När började man äta inlagd sill på svenska julbord?

Kort svar: Borgerligheten i Sverige har ätit inlagd sill som en del av julmaten sedan åtminstone 1800-talet, men allmänt uppmärksammad på de svenska julbord blev sillen först under 1930-talet.

Tillsammans med den kokta julskinkan och köttbullarna är den inlagda sillen bland de populäraste rätterna på svenska julbord. Men hur länge har egentligen inlagd sill varit en del av den svenska julmaten?

Det var under 1800-talet som vi i Sverige började lägga in sillen i ättika och socker i och med att sockret blev billigare. Den sötsyrliga sillen blev sedan ett centralt inslag när brännvinsborden blev till smörgåsbord. Och det var som en del av smörgåsbordet som den inlagda sillen åts som julmat inom borgerligheten. Så här beskrivs det i boken Det svenska julbordet:

Två bord stod dukade med stolar runtomkring. Var och en tog en tallrik och försedde sig inledningsvis med med smör, bröd, sill och korv som dukats upp på ett särskilt bord. Efter smörgåsen var det dags för ”doppet i grytan”. /../ Vid sittande bord fortsatte fortsatte så måltiden varvid stora fat med korv, pölsa, salt kokt kött, bruna bönor och kokt potatis sattes fram.

Men under första hälften av 1900-talet började borgerlighetens smörgåsbord och allmogens julmat smälta samman till ett modernt julbord. Så här skriver författarna till boken Det svenska julbordet:

Av allt att döma var det under 1900-talets tre första decennier som julaftonens äldre måltidsmönster började förändras, samtidigt som antalet rätter på julbordet ökade markant.

Som typisk julmat för allmänheten är det först en bit in på 1900-talet som den inlagda sillen tar sig in. Om vi tittar på vad som räknades som typisk julmat vid förra sekelskiftet skriver Eskilstuna-kuriren till julen 1897 att:

I Sverige består julmaten som bekant af lutfisk, skinka och risgrynsgröt.

När Göteborgs Aftonblad julen 1898 ska beskriva vad som typiskt finns på ett svenskt julbord nämns följande:

lutfisk, risgrynsgröt och klenät /../ dopp i grytan /../ den herrliga, kokta brynnskade skinkan /../ grönkålen /../ det kraftiga, bruna julölet och det välsmakande vörtbrödet.

När Svenska Dagbladet 1924 presenterar förslag till julmat på julafton är det:

pressylta, julkorv och skinka samt rödbetor och potatis. Lutfisk med potatis, gröna ärter och vit sås. Julgröt med mjölk. Klenäter och mandelformer med sylt.

Ingenstans under julhelgen 1924 finns ”inlagd sill” med som förslag. Däremot dyket sillen upp redan året därefter (1925). På ”tidig förmiddag” på julafton föreslås:

Smör, bröd, ost, inlagd sill, rökt leverkorv, pressylta med rödbetor. Spenatomelette. ”Dopp i grytan”. Julskinka, fläskkorv, grynkorv och salt oxbringa, bruna bönor och potatispuré, senap. Julöl. Klenäter med klarbärskompott.

Den här ”julveckans matsedel” från den 20 december 1925 är mig veterligen första gången som inlagd sill omnämns som del av den allmänna julmaten.

Under 1930-talet blir sedan den inlagda sillen ett återkommande inslag i annonser och receptförslag.

Aftonbladet 1931-12-21

Dagarna före jul 1933 skriver Aftonbladet ”Men glöm för all del inte att det är gott med något i sillväg på juldagens morgon.”

Norrskensflamman 1935-12-19

Under andra halvan av 1930-talet blir ”inlagd sill” och ”kryddsill” ett lika vanligt inslag i tidningarnas annonser för julmat som lutfisk, julskinka och klenäter var bara några årtionden tidigare. Och årtiondena därefter blir det fler och fler varianter av inlagd sill som förekommer.

I nedanstående annons för ”Husmoderns julkorg” från 1954 är ”bankett-sill” med som nummer 24.

Under förra seklet kommer de successivt nya sillinläggningar som senapssillen, currysillen och Brantevikssillen

Provinstidningen Dalsland 1964-12-1-6

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-07-20

Källor:

Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Varför äter vi inlagd sill på julbordet?

Kort svar: Den inlagda sillen var en del av borgerlighetens smörgåsbord under 1800-talet och letade sig sedan under början av förra seklet in på julborden.

Inlagd sill i olika smaker (t.ex. löksill, senapssill och currysill) är en viktig del av det svenska julbordet – i de flesta undersökningar hamnar sillen på andra eller tredje plats.

Genom den svenska historien har saltad sill varit vardagsmat för allmogen och inget som särskilt förknippats med festmat. Det är först med brännvinsborden och de därefter följande smörgåsborden under 1800-talet som den inlagda och kryddade sillen går från att vara allmogens basmat till att bli borgerlighetens festmat. Ökad tillgång på socker och ättika till inläggningarna bidrog till rättens popularitet.

Äldre tiders julmat (alltså före 1900-talet) kunde skilja sig mycket mellan olika delar av landet och mellan olika samhällsklasser – rika borgare i Stockholm åt inte samma sorts julmat som torpare i mörkaste Småland. Men under första hälften av 1900-talet förändrades julbordet. Så här skriver författarna till boken Det svenska julbordet:

Av allt att döma var det under 1900-talets tre första decennier som julaftonens äldre måltidsmönster började förändras, samtidigt som antalet rätter på julbordet ökade markant.

Det är alltså under första delen av förra seklet som idén om vad ett ”julbord” ska innehålla formas och där ingår bl.a. julskinka, sillsallad, grisfötter, revbensspjäll, syltor och inlagd sill.

Den inlagda sillen började alltså som en del av borgarklassens smörgåsbord som en förrätt. Till huvudrätt åt man t.ex. kalkon, stek eller gås. För drygt ett sekel sedan blev den inlagda sillen också en del av det allmänna julbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-20

Källor:

Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Hur länge har fruntimmersveckan funnits?

Kort svar: Ordet ”fruntimmersveckan” finns belagt i tidningstext sedan 1840-talet och det var först 1827 som alla de sex namn som idag ingår hamnade efter varandra 19-24 juli.

Fruntimmersveckan är en benämning på den vecka som innehåller en rad med sex kvinnonamn efter varandra: (Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Antingen brukar Fredrik eller Jakob (25 juli) räknas in i fruntimmersveckan för att de ska bli en hel vecka på sju dagar.

Det yngsta av de sex namnen i fruntimmersveckan är ”Emma” som 1827 eftersom det dåvarande kronprinsparet ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då behövde man få in det namnet i almanackan.

Sedan dess införande har veckan kommit att förknippas med dåligt väder – ”med sex kvinnonamn på rad kunde det knappast bli annat än regn, sa man”, enligt Schön.

Enligt Saob är begreppet ”fruntimmersvecka” belagt sedan 1870, men i tidningstext finns det exempel från 1840-talet, t.ex. Aftonbladet 1842 där man skriver att veckan:

annars står i rykte att ha mycket lätt för att gråta och se kaprisiöst surmulen ut

Begreppet förekommer sedan frekvent under både 1850- och 1860-talet i olika tidningar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-20

Källor: 

sökning i KB:s tidningsdatabas på ordet ”fruntimmersveckan

SAOB, uppslagsord ”Fruntimmersveckan”

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilken dag ska man ha kräftskiva?

Kort svar: Det finns inte längre något bestämt datum för kräftpremiären och därmed inte heller för kräftskivorna.

Kräftor har vi ätit i Sverige sedan åtminstone senmedeltiden. Till en början var dock kräftorna huvudsakligen överklassmat och först under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet spred sig traditionen att äta kräftor ner i de breda folklagren.

Någon gång runt 1920-talet hade begreppet kräftskiva etablerat sig ordentligt och då kom också affischen ”Kräftor kräva dessa drycker” som använda brännvinet på kräftskivan som argument emot ett totalförbud för alkohol i Sverige.

