Författararkiv: Mattias Axelsson

Vad betyder ordet ”fastlag”?

av

Kort svar: Ordet fastlag kommer av av lågtyskan ”vastel-avent”, som direkt översatt blir ”faste-afton” på svenska.

Fastlagen ska inte förväxlas med fastan. Fastan är fyrtio dagar inför påsken då man avstår från nöjen och överdådig mat. Fastlagen är istället tre dagar (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) inför fastan då man äter god mat och leker olika lekar.

Fettisdagsgubbar från Alfta socken i Hälsingland någon gång i början av 1900-talet

Ordet fastlag kommer från lågtyskan och förklaras så här av Institutet för språk och folkminnen

fastlag har vi fått från lågtyska vastel-avent, ordagrant ’faste-afton’. Lågtyska avent motsvarar tyska abend, som blivit afton i svenskan.

I skrift finns ordet ”fastlag” belagt i svenskan sedan 1400-talet, men det har alldeles säkert använts sedan kristendomen kommer till Sverige i början av medeltiden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-07

Litteratur:

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2023-02-07)

”fastlag” Svensk Ordbok (2021)

Vad innebär ”slå katten ur tunnan”?

av

Kort svar: Att ”slå katten ur tunnan” är en äldre tradition som praktiserades under fastlagen.

Fastlagen är de tre dagar som infaller precis före den kristna påskfastan: fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen. Ordet fastlag kommer från lågtyskan ”vastel-avent”, som direkt översatt blir ”faste-afton” på svenska. De tre dagarna av fastlag har firats i Sverige sedan kristendomen kom under den tidiga medeltiden.

Förutom att äta fläsk och bröd bakat på det vita mjölet förekom det under fastlagen olika typer av upptåg. Man skulle klä ut sig som fettisdagsgubbar och man skulle ha karneval (ett ord som kommer från latinets ”carne vale”, alltså ”farväl kött”). Under festandet fanns bl.a. seden ”slå katten ur tunnan” som beskrivs så här av Institutet för språk och folkminnen:

I ”slå katten ur tunnan” red pojkar och unga män likt tornerspelsriddare fram och slog mot en upphängd tunna med en stör tills den gick i bitar och katten, eller i djurvänligare exempel föremålet, i tunnan föll ur.

Traditionen med att ”slå katten ur tunnan” har sitt ursprung i Danmark. Så här skriver Aftonbladet 1835:

Tidningar från Köpenhamn berätta att derstädes äfven i år vid Fastlagens ingång öfvats den gamla leken, som kallas ”att slå katten ur tunnan,” Äfven hafva vi hört sägas, att detta gamla ridderliga spel till och med i år ägt rum i Trelleborg, Skanör och Falsterbo.

Vad det verkar så försvann bruket successivt från och med slutet av 1800-talet. Dock försökte bl.a. Skansen att återuppliva traditionen dock utan en riktig katt under 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-07

Litteratur:

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2023-02-07)

Aftonbladet 1835-04-04

När blev tjugondag Knut julens sista dag?

av

Kort svar: Troligen var det i slutet av 1600-talet som julens sista dag flyttades från trettondagen till tjugondag Knut i Sverige.

Enligt äldre tradition så är Knutdagen, 13 januari, julens sista dag. Det är på tjugondag Knut som man har julgransplundring och det är således ”Knut som kör julen ut!”. Detta är något närmast unikt för Sverige och Finland. Så gott som hela den kristna världen i övrigt avslutar julen i och med trettonhelgen, vilket också var det vanliga i Sverige om man backar tillbaka i historien.

Men under slutet av 1600-talet bestämde kyrkan att man ville ha ett längre julfirande och förflyttade julens avslutning en vecka framåt, från 6 januari till 13 januari. Eftersom Knut tidigare haft helgondag 7 januari så fick hans namn helt enkelt flytta med. Så här beskrivs det i SAOB:

Mera regelbundet placeras namnet [Knut] på 13 jan. först på 1680- o. 1690-talen. Från och med 1708 är, bortsett från vissa undantag, Knut i svenska almanackor ensamrådande ss. namn på 13 jan.

Men varför flyttade man julens slut en vecka framåt? Vissa forskare menar att kyrkan ville ”förstärka kyrkolivets ställning genom att utöka julens längd” medan andra menar att det snarare handlade om att kyrkan ”ville dra in de dagar då våra hedniska förfäder firade sitt midvinterblot”.

Oavsett förklaring så blev traditionen från åtminstone 1700-talet att julen i Sverige pågår fram till att Knutdagen 13 januari. Numera, när svenskar börjar med julpynt och julmusik långt tidigare än själva julhelgen så blir det dock vanligare och vanligare att man kastar ut julgranen långt tidigare än tjugondag Knut.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-13

Litteratur:

”Knut” SAOB (1936)

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner : årets fester och livets högtider Semic

Schön, Ebbe (1993) Julen förr i tiden Natur och Kultur

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner  Ordalaget

Vilken dag är Nobeldagen?

av

Kort svar: Nobeldagen är 10 december.

December är en månad späckad med festdagar – advent, lucia, julafton, nyårsafton. Förutom alla de dagar som förknippas med äldre traditioner finns i början av december en nykomling: Nobeldagen den 10 december.

Att Nobeldagen infaller just den 10 december beror på att Alfred Nobel – som givetvis gett namn åt dagen – dog just 10 december år 1896. I sitt testamente hade han skrivit:

Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt: kapitalet, af utredningsmännen realiserade till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta

Pengarna skulle delas i fem lika stora delar och delas ut i fem kategorier: fysik, kemi, medicin, litteratur och ”den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser”. Notera att det inte står något om nobelpris i ekonomi eftersom det är något som Riksbanken själva tagit initiativ till senare.

Alfred Nobels testamente

Första gången som nobelpriserna delades ut var på 10 december 1901. Vad gäller att flaggningen på Nobeldagen och övriga högtidsdagar så fanns det i början av 1900-talet inga tydliga regler för vilka dagar som det skulle flaggas på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar och där fanns Nobeldagen med. År 1982 fattade regeringen beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-29

Källor: Källstrand, Gustav (2007). Forskning och vetenskap: aspekter på naturvetenskapen i offentligheten i samband med Nobelprisen i fysik och kemi 1903. Nobel Museum occasional papers, 1652-9855 ; 3. Stockholm: Nobel Museum

”Alfred Nobels testamente” nobelprize.org

Är Systembolaget öppet på Kristi himmelsfärdsdagen?

av

Kort svar: Nej, Systembolaget är inte öppet på Kristi himmelsfärdsdagen.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl, påsköl eller champagne på nyårsafton och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

En helg där det inte finns så många traditioner kopplat till drickande av alkohol är Kristi himmelsfärdsdagen. Men eftersom Kristi himmelsfärdsdagen är en röd dag så är Systembolaget ändå inte öppet på den torsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-11

Källa: ”Systembolagets öppettider under storhelger 2022”

Är thanksgiving day sista eller fjärde torsdagen i november?

av

Kort svar: Sedan 1941 är det fjärde torsdagen i november (som oftast också är sista torsdagen i november) som är thanksgiving day i USA.

USA har elva stycken federala helgdagar varav en är thanksgiving day som infaller fjärde torsdagen i november. Thanksgiving day har firats i USA sedan slutet av 1700-talet och var från början en helgdag som firades på den sista torsdagen i november. Varje år var det upp till den sittande presidenten att bestämma datum, vilket fick till följd att datum thanksgiving varierade.

Under den långa period då Franklin D Roosevelt var president i USA kom det ibland önskemål från affärsinnehavare att flytta helgdagen en vecka. Det var de år då den sista torsdagen också var den sista dagen i månaden november, ex. 1933. Anledningen till att man ville flytta dagen en vecka bakåt var för att den kom för nära julhandeln i december. Detta ledde till viss förvirring under 1930-talet.

För att lösa problemen så bestämde USA:s kongress 1941 att fatta ett beslut om när thanksgiving skulle infalla. Den ena av kamrarna, representanthuset, bestämde att thanksgiving skulle infalla ”den sista torsdagen i november”. Men senaten ändrade det till att thanksgiving skulle vara ”den fjärde torsdagen i november”, vilket representanthuset gick med på.

Så sedan dess har thanksgiving day i USA alltid varit den fjärde torsdagen i november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-25

Källor: ”Congress Establishes Thanksgiving” The Center for Legislative Archives 2021-03-09

”How Did Thanksgiving End Up On The Fourth Thursday?” NPR 2012-11-21

Hur många svenskar äter dopp i grytan på julbordet?

av

Kort svar: Att veta exakt hur många svenskar som har dopp i grytan på julbordet är svårt, men mycket talar för att det är populärare bland äldre än bland yngre.

En av de klassiska rätterna på julbordet är ”dopp i grytan”. Att doppa i grytan var förr i tiden något man gjorde före julmiddagen under förberedelserna på bondgården för att få smak av köttspadet. Det är också orsaken till att julafton kallas för ”dopparedan”, vilket har varit ett bruk sedan 1830-talet.

Dopp i grytan 1910

När man gör undersökningar om vilken julmat som är populärast brukar julskinka, köttbullar och sill hamna i topp. När man istället undersöker vilken mat som folk tycker sämst om hamnar istället grisfötter, tunga, ål, lutfisk och dopp i grytan i topp.

Hur många som har dopp i grytan på julbordet finns det inga exakta siffror på, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet. Dessutom visar de flesta undersökningar att dopp i grytan tappat i popularitet under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-04

Källor:

”Sveriges minst älskade julmat” ica.se 2018

”Svenska jultraditioner hotade” Coop 2006-12-18

”Familj och skinka viktigast” SvD 2003-12-22

När firades halloween i Sverige första gången?

av

Kort svar: Exakt när det första halloween-firandet i Sverige hölls är svårt att veta, men vi vet att det firades så tidigt som i oktober 1937.

