Hur många svenskar firar halloween?

Kort svar: Enligt undersökning från Svensk Handel uppmärksammar hälften (50 procent) av alla svenskar halloween.

Halloween (31 oktober) har uppmärksammats i större skala i Sverige sedan 1990-talet. Genomslaget har varit blandat, men det finns ändå några undersökningar som pekar på ett större intresse under de senaste åren (före 2020).

Organisationen Svensk Handel gjorde 2019 en undersökning som visade att:

50 % av svenskarna kommer att uppmärksamma Halloween. I USA, där högtiden har en längre historisk bakgrund, uppger 68 % att de kommer att uppmärksamma Halloween.

Detta är en tydlig ökning från tidigare års undersökningar. Undersökningen visar också tydliga åldersskillnader. I gruppen 18-22 år är det 80 procent som säger att de kommer att fira, medan det i gruppen 56 år och äldre bara är 27 procent som kommer uppmärksamma halloween.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-10-21)

Källor: Halloween 2019 – Svensk Handels Halloweenrapport 2019 i samarbete med Nielsen

När börjar julkalendern SVT 2020?

Kort svar: Julkalendern i SVT börjar sändas tisdag 1 december kl. 07.45.

Första söndagen i advent 1960 (som det året var 27 november) kl. 17.30 sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset. Adventskalendern sändes inte varje dag i december,  eftersom vissa dagar var helt tevefria.

De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 29 luckor (26 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december och bytte namn till julkalendern.

Julkalendern 2020 kommer att heta Mirakel och utgångspunkten för historien är att ”två flickor byter kropp – och färdas 100 år genom en tunnel i tiden.”

Det första avsnittet sänds tisdag den 1 december kl. 07.45.

Källa: Julkalendern i SVT 2020 bjuder på tidsresa och mirakel” expressen.se 8 okt 2020

När är första advent 2020?

Kort svar: Första söndagen i advent 2020 söndagen den 29 november.

Advent är den period på cirka fyra veckor som räknar ner inför julfirandet. Adventstiden börjar fyra söndagar före juldagen och 2020 är juldagen fredagen den 25 december. Det betyder att första advent 2020 infaller den 29 november.

När det är första advent är det alltså dags att tända det första ljuset i adventsljusstaken och ta fram elektriska adventsljusstakar och adventsstjärnor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-10-17

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Varför slutade man fira mickelsmäss i Sverige?

Kort svar: Att man i Sverige slutade fira mickelsmäss beror på att vare sig fanns någon typisk maträtt eller något typiskt festelement som kunde leva vidare när Sverige gick från att vara ett jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle.

Många av de årligt återkommande festerna som firas i Sverige är fester som är rotade i den svensk historien och som på olika sätt är kopplade till jordbruket. Jul firades när det var lite att göra på gården och det var som mörkast, midsommar inföll när det var en lucka mellan sådd och skörd, mickelsmäss var inledningen på årets enda lediga vecka för allmogen och så vidare.

Om de äldre traditionerna ska leva vidare när ett land övergår från jordbruks- till bondesamhälle måste det finnas någonting som det går att hänga upp firandet på. Julen har en mängd element och maträtter – granen, klapparna, och skinkan. Så är det även med lucia (som har sin ljusdrottning), Mårten (som har sin gås), påsken  (med sina ägg).

Flyttlass

Att mickelsmäss förr var en stor festhelg bland allmogen beror på att dagen mellan 1723 och 1819 var lagstadgad flyttdag. I bondesamhället kunde tjänstefolk nämligen inte byta jobb hur som helst utan var två månader före Mikaeli tvungna att säga upp sig från sin nuvarande tjänst.

Eftersom skördearbetet skulle vara slutfört till 29 september passade dagen bra som flyttdag. Dessutom hade de anställda rätt till en veckas ledighet och man fick då ut sin årslön samt en peng inför det kommande anställningsåret. Swahn skriver:

Det var ingen tillfällighet att antalet marknader kulminerade under månaden kring Mickelsmäss – det var gott om pengar i omlopp.

Sedan fäbodväsendet upphört i och med jordbrukets mekanisering fanns inte varken de materiella förutsättningarna eller de mänskliga behoven av att fira mickelsmäss längre. En anledning till att mickelsmäss inte lyckats leva kvar har att göra med avsaknaden av en central maträtt eller centralt festmoment, menar Bringéus (med hänvisning till Tordis Dahlöf). Mickelsmäss var bara en tidpunkt och inte förknippad med någon särskild maträtt eller händelse – alltså försvann firandet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2020-09-28)

Källor:

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner, Ordalaget

Bringéus, Nils-Arvid (2006)  Årets festdagar, Carlsson Bokförlag

När är tacksägelsedagen 2020?

Kort svar: Tacksägelsedagen (inte att sammanblanda med Thanksgiving) infaller andra söndagen i oktober. År 2020 är det söndagen den 11 oktober.

Den sista torsdagen i november firar man i USA Thanksgiving day. På svenska blir det ungefär tacksägelsedagen, men det finns redan en sådan dag i den svenska almanackan – andra söndagen i oktober.

Äpple

Så här skriver Svenska kyrkan om tacksägelsedagen:

Tacksägelsedagen ligger andra söndagen i oktober för att vi ska få tillfälle att tacka för skörd, för svamp och frukt, det som jorden ger oss. En utbredd tradition är att på denna dag föra frukter och annat till kyrkan som man ibland säljer eller auktionerar ut till förmån för behövande eller delar ut i församlingen. 

Bakgrunden till firandet av tacksägelsedagen är de böndagar som funnits i Sverige i hundratals år. Dagarnas placering i almanackan har varierat men 1807 bestämdes att böndagarna alltid skulle vara på söndagar och kallas:

  • botdagen
  • reformationsfesten
  • missionsfesten
  • tacksägelsedagen

Dessa separata böndagar avskaffades i och med 1983 års evangeliebok, men tacksägelsedagen finns kvar som en egen helgdag, alltid på en söndag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-09-15

Källor: Tacksägelsedagen” svenskakyrkan.se

Nordisk familjebok 1905. Uppslagsord: ”Böndagar

Vilket år visades Ivanhoe på nyår första gången?

Kort svar: Första gången som filmen Ivanoe visades i svensk teve på nyår var 31 december 1982, första gången den visades på nyårsdagen var 1986.

Nyår i Sverige är förknippat med lite olika traditioner på nyårsafton (ex. fyrverkerier, nyårslöften och champagne) respektive nyårsdagen (pizza och diverse teve-program).

Teve-programmen på nyårsdagen är inte lika etablerade som Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul och Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på julafton, men om man ska räkna upp de mer ”klassiska” nyårsdagsprogrammen så är det backhoppningen från Garmisch Partenkirchen, nyårskonserten från Wien och Ivanhoe.

Ivanhoe är en brittisk TV-film som spelades in 1982 med bl.a. Anthony Andrews och Sam Neil i två av huvudrollerna. Första gången den visades på svensk teve var nyårsafton 1982 och redan efter första sändningen skrev en skribent att han ville SVT skulle ”göra nya Ivanhoe till en nyårsklassiker”.

De två följande åren (1983 och 1984) sändes Ivanhoe, men istället under julhelgen.

Bild

1986 är första gången som Ivanhoe visas på nyårsdagen. Notera att det också är nyårskonsert från Wien och backhoppning från Garmisch Partenkirchen.

Bild

Sedan sänds filmen på nyårsdagen i SVT 1988, 1992-2001 och nyårsdagen 2002 tog TV3 över sändningen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-09-04)

Källa: teve-tablåerna från SvD 1982-2002

När är halloween 2020 i Sverige?