Första gången som ordet ”kräftskiva” förekommer i text i Dagens Nyheter är den 7 augusti 1913 där det i ett referat från en tillställning i Stockholm går att läsa:

Det planeras högljutt för en ”kräftskiva” på kvällskröken.

Att kräftskivan 1913 hålls i början av augusti är ingen slump. Traditionellt är det nämligen just i början av augusti som kräftpremiären varit i Sverige. Det var då man fick börja kräftor. Reglerna är gamla och redan 1878 började Fiskestadgan för Hjälmaren gälla och den nionde paragrafen löd:

Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.

Senare utvidgades förbudet att gälla alla Sveriges sjöar och tidsperioden då kräftfiske inte var tillåtet utsträcktes att gälla mellan 1 november och 7 augusti klockan 17.00. Numera finns inga lagar som reglerar kräftfisket och det går dessutom utmärkt att importera kräftor. Eftersom lagen om kräftfiske försvunnit sedan närmare tjugo år är buden lite olika kring datumet för kräftpremiären. Nordiska Museet skriver:

1994 togs förbudet mot kräftfiske helt bort, men de flesta i vårt land väljer ändå att inleda kräftätandet i början av augusti.

De flesta har dock sina kräftskivor under de första helgerna i augusti.

Skrivet av Mattias Axelsson (2020-06-30)

Källor: Hansson, Kjell-Åke (2003) Kräftor! Allt om kräftor – och lite dill . . . Hansson & Lundvall Förlag

Saob uppslagsord: ”kräftskiva”

Vad dricker man till kräftorna på kräftskiva?

Kort svar: Den dryck som främst förknippas med svenska kräftskivor är öl och brännvin.

Under början av augusti är det kräftpremiär i Sverige, det är då de flesta har kräftskiva. Centralt på en kräftskiva är givetvis kräftorna som ska ätas med händerna och diverse enklare tillbehör som stark ost, smör och bröd.

Som dryck till kräftorna är det traditionella att dricka öl (precis som vid påsk och jul) eller brännvin. I boken Våra älskade kräftor skriver författarna:

Öl och brännvin är självklara drycker på kräftkalaset.

I boken Kräftans lov skriver Robert Bergquist:

Det är just kombinationen av ett personligt och omsorgsfullt kryddat brännvin och de egenhändigt kokta kräftorna, som ger hela kräftskivan dess speciella atmosfär av en kulinarisk upplevelse utöver det vanliga

Inför folkomröstningen om rusdrycksförbud 1922 var motståndarsidans centrala budskap på en affisch av Albert Engström att ”kräftor kräva dessa drycker” (alltså brännvin) – så starkt förknippas brännvinet med kräftskivorna. Bergquist igen:

Många tycker naturligtvis att det vid en svensk kräftskiva ska serveras öl och snaps och inget annat.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-20

Källor: Fürst, Magnus och Kerstin Törngren (2003) Våra älskade kräftor Bäckströms förlag

”Snaps, öl och andra drycker” av Robert Bergquist i boken Kräftans lov

När inföll sommarsolståndet den 20 juni?

Kort svar: Sommarsolståndet 2020 inföll den 20 juni (kl. 23.43), men före dess var senaste gången 1896.

Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen når sin maximala deklination i förhållande till himmelsekvatorn. Det är också kring sommarsolståndet som nätterna är som kortast och ungefär då vi tidsmässigt firar midsommar (även om datumet för högtiden varierat genom historien).

Under hela 1900- och 2000-talet, fram till 2020, så har sommarsolståndet infallit antingen 21 eller 22 juni svensk tid. Det sker en långsam förskjutning av sommarsolståndet framåt i almanackan med knappt sex timmar varje år vilket sedan regleras med skottår (då man lägger till en dag i februari).

Men att ha skottår vart fjärde år räcker inte. Därför infördes på 1500-talet och sedan 1753 i Sverige den gregorianska kalendern som hoppar över skottår jämna sekelskiftesår (förutom de som är jämnt delbara med 400).

