Är Systembolaget öppet på Kristi himmelsfärdsdagen?

Kort svar: Nej, Systembolaget är inte öppet på Kristi himmelsfärdsdagen.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julölpåsköl eller champagne på nyårsafton och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

En helg där det inte finns så många traditioner kopplat till drickande av alkohol är Kristi himmelsfärdsdagen. Men eftersom Kristi himmelsfärdsdagen är en röd dag så är Systembolaget ändå inte öppet på den torsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-11

Källa: ”Systembolagets öppettider under storhelger 2022”

Är thanksgiving day sista eller fjärde torsdagen i november?

Kort svar: Sedan 1941 är det fjärde torsdagen i november (som oftast också är sista torsdagen i november) som är thanksgiving day i USA.

USA har elva stycken federala helgdagar varav en är thanksgiving day som infaller fjärde torsdagen i november. Thanksgiving day har firats i USA sedan slutet av 1700-talet och var från början en helgdag som firades på den sista torsdagen i november. Varje år var det upp till den sittande presidenten att bestämma datum, vilket fick till följd att datum thanksgiving varierade.

Under den långa period då Franklin D Roosevelt var president i USA kom det ibland önskemål från affärsinnehavare att flytta helgdagen en vecka. Det var de år då den sista torsdagen också var den sista dagen i månaden november, ex. 1933. Anledningen till att man ville flytta dagen en vecka bakåt var för att den kom för nära julhandeln i december. Detta ledde till viss förvirring under 1930-talet.

För att lösa problemen så bestämde USA:s kongress 1941 att fatta ett beslut om när thanksgiving skulle infalla. Den ena av kamrarna, representanthuset, bestämde att thanksgiving skulle infalla ”den sista torsdagen i november”. Men senaten ändrade det till att thanksgiving skulle vara ”den fjärde torsdagen i november”, vilket representanthuset gick med på.

Så sedan dess har thanksgiving day i USA alltid varit den fjärde torsdagen i november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-25

Källor: Congress Establishes Thanksgiving” The Center for Legislative Archives 2021-03-09

How Did Thanksgiving End Up On The Fourth Thursday?” NPR 2012-11-21

Hur många svenskar äter dopp i grytan på julbordet?

Kort svar: Att veta exakt hur många svenskar som har dopp i grytan på julbordet är svårt, men mycket talar för att det är populärare bland äldre än bland yngre.

En av de klassiska rätterna på julbordet är ”dopp i grytan”. Att doppa i grytan var förr i tiden något man gjorde före julmiddagen under förberedelserna på bondgården för att få smak av köttspadet. Det är också orsaken till att julafton kallas för ”dopparedan”.

Dopp i grytan 1910

När man gör undersökningar om vilken julmat som är populärast brukar julskinka, köttbullar och sill hamna i topp. När man istället undersöker vilken mat som folk tycker sämst om hamnar istället grisfötter, tunga, ål, lutfisk och dopp i grytan i topp.

Exakt hur många som har dopp i grytan på julbordet finns det inga exakta siffror på, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet. Dessutom visar de flesta undersökningar att dopp i grytan tappat i popularitet under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-04

Källor:

Sveriges minst älskade julmat” ica.se 2018

”Svenska jultraditioner hotade” Coop 2006-12-18

Familj och skinka viktigast” SvD 2003-12-22

När firades halloween i Sverige första gången?

Kort svar: Exakt när det första halloween-firandet i Sverige hölls är svårt att veta, men vi vet att det firades så tidigt som i oktober 1937.

Halloween, som kommer av all hallow’s eve, blev en tradition i USA under 1800-talet när det irländska samhain-firandet blandades med ex. det mexikanska dias de los muertos. I Sverige har det funnits äldre lokala traditioner kopplade till ”helgmässafton” (alltså 31 oktober).

Det äldsta belägget jag har funnit av ordet halloween i svensk tidningstext är från 1894. Då skrev Barometern att 31 oktober kallas ”helgmässafton” i Sverige och ”halloween” på engelska. Dock ska det dröja ytterligare några årtionden innan det ges exempel på halloweenfiranden i Sverige.

Den 31 oktober 1937 finns det en annons i Dagens Nyheter om att Svensk-amerikanska klubben anordnar ”Halloween-Lobo Dance”. Vad jag har funnits så är det ett av de äldsta beläggen för halloweenfirande i Sverige. Ett annat belägg för halloweenfest är på Högskolan i Stockholm 1949. I notisen kallas halloween för ”alla spökens dag”.