Kort svar: Halloween infaller alltid 31 oktober. År 2020 är det samma lördag som alla helgons dag.

Halloween (som är en sammandragning av all hallows eve) infaller alltid dagen före ”den riktiga alla helgons dag” eftersom det är alla helgons afton. Således är halloween alltid 31 oktober.

Den från USA importerade högtiden halloween började firas i större skala i Sverige under 1990-talet. Under de första åren var det ofta förvirring vilket datum halloween skulle firas på då det ofta sammanblandades med den mer kyrkliga traditionen kring alla helgons dag – att tända gravljus. Numera tror jag att det vanligaste ändå är att halloween, i den mån det uppmärksammas alls, firas den 31 oktober.

År 2020 infaller alla helgons dag också den 31 oktober vilket gör att halloween – då man karvar pumpor och äter godis – och alla helgons dag – då man tänder gravljus – infaller på samma datum.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-09-04)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Är halloween och alla helgons dag samma datum 2020?

Kort svar: Ja, år 2020 infaller halloween och alla helgons dag på samma datum – 31 oktober.

Vid månadsskiftet oktober/november har det under lång tid och i många olika kulturer firats olika former av fester. Sista oktober har på många platser räknats som sommarhalvårets sista dag och med november månad började vinterhalvåret.

I Sverige har vi sedan kristendomen kom till landet haft alla helgon dag den 1 november och så är det – i viss mån – fortfarande. Men sedan 1953 infaller helgdagen alla helgons dag på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 5 november och allhelgonadagen infaller (som inte är en röd dag) infaller 1 november. Det är på alla helgons dag (alltså på lördagen) som det är vanligt att man tänder gravljus.

Sedan 1990-talet har den från USA importerade högtiden halloween börjat firas i Sverige. Halloween firas typiskt med att karva pumpor, äta mycket godis och pynta i skräcktema.

Halloweenpumpa

Ett problem med halloween som importerad högtid är att datumet (31 oktober) vissa år (ex. 2020) sammanfaller med alla helgons dag. Även om det finns vissa likheter mellan högtiderna – ex. att båda på sätt och vis handlar om döden – så firas de på väldigt olika sätt.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-09-04)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Vad ska man ha för tillbehör på en kräftskiva?

Kort svar: De traditionella tillbehören (förutom drycken) till kräftorna på en kräftskiva är rostat vitt bröd, knäckebröd, smör och ost.

Kräftskivor började bli populära i Sverige under första halvan av 1900-talet. I augusti månad samlas man under kulörta lyktor med lustiga hattar på huvudet, äter kräftor och dricker öl och brännvin. Men vad ska man ha för tillbehör?

På en kräftskiva är givetvis de kokta kräftorna i centrum och i övrigt är utbudet rätt magert. I boken Kräftans lov skriver författarna:

Till kräftor serveras traditionellt rostat vitt bröd, knäckebröd, smör och ost.

Här är det framförallt osten som är viktig att ha koll på. Sedan slutet av 1800-talet är det främst Västerbottensost och lagrad prästost som är de verkliga klassikerna. Men en ”smaksatt kryddost” kan också fungera.

Västerbottensost

Författarna skriver vidare:

Fördelen med ost till kräftorna är naturligtvis, att den både på egen hand kan utgöra ett smakfullt aromatiskt tillskott och samtidigt så väl låter sig kombineras med kräftornas fina och särpräglade smak.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-08-16

Källor: Fürst, Magnus och Kerstin Törngren (2003) Våra älskade kräftor Bäckströms förlag

”Ost!” av Redaktionen i boken Kräftans lov

När började man äta inlagd sill på svenska julbord?

Kort svar: Borgerligheten i Sverige har ätit inlagd sill som en del av julmaten sedan åtminstone 1800-talet, men allmänt uppmärksammad på de svenska julbord blev sillen först under 1930-talet.