Efter att Sverige 1753 bytte till den gregorianska kalendern så inföll sommarsolståndet oftast den 21 juni, men vissa år (de som var skottår) sent den 20 juni (1776, 1780, 1784, 1788, 1792, 1796). Denna trend hade sedan fortsatt om inte 1800 hade uteblivit som skottår – p.g.a. den gregorianska skottårsregeln om sekelskiftesår.

Under 1800-talet började istället sommarsolståndet infalla antingen den 21 eller den 22 juni istället. Förutom 1896 som är det stora undantaget, eftersom sommarsolståndet då inföll 23.28 den 20 juni istället. Sedan hade detta kunnat hända igen om år 1900 inte (precis som 1800) hade hoppats över som skottår.

Hela 1900-talet hade sommarsolstånd antingen den 21 eller 22 juni och så hade det fortsatt om inte år 2000 hade varit ytterligare ett undantag. Till skillnad från år 1800 och år 1900 så hoppade man inte över år 2000 som skottår (då det är jämnt delbart med 400).

Att år 2020 är ett skottår är det som slutligen gör att sommarsolståndet för första gången på 124 år infaller den 20 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-20

Källor: Solstices & Equinoxes for Gothenburg (1850—1899) – timeanddate.com

Sommarsolståndet 2020” astroinfo.se

Vad är matjessill?

Kort svar: Matjessill är i Sverige en sill som läggs direkt i en kryddad lag med t.ex. dill, kanel, kryddpeppar, kryddnejlika och sandelträ.

Sill äter vi i Sverige till alla de stora högtiderna (julpåsk och midsommar). Det är klara sillinläggningar, men också ex. senapssill och ibland även currysill.

Fil:Matjessill.jpg – Wikipedia

En populär variant av sill (särskilt till midsommar) är matjessill som har fått sitt namn från holländskans ”maatjesharing” som betyder jungfrusill. Så här förklaras det av Swahn (s. 206):

I nordvästra Europa betyder matjessill en lättsaltad och ännu icke könsmogen sill, men hos oss en mycket och på olika sätt kryddad sill av hög kvalitet, dock utan krav på oskuld.

Skillnaden mellan vanligt inlagd sill och matjessill är saltningen:

Inlagd sill, som löksill och senapssill, är saltsill som först vattnas ur och läggs i en ättikslag eller kall sås, men matjessill läggs direkt i sin kryddiga lag, utan att saltas först.

Enligt vissa undersökningar är det främst äldre som föredrar matjessill.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-18

Källor: Matjes – holländaren som blev svensk” ica.se

Swahn, Jan-Öjvind (2017) Matens historia. Från A till Ö. Ordalaget förlag _ Bromma

När kom senapssill i Sverige?

Kort svar: Senapssill som begrepp introducerades i Sverige 1932, men olika typer av sillinläggningar i senap förekom under tidigt 1900-tal.

Den inlagda sillen har sin givna plats på de tre stora högtidsmatborden (jul, påsk och midsommar) båda som klara sillar t.ex. matjessill och röror som t.ex. currysill eller senapssill.

Isabelle Fredborg gör på Swedish Spoon en utmärkt genomgång av senapssillens historia där hon konstaterar att senapssås fanns till sillen under slutet av 1800-talet och att det i ”Iduns hjälpreda från 1899 (s 91) må sillen vara inlagd, men senapen tillsätts själva inläggningslagen, och inte som en senare sås.”

En sill som kallas ”senapssill” möter vi första gången 1932 i tidningsannonser för Bullens senapssill ”smörgåsbordets delikatess”.