Men de annonser och artiklar som finns om svenskt halloweenfirande fram till slutet av 1980-talet är fåtaliga och koncentrerat i Stockholm. Det är först med Buttericks och Hard Rock Cafés annonser och parader under slutet av 1980- och början av 1990-talet som halloweenfirande etablerar sig i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-31

När kom halloween till Sverige?

Kort svar: Det var under slutet av 1980-talet som Halloween introducerades i någon större skala i Sverige. Sedan etablerade sig traditionen ordentligt under 1990-talet.

Halloween som vi känner traditionen idag etablerade sig i USA vid förrförra sekelskiftet. Det finns exempel på hur halloween firades i Sverige under mitten av 1900-talet, men det var då i mindre sällskap som t.ex. halloweenfester på högskolan i Stockholm.

Mer publika halloweenfester börjar synas i främst Stockholm under mitten av 1980-talet. Hard Rock Café är tidigt ute med halloweenfirande. Under slutet 1980-talet började just Hard Rock Café anordna halloweenparader i Stockholm. SvD rapporterade 1988 att:

Alla monster, cirka 200 elever, samlas i Kungsträdgården för att sedan ta sig till hörnet Sveavägen/Odengatan och Hard Rock Café. Väl inne i burgartemplet, smyckat med jättepumpor i traditionell Halloweenstil, koras den läbbigaste monsterklassen.

Förutom Hard Rock Café så var skämtartikelbutiken Buttericks hård drivande i att lansera halloween i Sverige. Så här beskrivs det hela i SvD 1992:

Halloween har kommit till Sverige. På det tyder åtminstone pumpförsäljningen på Stockholms torg och försäljningssiffrorna på skämtbutiken Buttericks.

– Här har det rått rena julruschen de senaste dagarna, berättar butiksbiträdet Maria Hagdalen.

Under det fortsatta 1990-talet så skrivs det mer och mer i svenska tidningar om hur halloweenfirandet etablerat sig i Sverige och att det främst är bland unga som traditionen fått ett fäste.

Svd 1992-10-31

År 2000 skriver man i SvD att halloweenfirandet fick ”sitt stora genombrott för ungefär fem år sedan”, alltså runt 1997. Det som sedan blir den stora stridsfrågan under 00-talet är vilket datum halloween ska uppmärksammas i Sverige. Svensk Handel och Ica-handlarna bestämde gemensamt 2001 försöka särskilja halloween och alla helgons dag.

Numera är halloween en etablerad tradition i Sverige och runt hälften av alla svenskar uppger att de på något sätt uppmärksammar halloween. Det som främst görs är att man pyntar med ex pumpor och äter mycket godis.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-31

Källor:

SvD 1988-10-28

SvD 2000-11-01

SvD 2001-10-25

Har midsommar varit på samma datum varje år?

Kort svar: Fram till 1953 firades midsommarafton alltid den 23 juni och midsommardagen alltid 24 juni.

Midsommar är en högtid som firas i Sverige när det är som ljusast, alltså i anslutning till sommarsolståndet. Sommarsolståndet infaller vid en exakt tidpunkt, ofta 20 juni men ibland (som t.ex. 2020 den 20 juni). Midsommarafton infaller dock, sedan 1953, alltid på en fredag.

Före 1953 var midsommardagen samma dag som Johannes döparens dag, alltså 24 juni men i samband med en större översyn av den svenska kalendern flyttades datumet och blev rörligt. Det som hände var att man flyttade Marie bebådelsedag från 25 mars till närmaste söndag, midsommardagen från 24 juni till närmaste lördag och lördagen närmast allhelgonadagen (31 oktober-6 november) blev helgdag och kallades alla helgons dag.

Att just 24 juni alltid var midsommardag före 1953 beror på att det var Johannes döparens födelsedag, på samma sätt som Jesus födelsedag blev juldagen 25 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-09

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 162-163),

När började man äta färskpotatis till midsommar i Sverige?

Kort svar: Färskpotatis har man ätit som midsommarmat ungefär sedan sekelskiftet 1900.

Den mat som tydligast förknippas med midsommarafton är sill, kokt färskpotatis och gräddfil. Det har funnits färskpotatis till försäljning i Sverige sedan mitten av 1800-talet.

Färskpotatisen är den första potatisen som skördas under året och förr räknades det som ett stort slöseri att äta detta. Jan-Öjvind Swahn skriver:

Att man skulle äta färskpotatis var förr fullkomligt uteslutet hos vanligt folk, det var ett slöseri med Guds gåvor på en tid där missväxt kunde drabba landet.

