Bertil går igenom paketen i sin postsäck. Mest av intresse är nog hans egen fars adress: ”Stjärnvägen 18, Stockholm”

Det finns dock ingen Stjärnvägen 18 i Stockholm, dock en på Lidingö, men det får nog förklaras som en av många anakronismer i filmen. w

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

I vilken stad utspelar sig Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Den animerade filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” utspelar sig i Stockholm.

På julafton sänds, sedan 1975, Tage Danielssons berättelse om Karl-Bertil Jonsson. Filmen är svår att placera i tid p.g.a. alla anakronismer, men däremot är det relativt enkelt att veta i vilken stad historien äger rum.

Dels så sägs det i filmen vid flera tillfällen att den utspelar sig i ”landets huvudstad”, dels så framkommer det i boken att Karl-Bertil jobbar på ”ett av postkontoren i landets huvudstad” och att taxichauffören kör honom till ”de eländiga slumkvarter som fanns i huvudstaden på den tiden då den här sagan utspelar sig”.

En annan indikation att serien utspelar sig i Stockholm är de två caféerna som förekommer i filmen – Rialto och Småland.

Café Rialto låg i verkligheten ihop med biografen med samma namn i hörnet av Sveavägen och Odengatan i Stockholm. Café Småland – där Karl-Bertil ihop med ölgubbarna sjunger Nu så kommer julenär dock inte lika självklar att placera i någon stad.

Nästa indikation är att byrådirektör H.K. Bergdahl bor på Djursholm enligt taxeringskalendern och om Tyko Johnsson och Karl-Bertil ska kunna åka taxi dit under juldagen bör de själva bo i närheten. Den adress som uppges för familjen Johnsson i filmen är ”Stjärnvägen 18, Stockholm”.

Det finns dock ingen Stjärnvägen 18 i Stockholm, dock en på Lidingö, men det får nog förklaras som en av många anakronismer i filmen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

När är backhoppningen från Garmisch Partenkirchen på nyårsdagen?

Kort svar: Nyårsbackhoppningen från Garmisch Partenkirchen 2021 börjar 14.00 på SVT1 på nyårsdagen.

Svenskt nyårsdagsfirande förknippas med  diverse teveprogram bl.a nyårskonserten från Wien, filmen Ivanhoe och backhoppning från Garmisch Partenkirchen (sedan 1959, med några få uppehåll). Dessa program avnjuter man gärna med en nybakad pizza på tallriken, eftersom nyårsdagen är stora pizzadagen.

Olympic_ski_jump

När ”Internationella backhoppningar” från Garmisch Partenkirchen sändes 1959 var det klockan 14.15-15.30, sändningen kommenterades av Sven ”Plex” Pettersson och vann tävlingen gjorde Helmut Recknagel från Östtyskland.

Sedan ganska många år tillbaka börjar sändningarna från Garmisch Partenkirchen klockan två på eftermiddagen.

Källor: Världscupen – Backhopparveckan i Garmisch Partenkirchen” tv.nu 2021-01-01

Ingen backhoppning i SVT på nyårsdagen” Journalisten.se 2005-11.30

Nyårs-tv har udda traditioner” expressen.se 2014-12-29

När sändes den första uppesittarkvällen i TV?

Kort svar: Första gången som SVT sände en uppesittarkväll dagen före julafton var 23 december 1964.

Den 23 december brukar kallas ”dan före dopparedan” och innebär ofta ett sista ryck i julstöket. Julskinkan griljeras, granen kläs och det sista pyntet sätts upp. En tradition som förknippas med dagen före julafton är att TV visar en uppersittarkväll som vakar in julen.

Första gången som en sådan uppesittarkväll visades dagen före julafton var 23 december 1964.

Ur SvD:s TV-tablå 1964-12-23

Enligt en artikel i SvD är det Bo Hermansson som från Göteborg bjuder på en ”uppetittarkväll”:

[Programmet kommer] enligt producenten rymma ”julesnö, hårda och mjuka paket samt en eller två tomtar”. Medverkande i underhållningen blir bl.a. sångerska Sonya Hedenbratt samt skådespelarna Maria Hörnelius, John Harrysson och Hans Wigren, samtliga från Göteborgs stadsteater.

Året därefter (1965) sände TV programmet Medan andra pyntar som lovades vara ”julunderhållning för stressade familjefäder”. Nästa gång det blir någon form av uppesittarkväll är 1968 då programmet ”Hejsan grabbar, är ni klara….” sändes dagen före julafton. Programmet kallades för en ”sittoppkväll”.

När TV2 kom 1969 sände båda kanalerna någon form av uppesittarkväll – i ettan var det Tomtar på loftet med Olof Thunberg och Björn Gustafsson och i tvåan var det Upptittarkväll till ni domnar kl. 21.45-22.30.

Under hela 1970-talet, förutom 1978, sändes det olika typer av uppesittarkvällar dagen före julafton, t.ex. nedanstående med Janne Carlsson 1979.

SvD 1979-12-23

Under 1980-talet var det olika från år till år om SVT sände någon uppesittarkväll. Ofta var det något populärt program som fick fungera som uppesittarkväll ex. Hylands hörna 1981. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet. Samma år sände även TV4 sin första uppesittarkväll.

Under början av 1990-talet hade alla de stora kanalerna sina egna uppesittarkvällar. I TV2 var det 1992-1994 Ingvar Oldsberg som hade julstuga, i TV3 nämnde Robert Aschberg till 1996 och i TV4 började Leif ”Loket” Olsson med uppesittarkväll 1993 vilket sedan blev Bingolottos uppesittarkväll från 1995.

I slutet av 1990-talet var det bara Bingolottos uppesittarkväll nu med Lasse Kronér som fortfarande sändes dagen före julafton. Programmet har fortsatt att sändas varje 23 december från starten i mitten av 1990-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-22

Källor: samtliga TV-tablåer från SvD dagen före julafton 1958-2020

När började butiker med mellandagsrea i Sverige?

Kort svar: De äldsta beläggen för ordet ”mellandagsrea” i tidningstext är från början av 1960-talet.

Att realisera ut varor till ett lägre pris än ordinarie pris verkar butiker i Sverige ha börjat med i slutet av 1800-talet. Så här skriver Företagskällan:

Rean uppstod på 1800-talet, men fick sin storhetstid på 1930-talet. Från att ha varit ett sätt att bli av med ett lager eller tillfälligt parti har det blivit en viktig del av marknadsföringen.

Att ha en särskild rea under mellandagarna – alltså från 27 till 30 december – verkar ha börjat under 1960-talet. Det äldsta belägget för ordet ”mellandagsrea” i tidningstext är från Dagens Nyheter 1962. Då är det en bilförsäljare som skriver att de har ”Stor Mellandagsrea!”. Året därefter skrivs i samma tidning:

Den 27 december fram till den 15 mars pågår konfektionens reatid. Varuhusen har ”mellandagsrea” på litet av varje, men realiserar först rejält på egen tid. ”Slutet av januari” tror NK att deras sätter in

Första gången som mellandagsrea förekommer i SvD är 1965. Där rapporteras om hur det varit ”fullt med folk” första dagen på mellandagsrean (27 december).

SvD 1965-12-28

Det tydliga mönstret redan från början är att ”mellandagsrean” förvisso börjar under mellandagarna (även om de numera kan börja redan på juldagen) men fortsätter en bra bit in på kommande år.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-12-20)

Källor: Realisationens historia” Företagskällan 2018-09-17 samt artiklarna som hänvisas till i texten

Vilket år sändes ”Svensson, Svensson” första gången på julafton?

Kort svar: Första gången som ”Svensson, Svensson” sändes på julafton var 1996 kl. 19.45.

Svensson, Svensson var en teve-serie som gått fyra säsonger på SVT med början 1994. Det sista avsnittet på säsong 1 sändes dagen före julafton kl. 21.45 och hette ”God Jul, Svensson”.

Image
TV-tablån ur SvD 1994-12-23

Julavsnittet skulle sedan återkomma som en jultradition i SVT. Första gången som avsnittet sändes på julafton var 1996 direkt efter Karl-Bertil Jonssons julafton.

Image
TV-tablån 1996-12-24

De två följande åren (1997 och 1998) sändes avsnittet också på julafton. Dock i TV2 senare på kvällen. Nästa år (1999) var avsnittet inte med på julafton utan SVT valde istället att visa långfilmen Svensson, Svensson från 1997 på juldagens kväll.

Förutom 2005, 2007, 2012 och 2017 har Svensson, Svensson visats varje jul under 2000-talet. År 2012 visades istället långfilmen Svensson, Svensson – i nöd och lust och jul-avsnittet sändes dagen före julafton. Även 2017 visades programmet dagen före julafton i SVT1 och sedan på julafton i SVT24.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-19

Källor: TV-tablån ut SvD den 24 december 1994-2020 + 23/12 1994, 25/12 19997 och 23/12 2012

SVT:s vändning – ”Svensson, Svensson” är tillbaka” Aftonbladet 2018-12-23

Vilken mat äter svenskar på nyår?

Kort svar: På nyårsafton äter de flesta svenskar festligare mat än vanligt. Dock finns det inga typiska maträtter som vid ex. jul och påsk. På nyårsdagen är det pizza som är populärt.

Nyårsafton har egentligen inte firats av majoriteten av Sveriges befolkning mer än i dryga hundra år. Före slutet av 1800-talet var nyårsfirande något som var förbehållet överklassen. Det är först i och med urbanisering och industrialisering som ”vanligt folk” började ordna fester, dricka champagne och titta på Ring, klocka, ring från Skansen vid tolvslaget.

Att nyår firats så sparsmakat – till skillnad från julens överdåd – präglade också maten. En bra bit in på 1900-talet var det vanliga att man på nyår fortsatte att kalasa på julens mat. Under andra halvan av seklet började så smått lite festligare mat att föreslås som nyårsmeny. Kokboken Köksalmanack föreslor 1961 följande:

Middag: Foliestekta kycklingar, med sallad och och råstekt potatis. Savring med varm mandelsås.
Nyårssupé: med krabbgryta med vitlökssmör och pain riches.

År 1977 var det smörsmälta räkor och hett ris som föreslogs som nyårssupé. År 1988 hade kokboken varmrökt laxforell, spenattimbaler, kryddig creme fraiche, kokt fryst färskpotatis som middag och exotiska frukter med färdigköpt sorbet av olika slag till efterrätt.

Ur Köksalmanack 1977

Överhuvudtaget så skiljer sig nyårsmiddagarna mycket åt genom åren. Men också i nutid är det svårt att hitta en enhetlig nyårsmat som alla äter, i motats till julskinkan och köttbullarna på julafton och sillen och färskpotatisen på midsommar.

Det som ändå kan anses vara gemensamt för svenskars nyårsmat när man går igenom nutida förslag på olika receptsidor är att maten ska vara lyxig. Det ska inte vara mat som man äter annars och absolut inte julmat. Skaldjur i form av hummer eller räkor förekommer ofta som förslag.

När nyårsafton går över i nyårsdag och man vaknar upp efter en hård natts festande så är det inte ovanligt att man köper en pizza att avnjuta till backhoppningen från Garmisch-Partenkirchen eller Ivanhoe. Sedan början av 2010-talet har nyårsdagen, tack vare smart marknadsföring från Onlinepizza, börjat att kallas för ”pizzadagen”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-18

Kättström Höök, Lena (2019) Gott nytt år! Drakar eldar och champange Nordiska museet

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

När skapade Coca Cola sin jultomte?

Kort svar: 1931 målade Haddon Sundblom den bild av Santa Claus som sedan Coca Cola kommit att använda i reklamkampanjer sedan dess.

Jultomtens färg, form och funktion skiljer sig åt mellan den traditionellt svenska jultomten och den från USA importerade Santa Claus. Enligt en spridd myt var det läskföretaget Coca Cola som gjorde den amerikanska jultomten röd, men färgen rött hade redan sedan tidigare börjat användas som färg för just jultomten.

Dock har Coca Cola (tillsammans med Disneys Jultomtens verkstad) haft en avgörande betydelse i att befästa hur jultomten ska se ut. Redan på 1920-talet började Coca Cola att göra annonser inför jul där jultomten förekom. Inför julen 1930 ritade Fred Mizen en jultomte som drack Coca Cola i varuhuset Famous Barr Co. i St. Louis.

Annons för Coca Cola 1930.

Under de kommande åren på 1930-talet fick den svenskättade tecknaren Haddon Sundblom i uppdrag att skapa en ny jultomte. Tanken var att Sunblom skulle göra ”jultomten” som en egen person, inte en person som var utklädd till jultomten.

Sundblom använde sig då av Clement Clark Moore’s dikt A Visit From St. Nicholas som en utgångspunkt från 1822 i skapandet av figuren och inför julen 1931 var Sundblom färdig.

Annons för Coca Cola 1931

Utseendet som Sundblom skapade för sin jultomte har därefter varit i princip allenarådande för hur en jultomte i USA ska se ut. Även den svenska jultomten har under senare tid fått se sig omsprungen av sin amerikanska motsvarighet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-18

Källa: Five Things You Never Knew About Santa Claus and Coca-Cola” coca-colacompany.com (läst 2020-12-18)

Varför heter det mumma?

Kort svar: Ordet ”mumma” kommer antingen från dess upphovsman Christian Mumme eller från det ljudhärmande ordet ”mum”.

Mumma är dels en blandning av öl, sockerdricka och någon starkare dryck (ex. cognac, portvin eller sherry) som dricks kring jul och dels ett ord som betyder att något är gott – t.ex. ”Det smakade mumma!”.

Ordets ursprung är inte helt klarlagt, det finns två konkurrerande hypoteser:

  1. Ordet kommer av dryckens uppfinnare – Christian Mumme i Tyskland. Han ska år 1489 ha gjort den första blandningen som senare kom att kallas ”mumma”.
  2. Ordet kommer från det italienska barnordet ”mommo” som betyder dryck eller från det svenska mum som i ”Det är mum” alltså ”Det är gott”.

Källa: Uppslagsordet ”mumma” i Svensk etymologisk ordbok (1922)