Halloween, som kommer av all hallow’s eve, blev en tradition i USA under 1800-talet när det irländska samhain-firandet blandades med ex. det mexikanska dias de los muertos. I Sverige har det funnits äldre lokala traditioner kopplade till ”helgmässafton” (alltså 31 oktober).

Det äldsta belägget jag har funnit av ordet halloween i svensk tidningstext är från 1894. Då skrev Barometern att 31 oktober kallas ”helgmässafton” i Sverige och ”halloween” på engelska. Dock ska det dröja ytterligare några årtionden innan det ges exempel på halloweenfiranden i Sverige.

Halloween-tema

Den 31 oktober 1937 finns det en annons i Dagens Nyheter om att Svensk-amerikanska klubben anordnar ”Halloween-Lobo Dance”. Vad jag har funnits så är det ett av de äldsta beläggen för halloweenfirande i Sverige. Ett annat belägg för halloweenfest är på Högskolan i Stockholm 1949. I notisen kallas halloween för ”alla spökens dag”.

Men de annonser och artiklar som finns om svenskt halloweenfirande fram till slutet av 1980-talet är fåtaliga och koncentrerat i Stockholm. Det är först med Buttericks och Hard Rock Cafés annonser och parader under slutet av 1980- och början av 1990-talet som halloweenfirande etablerar sig i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-31

När kom halloween till Sverige?

av

Kort svar: Det var under slutet av 1980-talet som Halloween introducerades i någon större skala i Sverige. Sedan etablerade sig traditionen ordentligt under 1990-talet.

Halloween som vi känner traditionen idag etablerade sig i USA vid förrförra sekelskiftet. Det finns exempel på hur halloween firades i Sverige under mitten av 1900-talet, men det var då i mindre sällskap som t.ex. halloweenfester på högskolan i Stockholm.

Mer publika halloweenfester börjar synas i främst Stockholm under mitten av 1980-talet. Hard Rock Café är tidigt ute med halloweenfirande. Under slutet 1980-talet började just Hard Rock Café anordna halloweenparader i Stockholm. SvD rapporterade 1988 att:

Alla monster, cirka 200 elever, samlas i Kungsträdgården för att sedan ta sig till hörnet Sveavägen/Odengatan och Hard Rock Café. Väl inne i burgartemplet, smyckat med jättepumpor i traditionell Halloweenstil, koras den läbbigaste monsterklassen.

Förutom Hard Rock Café så var skämtartikelbutiken Buttericks hård drivande i att lansera halloween i Sverige. Så här beskrivs det hela i SvD 1992:

Halloween har kommit till Sverige. På det tyder åtminstone pumpförsäljningen på Stockholms torg och försäljningssiffrorna på skämtbutiken Buttericks.

– Här har det rått rena julruschen de senaste dagarna, berättar butiksbiträdet Maria Hagdalen.

Under det fortsatta 1990-talet så skrivs det mer och mer i svenska tidningar om hur halloweenfirandet etablerat sig i Sverige och att det främst är bland unga som traditionen fått ett fäste.

Svd 1992-10-31

År 2000 skriver man i SvD att halloweenfirandet fick ”sitt stora genombrott för ungefär fem år sedan”, alltså i mitten av 90-talet. Det som sedan blir den stora stridsfrågan under 00-talet är vilket datum halloween ska uppmärksammas i Sverige. Svensk Handel och Ica-handlarna bestämde gemensamt 2001 försöka särskilja halloween och alla helgons dag.

Numera är halloween en etablerad tradition i Sverige och runt hälften av alla svenskar uppger att de på något sätt uppmärksammar halloween. Det som främst görs är att man pyntar med ex pumpor och äter mycket godis.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-31

Källor:

SvD 1988-10-28

SvD 2000-11-01

SvD 2001-10-25

Har midsommar varit på samma datum varje år?

av

Kort svar: Fram till 1953 firades midsommarafton alltid den 23 juni och midsommardagen alltid 24 juni.

Midsommar är en högtid som firas i Sverige och har firats långt tillbaka i tiden när det är som ljusast, alltså i anslutning till sommarsolståndet. Sommarsolståndet infaller vid en exakt tidpunkt, ofta 21 juni men ibland 20 juni (som t.ex. 2020 den 20 juni). Midsommarafton infaller dock, sedan 1953, alltid på en fredag.

Före 1953 var midsommardagen samma dag som Johannes döparens dag, alltså 24 juni men i samband med en större översyn av den svenska kalendern flyttades datumet och blev rörligt. Det som hände var att man flyttade Marie bebådelsedag från 25 mars till närmaste söndag, midsommardagen från 24 juni till närmaste lördag och lördagen närmast allhelgonadagen (31 oktober-6 november) blev helgdag och kallades alla helgons dag.

Att just 24 juni alltid var midsommardag före 1953 beror på att det var Johannes döparens födelsedag, på samma sätt som Jesus födelsedag blev juldagen 25 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-09

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 162-163),