Men vid sekelskiftet 1900 ska den första färskpotatisen ha lanserats vid midsommar:

Enligt Lars Möller var det hans morfar som var först i Sverige med att skörda potatis till midsommar. Morfadern försökte sälja nymodigheten till traktens hotellägare. Dessa var till en början skeptiska till de späda knölarna. Men gästerna gillade dem. Nästa midsommar, år 1899, slogs hotellen om färskpotatisen. En svensk midsommarklassiker var född.

Om man läser i tidningarnas arkiv så är det just kring sekelskiftet 1900 som annonser för färsk potatis till midsommar börjar dyka upp.

Östgötabladet 1904-06-23

Dock var färskpotatis och sill absolut inte den givna midsommarmaten förrän en bra bit in på 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap)  (2021-06-07, uppdaterad 2022-05-12)

Källor:

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

100-årigt potatispris står sig” Svenska Dagbladet 2007-06-22

Varför är 5 maj internationella kebabdagen?

Kort svar: Att 5 maj kallas internationella kebabdagen beror på att Peirao Faraj, som skapade Facebook-sidan Internationella kebabdagen, fyller år detta datum.

Antalet matdagar har ökat lavinartat i Sverige under de senaste åren. Från pizzadagen på nyår till pilsnerkorvens dag 30 juni. Ofta är dagarna antingen skapade av ett företag eller så är det en privatperson som ligger bakom. Det senare gäller t.ex. fössta tossdan i mass och kardemummabullens dag.

En annan dag som skapats av en privatperson är ”internationella kebabdagen”. Den skapades av Peirao Faraj som en Facebook-sida 2011 och första gången som 5 maj uppmärksammades var 2012.

Peirao Faraj när han äter kebab (privat foto)

Enligt egen utsago är Faraj ”en kebabälskare som till och med tatuerat in kebab” på kroppen. Att han valde 5 maj som datum beror helt enkelt på att det är hans egen födelsedag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-05

Källor: Internationella kebabdagen” Facebook (läst 2021-05-05)

Intervju med Peirao Faraj (skapare av sidan Internationella kebabdagen (2021-05-05)

Vad betyder uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”?

Kort svar: Uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka” betydde förr att om sådden hade skett kring Eriksdagen (18 maj) så kunde bonden skörda vid Olsmäss (29 juli).

Många av de helgon– respektive apostladagar som tidigare var helgdagar i Sverige var också förknippade med olika minnesregler som relaterade till väder och jordbruk. På Anderasdagen (30 november) så kunde man förutspå julens väder, till Bartolomeus (24 augusti) skulle löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats och på Larsmässan (10 augusti) skulle slåttern vara klar.

Ett klassiskt uttryck är ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”. Det innebar helt enkelt:

att säden ska gå i ax på Sankt Eriks dag den 18 maj för att kunna skördas till Olof den heliges den 29 juli. 

Om man sådde runt Eriksdagen 18 maj så skulle man sedan kunna skörda kring Olsmäss den 29 juli. Så här skriver dock Swahn (s. 31):

Det kunde stämma före 1753, när man opererade bor 11 dagar ur februari, så att almanackan blev rättvisande igen. Sen dess torde det inte bakas särskilt många kakor av årets skörd på Olofsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.(2021-04-15)

Källor:

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilka dagar är Kristusdagar?

Kort svar: Kristusdagar är de dagar under kyrkoåret som firas till minne av händelser som går att knyta till Jesus – jul, nyårsdagen, trettondagen, skärtorsdagen, långfredagen, påsk, Kristi himmelsfärd samt Kristi förklaringsdag.

Kyrkoåret har under de senaste tusen året satt en oerhört stark prägel på det svenska högtidsåret och de helgdagar som firats på olika sätt. Av de dagar som är röda dagar numera är det bara två (första maj och nationaldagen) som inte har rötter i kristendomen.

De kyrkliga helgdagar kan kategoriseras i olika grupper – Mariadagar, apostladagar, helgondagar och Kristusdagar.

Vilka är kristusdagarna?

Kristusdagarna är de viktigaste helgdagarna, de som går att härleda till någon aspekt av Jesus Kristus verksamhet. När 1571 års kyrkoordning beslutades var följande dagar att betrakta som ”Christdagar”

Merparten av Kristusdagarna har överlevt alla helgdagsreduktioner och är fortfarande idag helgdag i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.