Kort svar: Påskharen introducerades i Sverige vid slutet av 1800-talet och fick sitt genombrott under 1930-talet.

Många av de traditioner som är förknippad med påsk har ingenting med vare sig det judiska eller det kristna ursprunget att göra – ett av dessa exempel är påskharen.

Likt många andra traditioner (ex. midsommarstången) som introducerats i Sverige utifrån så kommer påskharen ifrån Tyskland. I de sydvästra delarna av Tyskland är påskharen känd sedan 1600-talet. Harens roll i påskfirandet kan till viss del liknas vid jultomtens roll i julfirandet. På samma sätt som jultomten blivit en gåvogivare var det påskharen som delade ut påskägg med godis.

Till Sverige kom påskharen med tyska immigranter under slutet av 1800-talet. Första gången som ordet ”påskhare” förekommer i svensk tidningstext är 1878. Det är Mareiestads Tidning som har översatt en tysk text:

Påskharen som skänker barnen de målade äggen och bringar de äldre presenter

Ett annat tidigt belägg är från Tiden 1894 där författaren citerar tysken Broackhaus:

en symboliska ätningen af påskägg och påskhare, symboler af fruktbarhet, har bibehållit sig ända till vår tid

Även när Sydsvenska Dagbladet den 10 april 1901 skreiver om påskharen är det utifrån referenser till det tyska bruket:

Denna tyska påskhare överträffar dem dock alla [märkvärdiga djurföreteelser]. Enligt folktron och gammal traditioner kommer han hvar påskdag och medför åt barnen färgade ägg eller, om han är mycket nådig, små gåfvor.

Till en början var det främst tyska barn som använde sig av påskharen men under 1900-talet växte sig traditionen in även i de svenska hemmen. Påskkortens intåg i Sverige lär ha bidragit till påskharens ökade popularitet. När Martin P:n Nilsson i sin bok Årets folkliga fester ska beskriva påskharen blir det så här:

Man säger att påskharen har lagt äggen. Många spekulationer har företagits över detta märkliga djur: jag vet ingenting om honom men förmodar, att han på något sätt är släkt med en annan märklig harart: mjölkharen

Vid en sökning i de två stora rikstidningarnas (DN och SvD) arkiv är de tidigaste beläggen 1 april 1928 (DN) och 23 mars 1913 (SvD). I SvD är det ett referat ifrån Nordiska Museets påskfriande 1913 som är det tidigaste belägget:

Den tyska påskharen är naturligtvis med samt ägg, som ropa ett glatt kuckeliku och andra nöjsamheter.

DN skriver 1928:

Har ni hört talas om påskharen? Jo, det är en trollhare som värper de allra finaste äggen och gömmer dem så väl att barnen ha ett rent fasligt besvär med att få tag i dem.

Illustration ur DN 1928-04-01.

Det stora genombrottet för påskharen, om man utgår från dagstidningarnas arkiv är åren före andra världskriget. Påsken 1939 skriver SvD:

Påskharen, som utomlands spelar samma roll för barnen vid påsk som jultomten vid julen, har nu också kommit till Sverige, och alla känna vi nu igen hans stora glada ögon och hans långa öron?

Från att ha varit en udda företeelse i början av seklet etableras nu påskharen under mellankrigstiden i Sverige.

Svenska Dagbladet 1939-04-02. 

Vid påsken 1941 så kallar NK i en annons i DN påskharen, tillsammans med ägget, kycklingen och hönan för ett av de ”traditionella påskattributen”. Två år senare skriver SvD:

påskharen, som under de senaste årtiondena börjat företa hemlighetsfulla besök även i de svenska barnkamrarna, enligt vad bilderböcker och och kort intygar.

Bengt af Klintberg skriver om påskharens ursprung i Svenska Dagbladet:

Det som i många länder, däribland Sverige, kom att innebära ett genombrott i stor skala för den nya seden var att man decennierna kring 1900 började skicka kort med välgångsönskningar till vänner och bekanta vid de stora helgerna. De tidigaste påskkorten i Sverige var inspirerade av de tyska korten och föreställde ofta påskharar

En lite udda detalj är att, när man söker på ”påskhare” i de digitala arkiven, är det en hel del av sökträffarna kopplade till olika recept på hur man tillagar ”påskhare”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-04-01, uppdaterad 2021-03-30)

Källor: Svenska traditioner av Jan-Öyvind Swahn (s. 150)

af Klintberg, Bengt ”Mysteriet med haren som började värpa” svd.se 2013-03-30

P:n Nilsson, Martin, (1936) Årets folkliga fester, Hugo Gebers förlag

Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 – 51

Sydsvenska Dagbladet 1901-04-10

Mariestads Tidning 1871-01-26