Fotograf: Erik Holmén. Bild från Nordiska Museet

Under 1930-talet kommer fler och fler annonser för olika märken av senapssill och när Tore Wretman 1968 lanserade sin kokbok Svensk husmanskost fanns ”Senapssill” tillsammans med bl.a. glasmästarsill, kryddsill och skånsk kryddsill. Senapssåsen som skall hällas över sillarna innehåller:

1/4 dl vinäger
1 dl olja
1/2 dl tjock grädde
1 msk mörk fransk osockrad senap
1 msk svensk senap
1/2 tsk finkrossad vitpeppar
2 msk hackad dill

Alltsedan senapssillen introducerades på bred front under 1930-talet har den vuxit i popularitet och är idag en av Sveriges populäraste sorter.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-13

Källa: Oemotståndlig, krämig senapssill” Isabelle Fredborg på Swedish Spoon 2020-05-22

”Ny undersökning visar hur vi svenskar äter sill” Nöjesguiden 2019-06-12

e-postintervju med Richard Tellström

När kom currysill i Sverige?

Kort svar: Det äldsta belägget för currysill i Sverige är från 1960.

Inlagd sill är en av få rätter som faktiskt förenar julmaten, påskmaten och midsommarmaten – både klara sillar som matjessill och röror som senapssill.

Sill var länge vardagsmat i de svenska hushållen och det var först med lägre pris på ättika och socker under senare delen av 1800-talet som inläggningar som löksill letade in som festmat. Till en början var den inlagda sillen och tidigare kryddsill en given del av det brännvinsbord som senare blev smörgåsbord.

Under första halvan av 1900-tal introducerades en rad nya sillinläggningar – tomatsillen på sent 1920-tal, senapssillen årtiondet därefter och 1-2-3-lagen strax efter andra världskriget.

Recept på Currysill.

Det äldsta belägget för ”currysill” jag har hittat är från Bonniers kokbok från 1960. Där finns recept ”currysill” under rubriken ”Smörgåsbord” tillsammans med bl.a. glasmästarsill, senapssill, vårsill, sill à la russe och spicken sill. Förutom sill ska man ha:

1-2 hårdkokta ägg
1/2 finhackad gul lök
2-3 kokta potatisar
1-1 1/2 dal majonnäs
1/2 – 1 tsk curry

Ett annat ungefär samtida belägg är från Dagens Nyheter 1962. På hösten samlades Saltsillföreningen på Operakällaren och då serverades:

Sillcocktail, rullad sill, gratinerad sill, kokt sill med grillade limpskivor, marinerad dill, sill rollmops, senapssill, sommarsill, ålasill, filmjölkssill, currysill och sherrysill.

Denna uppräkning är första gången som currysill finns omnämnd i tidningstext. Året därefter (1963) finns ett recept på ”sill i currysås” i Husmoderns köksalmanacka och under sextiotalet förekommer recept på just currysill året om i olika tidningar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-18

Källa: e-postintervju med Richard Tellström samt DN 1962-09-27 och Bonniers kokbok från 1960.

Hur länge har vi ätit gräddfil på midsommar i Sverige?

Kort svar: Gräddfilen lanserades i Sverige av Mjölkcentralen 1952.

Äldre tiders midsommarmat innehöll en rad olika mjölkrätter – t.ex. Johannesfil, filbunke nyystad ost och mjölkvälling. Anledningen var att korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar:

hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran. [Swahn 2000, s. 53]

Under mitten av 1900-talet var det istället ”sill och potatis” som blev typisk midsommarmat. Mjölkcentralen (det som senare blev Arla) lanserade 1952 gräddfilen som den första förädlade mjölkprodukten:

Produkten var bolagets sommarnyhet för året och den gjorde succé. Med sin slogan ”Gräddfil – en läckerhet” syntes förpackningen inom kort på många svenska matbord.

Till en början lanserades gräddfilen som en ren sommarprodukt, inte minst lämplig till matjessillen på midsommar.

Annons i SvD 1952-07-26

Gräddfilen är alltså ett relativt sent inslag på det svenska midsommarbordet, men är samtidigt arvtagare till äldre tiders mjölkbaserade midsommarmat.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-16

Källor: Gräddfil” arla.se

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

Wall, Tora ”Den svenska midsommartraditionen” Populär Historia 2009-05-21