Tillsammans med den kokta julskinkan och köttbullarna är den inlagda sillen bland de populäraste rätterna på svenska julbord. Men hur länge har egentligen inlagd sill varit en del av den svenska julmaten?

Det var under 1800-talet som vi i Sverige började lägga in sillen i ättika och socker i och med att sockret blev billigare. Den sötsyrliga sillen blev sedan ett centralt inslag när brännvinsborden blev till smörgåsbord. Och det var som en del av smörgåsbordet som den inlagda sillen åts som julmat inom borgerligheten. Så här beskrivs det i boken Det svenska julbordet:

Två bord stod dukade med stolar runtomkring. Var och en tog en tallrik och försedde sig inledningsvis med med smör, bröd, sill och korv som dukats upp på ett särskilt bord. Efter smörgåsen var det dags för ”doppet i grytan”. /../ Vid sittande bord fortsatte fortsatte så måltiden varvid stora fat med korv, pölsa, salt kokt kött, bruna bönor och kokt potatis sattes fram.

Men under första hälften av 1900-talet började borgerlighetens smörgåsbord och allmogens julmat smälta samman till ett modernt julbord. Så här skriver författarna till boken Det svenska julbordet:

Av allt att döma var det under 1900-talets tre första decennier som julaftonens äldre måltidsmönster började förändras, samtidigt som antalet rätter på julbordet ökade markant.

Som typisk julmat för allmänheten är det först en bit in på 1900-talet som den inlagda sillen tar sig in. Om vi tittar på vad som räknades som typisk julmat vid förra sekelskiftet skriver Eskilstuna-kuriren till julen 1897 att:

I Sverige består julmaten som bekant af lutfisk, skinka och risgrynsgröt.

När Göteborgs Aftonblad julen 1898 ska beskriva vad som typiskt finns på ett svenskt julbord nämns följande:

lutfisk, risgrynsgröt och klenät /../ dopp i grytan /../ den herrliga, kokta brynnskade skinkan /../ grönkålen /../ det kraftiga, bruna julölet och det välsmakande vörtbrödet.

När Svenska Dagbladet 1924 presenterar förslag till julmat på julafton är det:

pressylta, julkorv och skinka samt rödbetor och potatis. Lutfisk med potatis, gröna ärter och vit sås. Julgröt med mjölk. Klenäter och mandelformer med sylt.

Ingenstans under julhelgen 1924 finns ”inlagd sill” med som förslag. Däremot dyket sillen upp redan året därefter (1925). På ”tidig förmiddag” på julafton föreslås:

Smör, bröd, ost, inlagd sill, rökt leverkorv, pressylta med rödbetor. Spenatomelette. ”Dopp i grytan”. Julskinka, fläskkorv, grynkorv och salt oxbringa, bruna bönor och potatispuré, senap. Julöl. Klenäter med klarbärskompott.

Den här ”julveckans matsedel” från den 20 december 1925 är mig veterligen första gången som inlagd sill omnämns som del av den allmänna julmaten.

Under 1930-talet blir sedan den inlagda sillen ett återkommande inslag i annonser och receptförslag.

Aftonbladet 1931-12-21

Dagarna före jul 1933 skriver Aftonbladet ”Men glöm för all del inte att det är gott med något i sillväg på juldagens morgon.”

Norrskensflamman 1935-12-19

Under andra halvan av 1930-talet blir ”inlagd sill” och ”kryddsill” ett lika vanligt inslag i tidningarnas annonser för julmat som lutfisk, julskinka och klenäter var bara några årtionden tidigare. Och årtiondena därefter blir det fler och fler varianter av inlagd sill som förekommer.

I nedanstående annons för ”Husmoderns julkorg” från 1954 är ”bankett-sill” med som nummer 24.

Under förra seklet kommer de successivt nya sillinläggningar som senapssillen, currysillen och Brantevikssillen

Provinstidningen Dalsland 1964-12-1-6

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-07-20

Källor:

Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker