Vad äter man på midsommar i Sverige?

Kort svar: På midsommar äter de flesta svenskar sill av olika slag, färskpotatis och gräddfil.

Midsommarens mat skiljer sig i stor utsträckning ifrån påskens och julens mat. Där julens mat är en överdådig köttorgie med skinka, prinskorvar, köttbullar, revbensspjäll och så vidare och påskens mat inte ligger långt efter så är midsommarens mat mer sparsmakad.

Färskpotatis

Enligt en undersökning så är det färskpotatisen som är det viktigaste inslaget på midsommarbordet:

97,6 procent av de tillfrågade svarar att färskpotatis ska finnas på bordet när midsommaren firas,

Sill

Även sillen är ett givet inslag på mångas midsommarfirande. Enligt ovan nämnda undersökning var det 92,4 procent som ville ha ”sill eller strömming, eller eventuellt ansjovis”.

Sill

Sillen har en given plats även på påsk och jul men midsommar är ändå sillens huvudhögtid.

19 procent av all sill i ICA-butiker säljs under vecka 24 och 25. Just midsommarveckan sticker ut från andra veckor under året då försäljningen går upp med nästan 600 procent jämfört med en vanlig sommarvecka. 

Det finns olika sorters sill och de har olika popularitet i olika grupper. Senapssill och skärgårdssill är populärast bland yngre, medan smörgåssillen och matjessillen går hem mer hos de äldre. Mest populär är matjessillen som står för närmare hälften av all sill som säljs under veckan kring midsommar.

Gräddfil

Det äldsta inslaget i det svenska midsommarmaten är faktiskt gräddfilen eller ”Johannesfil” som det också har kallats. Även andra typer av mjölkmat (ex. nyystad ost och mjölkvälling) fanns med på äldre tiders midsommarbord, men numera är det bara gräddfilen kvar. Inte mindre än 88 procent anser att det ska vara gräddfil till sillen. Dessutom kan man se att försäljningen av gräddfil ökar med över 300 procent under midsommar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-03-11

Källor:

Potatisen viktigast på midsommarbordet” svt.se 2010-06-21

Inte mycket nytt under midsommarsolen” Ica 2016-06-21

Vilken mat ska man äta på fettisdagen?

Kort svar: Eftersom fettisdagen var den sista dagen inför fastan åt man gärna fet mat, ex. fläsk eller mjölkprodukter.

Fettisdagen är mest förknippad med semlan som genom historien gått från en bulle som åts varm efter maten till en gräddstinn fikabulle. Att man åt semla (eller fastlagsbulle) berodde på att fettisdagen var den sista dagen före påskfastan.

Förutom att äta semlor fanns det tidigare många matiga traditioner förknippade med fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Under dessa tre dagar är det fokus på mat och fest. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Särskilt i norra Sverige finns det en tradition att på fettisdagen äta bruna brönor med fläsk och sedan avsluta måltiden med en fettisdagsbulle.

Att det var så stort fokus på fläsk och ägg beror på att den maten inte ingick i fastematen. Så efter fettisdagen fick man (förutom på söndagarna) inte äta vare sig fläsk elle ägg.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Vad är påskris?

Kort svar: Påskris är späda björkkvistar som man inför påskhelgen pyntar med färgglada fjädrar.

Efter julen är påsken den högtid som svenskarna pyntar mest inför. Men till skillnad från julens ofta överdådiga pyntande med granar, tomtar, adventsljusstakar och annat så påskens pynt mer sparsmakat.

Något som runt hälften av de tillfrågade i undersökningar pyntar med är påskris. Påskriset har gamla anor i Sverige, men tidigare snarast i form av ris som man antingen under fastlagen eller på långfredagen använde för att minnas Jesus lidande.

Den äldre traditionen med fastlagsris ersattes vid förra sekelskiftet av påskriset. Enligt Swahn började man runt huvudstaden med påskris eftersom:

de i stockholmstrakten vanliga, inomhusdrivna och odekorerade påskrisen övertog fastlagsrisens pynt i form av mångfärgat dun.

Numera är påskris inget annat just björkris som dekoreras med färglada fjädrar och som man pyntar med från stilla veckan och framåt.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma:Ordalaget

När börjar fastlagen 2020?

Kort svar: Fastlagen börjar i och med fastlagssöndagen, tre dagar innan fastan. År 2020 är det söndagen 23 februari.

Fastlag och fasta är varandras motsatser. När man under fastan undviker olika typer av mat (oftast kött) så är det under fastlagen tvärtom påbjudet att festa och äta fet och god mat.

Fastlagen inför den kristna påskfastan pågår i tre dagar – från fastlagssöndagen till och med fettisdagen. Under dessa tre dagar är det fokus på mat och fest. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Idag finns det i den svenska traditionen egentligen bara en sak kvar ifrån den äldre fastlagen – brödet man åt som idag kallas semla.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-02-20) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

FastlagssöndagenInstitutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Vad är påsköl?

Kort svar: Påsköl är öl som bryggs speciellt till påsk. Det finns inga särskilda kriterier för hur en påsköl ska smaka.

Att dricka öl till de olika årshögtiderna går långt tillbaka i nordisk historia. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Dock är påsköl som vi känner idag en relativt ny företeelse i Sverige. Det var 1991 som Carlsberg lanserade en svensk variant av den danska påskebrygd. Men vad är typiskt för en påsköl idag?

Det finns egentligen inga kriterier för vad en påsköl ska innehålla eller hur den ska smaka. Traditionellt har både julöl och påsköl bryggts i en stil som gör att det ”mörkt, sött och starkt”. Systembolaget skriver:

Påsköl liksom julöl tillhör en mörkare och fylligt maltig ölstil som kan vara kryddig. Påskölen är dock ofta ljusare och alkoholsvagare än julöl. En orsak kanske är att fisk, lamm och ägg är dominerande rätter till påsk där ett lättare öl passar bättre och att vi gillar att dricka lättare drycker på våren. 

Med dagens stora utbud av bryggerier finns det mängder av olika påskölsvarianter – från ljusa lager till mörka stout.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-20

Källa: Säsongsöl” systembolaget.se

Varför är 28 januari flaggdag i Sverige?

Kort svar: 28 januari är flaggdag i Sverige eftersom det är kung Carl XVI Gustafs namnsdag.

Allmänna flaggdagar har vi haft i Sverige sedan 1982. Numera är arton dagar under året flaggdagar eftersom veterandagen är en ny flaggdag från och med 2018. Före 1982 flaggades det på olika dagar i olika delar av samhället, men vanligt var bl.a. att flagga på kungens födelsedag och hans namnsdag.

Kungen som var regent före vår nuvarande (Carl XVI Gustaf) hette Gustav VI Adolf och innan honom var det Gustav V, vilket gör att från 1907 till och med 1973 var kungens namnsdag samma som Sveriges nationaldag/svenska flaggans dag 6 juni.

År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.

Carl XVI Gustaf blev kung 15 september 1973 så den 28 januari 1974 var första gången som hans namnsdag också var kungens namnsdag. Dock hade vi inte allmänna flaggdagar i Sverige då utan det kom först i april 1982 i och med Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm